Nargur
-
- Admin
- Inlägg: 9084
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
- Grisodlar'n
- Kardisk Bontisâl
- Inlägg: 1460
- Blev medlem: 2007-11-09 01:15
- Ort: Västerås
Man kan alltid hoppasbirkebeineren skrev:Låter som detta blir ett mycket interessant scenario!
Som en SL introduktion till Trasimo-trakten så har jag använt mig av det textmaterial du skrivit om Nya bytidens byar, fast med egna ord. Jag kommer dock att ange dig som upphovsman till det materialet. Så skriv, eller skicka ett PM med ditt namn, så kommer du att stå som medkonstruktör
Lägger upp de första sidorna, så att du ser ungefär hur det blir:
http://www.speedyshare.com/879539348.html
-
- Admin
- Inlägg: 9084
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Från Äventyr i Ereb-tråden:
Självklart är det så det går till Fraxinus.Fraxinus skrev:Det är ju också möjligt att uttrycket "fånga själar" misstolkats av Jerome eller så har han hört någon saftig historia om de barbariska och gåtfulla Nargurerna från någon guide och tolk.birkebeineren skrev:Kan nävna att de narguriska schamanerna, eller vinderna som kvinnorna kallas, är mycket försiktiga med sådana konster då det anses som ett mycket hårt straff att hindra en ande att nå och bosätta sin klans Träd. Endast(?) med förfadernas goda viljan görs detta och då efter dyrbara offer till Gudinnan. Hurvido de mystiska Trädmastrarna använder odherträdet på liknande sätt är okänt.Fraxinus skrev:Man tror sig veta att vissa Narguriska stammar inte bara använder Tsugar fatilis som en källa att snabbt göra sig av med en meningsmotståndare utan även att vissa schamaner (spiritisterna) vet att nyttjar den i magiska värv för att nå trans samt...något kryptiskt... "fånga själar".
Kanske handlar det om att schamanerna försätter sig i trans med hjälp av odherträd för att låta sin eterkropp/själ temporärt lämna kroppen och färdas till andarnas värld för att där söka upp den döde anden och leda denna till stammens Träd.
-
- Admin
- Inlägg: 9084
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Karavanleden som leder genom Nargur med utgångspunkter i Trasimo och Torshem mot Babor och Mastika Agga kommer förhoppningsvis att synas på framtida kartor, en handgjort av mig (baserat på Ivideron Slaghööks notater och inlåst i Norderebiska kompagniets huvudkontor i Idahborg) och ev en från Spelknepe med alla Erebs handelsvägar utritade. Tills dess har jag på Grisodlarns uppmaning kladdat lite i paint...
http://img90.imageshack.us/img90/8116/k ... rnaxg9.jpg
http://img90.imageshack.us/img90/8116/k ... rnaxg9.jpg
-
- Admin
- Inlägg: 9084
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
I ett försök på att inte låta leden följa floderna för mycket lyckades jag undvika dem helt , var också kanske lite orolig for krokgäddan? Jag ritar om en bit!Mikael skrev:Ser bra ut Birke, men borde den inte mellan Cerbergen och Timmerstaden följa floden? Då kan floden brukas, fiskas och drickas ur. Bara en tanke.
Just att du nämnde fiske gav mig ett par ideer och longmortharna en nargurisk klan med flodfiske som specialisering, i allians med bruna ankman, börjar ta form...
Någon som förresten vet hur mycket en mulåsna kan bära och hur långt den kan färdas pr dag?
Hej
Mulåsnor är ganska svåra att avla fram då åsnehonan är ganska infertil naturligt (dvs åsna vs åsna) samt verkar var lite "petiga" med vem som de skall få barn med.
Mulor är lättare att få fram då hästston är mer fertila än åsnorna. Kanske borde nargurs folk använda sig av dessa istället för att enkelt kunna framställa god arbetskraft/transport.
Möjligtvis kan ni ju kanske alterera chansen för att en mulåsna kan avlas fram i ereb? Att nargurerna (rätt beneämning?) är så pass skickliga djurhållare att mulåsnor inte är någon svårighet att få fram för dem?
Annars är det kanske bättre att lansera mulor här?
En såddan bär i alla fall:
A fully loaded mule can carry up to 72kg and walk 26km without resting.
http://news.bbc.co.uk/2/hi/south_asia/4354440.stm
Ursäkta att min ton kanske verkar besserwisseraktig men jag hade en kompis som hade en mula på sin gård i grekland. Han hävdade att dessa var mycket enklare att avla än mulåsnor av ovan givna anledningar.
