*Morr* Kan du inte se så fin den nya kartan är?! Den har ju dubbel upplösning!
Jämför här!
Titta på den plottriga floden vid Timmerstaden
Titta på den grötiga skogen!
Titta på de mosiga bergen som är mycket bättre detaljerade på den nya kartan!
Birke: Skulle du kunna döpa alla floderna? Kanske rita upp lite områden som olika stammar kontrollerar. Fler byar om där finns? Namn på sjöar? Bara spamma med namn.
Vad sägs om att dra norra Cerbergen lite in i Barbia?
Detta skulle innebära att den flod som på kartan rinner från nordöstra Nargur antingen rinner genom bergen (något underligt men skulle gå att förklara med en enorm ravin och/eller ett grottsystem) eller faktisk är två floder, en som rinner österut och en som rinner västerut (något jag gjorde en på mitt kartutkast jag skickade dig Spelknepe). Behöver få detta avklarat för att beskriva Nargurs geografi.
De fem byarna jag tidigare har benämd "Nya bytidens byar" ligger i ett område kallat Trasimo.
I norr ligger Himmelen, lite söderut Nya Amawhine, i midten Idhaborg, i sydväst Nharag, och längst österut Lilla Gringul.
Floden som rinner från Nidapasset kallas Irhus och jag tänker mig att den vid byn Nharag vidgar sig ut i en långsmal sjö kallad Trasimosjön (vilket har gett upphov till namnet på området), känd från mireliernas nederlag mot Kejsardömet Jorpagna 944 fO. Eventuellt kan en ny sjö skapas mellan floden och Nidabergen.
Idhaborg är förövrigt en ny skapelse:
Denna by grundades under lite mer ordnade former ursprungligen av det berendiska Norderebiska Kompaniet men detta är numera bara något som märks på den mur som i rätt förfallet skick omgärdar byn. Idhaborg ligger som ett knytpunkt i Trasimo området och präglas av många passerande folk. Den ökända legostyrkan De Blå Spjuten har sitt huvudkvarter här.
De två floderna som på kartan nu slutar ute på slättlandet väster om Nargurs skogar hade jag tänkt mig att skulle rinna västerut och inte österut som de nu ser ut till att göra.
Den södra, kallad Sem Dihr, skulle kunna mynna ut i Mefamirs sjö medans den norra, kallad Ogorolihn, kanske fortsätter in i Palinor eller svänger av mot norr och ändar i Drakrännan öster om Jorduashur?
Eller kanske försvinner en utav dem ner i ett hål i marken mot vidare okända öden?
Befolkningssiffror är generellt svåra att bestämma för ett land och en vildmark som Nargur känns ännu svårare.
Om jag föreslår 800 000 för själva Nargurs skogar och de öppnare områderna mot och rundt Mastika Agga, fördelat på 70% människor, 25 % svartfolk, 5 % övriga, vad tycker ni då?
Birke: Hur går det egentligen med Nargur? Du är ju inte precis frånvarande på forumet då du delar med dig av bra åsikter omkring andras ämnen. Behöver du något? kanske lite motivation? Äventyrsförslag? Bara säg till.
Min ackegårdiska musa (hon med de fina öronen) är lite lynnig och kreativiteten går således i vågor. Dessutom lätt for att fastna i andras roliga ämnen.
Har dock en del texter som jag sitter och putsar på men skal forsöka posta några bara så att ni inte glömmer bort nargurerna, och så får jag heller redigera om senare.
Lite uppmuntran, som din den här mäster Spelknepe, sitter alltid fint!
Klanen
Klanen är den viktigaste narguriska sämhällsinstitutionen. Varje klan består av ett antal familjegrupperingar där alla på något sätt räknar sin härstamning från samma källa. Klanerna är antingen noroguhrer eller osroghurer, de uråldrige två folk nargurerna består av, men är alldrig blandade. Klanen leds av ett råd, awaghas, där alla tillhörande familjers överhuvuden har plats, i samråd med klanens vinde. Det dagliga livet styrs dock mest av tradition och förfädernas sätt samt av beslut tagna av familjerna själva. Vindan följer under årets vandringar den familj eller flock hon själv väljer, och vanligt är att hon byter grupp ett flertal gånger. Viktigast av allt för en klan är Trädet där alla döda förfäders andar finns, gärna urgamla jättar som speglar de motgångar och medgångar klanen genomlevt. Varje klan har sina marker i skogarna där fasta stigar och vattendrag följs enligt traditionen. De strålar ut från vinterbosättningen, thiwren, i slingrande mönster där varje familj har sina leder. Många av dessa leder korsar varandra och vanligen är att flera familjer under perioder vandrar tillsammans. Månfesterna firas gärna av flera familjer ihopa, ofta vid någon Tjärn där Gudinnan är närvarande, men det är ytterst sällan hela klanen är samlad förutom under vintern.
