ErebAltor.se

Mikael skrev:Någon, kanske Regil eller Vije kan tänka sig att samanfatta Kejsaren och det runt honom vi kokat ihop nu!?

Jag tar på mig uppdraget.

Kan vi inte försöka få ihop Jorpagna med gemensamma ansträgningar? Jag skulle tycka att det vore väldigt roligt att se vad vi kan åstadkomma som gemensam insats. Om jag skriver lite om kejsaren och rötan så kanske Mikael kan göra de ändringar som krävs i DHOO orden (inte så stora, men lite om kejsaren etc.) och skriva något om Jorgundiska hansan, Adragoor kanske kan beskriva det camardiska förbundet, Anders skriva något om relationen mellan dalkiska och aidniska kyrkan i landet och kanske något kort om övriga religioner, Vije ta en fri roll på mittfältet och skriver om vad som faller honom in och andra hoppa in där de känner. Alla kan kanske bidra med korta nedslag i historien, blixtbelysningar av hur Jorpagna fungerar.

Inget behöver vara långt, en sida här, en halv där och kanske bara några rader om en stad, en händelse eller en furste. Rätt snart kan vi nog få ihop något som motsvarar landsbeskrivningarna i EA boxen, vilket torde kunna vara fullt tillräckligt. Vad säger ni?

Vad gäller antydan om demoniskt urspung vad gäller rötan så är jag inte främmande. Har börjat umgås med tanken att det är något som går att göra något åt. kan man inte tänka sig att åren efter att en epedemi passerar föds osedvanligt många missbildade barn?

Angående rötan, man skulle ju även kunna tänka sig någon form av regelbundenhet/cykler där de aggressiva utbrotten bryter ut ungefär en gång per generation eller varannan generation, där emellan kan det ju förekomma mindre utbrott. Tänker mig rötan som något som pulserar av liv/kraft, som ringar på vatten, ofta är det små rörelser som ger upphov till svaga ringar som dör ut förhållandevis snabbt, men en gång per generation (alt. varannan) sjuder rötan av kraft och ger upphov till kraftiga ringar/vågor som tar sig långväga - men som tidigare föreslagits hindras av t.ex. saltvatten.

Att det efter en epidemi skulle födas osedvanligt många deformerade barn är jag också helt inne på, men jag ser gärna att rötan även kan sätta sig på sinnet och riskera att korrumpera det renaste sinnet.

Skulle man inte vidare kunna tänka sig, om nu rötan har magiskt/demoniskt ursprung att den även kan påverka jorpagnierna på ett "positivt" sätt - att ovanligt många av dem är mottagliga för magins språk (har möjlighet att bli magiker)? Självklart får det ju inte innebära att det i Jorpagna springer omkring magiker överallt, men jag tänker mig snarare händelser som att känns olustigt i närheten av stalldrängen och det händer konstiga saker när han är i närheten, osv.

Bergdahl skrev:Angående rötan, man skulle ju även kunna tänka sig någon form av regelbundenhet/cykler där de aggressiva utbrotten bryter ut ungefär en gång per generation eller varannan generation, där emellan kan det ju förekomma mindre utbrott. Tänker mig rötan som något som pulserar av liv/kraft, som ringar på vatten, ofta är det små rörelser som ger upphov till svaga ringar som dör ut förhållandevis snabbt, men en gång per generation (alt. varannan) sjuder rötan av kraft och ger upphov till kraftiga ringar/vågor som tar sig långväga - men som tidigare föreslagits hindras av t.ex. saltvatten.

Att det efter en epidemi skulle födas osedvanligt många deformerade barn är jag också helt inne på, men jag ser gärna att rötan även kan sätta sig på sinnet och riskera att korrumpera det renaste sinnet.

Skulle man inte vidare kunna tänka sig, om nu rötan har magiskt/demoniskt ursprung att den även kan påverka jorpagnierna på ett "positivt" sätt - att ovanligt många av dem är mottagliga för magins språk (har möjlighet att bli magiker)? Självklart får det ju inte innebära att det i Jorpagna springer omkring magiker överallt, men jag tänker mig snarare händelser som att känns olustigt i närheten av stalldrängen och det händer konstiga saker när han är i närheten, osv.

Jag tycker att just Jorpagna verkar vara en plats dit min gärna förlägger magiskolor och magikers hemvist. Kan detta vara svaret?!