Mulåsnor är ganska svåra att avla fram då åsnehonan är ganska infertil naturligt (dvs åsna vs åsna) samt verkar var lite "petiga" med vem som de skall få barn med.
Mulor är lättare att få fram då hästston är mer fertila än åsnorna. Kanske borde nargurs folk använda sig av dessa istället för att enkelt kunna framställa god arbetskraft/transport.
Möjligtvis kan ni ju kanske alterera chansen för att en mulåsna kan avlas fram i ereb? Att nargurerna (rätt beneämning?) är så pass skickliga djurhållare att mulåsnor inte är någon svårighet att få fram för dem?
Annars är det kanske bättre att lansera mulor här?
En såddan bär i alla fall:
A fully loaded mule can carry up to 72kg and walk 26km without resting.
http://news.bbc.co.uk/2/hi/south_asia/4354440.stm
Ursäkta att min ton kanske verkar besserwisseraktig men jag hade en kompis som hade en mula på sin gård i grekland. Han hävdade att dessa var mycket enklare att avla än mulåsnor av ovan givna anledningar.
-
- Admin
- Inlägg: 9084
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Kul att du gillar gtjorgo, och tack för upplysningarna!
"Nargurer" är rätt benämning av skogens barbarer. Andra länder och områdens befolkningar härstammande ur den narguriska kulturen benäms "narguriska folk". I historiska källor används ibland nargurier, en tradition från kejsardömet Jorpagnas dagar som vidareförts av mandelmunkarna, men detta indikerar en konsekvens som egentligen inte existerar bland nargurerna själva. Mest rätt skulle det vara att kalla människorna tillhörande den ur-narguriska kulturen för nargurier och det endast fram tills de stora vandringarna avslutats.
Skal fundera lite på packdjuren som används längs karavanrutten genom Nargur, vanliga åsnor eller någon framkorsat erebisk mulåsna (raggig cerbergsåsna ("cerberger") i så fall ett taget inslag). Dock är det inte nargurena som vare sig avlar eller sköter dem utan detta görs av de joriska handlarna och deras anlitade. Nargurerna i skogen har sällan några tama husdjur av något slag och hästdjur är tabu, åtminstonde att sitta på. Strövnargurer ute på slättlanden i väster däremot är duktiga hästhanterare.
"Nargurer" är rätt benämning av skogens barbarer. Andra länder och områdens befolkningar härstammande ur den narguriska kulturen benäms "narguriska folk". I historiska källor används ibland nargurier, en tradition från kejsardömet Jorpagnas dagar som vidareförts av mandelmunkarna, men detta indikerar en konsekvens som egentligen inte existerar bland nargurerna själva. Mest rätt skulle det vara att kalla människorna tillhörande den ur-narguriska kulturen för nargurier och det endast fram tills de stora vandringarna avslutats.
Skal fundera lite på packdjuren som används längs karavanrutten genom Nargur, vanliga åsnor eller någon framkorsat erebisk mulåsna (raggig cerbergsåsna ("cerberger") i så fall ett taget inslag). Dock är det inte nargurena som vare sig avlar eller sköter dem utan detta görs av de joriska handlarna och deras anlitade. Nargurerna i skogen har sällan några tama husdjur av något slag och hästdjur är tabu, åtminstonde att sitta på. Strövnargurer ute på slättlanden i väster däremot är duktiga hästhanterare.
Klistrat från annan tråd:
Rorande guld så strommar det en hel del från sydvastra Nargur, både från guldfalten rundt Trasimos små byar och från dvargarna i Nidabergen. Dvargarna har dock de senaste åren haft stora problem med en ung drake som nastlat sig in i Kizhûr Kahns vastra delar och tilgången har minskat (dock har de dvargiska guldlagren fyllts till bristningsgransen). Både berendier och jorpagnier forsoker utnyttja situasjonen men nargurerna i området handlar med alla och någon storre kontroll har de inte, an! /Birke
-
- Admin
- Inlägg: 9084
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Handel med Nargur, som egentligen ar ratt begransad i jamnforelse med ovriga lander och områden i Ereb, sker via tre olika vagar:
-Trasimo
-Sjolandet/Torshem
-Mastika Agga (delvis med Babor i Barbia inkoplat)
Vissa varor handlas det med på alla stallen medans andra ar specifika for en trad. Skal forsoka sammanstalla detta så småningom. Guldet från Trasimo ar viktigt men annu mer timret från Mastika Agga. Sjolandet mest viktigt for nargurerna sjalva (åtminstonde det stora flertalet som inte fallit for soderns lockelser i Nya Bytidens byar) då de har handlar jarn från dvargarna och tack vare detta kan hålla svartbloden från livet.