Stammen
Narguriska klaner samlar sig i stammar, större samhällsgrupperingar som förenas kring gemensamma händelser i historien, en särskild målsättning eller helt enkelt av ett behov för samarbete. Stammarna består oftast av både noroguhriska klaner och osroghuriska klaner även om de inte kan blanda blod sig emellan. De leds av en herse som efter att ha valts av klanråden innehar positionen under hela sin livstid. Hersen råder endast över stammens gemensamma beslut, och då i samråd med klanråden, men i krigstid betyder ämbetet absolut makt så länge konflikten varar. I lugna tider då stammen bara sammanträder under de årliga högtiderna har hersen liten betydelse utan lever med sin egna klan. Stammarna kan bestå i hundratals år vilket är vanligast, eller vara ständigt skiftande vilket är sällsynt men förkommer ibland under oroliga perioder. De kan utgöras av allt ifrån några få småklaner till en mängd storklaner som närmast kan likna egna folk. Vid varje midsommar samlas alla klaner vid en tingsplats, ihwosgos, och allt som rör stammen som helhet diskuteras, även tvister klanerna emellan.
Familjen
Familjen är den minsta sociala gruppen hos nargurerna och det är innom den större delen av nomadåret levs. Den leds av en kvinna, awa, och innebefattar hennes mann, ogifta söner, döttrar, svärsöner, och eventuella barnbarn och fosterynglingar. När en awa bestämmer sig för att stanna i vinterbosättningen tas ledarskapet över av den äldsta dottern eller så delar familjen upp sig i flera nya grupper. Familjebanden är ständigt skiftande då alla ändå tillhör klanen och bor samman under vintern.
Fostringen
Nargurerna svor inför Gudinnan att vara ett folk för tusentals år sedan. Då noroguhrer och osroghurer inte kan blanda blod har fostringen varit ett viktigt medel att binda samman klanerna. Ynglingar tillhörande osroghuriska klaner lever några år hos en klan noroguhrer och noroguhriska hos en klan osroghurer, detta för att visa att folket är ett och att de likt andarna är jämnbördiga. Oftast fostras ynglingen av en enskild familj och då anses denne vara en del av familjen som en dotter eller son. Många nargurer har senare i livet mycket nära kontakter med sin fosterklan.
Hirden
En hird är den grupp av krigare som hersen samlar kring sig vid tillfällen av oro och krig. De fungerar som stammens främsta militära styrka och är de som först går in i en strid och sist ur. Under perioder av fred lever de ett vanligt liv inom sina klaner och familjer. For att väljas in i hirden måste stor duglighet med vapen ha uppvisats och mot att våga dö for sin klan och Gudinnan. Många av de sagor om Hjältar som nargurerna berättar handlar om tappra hirdkrigare
Flocken
Ur klaner och stammar uppstår det av olika anledningar grupperingar som samlar sig runt en ledare eller ett ändamål. Den vanligaste är "krigsflocken", kheolanen, bestående av krigare som söker sig ett liv mer spännande än nomadens, ett liv i kriget och plundringens tecken (detta även bokstavligen då en särskilt tatuering görs för att symbolisera den bildade flocken). Dessa krigsflockar får så lämna stammens marker och sedan står det upp till den själv att överleva ett liv i härnad. De flesta vänder tillbaka efter några vintrar, några förgörs, medans andra ger upphov till nya klaner i nya marker. En annan sorts flockar är de som bildas runt en av Gudinnans många aspekter, som de kvinnor som bekänner sig till Mharigan, kriget och dödens gudinna, och vandrar runt som både självutnämnda domare och en slags elitkrigare, eller de som med Yvhanas läkande växter söker upp krigsplatser för att ta hand om sårade. En annan rätt vanlig flockbildning är "flyttflocken", en grupp nargurer som utvandrar från sin klan och stams marker för att med fredliga avsikter hitta sig ett nytt hem. Huruvida Trädmästrarna kan anses vara en flockbildning är osäkert då dessa är mycket få till antalet och ses på med stor misstro bland övriga nargurer.
Edit: Ständigt dessa stavfel...
Senast redigerad av birkebeineren den 2008-02-17 15:23, redigerad totalt 1 gånger.