Jag skulle vilja lägga upp rötan som att man först beskriver den som en sjukdom ur ett ganska kliniskt perspektiv och lägger till lite kommentarer om skrock, magi etc. Sedan framförs några teorier om vad den egentligen kommer av (miasma, kontagion och magi) där då den magiska teorin nog är den korrekta, men det är inget som spelarna vet.

Bergdahl skrev:Ahh... trodde vi lämnat kurfurstarna som några som utsåg kejsaren bakom oss. Men för att vara konstruktiv ser väl jag inget direkt felaktigt i det du föreslår men jag föredrar regils och vijes kejsaridéer.

Medveten om att jag kom in lite sent och tanker på inga vis andra på det ni enats om kring kejsare och kurfurstar, men tycker andå att de "magiska" kejsarinsignierna på något vis kan kopplas till konflikten mellan LVs två grenar dar synen på magi var utlosande i splittringen. Tillfor ju bara lite mer konfliktgrunnlag ...eller?

Bergdahl skrev:Angående rötan, man skulle ju även kunna tänka sig någon form av regelbundenhet/cykler där de aggressiva utbrotten bryter ut ungefär en gång per generation eller varannan generation, där emellan kan det ju förekomma mindre utbrott. Tänker mig rötan som något som pulserar av liv/kraft, som ringar på vatten, ofta är det små rörelser som ger upphov till svaga ringar som dör ut förhållandevis snabbt, men en gång per generation (alt. varannan) sjuder rötan av kraft och ger upphov till kraftiga ringar/vågor som tar sig långväga - men som tidigare föreslagits hindras av t.ex. saltvatten.

Rotan skulle kanske kunna kopplas till Raukhra - den onda roda månen? Demonerna i Oktagonen sags ha koppling till denna himlakropp, åtminstonde Onaabys, och om vi låter det finnas oktagonister i Jorpagna kanns detta som en mojlighet? Samma farsot som spred sig i Hynsolge kring Tredje konfluxen?

Nu måste jag läsa på lite känner jag...

Det är klart en möjlighet, och jag har faktiskt funderat kring det, men som jag ser det anser jag det vara "roligare/intressantare" om vi kopplar det till köttbitarna och Tupagon, flugfurstinnan, då vi blir lite friare att utveckla rötan. O en flugfurstinna känns ju onekligen som någon som kan sprida röta omkring sig.

Regil, spana in EA-spelledarbok sidan 50-51 och Krilloan-kampanjbok sidan 16 för lite demonläsning, om du nu inte redan gjort det.

Bergdahl skrev:Det är klart en möjlighet, och jag har faktiskt funderat kring det, men som jag ser det anser jag det vara "roligare/intressantare" om vi kopplar det till köttbitarna och Tupagon, flugfurstinnan, då vi blir lite friare att utveckla rötan. O en flugfurstinna känns ju onekligen som någon som kan sprida röta omkring sig.

Regil, spana in EA-spelledarbok sidan 50-51 och Krilloan-kampanjbok sidan 16 för lite demonläsning, om du nu inte redan gjort det.

I så fall, dvs om det är Tupagon och inte Onnabys (sjukdomsdemonen) eller Maal (farlig forskning i i Imperiets sista ålder), tycker jag man kan koppla rötan till insekter, och inte just gräshoppor varje gång utan, varje ny farsot följer på en ny insekts frammarsch, myggor, getingar, myror, spindlar (jaja), vårtbitare, skalbaggar, m.m.

Eller så är Tupagons arv endast just dessa insektsfarsoter och inte kopplat till rötan som har ett annat ursprung.

???

PS. Bergdahl och Birke, Kursfurstarna är inte ur världen och lever högsta välmående, men de har inte längre monopol på att utse Krjsaren.
Mångfald och ovisshet har ersatt och det funkar bra tycker jag:

vije skrev:Jag kunde tänka mig att just det är ett av problemen i Jorpagna - Kejsaren accepteras inte tillräckligt. De flesta drömmer ibland om en mäktig kejsare och ett enat fornstort rike, men i praktiken börjar det vara en omöjlighet.
Att folk ändå strävar efter titeln beror på dessa gamla drömmar och den lilla makt som fragmenten av dem ger.

