ErebAltor.se

Bergdahl skrev:Men anknytning till platsnamn... bi borde även ta oss en funderare över personnamn i Jorpagna.
Nu har jag inte kollat efter jorpagnier i det officiella materialet, men i anders text om den lysande vägen finns en person vid namn Morius Amulband och birke har namnget en jorpagnier till Calmuz Ecato Lugulband, vidare har Mikael namnget en jorpagnier till Homér af Våräng. De två första låter väl som om de skulle kunna ha samma ursprung - jorpagniska/nyjori - men den sistnämndes efternamn rimmar ju illa med övriga namn. Förnamnet Homer funkar ju i mitt tycke.
Man kanske skulle kunna skapa platsnamn som funkar med dessa tre namn (homers efternamn inte inkluderat då), alltså så att de låter som om de har ursprung ur samma språk...
Finns det några officiella jorpagnier?
Föresten kan ju ta upp en jorpagnier som som jag funderat på att använda mig av i Krun den landsflyktiga fursten Enbrosiuz av Yberrime. Där ju förnamnet verkar funka med övriga namn. Yberrime var tänkt att vara det furstendömme han tvingats lämna. Sen är ju frågan om vi skall använda oss av af/av för platsanknytning eller om vi skall skapa något mer jorpagniskt. Med tanke på vad adragoor skrev tidigare kanske något mer romanskklingande, en variant av de?

I Krilloan-modulen hittar vi furstefamiljen Lugulband, med syskonen Chrisbin och Aglaja som framstående medlemmar av en landsflyktig ätt. Båda mina påhittade namn är inspirerade härifrån (Calmuz Ecato även tänkt som krilloanbornas anfader) och från romerska namn; Morius - Marius; Ecato - Cato... ni forstår. Jag tycker de romerska namnen i lätt jorifierat omskrivning klingar bra, och även att ge tre namn åt fursteatternas medlemmar och två till övriga (forr hade slavarna endast ett).
Enbrosiuz av Yberrime tycker jag fungerar helt fint, eventuellt med "af" istället som en slags länk mellan om gammal jori - gammal svenska, eller något romanskklingande.
Homér af Våräng ~ Homér af Voraenge

Edit:

Hittade även en jorpagnisk vapeninstruktör vid namn Edheldur som lär ut stridskonster med svärd, spjut och änterpik i Krilloan.

Adragoor skrev:Angående platsnamn i Jorpagna....
De tyska namnen tycker jag åker bort direkt. Anledningen är inte att de nödvändigtvis är dåliga utan snarare att de leder till språkförvirring. Som alla säkert vet representeras jori av svenska i spel. "Äkta" jori borde ha större likheter med spanska och italienska eftersom det kommer av ett språk som liknar latin.

Tyska används i nuläget redan som inspiration för ransardiska och därför blir det smått förvirrande att hitta tyskklingande namn även i Jorpagna.

Jag föreslår att svenska namn även används i Jorpagna, givetvis uppblandat med ngn slags fantasyromanska namn. Kanske kan man låta de jorpagniska platsnamnen vara något muterade jämfört med vanliga svenska så att det blir lite skillnad mot Aidne.
Ovanstående utesluter givetvis inte eventuella inspirationer från det medeltida Tyskland.

Sista stycket tycker jag låter helt rätt, men jag tycker inte att tysk/svenska varianter helt skall uteslutas från Jorpagna. Ranserna är ju dessutom kopplade till Jorpagna, även om det kanske är låneord...

Nåväl, svenska med fantasyromanska varianter låter bra. Men skulle vilja ha in ett myller av mellanled för adeln och då får gärna de tysksvenska varianterna af och von dyka upp.

När det sedan gäller jorpagniska namn. Mit förslag, på skämt visserligen, Homér af Vårfält, kom jag att fundera på om det inte kan vara ett bra exempel på jorpagniskt ädling. Homér är lagom unikt, af som mellanled och Vårfält som det svenska/joriska. Stämmer detta? Vad tycker Ni?

Den jorpagniske prins Melelm Helterskugga III av Salinbokem kommer troligen inom snar framtid att dyka upp på äventyrforumet...

I övrigt angående personnamn så tycker jag alla hittils förekomna låter bra. Däremot är jag rätt osäker på von.

Fö tycker jag att Regils och Bergdahls önskemål och sammanfattningar av Jorpagna låter utmärkta.
Kanske med lite tillägg av aggressiva och expansiva halvlängdsmannabyar och -samfund. Och svartfolk.

Sommaren har småstartat med väldigt varmt väder! Här har också uppvärmning börjat ske, så sommaren har kanske börjat då eller? I vilket fall skulle jag, då Spelknepe tycks vara på G igen snart med nya kartuppdateringar, vilja fråga om kartan jag en gång gjorde kan ligga till grund avs skogar och floder? Se till att blunda för de tyskiska namnen och se endast till de nya floder och fler och större skogar jag lagt till. Är det acceptabelt? Saknas det något eller skall något bort?
http://bank.sverok.se/?content=scen&sid=668

Mikael skrev:Sommaren har småstartat med väldigt varmt väder! Här har också uppvärmning börjat ske, så sommaren har kanske börjat då eller? I vilket fall skulle jag, då Spelknepe tycks vara på G igen snart med nya kartuppdateringar, vilja fråga om kartan jag en gång gjorde kan ligga till grund avs skogar och floder? Se till att blunda för de tyskiska namnen och se endast till de nya floder och fler och större skogar jag lagt till. Är det acceptabelt? Saknas det något eller skall något bort?
http://bank.sverok.se/?content=scen&sid=668

Förutom namnen är det inget fel på kartan...

Kanske skulle alla intresserade kunna göra listor på namn som vi skulle vilja se i Jorpagna och sedan ta med de som flest gillar?

