ErebAltor.se

Hertz är lätt då han begravdes i urtid och inte uppnår ens nämnvärt inflytande på 300-t fO(?) och då inte mycket finns skrivet. Dvs händelsen/rörelsen Hertz under Eledains tid är bortglömd och återförpassad till legenderna.

Jag föreslår, som sagt, att det var frågan om flera rörelser där vissa dominerade, men andra överlevde längre och ytterligare andra försvann.

birkebeineren skrev: Månalvernas problem med drakar ca 1600 fO är från EA så därför valde jag det årtalet. Hur tidigt vill du ha det och varför?

Jag vill ha upp alverna i deras höga berg tidigare bara...lägg på åtminstone 500 år.

Skulle problemen med drakar drivit bort dem från kusten, slätterna och skogen? Kanske inte något vi behöver spika nu avs Kalmurri utan det kan vänta till Cereval? Känns inte som årtalet för deras reträtt från kusten behöver bestämmas nu?

Mikael skrev:Jag vill ha upp alverna i deras höga berg tidigare bara...lägg på åtminstone 500 år.

Borde kunna funka det med. Skall kolla med mina notater och återkommer.

Mikael skrev:...
Jag föreslår, som sagt, att det var frågan om flera rörelser där vissa dominerade, men andra överlevde längre och ytterligare andra försvann.

Låter rätt. Satmogh var en av de viktigaste men inte den enda. Shakhora har jag i sammanhanget inte nödvändigtvis tänkt som en guddom som dyrkas utan mera som en mörk kraft som finns i bakgrunden av många företeelser i Akrogal och östra Ereb. Lite likt Raukhra men ändå inte samma.

Mikael skrev:Några stolpar:
"Relationen" till Ereb
750-600 fO
Lasutyp. Med nyvunnet kunnande...

Låter stort sett bra. Hinner dock inte kommentera ordentligt nu men återkommer i kväll.

Mikael skrev:Några stolpar:

Då ska detta passas in med vad vi vet om bl a Furgias och Yndars historia.
Yndar förlorade runt 800 f.O. kontrollen över de västligaste delarna av sitt imperium. I Bahaz historia satte jag året till 805 f.O. och tänkte mig att orsaken var att margylerna var så hårt ansatta av stäppnomader i öster att de helt enkelt inte hade resurser att hålla kvar området kring Demontungan. Särskilt inte när furgierna reste sig i uppror. Furgia återupprättades så småningom som stat och började återta kontrollen över sina gamla territorier.

Frågan är då varför detta skedde redan 50 år innan den religiösa omvändelsen bland nomadfolken? Kanske ska man slopa att det Yndariska imperiet redan då attackerades av nomadfolk? Det räcker kanske med furgiska uppror?

Fram till början av 300-talet f.O. behärskade Furgia vad som idag är södra Kalmurri. Varför var det så lätt för nomadfolk att ta sig förbi norra Furgia och bort till Ereb? Kanske släpptes de helt enkelt genom av Furgia för att lätta på trycket mot den nordöstra gränsen?

Mikael skrev:

birkebeineren skrev: Månalvernas problem med drakar ca 1600 fO är från EA så därför valde jag det årtalet. Hur tidigt vill du ha det och varför?

Jag vill ha upp alverna i deras höga berg tidigare bara...lägg på åtminstone 500 år.

Skulle problemen med drakar drivit bort dem från kusten, slätterna och skogen? Kanske inte något vi behöver spika nu avs Kalmurri utan det kan vänta till Cereval? Känns inte som årtalet för deras reträtt från kusten behöver bestämmas nu?

Just det här skiljet i månalvernas historia kring 17-1600 fO är viktigt. Men det behöver egentligen inte ha något med det flyende skeppet som når Kalmurri ca 1070 fO. Vi har ju också definierat månalvernas kultur som en grottlevande sådan och då låter det mera troligt att deras närvaro vid Cerevals kust var liten. Kanske var det så att månalverna egentligen hade ganska litet med de övriga alvkulturerna att göra och att det var Barbias alver och alverna i södra Kalmurri som hade de mera etablerade kontakterna? När så de barbiska alverna tvingas lämna sina skogar 1215 fO bryts förbindelserna över haven och när månalvernas kultur går mot sitt slut är det ingen som kan hjälpa. Det ensamma skeppet som når Kalmurris södra kust med de sista månalverna kommer därför som en överraskning för alverna där.