Regils kejsarkriterier ser bra ut, gillar mycket imperatorieordens surgubbar . Jag kunde tänka mig att det finns otaliga varianter på hur kejsaren kan hävda sin tron. På det sättet finns det alltid fog för missnöjda röster och gnäll. Det är mer eller mindre omöjligt att utse en fullt tillfredställande kejsare.
- Enligt det kejserliga regalietestamentet skall smörjningen ske i Kröningstemplet, men de visa är oeniga om vilken av forntidens alla praktfulla ruiner det rör sig om.
- Vissa anser att det krävs godkännande av samtliga kurfurstar (vissa kurfursteätter är utdöda), andra anser att gudarna medelst 7 järtecken skall välsigna det hela, osv.
- Enligt de spröda luntor som man hittat av epistessorn och riksskalderaren Habural Diktorus volymösa samlingar bär kejsaren alltid ett heligt spjut av elfenben, samt en ämbetsbrosch. Båda dessa har varit försvunna sedan länge... (?)

Väldigt många furstar är cyniska och tror inte mera på kejsarväldet överhuvudtaget. De har lärt sig att kejsaren vanligtvis är varken starkare eller pålitligare än grannfursten, och om det är nånting man vet som jorpagnisk markfurste, är det att grannen oftast är lika pålitlig som en slagen borsthund.

Kunde kanske kejsartiteln vara ärftlig (alltså far - son), men att varje kejsare skall smörjas och godkännas osv så att det alltid finns möjligheter för villiga att krångla till det hela. Och iom att ingen till 100% kan känna sig legitimerad på tronen, så finns det alltid goda chanser för hugade kurfurstar att föra fram egna kandidater och motarbeta gamla kejsararvingar.

Birke, kan inte du och jag utveckla Kurfurste teorin tillsammans?

Hehe... ok, korrekt skulle det väl vara "trodde vi lämnat kurfurstarna som de som utsåg kejsaren bakom oss". För enligt regils förslag är det ju endast ett "fåtal" som anser att det krävs godkännande av kurfurstarna för kejsarens skall ses som legitim.
Sen så har jag aldrig önskat dem ur världen, tycker att det är en utmärkt titel på de caddistiska furstarna. Vidare har jag en idé till namnet kurfurstar, men jag vill nog fundera lite till.

När det gäller rötan, ser jag inte några problem med att låta sjukdomen ha sitt ursprung i Tupagon. Hon är efter allt en demonfurste och det känns ju inte omöjligt att hennes krafter kan vara såpass korrumperande att de skulle kunna skapa en farsot hos människor. Varför inte göra rötan, lite mer insektsanknyten, tänker t.ex. på spindelböld eller vad nu den nekromantiska trollformeln hette. De som insjuknar i den jorpagniska rötan kan ju få någon form av bölder som när (om de gör det) dessa spricker kravlar det ut larver. Den som överlevt ett sjukdomsförlopp som lett till fult utvecklade bölder, vilket antagligen är rätt få, pryds av hemska ärr. Denna variant ger ju oss en anledning till namnet "den jorpagniska rötan" för alla vet ju att i rutten föda kravlar larver.

Bergdahl skrev:Det är klart en möjlighet, och jag har faktiskt funderat kring det, men som jag ser det anser jag det vara "roligare/intressantare" om vi kopplar det till köttbitarna och Tupagon, flugfurstinnan, då vi blir lite friare att utveckla rötan. O en flugfurstinna känns ju onekligen som någon som kan sprida röta omkring sig.

Utifrån vad vi kan lasa i Krilloan-modulen om Tupagon så lar denna demonfurstinna tilhorande Oktagonen ha varit mycket central i handelserna kring den Tredje konfluxen och kottbitarnas harjningar over Ereb. Vi kanner också en farsot från Krilloan 608 eO som orsakades av ett misslyckat forsok på att framkalla Tupagon, och har fanns en bit av Raukhra med. En annan bit av denna roda måne framkallade en pest i Hynsolge kring den Tredje konfluxen men har lar demonfursten Onaabys ha varit den verksamma. Om "kometen" i Hynsolge står det också att lasa att dens påverkan på omgivningarna hindras av vatten vilket kan kopplas till dessa funderingarna. En annan demonfurste som vi också låtit sprida sin ondska i Jorpagna ar också Maal genom sin adept solkejsare Domion under kejsardomets sista storhetstid. Mycket Oktagon och Raukhra i Jorpagna redan med andra ord.

