Trakorien

[Mikael]

Ripigus Oxenlöv da Nastrôl av Bhannavile borde kanske hela hans namn vara eller?

Det var länge sedan jag skrev texten och jag kan mycket väl ha misstagit mig. Men blir det inte "kaka på kaka" (av Nastrôl av Bhannavile) med din version? Jag får helt enkelt dubbelkolla vid tillfälle.

Tack för svaret, oavsett.

/Baldyr

Jo lite kakaka är det, men bägge används om än på olika ställen. Bara en observation. Betyder "da" av/från? Kan det vara i betydelsen "av Ätten"? Här får vi kanske be Brior (eller någon annan med högt FV i Trakorien-fu) om hans namntankar avs just användandet av "da"?

[Mikael]

Saknas det inte någon sida mellan s 65 och66 i Trakorien? Truppfördelningen mellan öarna anges endast för Saphynas, påbörjas för Palamux men slutar sedan. Kanske kompletterats i en Sinkadus? Någon som vet?

någon?

[Brior]

Betyder "da" av/från? Kan det vara i betydelsen "av Ätten"? Här får vi kanske be Brior (eller någon annan med högt FV i Trakorien-fu) om hans namntankar avs just användandet av "da"?

"da" betyder "från" eller "av". Oftast pratar man då om en plats men ofta har släkten också namn efter en plats så användningen varierar. Dessutom vet ni ju att trakorier gärna skarvar för att imponera och stavar mer exotiskt än motiverat. "da Kaelve" är exempelvis inte något släktnamn utan står för "från Tricilve". Det är heller ingen gängse stavning utan PdK:s egenhändigt designade artistnamn. Egentligen är han av den lågadliga släkten Bolnamir. (Farmor heter Shimhelda Gharin-Bolnamir som ni kanske minns.)

[Brior]

Vet inte om jag kommer att komma in på den nivån av detaljrikedom.

Det är lugnt. Jag tänkte mest berätta om min bild innan du beskriver staden som liggande på en slätt eller så. I övrigt så har jag inte så mycket mer detaljer förutom att Kishatets ambassad i staden ligger vid ett torg som kallas Mulhyllan halvvägs upp i staden och är byggt direkt mot bergssidan.

[Brior]

Saknas det inte någon sida mellan s 65 och66 i Trakorien? Truppfördelningen mellan öarna anges endast för Saphynas, påbörjas för Palamux men slutar sedan. Kanske kompletterats i en Sinkadus? Någon som vet?

Det här är en ren miss i mitt manus där jag påbörjade avsnittet men glömde avsluta det. Man kan tycka att redaktören borde ha upptäckt luckan, men informationen finns alltså inte och kom heller aldrig i någon Sinkadus. Ni får gärna fylla på.

[Jan Erik Söderman]

Inga slätter inplanerade. Tänker lite Saint Malo nu om någon vet vad det är?

[Mikael]

Det var länge sedan jag skrev texten och jag kan mycket väl ha misstagit mig. Men blir det inte "kaka på kaka" (av Nastrôl av Bhannavile) med din version? Jag får helt enkelt dubbelkolla vid tillfälle.

Tack för svaret, oavsett.

/Baldyr

Jo lite kakaka är det, men bägge används om än på olika ställen. Bara en observation. Betyder "da" av/från? Kan det vara i betydelsen "av Ätten"? Här får vi kanske be Brior (eller någon annan med högt FV i Trakorien-fu) om hans namntankar avs just användandet av "da"?

"da" betyder "från" eller "av". Oftast pratar man då om en plats men ofta har släkten också namn efter en plats så användningen varierar. Dessutom vet ni ju att trakorier gärna skarvar för att imponera och stavar mer exotiskt än motiverat. "da Kaelve" är exempelvis inte något släktnamn utan står för "från Tricilve". Det är heller ingen gängse stavning utan PdK:s egenhändigt designade artistnamn. Egentligen är han av den lågadliga släkten Bolnamir. (Farmor heter Shimhelda Gharin-Bolnamir som ni kanske minns.)

Edit: Kan man då tänka sig att när han presenteras som primus prokurator är han Ripigus Oxenlöv da Nastrôl medan han som storhirdman använder Ripigus Oxenlöv av Bhannavile för att markera med Banzikan.

[Mikael]

Vilka bodde egentligen i Trakorien för 3Konfluxen?

Jorerna hade i princip bara anlänt.
Tolgulder fanns kanske där? Fågelfolket?

