ErebAltor.se

Kan det vara så att det ligger en maginod under Svarta Tornet?

...eller är det kanske så att en det är en sådan som Häxmästaren vill åt i Goiana?

birkebeineren skrev:Kan det vara så att det ligger en maginod under Svarta Tornet?

...eller är det kanske så att en det är en sådan som Häxmästaren vill åt i Goiana?

Både och!? Liv och Död, Yin och Yang eller ett o samma....

Mikael skrev:Både och!? Liv och Död, Yin och Yang eller ett o samma....

Är det möjligtvis så att Häxmästaren faktisk är en Häxa?

Häxkonstnärer sysslar ju med både animistisk magi och nekromantisk magi!

Kanske Häxmästaren är den som var förutspådd att ge magisk balans till Goiana....

Peter skrev:Kanske Häxmästaren är den som var förutspådd att ge magisk balans till Goiana....

Ja. Det kan ju vara så att Goiana och Häxmästaren har den typen av Yin-Yang förhållande. De försöker hela tiden att besegra varandra, men är egentligen inte betjänta av att vinna kampen.

Jag tror att Häxmästarens existens delvis berättigas av att vara fiende till Goiana. Det finns en viss symmetri i deras samtida uppdykande.

Ovanstående får mig att tro att häxmästaren är något mer än bara en ambitiös magiker från Jorpagna som kom på att man kan bli chef över orcherna. Möjligen kan han ha börjat så.

Mikael skrev:Låter bra Regil. Nära tornet finns den kraft han behöver för att odöda skall bli effektiva i större antal. En eller annan dödsriddare, gast eller nattulv kan ju få marchera med svartfolken i krig.

Tror att jag måste utveckla historien om hur riddarna ger sig upp i bergen för att göra slut på HM en gång för alla. För att sedan stöta på allt större fasor och slutligen, då de väl har Svarta Tornet inom synhåll, inse att de inte har utrustat sig med rätt typ av vapen för att vinna kampen. HM besegras inte med endast svärdsmakt.

Regil skrev:

Mikael skrev:Låter bra Regil. Nära tornet finns den kraft han behöver för att odöda skall bli effektiva i större antal. En eller annan dödsriddare, gast eller nattulv kan ju få marchera med svartfolken i krig.

Tror att jag måste utveckla historien om hur riddarna ger sig upp i bergen för att göra slut på HM en gång för alla. För att sedan stöta på allt större fasor och slutligen, då de väl har Svarta Tornet inom synhåll, inse att de inte har utrustat sig med rätt typ av vapen för att vinna kampen. HM besegras inte med endast svärdsmakt.

Kom dock ihåg att HM inte heller lyckades besegra riddarna som belägrade tornet i flera år utan att lyckas knäcka HM.

Regil skrev:
Ovanstående får mig att tro att häxmästaren är något mer än bara en ambitiös magiker från Jorpagna som kom på att man kan bli chef över orcherna.

Inte nödvändigtvis. Likt Shagul kan han aktivt ha sökt en roll i en profetia eller ett magiskt förhållande. Fast Star Wars-parafrasen var kanske inte helt seriöst menad från min sida.

För mig är det schysst om en mäktig magiker är något bortom höga värden i nekromanti och dödshand: att det just handlar om övernaturliga förhållanden och en förmåga att utnyttja dessa till sin egen fördel. Att kunna schackra med gudar, andar och demoner, utnyttja profetior och dra nytta av geomagiska företeelser.

Mikael skrev:Kom dock ihåg att HM inte heller lyckades besegra riddarna som belägrade tornet i flera år utan att lyckas knäcka HM.

Nej, nej.

Det är här jag ändra på det du skrev. De kom aldrig så långt. HMs kraft är för stor nära Svarta Tornet.

De utförde först under flera år ett antal räder upp i bergen och lyckades slå ute flera av hans befästningar och decimera svartfolksstammarna. Uppmuntrade av sina framgångar beslöt man att en gång för alla gör slut på häxmästarens makt. man kom dock aldrig så långt som till Svarta Tornet. Motståndet belev övermäktigt. Armén nedstämd och demoraliserad. Man drog sig så tillbaka, slog ihjäl så många orcher man kunde på vägen hem och skröt sedan om hur man hade tillfogat häxmästaren allvarliga skador. "Snart kommer Svartfolken att slita honom i stycken.

Peter skrev: För mig är det schysst om en mäktig magiker är något bortom höga värden i nekromanti och dödshand: att det just handlar om övernaturliga förhållanden och en förmåga att utnyttja dessa till sin egen fördel. Att kunna schackra med gudar, andar och demoner, utnyttja profetior och dra nytta av geomagiska företeelser.

Har du läst beskrivningen av honom i Ivanhoe?

ganska mycket FV 19 i dödsstråle. ganska lite av något annat.

Regil skrev:

Mikael skrev:Kom dock ihåg att HM inte heller lyckades besegra riddarna som belägrade tornet i flera år utan att lyckas knäcka HM.

Nej, nej.

Det är här jag ändra på det du skrev. De kom aldrig så långt. HMs kraft är för stor nära Svarta Tornet.

De utförde först under flera år ett antal räder upp i bergen och lyckades slå ute flera av hans befästningar och decimera svartfolksstammarna. Uppmuntrade av sina framgångar beslöt man att en gång för alla gör slut på häxmästarens makt. man kom dock aldrig så långt som till Svarta Tornet. Motståndet belev övermäktigt. Armén nedstämd och demoraliserad. Man drog sig så tillbaka, slog ihjäl så många orcher man kunde på vägen hem och skröt sedan om hur man hade tillfogat häxmästaren allvarliga skador. "Snart kommer Svartfolken att slita honom i stycken.