Detta går att bygga vidare på men en fråga ar att om vi kopplar "Den jorpagniska rotan" till dessa demoner så fortar vi kanske mojligheterna att gora farsoten till något unikt och nytt som inte redan finns beskrivet?

Spindelboldspest låter annars som en interessant och otrevlig ide. Skallsprackarsoten från Trakorien ar också en fin gammal klassiker.
Eller varfor inte något så enkelt som en bokstavlig rötpest; den smittade ruttnar bort gradvis, eller åtminstonde de smittade kroppsdelarna?

Mikael skrev:Birke, kan inte du och jag utveckla Kurfurste teorin tillsammans?

Det skulle kunna gå for sig, om inte några andra tycker annorlunda? Tror jag skulle kunna få med de flestas forslag.

Nu tror jag att det är skillnad i Krilloan på kulten kring Onaabys och månstenen i Peststaden, och Tupagonkulten som försöker odla köttbitare. Men jag kan minnas fel.

I Oktagonen är det Onaabys som är sjukdoms/pest-demonen. Han dyker upp i Hynsolge, Efaro och Krilloan i källorna. Tupagon har med 3 konfluxen och insekter att göra. Krossar Iorpagniska Imperiet och om jag minns rätt har starka intressen vid den kommande 5K.

Jag tycker det vore att urvattna demonernas särprägel genom att Tupagon nu sprider sjukdom. Att Onaabys dyker upp även i Jorpagna känns tråkigt och uttjatat.

Jag tycker därför att intressantare vore att antingen 1) skilja Jorpagniska Rötan helt från Oktagonen, 2) Låta den bero på kulten kring Maal på 600-t fO eller 3) kombinera Tupagons insekter med den annars odemoniska rötan, dvs att varje utbrott och spridning av Rötan beror på märkliga utbrott av olika insektsfarsoter. Insekterna tar sig sällan särskilt långt över Jorpagnas gränser och cenrum ligger i det generella området X. Rötan har dock vid det laget redan lämnat insekterna och sprids vidare på annat vis, okänt vilket.
Då blir också din idé om en koppling till nekromanti besvärjelsen (står något om forskning osv i en Sinkadus) spindelböld bra. Gav farsoten idé till besvärjelsen, eller kanske besvärjelsen upphov till en farlig röta?

Det här

Bergdahl skrev:Angående rötan, man skulle ju även kunna tänka sig någon form av regelbundenhet/cykler där de aggressiva utbrotten bryter ut ungefär en gång per generation eller varannan generation, där emellan kan det ju förekomma mindre utbrott. Tänker mig rötan som något som pulserar av liv/kraft, som ringar på vatten, ofta är det små rörelser som ger upphov till svaga ringar som dör ut förhållandevis snabbt, men en gång per generation (alt. varannan) sjuder rötan av kraft och ger upphov till kraftiga ringar/vågor som tar sig långväga - men som tidigare föreslagits hindras av t.ex. saltvatten.

Att det efter en epidemi skulle födas osedvanligt många deformerade barn är jag också helt inne på, men jag ser gärna att rötan även kan sätta sig på sinnet och riskera att korrumpera det renaste sinnet.

Skulle man inte vidare kunna tänka sig, om nu rötan har magiskt/demoniskt ursprung att den även kan påverka jorpagnierna på ett "positivt" sätt - att ovanligt många av dem är mottagliga för magins språk (har möjlighet att bli magiker)? Självklart får det ju inte innebära att det i Jorpagna springer omkring magiker överallt, men jag tänker mig snarare händelser som att känns olustigt i närheten av stalldrängen och det händer konstiga saker när han är i närheten, osv.

tycker jag fortfarande är helt rätt!

Du minns lite fel birke, det var ett försök att framkalla Onaabys som orsakade pesten i Krilloan. Onaabys är precis som Mikael skriver sjukdomarnas furste och kallas även själaätaren. Tupagon är flugornas furstinna, och dyrkas av vissa av samkarnas insektoider, hon har anknytning till köttbitarna.

Jag tycker det vore att urvattna demonernas särprägel genom att Tupagon nu sprider sjukdom.