Mikael skrev:Några stolpar:
"Relationen" till Ereb
750-600 fO
Lasutyp. Med nyvunnet kunnande, och bättre organisation tack vare en religiös omvändelse, så lät Kamsuns nomader under denna period sin ilska spilla ut över de två imperierna. Framförallt Yndar drabbades, då de hade en mycket längre gräns mot nomaderna. I Jorpagna drabbade räderna främst Krun, Hynsolge och Felicien. Attackerna var ofta bevingade, ridande på Hippogriffer, eftersom ”Demontungan” var hårt befäst av Jorerna. Akrogalernas bevingade attacker tog sig ända till Hynsolge och drev bort jorerna från strategiskt viktiga platser. En allians med ett älviskt örnfolk hjälpte jorerna att under perioder driva tillbaks plundrarna. Akrogalernas terror fortgick till och från fram till Imperiets fall, och fortsatte även därefter.

Kanske ingen viktig detalj men för ordningens skull; det är inte kamsunska nomader som upplever den religiösa omvändelsen utan nomader ute på Akrogals stäpper norr om Kamsun. Kamsun verkar dessutom vara ockuperat av Yndar helt fram till tredje konfluxen.

Sen föreslår jag att vi definierar omvändelsen till guden Sathmog. Andra mörka kulter existerar både före och efter Sathmog men hans kult är den dominerande. Dessa omvända sathmogdyrkare driver andra akrogaliska folk framför sig och dessa folk (varav några inte nödvändigtvis behöver tillbe "goda" gudar utan även kan följa lika mörka kulter som den sathmogska) inleder stormen av central-akrogaliska nomadfolk som strömmar mot Furgia, Kamsun och Ereb.

Övrigt tror jag ser okej ut (förutom möjligens örnridande alver men dessa kan bättre diskuteras i alver-tråden).

Tidiga tankar om den akrogaliska omvändelsen (som dock krockar lite med mitt ovandtående förslag... ): viewtopic.php?p=259#259

birkebeineren skrev:

Mikael skrev:

birkebeineren skrev: Månalvernas problem med drakar ca 1600 fO är från EA så därför valde jag det årtalet. Hur tidigt vill du ha det och varför?

Jag vill ha upp alverna i deras höga berg tidigare bara...lägg på åtminstone 500 år.

Skulle problemen med drakar drivit bort dem från kusten, slätterna och skogen? Kanske inte något vi behöver spika nu avs Kalmurri utan det kan vänta till Cereval? Känns inte som årtalet för deras reträtt från kusten behöver bestämmas nu?

Just det här skiljet i månalvernas historia kring 17-1600 fO är viktigt. Men det behöver egentligen inte ha något med det flyende skeppet som når Kalmurri ca 1070 fO. Vi har ju också definierat månalvernas kultur som en grottlevande sådan och då låter det mera troligt att deras närvaro vid Cerevals kust var liten. Kanske var det så att månalverna egentligen hade ganska litet med de övriga alvkulturerna att göra och att det var Barbias alver och alverna i södra Kalmurri som hade de mera etablerade kontakterna? När så de barbiska alverna tvingas lämna sina skogar 1215 fO bryts förbindelserna över haven och när månalvernas kultur går mot sitt slut är det ingen som kan hjälpa. Det ensamma skeppet som når Kalmurris södra kust med de sista månalverna kommer därför som en överraskning för alverna där.

Låter bättre. Jag tror att våra havslevande alvvänner var de som hade intresset av att träffa andra och som gjorde strandhugg och audienser till alvriken som inte nödvändigtvis behövde ligga vid kusten. "Gråalverna" förde historier och kunskap mellan olika alvriken, även de självvalt isolerade alverna i Cereval och Barbia. Kanske är det gråalver som hjälper Barbias alver att korsa Drakrännan, liksom de undsätter den sista spillran av alver i Cereval?

Adragoor skrev:Fram till början av 300-talet f.O. behärskade Furgia vad som idag är södra Kalmurri. Varför var det så lätt för nomadfolk att ta sig förbi norra Furgia och bort till Ereb? Kanske släpptes de helt enkelt genom av Furgia för att lätta på trycket mot den nordöstra gränsen?

Jag har inte tänkt mig nomadplundringarna i Ereb som konstanta årliga räder likt vikingarna utan mer oregelbundet återkommande vågor av plundring som nått olika långt innan de drivits tillbaks. Periodvis kanske Furgia tappat kontrollen över Kalmurri, andra gånger kanske de släppte igenom nomaderna och åter andra stoppades nomaderna.

birkebeineren skrev:Tidiga tankar om den akrogaliska omvändelsen (som dock krockar lite med mitt ovandtående förslag... ): viewtopic.php?p=259#259

Det är ju det finurliga med mitt upplägg att där finns gott om plats även för Ashina. Dessutom finns det ju 300 år mellan Sathmogs ankomst till Kalmurri och Mångudinnans dominans, under vilka Ashina kan ha växt lika stor eller större än Sathmog innan så Mångudinnan tar över.

