ErebAltor.se

Bergdahl skrev: Ser bra ut även detta med. Har dock några kommentarer. Till att börja med har jag tänkt mig att det är Kruns expansion i den del av Efaro som ligger vid kopparhavet som går i stöpet, men längsmed den efariska golwyndakusten finns fortfarande krunska kolonier.
När det gäller plundringar i västra Krun, så har jag tänkt mig kruns kopparhavskust som till stora delar mycket brant och ogästvänlig med endast ett fåtal fiskesamhällen vid kusten, med Stabul som det lysande undantaget. Så att plundra denna ogästvänliga och för sjöfart farliga kustremsa känns kanske inte så lämpligt. Kan det inte vara så att de satte Stabul i blockad och därigenom tvingade till sig sina fredstermer? Alternativt att hotet av att felicierna eventuellt skulle ha möjlighet att inta Stabul havsvägen fick krunierna att gå med på en förnedrande fred, eller varför inte båda delarna...

Ah, ok i nästa uppdatering kan jag ta bort plundring av Kruns kust till försök till blockad av Stabul istället för att tvinga fram ett fredsslut. Skulle man kunna tänka sig att fredstraktaten innehåller en definition av feliciska respektive krunska intressezoner? Typ "Krun skall inte segla med beväpnade skepp eller anlägga kolonier väster om Bylos och Felicien erkänner alla krunska kolonier längs Efaros Golwyndakust som legitima samt Kruns rätt att där anlägga ytterligare kolonier. Vidare skall Feliciens tullnivå i Stabul aldrig sättas högre än den lägsta nivå ett annat land erbjuds."?

Och allt efter 610eO stryker jag också.

birkebeineren skrev: Det står i EA-boxen att sombatzinerna genom skicklig diplomati ofta spelar ut Efaros stammar mot varandra och anvander dem i sitt politiska spel. Vi kan forklara din andring genom att låta detta vara fallet med det "Sombtzinska Kriget/Andra Dermaniska Kriget", sombatzinerna hade antingen egna skal att vilja gå till krig mot Felicien och manipulerade efarierna till att bli deras redskap eller så var dermanernas angrepp på Felicien endast ett resultat av att Sombatze ville rikta ett uppbyggd hot någon annanstans an mot det egna landet.

Ja, det jag såg som mest konstigt i EA-besrkivningen var den sombatzinska flottnärvaron i Kopparhavet (med tanke på att Stabuls slussar vid denna period ska vara ur bruk). Istället just ett av Sombatzen subsidierat krig där Dermanien ges möjlighet till revansch. Sedan måste jag säga att Sombatzes och Feliciens armar är väldigt långa - det är ca 200 mil från Bylos till Sombatzes västra gräns.

Det skal val vara Kuthegil?

Ja, på feliciska och med koalintdialekt. Och Kithagil på klassisk kimzon. Det är en del i det jag hade tänkt skriva senare om språken kimzon och keliciskas relation till varandra. Hade bl.a. tänkt föreslå att kimzon är en konsonantskrift och att vokaliseringarna ofta skiftar över tid och beroende på dialekt.

I korthet hade jag tänkt föreslå att kimzon är Feliciens "latin" - ett språk som används i officiella, rituella och lärda sammanhang medans feliciska är ett "kreolspråk" med enkel grammatik och blandad vokabulär bestående av kimzonska, joriska och efariska ord.

Felicierna kallar sig ju felicier innan de flyr från Garumnos och dessutom står det att det ar kattgudinnan Felis som gett folket deras namn. Tycker det kan forbli så. Andringen att Tiron Cruvi var sodra Tolan istallet for ostra Krun kanns battre.

För min del funkar Tiron Cruvi som södra Tolan också. Eller så låter vi det vara Krun och låter Paridon helt enkelt leda kimzonerna till en lysande blå vik och skippar Tiron Cruvi eller Terra Felix helt?

Vet inte om du last nedanstående text men det lycee som åsyftas var tankt ligga i Mafor...

Jo, jag hade läst den men har dålig koll på Mandelorden. Är det en pre-Lysande Vägen orden?

Hursomhelst så tänkte jag mig att många av de feliciska stamsätena byggdes ovanpå existerande städer och att ibland även de gamla namnen behölls. Så att lycéet hette Mafor tycker jag är ok. Fråga: Skulle man inte kunna tänka sig att lycéet finns kvar och att det har fungerat mycket som ett "instrument" i den "jorisering" som kimzonerna under århundradena efter ankomsten till Ereb?