Det här förstår jag inte riktigt. Varför skulle det urvattna Onaabys roll om Tupagon spred en sjukdom, när det verkar fungera med att låta Maal vara orsaken? Även om jag inte ser något problem med att låta Tupagon orsaka sjukdomar, tänker jag mig inte "den jorpagniska rötan" som en sjukdom utan snarare som den demonisk/magisk korruption av dem som kommer innanför räckvidden för källan till rötan. Jag tänker mig t.ex. inte att den skall smitta från människa till människa, även om ju de stackars jorpagniska läkekunniga anser så vara fallet. Spridningen av rötan liknar dock förloppet av en sjukdom som sprider i en cirkelformad expansion. Så för att göra en regelanknytning, vid sjukdomar slår man mot FYS för att klara sig, vid den jorpagniska rötan är det snarare ett PSY-slag som krävs. Sen så skulle det ju t.ex. vara möjligt att man är mer mottaglig mot rötan om man kommit i kontakt med de "demoniska" insekterna som väller ur bölderna. Om jag inte minns helt fel skulle ju en "sjukdom" som denna innebära att även alver kan smittas, vilket ju kan bli en otrevlig överraskning för alvspelaren.

Sen så håller jag med om att vi kanske ska låta Onaabys hålla sig till Hynsolge, Krilloan och solunas djungler.

Oktagonens demoner är:
Onaabys - Hynsolge, Krilloan och solunas djungler.
Imaria - finns på Monturerna.
Khergoll - har sitt kultsäte i Staden O.
Zinn - dyrkas i solunas ökenområden.
Maal - Inget officiellt om kulters hemvist (vad jag vet) Men enligt det som skrivits här har han funnits i Jorpagna, och kanske eventuellt finns kvar. Jag har inget problem med att låta honom ha någon kult i området.
Tupagon - dyrkas av vissa av samkarnas insektoider, och har en kult i Krilloan.
Haasital - medelstor kult men inget fäste i Krilloan.
Gendilj - endast ett femtital dyrkare över hela Ereb altor.

Av vad denna lilla information drar jag slutsatsen att det inte är något problem att klämma in lite Tupagoninlytande i Jorpagna. Fråga mig bara inte hur jag kom fram till det.

Bergdahl skrev:

Jag tycker det vore att urvattna demonernas särprägel genom att Tupagon nu sprider sjukdom.

Det här förstår jag inte riktigt. Varför skulle det urvattna Onaabys roll om Tupagon spred en sjukdom, när det verkar fungera med att låta Maal vara orsaken?

Nu var det Tupagons särprägel som urvattnades om hon började låna Onaabys visitkort. I Maals fall var min tanke att det inte var demonen i sig, utan de magiska experiment som gjordes av hans kultister och svartkonstnärer som låg bakom, misslyckad och utan egentlig koppling till Maal som de var.

Allt jag säger är att om Tupagon skall med bör insekter finnas med i bilden!

Man skulle nästan kunna ta med alla era argument för det ena och det andra och presentera som erebiska lärde mäns förklaringar på rötan...

Bergdahl skrev:Du minns lite fel birke, det var ett försök att framkalla Onaabys som orsakade pesten i Krilloan. Onaabys är precis som Mikael skriver sjukdomarnas furste och kallas även själaätaren. Tupagon är flugornas furstinna, och dyrkas av vissa av samkarnas insektoider, hon har anknytning till köttbitarna.

Kopplade visst templet beskrivet i Krilloans Peststad med de sedan 608 eO doda Onaabyskultisterna till notisen om att ett Tupagontempel också skal finnas i denna avstangda stadsdel.

Bergdahl skrev:Sen så håller jag med om att vi kanske ska låta Onaabys hålla sig till Hynsolge, Krilloan och solunas djungler.

Precis, det racker formodligen med två av Oktagonmedlemmar i Jorpagna; Tupagon och Maal.

Mikael skrev:I Maals fall var min tanke att det inte var demonen i sig, utan de magiska experiment som gjordes av hans kultister och svartkonstnärer som låg bakom, misslyckad och utan egentlig koppling till Maal som de var.

Något sådant skulle kunna funka!

Adragoor skrev:Man skulle nästan kunna ta med alla era argument för det ena och det andra och presentera som erebiska lärde mäns förklaringar på rötan...

Ingen dum ide, en ett mycket vanligt debattamne på Lyceèr, Bibliotek och Universitet!

birkebeineren skrev:

Adragoor skrev:Man skulle nästan kunna ta med alla era argument för det ena och det andra och presentera som erebiska lärde mäns förklaringar på rötan...

Ingen dum ide, en ett mycket vanligt debattamne på Lyceèr, Bibliotek och Universitet!

Jag tror att det här är vägen att gå!