Mikael skrev:

Adragoor skrev:Fram till början av 300-talet f.O. behärskade Furgia vad som idag är södra Kalmurri. Varför var det så lätt för nomadfolk att ta sig förbi norra Furgia och bort till Ereb? Kanske släpptes de helt enkelt genom av Furgia för att lätta på trycket mot den nordöstra gränsen?

Jag har inte tänkt mig nomadplundringarna i Ereb som konstanta årliga räder likt vikingarna utan mer oregelbundet återkommande vågor av plundring som nått olika långt innan de drivits tillbaks. Periodvis kanske Furgia tappat kontrollen över Kalmurri, andra gånger kanske de släppte igenom nomaderna och åter andra stoppades nomaderna.

Det låter vettigt. Naturligtvis har plundrande nomader svept in över Nordfurgia redan innan kalmurrernas invasion på 390-talet f.O. Skillnaden är kanske att medan de tidigare invasionerna till största delen har varit plundringsräder (nomaderna hade inget intresse av att ta över städerna) så innebar den kalmurriska invasionen ett blodbad av sällan skådat slag. De furgier som inte lyckades fly eller valde att underkasta sig månen och kejsaren gjordes ned till siste man. Många kalmurrer hade kanske redan ett par årtionden tidigare blivit bofasta i sin nybyggda huvudstad (från början var kanske Kaupukuu ett jättelikt tältläger och samlingspunkt för kalmurrer och deras allierade stammar), och förstod fördelen med att överta de furgiska städerna...

Gabriel skrev:Obs, nämnt även i Wikin är att Kalmurri inte har en flotta före tiden runt 300 eOdo vilket visar på att det inte fanns något intresse. Man kan anta att fiskebåtar och enstaka handelsfartyg följde kusten söderut och norrut?

De erövrade dock Bahaz redan 337 f.O. De använde sig kanske då av erövrade furgiska skepp som seglades av furgiska krigsfångar...

Adragoor skrev:

Gabriel skrev:Obs, nämnt även i Wikin är att Kalmurri inte har en flotta före tiden runt 300 eOdo vilket visar på att det inte fanns något intresse. Man kan anta att fiskebåtar och enstaka handelsfartyg följde kusten söderut och norrut?

De erövrade dock Bahaz redan 337 f.O. De använde sig kanske då av erövrade furgiska skepp som seglades av furgiska krigsfångar...

Runt denna tid höll de väl demontungan, och har horder med Hippogriffer?

"Grabbar, ta den där ön ochså!" (pekar med hela handen)

Gabriel skrev:

Adragoor skrev:

Gabriel skrev:Obs, nämnt även i Wikin är att Kalmurri inte har en flotta före tiden runt 300 eOdo vilket visar på att det inte fanns något intresse. Man kan anta att fiskebåtar och enstaka handelsfartyg följde kusten söderut och norrut?

De erövrade dock Bahaz redan 337 f.O. De använde sig kanske då av erövrade furgiska skepp som seglades av furgiska krigsfångar...

Runt denna tid höll de väl demontungan, och har horder med Hippogriffer?

"Grabbar, ta den där ön ochså!" (pekar med hela handen)

Hippogriffer i all ära, men för att kunna ta och hålla en ö med sötvatten som enda naturresurs krävs nog skepp. Jag skulle tro att hippogriffer inte är lämpade som packåsnor.

Erövrade furgiska skepp låter bra om ön Bahaz skulle hållas, vilket den gjorde, över en längre tid. Bahaz ligger ju nära kusten. Kanske tilläts också den den gamla urbefolkningen på Bahaz, nintimukerna, att från sina hem längs den sydkamsunska kusten frakta varor till och från?

Angående hippogriffer och deras ryttare så kan de dock färdas mycket långt, förmodligen om de gör det utan packning. Under Kejsardömet Jorpagnas tid utförde de plundringar så långt bort som södra Tolan. Gissningsvis har dessa ryttare ett system där de längs vägen plundrar de förnödenheter de behöver för att sen färdas vidare. Endast trofeer och små värdefulla föremål tas med hem till Akrogal (om de då någonsin tar sig hem igen...).

birkebeineren skrev: hippogriffer och deras ryttare så kan de dock färdas mycket långt, förmodligen om de gör det utan packning. Under Kejsardömet Jorpagnas tid utförde de plundringar så långt bort som södra Tolan. Gissningsvis har dessa ryttare ett system där de längs vägen plundrar de förnödenheter de behöver för att sen färdas vidare. Endast trofeer och små värdefulla föremål tas med hem till Akrogal (om de då någonsin tar sig hem igen...).

Det tål ju lite att tänkas på exakt hur en hippogriffinvasion fungerar. Hur långt kan en hippogriff flyga utan att vara tvungen att vila och äta? Ska den flyga hela vägen till Tolan kan jag tänka mig att en hel del boskap och människor stryker med på vägen...