Jag har en del mindre invändningar mot den äldre historien, men sitter i Lappland och får återkomma. Vill bara här säga att Sombatze vid tiden för anfallet mot felicien var väsentligt större och då sträckte sig västerut omfattande även en Kopparhavskust, och dominerade omrdena i efaro närmast. (detta krockar väl inte med något officiellt tror jag?). Morëlvidynska och feliciska slavjägare fick hjälp av efariska stammar att ta sig in och ta hela byar av de eftertraktade sombatzinska slavarna (eftertrktade för sin skönhet).

Hursomhelst så tänkte jag mig att många av de feliciska stamsätena byggdes ovanpå existerande städer och att ibland även de gamla namnen behölls. Så att lycéet hette Mafor tycker jag är ok. Fråga: Skulle man inte kunna tänka sig att lycéet finns kvar och att det har fungerat mycket som ett "instrument" i den "jorisering" som kimzonerna under århundradena efter ankomsten till Ereb?

Har varit tveksam till ett lycée på sydligaste Tolan då det tycks som en bakvattens del i imperiet (men behöver inte ha varit det, tvärtom), men detta förslag lockar mig.

Mikael skrev:Jag har en del mindre invändningar mot den äldre historien, men sitter i Lappland och får återkomma. Vill bara här säga att Sombatze vid tiden för anfallet mot felicien var väsentligt större och då sträckte sig västerut omfattande även en Kopparhavskust, och dominerade omrdena i efaro närmast. (detta krockar väl inte med något officiellt tror jag?). Morëlvidynska och feliciska slavjägare fick hjälp av efariska stammar att ta sig in och ta hela byar av de eftertraktade sombatzinska slavarna (eftertrktade för sin skönhet).

Hursomhelst så tänkte jag mig att många av de feliciska stamsätena byggdes ovanpå existerande städer och att ibland även de gamla namnen behölls. Så att lycéet hette Mafor tycker jag är ok. Fråga: Skulle man inte kunna tänka sig att lycéet finns kvar och att det har fungerat mycket som ett "instrument" i den "jorisering" som kimzonerna under århundradena efter ankomsten till Ereb?

Har varit tveksam till ett lycée på sydligaste Tolan då det tycks som en bakvattens del i imperiet (men behöver inte ha varit det, tvärtom), men detta förslag lockar mig.

Nu grundas ju Mandelorden efter den tredje konfluxen (401 fO) och det Jorpagniska imperiets fall så att det var i bakvattnet av det forna imperiet spelar mindre roll. Vid den här tiden var i princip allt bakvatten.

Mikael skrev:Jag har en del mindre invändningar mot den äldre historien, men sitter i Lappland och får återkomma. Vill bara här säga att Sombatze vid tiden för anfallet mot felicien var väsentligt större och då sträckte sig västerut omfattande även en Kopparhavskust, och dominerade omrdena i efaro närmast. (detta krockar väl inte med något officiellt tror jag?). Morëlvidynska och feliciska slavjägare fick hjälp av efariska stammar att ta sig in och ta hela byar av de eftertraktade sombatzinska slavarna (eftertrktade för sin skönhet).

Aha, men det ändrar ju saker och ting. Om Sombatze vid denna tidpunkt har expanderat in i Kopparhavet så är en flottinvasion från deras sida ju inte så orealistisk. En turbulent tid i sydöstra Kopparhavet med först ett Feliciskt-Krunsk krig, sedan en generation senare ett Feliciskt-Sombatzinskt i ungefär samma område. Efaro förefaller dömt att var skådeplats för andra nationers intressen och krig.

Fraxinus skrev: Nu grundas ju Mandelorden efter den tredje konfluxen (401 fO) och det Jorpagniska imperiets fall så att det var i bakvattnet av det forna imperiet spelar mindre roll. Vid den här tiden var i princip allt bakvatten.

Är Mandelorden en religiös orden eller är det en "ren" lärdomsorden? Jag har på känn att ni tänker er att Mandelorden är en organisation som stått för den lärdomskontinuitet som finns mellan det forna Imperiet och de stater som kristalliserades ut från dess rester?

Jag har uppdaterat kronologin med de punkter vi diskuterat markerade i blått. Sedan har jag också länkat till stämningsbilder under några av de kronologiska punkterna.

Gillade stamningsbilderna!