-Trasimo
-Sjolandet/Torshem
-Mastika Agga (delvis med Babor i Barbia inkoplat)
Vissa varor handlas det med på alla stallen medans andra ar specifika for en trad. Skal forsoka sammanstalla detta så småningom. Guldet från Trasimo ar viktigt men annu mer timret från Mastika Agga. Sjolandet mest viktigt for nargurerna sjalva (åtminstonde det stora flertalet som inte fallit for soderns lockelser i Nya Bytidens byar) då de har handlar jarn från dvargarna och tack vare detta kan hålla svartbloden från livet.
-
- Admin
- Inlägg: 9084
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Brote (brothe)
Benämning på någon som lämnat det traditionella nomadlivet inne i skogarna för att följa söderns vanor och leva som stadsbo eller jordbrukare. Ses på med stor skepsis av övriga nargurer. Var vanliga under tiden innan den Tredje Konfluxen, den såkallade "Gamla Bytiden", då många nargurer bosatte sig i Kejsardömet Jorpagnas gränsområder kring Limes Nargurikuz och runt fortet Grafferburg. I Trasimotrakten har de återigen börjat förekomma i vad som nu kallas "Nya Bytidens Byar", samhällen som växt upp i sammanhang med att joriska guldtvättare och nybyggare har etablerats i området. I handelsstaden Mastika Agga och i den berendiska kolonin Torshem hittas också brotar, som stadsbor i den första och som jordbrukare runt den andra. I Trasimo har ett eget blandspråk utvecklats bland brotarna och kallas trasimsk brotemål.
Edit: Lagt till brotemålet.
Benämning på någon som lämnat det traditionella nomadlivet inne i skogarna för att följa söderns vanor och leva som stadsbo eller jordbrukare. Ses på med stor skepsis av övriga nargurer. Var vanliga under tiden innan den Tredje Konfluxen, den såkallade "Gamla Bytiden", då många nargurer bosatte sig i Kejsardömet Jorpagnas gränsområder kring Limes Nargurikuz och runt fortet Grafferburg. I Trasimotrakten har de återigen börjat förekomma i vad som nu kallas "Nya Bytidens Byar", samhällen som växt upp i sammanhang med att joriska guldtvättare och nybyggare har etablerats i området. I handelsstaden Mastika Agga och i den berendiska kolonin Torshem hittas också brotar, som stadsbor i den första och som jordbrukare runt den andra. I Trasimo har ett eget blandspråk utvecklats bland brotarna och kallas trasimsk brotemål.
Edit: Lagt till brotemålet.
Senast redigerad av birkebeineren den 2008-11-25 22:40, redigerad totalt 3 gång.
-
- Admin
- Inlägg: 9084
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Glömmer bort att jorifiera latininspirationen men jag har faktisk börjat gilla den!
Har inte helt bestämd mig hur jag skal wikifiera följande information men kan ju passa på att påminna om att jag skrivit om Limes tidigare:
(meth ordet enligt vad som skrevs här: viewtopic.php?p=10362#10362)
Har inte helt bestämd mig hur jag skal wikifiera följande information men kan ju passa på att påminna om att jag skrivit om Limes tidigare:
En helt annan fråga du kanske kan svara på Adragoor; hur benämna en port/portsamälle kallad Guldporten på dvärgarnas gryndur? Nahibû-Meth? Detta tänkt att vara en av två öppningar mot Överjorden dvärgarna i Nidabergen har i väster, en port vars huvudsakliga använding är att föra ut bergsguld till mänskliga handlare i Trasimo.Den gräns Kejsardömet Jorpagna drog mot det barbariska Nargur syns fortfarande mellan Buh Mir och Trasimosjön - Nargurervallen. Gränsen var en kjedja av små fort och vakttorn som länkades samman av en stensatt jordvall och benämdes Limes Nargurikuz. Den byggdes under åren 942-937 fO och var befäst helt till kejsardömets fall. Limes var inte tänkt som ett befästningsverk som skulle stå emot större angrepp men mer som vaktposteringar som kunde varna större militarförläggningar en bit bakom gränsen. Trots det växlande men ständigt närvarande krigshotet från Nargur förekom utbyte kulturerna emellan och vid flera portbyar fans joriska handlare som blandade sig med fredliga nargurer. Numera har de flesta av befästningarna rasat helt samman men några av de större står fortfarande kvar som ruiner. I resterna av portbyarna och militärförläggningarna finns värdesaker gömda i jorden, hastig nergrävda under plötsliga anfall och aldrig återfunna av dräpta ägare.
(meth ordet enligt vad som skrevs här: viewtopic.php?p=10362#10362)