Möjligt att belägrandet är mina påfund och inte officiellt historiskt material. En belägring kan ju vara en bit ifrån tornet, en slags blokad/issolering av Tornet.

Mikael skrev:

Regil skrev:

Mikael skrev:Kom dock ihåg att HM inte heller lyckades besegra riddarna som belägrade tornet i flera år utan att lyckas knäcka HM.

Möjligt att belägrandet är mina påfund och inte officiellt historiskt material. En belägring kan ju vara en bit ifrån tornet, en slags blokad/issolering av Tornet.

Det står inte med i Aidne i alla fall. Kanske någon annanstans i så fall.

Regil skrev:

Mikael skrev:Kom dock ihåg att HM inte heller lyckades besegra riddarna som belägrade tornet i flera år utan att lyckas knäcka HM.

Nej, nej.

Det är här jag ändra på det du skrev. De kom aldrig så långt. HMs kraft är för stor nära Svarta Tornet.

De utförde först under flera år ett antal räder upp i bergen och lyckades slå ute flera av hans befästningar och decimera svartfolksstammarna. Uppmuntrade av sina framgångar beslöt man att en gång för alla gör slut på häxmästarens makt. man kom dock aldrig så långt som till Svarta Tornet. Motståndet belev övermäktigt. Armén nedstämd och demoraliserad. Man drog sig så tillbaka, slog ihjäl så många orcher man kunde på vägen hem och skröt sedan om hur man hade tillfogat häxmästaren allvarliga skador. "Snart kommer Svartfolken att slita honom i stycken.

Hrrrmm. I det senaste kriget som Zorakien förde mot Svarta tornet för ca 55 år sedan (enligt officiell tidslinje) nådde man inte riktigt fram till Svarta tornet då terrängen helt enkelt omöjliggör strid med stora riddararméer och i hög grad möjliggör gerillastrid .

Man besegrade en stor svartfolkshär vid Irhens vad men insåg senare att man inte kunde fullfölja segern med en belägring. Man kunde se tornet i fjärran men man kunde inte nå dit med sina riddare.

Detta bakslag anses vara huvudanledningen till att kungamakten håller på att ställa upp de nya infanterilegionerna.

Det sägs att kungen har svurit en ed på att krossa svarta tornet och att han därför är i färd att skaffa sig styrkor som bättre förmår att strida i berg och skogar dit riddare inte kan nå. Andra påstår sig vetaatt Svarta tornet bara är ett delmål, att kungen har något ännu större mål i sikte.

Det var således inte HMs kraft som avgjorde att Zorakerna inte nådde ända fram till Svarta tornet utan de naturgivna förutsättningarna.

Eller så säger konungen i alla fall.

Mikael skrev:Eller så säger konungen i alla fall.

Försök transportera en beriden arme med tungt rustade riddare uppför bergen. Det försökte den tyskromerske kejsaren göra i Schweiz. Med katastrof som följd. Schweizarna beväpnade sig med pikar, armborst och sina speciella hillebarder och blockerade de smala dalgångarna och passen medan man lätt en massa träd och stenbumlingar rasa ner från sidorna över riddarehärerna. Ytterst osportsligt men väldigt effektivt.

Det senaste kriget mellan Svarta tornet och Zorakien utkämpades förövrigt mellan 540 till 555.

År 540 anföll en svartfolkshär östra Zorakin, Fristaden och vissa dvärgbosättningar i detta området. Huvudmålet verkar ha varit Fristaden.

Östra Zorakin härjades för plundring och för att försvåra för den Zorakiska arméens framryckning.

Det antas i vissa kretsar att det verkliga målet kan ha varit att förhindra en allians mellan dvärgar och Zorakien. En allians vars spjutspets skulle vara riktad mot Svarta tornet.

Svarta tornet är byggt i ett område som tidigare kontrollerades av dvärgar. Men dessa fördrevs av Svartfolk allt längre österut. Det är inte svårt att räkan ut att dvärgarna bra gärna skulle vilja ha tillbaka dett område då det är rikt på guld och silver. Så det kan ligga något i dessa rykten.

I vilket fall som helst anföll svartfolken och i sin väg brände de bland annat ner Karlsordens huvudkloster vid sjön Anja.

Om HM var inblandad verkar han ha underskattat Zorakerna för de samlade ett massivt motanfall i väster som 546 tågade i väg med det enkla målet att utplåna svarta tornet från jordens yta. Detta krigets andra skede kulminerade i Slaget vid Irhons vad år 548 där en stor svartfolkshär från svarta tronet, som legat i bakhåll för den Zorakiska hären, besegrades av Zorakerna.

Segern var på inget sätt självklar då Zorakerna inledningsvis togs med överraskning men tack vara ett heroisk motstånd från de Zorakiska förtrupperna lyckades den Zorakiska hären omgruppera och slutligen krossa Svartfolkshären. Slaget blev dock ganska kostsam för Zorakerna. Försöken att följa upp den segern med att nå Svarta tornet och belägra det misslyckades på grund av den besvärliga terrängen.

Istället lät man bygga en väldig försvarsanläggning vid det viktigaste passet där flera angrepp från svartfolken utgått ifrån.

Kriget går på lågvarv med flera större skärsmytslingar de efterföljande 7 åren för att sedan klinga av och "helt" upphöra år 555. Fästningen byggs färdigt och en kunglig garnison med välutrustat infanteri armborstskyttar och fyra skvadron kavalleri förläggs här.




Hmmmm.... när jag tänker närmare på saken kan det vara så att Zorakierna förmådde slå till med så stor kraft samtidigt på två fronter just för att Kardierna bidrog med mycket trupp i den västra kampanjen mot Svarta tornet.