Garumnos tycker jag kan ha varit en o utanfor Kamsunkusten, numera mojligtvis reducerat i storlek enligt något tidigare forslag.

Är Mandelorden en religiös orden eller är det en "ren" lärdomsorden? Jag har på känn att ni tänker er att Mandelorden är en organisation som stått för den lärdomskontinuitet som finns mellan det forna Imperiet och de stater som kristalliserades ut från dess rester?

Ursprungligen var den tillagnat den från Kejsardomet Jorpagna harstammande lardommsgudinnan Ingeril men den religioasa biten ar numera reducerat (åtminstonde offentligt?) till narmast obefintlighet. Din kansla ar i ovrigt ratt.

Angående lyceet i Mafor så tankte jag mig detta som etablerat någon gång under Mandelordens storhetstid på 200-talet fO. Mandelorden samlade har in jorisk kunskap från kejsardomets tid i Tolan. Sen tankte jag mig att lyceet antingen forstordes eller overgavs en tid innan kîmzonernas ankomst men att tolanerhovdingarna vidareforde lite av den civilation som munkarna brakt med sig till området. Det viktigaste arvet (och detta ar hela anledningen till att jag kom upp med ideen om ett lyceeum har) ar de från Aidne harstammande mandelmunkarnas vastjoriska språk, ett språk som fortrangde tolanernas ostjoriska dialekter. Språkansvarige Adragoor tror jag tankt att anvanda denna losning till att forklara ett vastjorisk språk i ett ostjorisk område (så som det framgår i EA-boxens språkkarta). MEN om du/ni tycker att lyceet fortfarande finns kvar 27 fO går det sakert att flata in, få bara med språkhistorien garna!

Ursprungligen kan man kalla Mandelorden för en religöst betingad kunskapens orden där man dyrkade Ingeril-sanningens och kunskapens gudinna. Målet då var att sprida kunskapens och sanningens ljus till alla samhällslager oavsett börd eller rikedom samt att samla och bevara kunskaperna från före världsfallet och söka reda på ny kunskap. För att åstadkomma det grundade man flera kunskapscentra (Lycèer) där folk kunde söka sig till Mandelorden för att få kunskap.

I den så kallade Lärljungefasen på väg att bli Mandelmunk måste Lärljungen resa runt på "forsknings"resor för att samla in kunskap till sina Mentorer/Mästare (mandelmunkarna). De måste också sprida Ingerils sakramente. Nämligen kunskap och sanning. De måste med andra ord arbeta som lärare åt barn (och vuxna) under sin forskningsfärder. Detta blir ofta Lärljungarnas sätt att försörja sig på sin forskningsresa mot exempelvis en okänd ruinstad eller i sökandet efter växter eller i kartläggandet av länder (landsändar) etc.

Idag finns flera av dessa aspekter (exempelvis Lärljungefasen) kvar men mycket har också förändrats. Ingerildyrkan går inte alls lika djupt längre. Många dyrkar Etin eller rent av de Unga Gudarna. En del kombinerar Ingerildyrkan vid sidan av Etin eller UG. Mandelordens huvudsäte och ett av de förnämsta lärdomssätena i Ereb ligger i Pendon, Zorakins huvudstad. Och Zorakin är som bekant ett av Lysande vägens starkaste fästen.

Många människor som i dag ansluter sig till Mandelorden i Pendon är således oftast Etintroende (det finns även Mandelmunkar som är troende de Unga Gudarna eller andra gudar). Det finns dock en kärna av Mandelister som fortfarande dyrkar Ingeril i Pendon. Dessa gör dock ingen stor sak av det då deras sakrament är själva spridandet och sökandet efter kunskap.

Som Ingeriltroende Mandelmunkar ser det (liksom Etintroende Mandelmunkar) så utför de munkar i Lysande vägen som utbildar barn och vuxna i klosterskolor faktiskt en rit till Ingerils ära (så länge de lär ut korrekt och sanningsenligt). Och eftersom Etins existens anses bevisad av (de flesta) Mandelmunkar så är de tekniskt sett också Etintroende annars skulle de bryta mot Ingerils bud. Och eftersom Etin också lär ut ljusets, upplysningens och sanningens väg så är det i princip samma väg som Ingerils väg. Etins präster och munkar vet bara inte om det än. Mandelister är med andra ord egalitära pragmatiker, akademisker och kosmopoliter och de håller ihop.