Vilka fler?

Alverna, olika älvfolk samt Fågelfolket föreslår jag fanns på Palamux då. (se mitt förslag i Västerhavets Öar om att det för många tusen år sedan pågått folkvandring till havs från Melukha-Bactulge-litenöutannamn-Kymm-Pandarealia-Palamux)

Isbarbarernas ättlingar Rungler och Milacker.
Vilka isbarbarer talar vi om? Orghiner eller Tjuger och isf när invandrade de? Sannolikt tjuger va, och då någon gång 1400-1100 fO då enligt mitt förslag för Orghins skeletthistoria, vintrarna var hårdare och värre än tidigare.

Edit: Moskoriska jägarfolket och Fokalenomader = Huelerna

(Svartfolken tycker jag skall komma senare nyanlända över haven med stor Khyrack som efter ett raugonöverfall blev fast på Klaggas kust.)

finns säkert fler!

Edit: Skeckerna (urbefolkning)

[gtjorgo]

Tolgulderna verkar varit på palamux innan jorerna, alver likaså även om de även kunde återfinnas i skogarna norr om Siola på paratorna. Svartfolken kan ju ha kommit i omgångar. De finns ju på alla fyra öar och ens där är de väl under samma hövdingar?

Sedan finns ju hueler, kargomiter och saphynier (om dessa inte är ättlingar till jorer som tidigt lämnade lasemos?)

[Mikael]

Svartfolken kan ju ha kommit i omgångar. De finns ju på alla fyra öar och ens där är de väl under samma hövdingar?

Mycket har ju hänt sedan den första kyhracken strandade och kunskapen att bygga farkoster och segla levde kanske kvar varför resten av öarna också så småningom fick kolonier av svartfolk. Eller så blåste det under århundrade iland fler skeppsbrutna svartfolk? Men för variations skull tycker jag dock de kan vara sent ankomna, dvs efter 3K. Hur enat eller splittrat folket är lämnar jag åt andra att dra upp.

[Baldyr]

Alverna, olika älvfolk samt Fågelfolket föreslår jag fanns på Palamux då. (se mitt förslag i Västerhavets Öar om att det för många tusen år sedan pågått folkvandring till havs från Melukha-Bactulge-Krymm-Pandarealia-Palamux)

Har du en länk till den aktuella postningen?

Isbarbarernas ättlingar Rungler och Milacker.
Vilka isbarbarer talar vi om? Orghiner eller Tjuger och isf när invandrade de? Sannolikt tjuger va, och då någon gång 1400-1100 fO då enligt mitt förslag för Orghins skeletthistoria, vintrarna var hårdare och värre än tidigare.

Återigen, länk. Eftersom det handlar om invandring av utomstående element så tycker jag gott att vi kan binda ihop det med det som tidigare sagts inom andra ämnesområden. (Att det redan finns en tidslinje för Orghin - bara en sån sak )

Själv har jag en grej på gång som behöver knytas ihop med Orghin så småningom...

Moskoriska jägarfolket och Fokalenomader ("urbefolkning" tycker jag)

Vilka ädla vildar pratar vi om nu, menar du? Hueli kände jag till och jag har nog själv tänkt mig att de utgör en liten kvarvarande spillra av ett folk som bebodde hela Moskorien (ned till Ziddisbar, typ) innan jorerna anlände. Givetvis kan den moskoriska stammen haft ett annat namn i forntiden.

Annars kan man väl tänka sig stäpplevande svartfolk, i brist på andra bosättare. Svartfolken kan ju rent av kunnat samexistera med andra lokala stämmar - jfr Kargom och Klagga. Det är först när sydlänningar anländer som svartfolken jagas upp i den otillgängliga vildmarken, föreställer jag mig.

(Svartfolken tycker jag skall komma senare nyanlända över haven med stor Khyrack som efter ett raugonöverfall blev fast på Klaggas kust.)