Nu är det inte heller inget större problem att ha en annan tro i Zorakin då det faktiskt är tillåtet (i alla fall i teorin). Man får bara inte aktivt sprida den...utom i staden Luksilo (med hertigdömet Gredelmark) samt genom uråldriga specialavtal för Mandelorden i Pendon.

Mandelorden fungerar också idag även som ett slags elituniversitet där man kan få högklassig utbildning utan att tvingas bli Mandelmunk. För att bli antagen krävs dock att man studerar minst 3 år (för vilket man betalar i förskott i form av en lämplig "donation"). Som mest kan man studera 6 år. Vill man studera längre måste man svära in sig till Mandelorden. Om man tas in som novis (att bli mandelmunk) betalas endast 100 silvermynt och att man uppvisar "läshuvud". Det förkommer dock i sällsynta fall att ungdomar tas in som noviser utan att behöva betala 100 sm. Oftast uppvisar de då sällsynt talang för studier och lärdom. Alla oavsett börd är välkomna att studera på Lycèerna. Dock har man ett begränsat årligt intag.

Vill du ha mer info om (den något reformerade) Mandelorden så kan du läsa mer i fliken Religon och underfliken Mandelorden. Diskussionerna kan verka lite röriga då vågorna ibland gick höga men en form av konsensus hittar du i de sista sidorna.

Fraxinus skrev:

Mikael skrev:Jag har en del mindre invändningar mot den äldre historien, men sitter i Lappland och får återkomma. Vill bara här säga att Sombatze vid tiden för anfallet mot felicien var väsentligt större och då sträckte sig västerut omfattande även en Kopparhavskust, och dominerade omrdena i efaro närmast. (detta krockar väl inte med något officiellt tror jag?). Morëlvidynska och feliciska slavjägare fick hjälp av efariska stammar att ta sig in och ta hela byar av de eftertraktade sombatzinska slavarna (eftertrktade för sin skönhet).

Hursomhelst så tänkte jag mig att många av de feliciska stamsätena byggdes ovanpå existerande städer och att ibland även de gamla namnen behölls. Så att lycéet hette Mafor tycker jag är ok. Fråga: Skulle man inte kunna tänka sig att lycéet finns kvar och att det har fungerat mycket som ett "instrument" i den "jorisering" som kimzonerna under århundradena efter ankomsten till Ereb?

Har varit tveksam till ett lycée på sydligaste Tolan då det tycks som en bakvattens del i imperiet (men behöver inte ha varit det, tvärtom), men detta förslag lockar mig.

Nu grundas ju Mandelorden efter den tredje konfluxen (401 fO) och det Jorpagniska imperiets fall så att det var i bakvattnet av det forna imperiet spelar mindre roll. Vid den här tiden var i princip allt bakvatten.

Jag menade förstås att Mandelorden grundades år 401 fO efter tredje konfluxen och det Jorpagniska imperiets fall som inträffade 599-598 fO.

Fraxinus skrev:

Mikael skrev:Jag har en del mindre invändningar mot den äldre historien, men sitter i Lappland och får återkomma. Vill bara här säga att Sombatze vid tiden för anfallet mot felicien var väsentligt större och då sträckte sig västerut omfattande även en Kopparhavskust, och dominerade omrdena i efaro närmast. (detta krockar väl inte med något officiellt tror jag?). Morëlvidynska och feliciska slavjägare fick hjälp av efariska stammar att ta sig in och ta hela byar av de eftertraktade sombatzinska slavarna (eftertrktade för sin skönhet).

Hursomhelst så tänkte jag mig att många av de feliciska stamsätena byggdes ovanpå existerande städer och att ibland även de gamla namnen behölls. Så att lycéet hette Mafor tycker jag är ok. Fråga: Skulle man inte kunna tänka sig att lycéet finns kvar och att det har fungerat mycket som ett "instrument" i den "jorisering" som kimzonerna under århundradena efter ankomsten till Ereb?

Har varit tveksam till ett lycée på sydligaste Tolan då det tycks som en bakvattens del i r imperiet (men behöver inte ha varit det, tvärtom), men detta förslag lockar mig.

Nu grundas ju Mandelorden efter den tredje konfluxen (401 fO) och det Jorpagniska imperiets fall så att det var i bakvattnet av det forna imperiet spelar mindre roll. Vid den här tiden var i princip allt bakvatten.

Vad jag menade var att södra Tolan i Imperiet var en bakvattens bondhåla med joriska barbarer och att Mandelorden ser litet värde i att ha ett lycée där då inte mycket finns av värde att hämta där (efter 3K). Detta är dock inte omöjligt att ändra/hoppa över. Tex kan det ju vara så att efter Konfluxens kaos i Jorpagna fanns ett litet men efter konfluxen mycket värdefullt kulturarv på södra Tolan vilket lockade dit orden?

Citat:
Felicierna kallar sig ju felicier innan de flyr från Garumnos och dessutom står det att det ar kattgudinnan Felis som gett folket deras namn. Tycker det kan forbli så. Andringen att Tiron Cruvi var sodra Tolan istallet for ostra Krun kanns battre.


För min del funkar Tiron Cruvi som södra Tolan också. Eller så låter vi det vara Krun och låter Paridon helt enkelt leda kimzonerna till en lysande blå vik och skippar Tiron Cruvi eller Terra Felix helt?

Nja felicier kallas de väl först när de når Tolan och och jorifieras, om de ens idag kallar sig det. Vad jag minns från källorna så är det omvärlden som döper dem felicier efter att observerat kimzonernas dyrkan av Felis.

DrHus skrev:

Mikael skrev:Jag har en del mindre invändningar mot den äldre historien, men sitter i Lappland och får återkomma. Vill bara här säga att Sombatze vid tiden för anfallet mot felicien var väsentligt större och då sträckte sig västerut omfattande även en Kopparhavskust, och dominerade omrdena i efaro närmast. (detta krockar väl inte med något officiellt tror jag?). Morëlvidynska och feliciska slavjägare fick hjälp av efariska stammar att ta sig in och ta hela byar av de eftertraktade sombatzinska slavarna (eftertrktade för sin skönhet).

Aha, men det ändrar ju saker och ting. Om Sombatze vid denna tidpunkt har expanderat in i Kopparhavet så är en flottinvasion från deras sida ju inte så orealistisk. En turbulent tid i sydöstra Kopparhavet med först ett Feliciskt-Krunsk krig, sedan en generation senare ett Feliciskt-Sombatzinskt i ungefär samma område. Efaro förefaller dömt att var skådeplats för andra nationers intressen och krig.

Efaro som stridtummelplats i generation efter generation tycker jag är underbart. (För egen del har jag sett Dermanien med centrum i västra Efaro)

Nu har jag läst genom Mandelordentråden. En reflexion jag gör är att om Mandelordens närvara på södra Tolan var stark nog att få den regionala joridialekten att "skifta gren" till västjori så måste lycéet ha varit ganska stort och långlivat. Flera generationer av södra Tolans ledande skikt måste ha utbildats där för att hela regionen ska ha bytat språkgren förefaller det som för mig.

Så frågan är då varför den i södra Tolan så framgångsrika Mandelorden försvann? Ett förslag är ju helt enkelt att kimzonerna såg dem som en samlande kraft i södra Tolan och slog ut dem? Å andra sidan så brukar ju inte Mandelorden bry sig om politiken så skulle de ens välja sida mellan de sydtolanska hövdingarna och kimzonerna? Skulle kimzonerna ha någon egentlig anledning att attackera dem?

Sedan finns ju förstås andra möjligheter: Lycéet plundrades och förstördes av pirater/orcher/zeeriskultister? Eller helt enkelt en jordbävning?

Till sist finns ju förstås möjligheten att lycéet skulle finnas kvar och fortsatt vara ett lärdomscentra där kimzoner lär sig jorisk kulturhistoria och även joriska tolaner fortsatt studerar? Det skulle kunna vara en faktor i förvandlingen av akrogaliska kimzoner till de mera joriserade felicierna som förvisso skiljer ut sig kulturellt men också anammat joriskt vardagsspråk och vissa jorisk seder.

Mandelorden skulle på vissa sätt ha det enklare i Felicien än i Aidne: det finns ingen Lysande Vägen som kan motarbeta dem eller misstänka att de är hedniska gudinnedyrkare. Kimzonerna har ingen "sanningsgudinna" för Mandelordens gudinna att konkurrerar med och skulle enkelt kunna inkorporera henne i sitt eget panteon.

Mikael skrev: Nja felicier kallas de väl först när de når Tolan och och jorifieras, om de ens idag kallar sig det. Vad jag minns från källorna så är det omvärlden som döper dem felicier efter att observerat kimzonernas dyrkan av Felis.

Jag vill minnas det också men jag har inte EA-boxen till hands för att verifiera. Någon annan?