Havslevande svartfolk kanske är etablerat inom Ereb Altor och inom projektet, men ett motförslag skulle nog kunna vara att svartfolken utgör en ursprunglig, första befolkningsvåg till öarna. Se dem som loppor som följt med öarna ända sedan de var sammankopplade med fastlandets kontinentalplatå, långt innan tektonernas dans gav upphov till den nuvarande geografin. Ungefär som djurlivet spridit sig till öarna, föreställer jag mig. (De tillhör så att säga den lokala faunan. )

Ett annat alternativ är att svartfolken vandrat in över isen, exempelvis under en istid (när hade vi en sådan förresten?). Eftersom det är fantasy så kan man även tänka sig lokala och mycket korta istider. (Typ vintrar som aldrig tog slut. För att Inashtar råkat försova sig eller hade förirrat sig ned i underjorden igen.) Om inte annat så kan man tänka sig att svartfolken spridit sig över de fyra öarna på detta vis. Detsamma gäller för övrigt även de olika mänskliga urbefolkningarna (saphyner, skecker, hueler, kargomiter). De lokala stammarna bör väl rimligtvis vara besläktade (bortsett från isbarbar-ättlingar på Trinsmyra). Någon nämnde Jorduashur tidigare i den här tråden också - är det ett möjligt ursprung för de inhemska folkstammarna?

Att de olika folken skiljer sig så pass mycket beror antagligen på anpassning till den lokala livsmiljön. (Den bördiga jorden på Saphyna, vildmarken på Paratorna och värmen i Fokale.) Både evolution och degeneration kan ju ske på enbart något århundrade, liksom förvärvade egenskaper kan gå i arv från generation till generation. (Sedan har vi rent övernaturliga faktorer.) Alltså ungefär som jag föreställer mig att olika djuriske halvfolk har uppkommit i romanversionen.

Nåja, det finns säkert fler möjliga tolkningar.

/Baldyr

[Baldyr]

Kan man då tänka sig att när han presenteras som primus prokurator är han Ripigus Oxenlöv da Nastrôl medan han som storhirdman använder Ripigus Oxenlöv av Bhannavile för att markera sitt samröre med Banzikan (för visst finns det väl en koplling där...leinder, Brior, Baldyr, någon?)?

Det tycker jag är en kreativ lösning på en inkonsekvens (?) hos källmaterialet. Fast jag vet fortfarande inte var du hittat de båda namnen. (Har du sidnummer i Trakorien-boken tillgängliga? Saken behöver helt klart dubbelkollas - och har du redan gjort det, desto bättre. )

/Baldyr

[Baldyr]

Tolgulderna verkar varit på palamux innan jorerna, alver likaså även om de även kunde återfinnas i skogarna norr om Siola på paratorna. Svartfolken kan ju ha kommit i omgångar. De finns ju på alla fyra öar och ens där är de väl under samma hövdingar?

Har det sagts någonting om Tolguldernas ursprung eller släktskap med andra folk/raser tidigare inom projektet?

En förklaring på spridningen av särskilt svart- och älvfolk skulle helt enkelt kunna vara att deras respektive upphovsmän (gudarna) placerat ut dem över världen. I så fall behövs nog inte ens några folkvandringar, åtminstone vad gäller rena fantasy-raser. (Människan i sina olika skepnader är måhända en senare skapelse också, vad vet jag?)

/Baldyr

[Jan Erik Söderman]

Det finns två trådar, den ena handlar om resefolk och den andra handlar om högmän. Båda finns under folkslag. De ger i alla fall idéer om tolguldernas ursprung.

[Brior]

Kan man då tänka sig att när han presenteras som primus prokurator är han Ripigus Oxenlöv da Nastrôl medan han som storhirdman använder Ripigus Oxenlöv av Bhannavile för att markera sitt samröre med Banzikan (för visst finns det väl en koplling där...leinder, Brior, Baldyr, någon?)?

Det tycker jag är en kreativ lösning på en inkonsekvens (?) hos källmaterialet. Fast jag vet fortfarande inte var du hittat de båda namnen. (Har du sidnummer i Trakorien-boken tillgängliga? Saken behöver helt klart dubbelkollas - och har du redan gjort det, desto bättre. )
/Baldyr

Helt OK för min del men jag vill också slå ett slag för inkonsekvensen. Tänk er namntagningen ur den förnäme trakorierns synvinkel: Vad vill han/hon markera i den givna situationen: sitt ursprung, sin släkt, sitt ämbete? Det kan variera. (Faktiskt finns det möjligheter med flexibiliteten som inte utnyttjats - man kan tänka att personer främst vill markera någon bedrift i namnet - jfr skräddaren som slog sju flugor i en smäll eller kanske Iarlagab Vargätaren) Om personens namn bereder omvärlden svårigheter med logik eller uttal så är detta bara ännu ett sätt att visa sin makt. Ett motto i Trakorien såväl som i Staden O är: "Man äger det man mäktar hävda."