Jag kan börja...

Den här typen av namn tänker jag mig i Jorpagna:

Zarsina
Tarkinia
Durisborg
Alatri
Akina
Edristun
Draghoni
Teorakullarna
Dumbraweni
Porta Ferrana
Lapuz
Lesura
Zavoa
Tiganka
Leovaz

Tycker överlag att dina namn ser bra ut Adragoor. Ett namn stör jag mig emellertid lite på... Tiganka, är det bara jag som läser det som "tig anka"?

Sen så funderar jag även lite på "porta" som åtminstone för mig känns som om det syftar på en hamn. Med tanke på att ord som borg och kullarna används i andra platsnamn tycker jag att det känns bättre om porta byts ut mot hamn. Således kanske Porta Ferrana skulle kunna bli Ferrhamn, eller nu när jag tänker efter vi skulle ju mutera svenska varför inte Hama Ferrana istället?

När det gäller egna namnkreationer har jag inte så mycket att komma med för tillfället. Det jag funderat kring sedan tidigare är ju min furste som skulle komma från Yberrime. För att få detta att passa lite mer med övriga kanske man skulle kunna mutera det till t.ex. Ybraminia, Ybramoa, Ybramun?

Sen så till personnamn ser jag precis som vije helst inte von som mellanled (du och din tyska mikael ). Utan jag skulle nog föredra av av de alternativ som föreslagits. Eventuellt skulle jag kunna tänka mig någon form av de som t.ex. di. Vilket skulle i fallet av min furste ledat till namnen:

Enbrosiuz Borgo Derrotta av Yberrime (den observante ser att han fått ytterligare två namn, efter birkes riktlinjer ), eller Enbrosiuz Borgo Derrotta di Ybramun, där platsnamnet inte riktigt är bestämt innan jag fått lite feedback på vilken variant som passar med övriga platsnamn.

von var bara ett exempel, jag kan inte så många fler men det finns säkert.

Jorpagna skall vara en splittrad stat med ett myller av furstar med varianter som: storhertigar, kurfurstar, ärkehertig, furst, markgreve, landgreve, riksgreve, lantgreve, broggreve, bergåldring, arvsherre, skogs...mfl

blandat med massa mellanled som deer, den, von, af, av, di (dock inte da som känns för trakoriskt), con, don, oi, gin, dic...

Allt detta med syfte att få spelarna att känna av myllret av titlar. Här hjälper det inte att kunna Aidnes pyramid och hur man tilltalar riddar si och så.

Bergdahl skrev:Tycker överlag att dina namn ser bra ut Adragoor. Ett namn stör jag mig emellertid lite på... Tiganka, är det bara jag som läser det som "tig anka"?

Snart sagt alla namnen är saxade från Italien och Rumänien och har fått sin stavning något muterad...

Bergdahl skrev:Sen så funderar jag även lite på "porta" som åtminstone för mig känns som om det syftar på en hamn. Med tanke på att ord som borg och kullarna används i andra platsnamn tycker jag att det känns bättre om porta byts ut mot hamn. Således kanske Porta Ferrana skulle kunna bli Ferrhamn, eller nu när jag tänker efter vi skulle ju mutera svenska varför inte Hama Ferrana istället?

Porta som i port var tanken... Järnport skulle nog vara närmsta svenska översättning.

Hmm... som jag har tänkt mig det är ju av, af, von ord som används för att ge en platsanknytning och då förstår jag inte varför det skulle behövas en massa varianter av det. Titlar är ju en helt annan sak, har inget emot att de styrande titulerar sig på en myriad olika sätt, även om vi kanske inte skall ha en helt kaotisk namnsättning på titlarna. Ser gärna att det ligger lite tanke bakom dem.
Iaf när det kommer till di och da (den trakoriska varianten) kan ju likheten vara ett sätt att knyta olika joriska språk närmare varandra. Även om orden är olika ger de ju ändå en aning om att de har samma ursprung.

Porta som i port var tanken... Järnport skulle nog vara närmsta svenska översättning.

Hehe... där ser man hur fel man kan tolka ett namn vad det nu kan vara ett tecken på. Tänkte ju på port (porto?) som i hamn.

Bergdahl skrev:

Porta som i port var tanken... Järnport skulle nog vara närmsta svenska översättning.

Hehe... där ser man hur fel man kan tolka ett namn vad det nu kan vara ett tecken på. Tänkte ju på port (porto?) som i hamn.

Namn är lite förrädiska ibland... Ett bra exempel är Baia Mare (i Rumänien) som varken ligger vid en bukt eller vid havet...
Porto är hamn, porta är port... Mare betyder förutom hav också stor på rumänska och baia betyder gruva btw... Det är lätt att ta fel...

Bergdahl skrev:Hmm... som jag har tänkt mig det är ju av, af, von ord som används för att ge en platsanknytning och då förstår jag inte varför det skulle behövas en massa varianter av det. Titlar är ju en helt annan sak, har inget emot att de styrande titulerar sig på en myriad olika sätt, även om vi kanske inte skall ha en helt kaotisk namnsättning på titlarna. Ser gärna att det ligger lite tanke bakom dem.
Iaf när det kommer till di och da (den trakoriska varianten) kan ju likheten vara ett sätt att knyta olika joriska språk närmare varandra. Även om orden är olika ger de ju ändå en aning om att de har samma ursprung.

Håller med där. Någon variant av da/di/de känns rätt på jori. Kanske den varianten används av folk som vill anknyta till sitt förflutna eller i titlar som har gått i arv väldigt länge, medan af/av/till används i mer nytillkomna titlar (för att avspegla att modern jori representeras av svenska).
Man kan ju göra så med ortsnamn också. Gamla namn är lite latin/italiensk-jori klingande, medan mer nytillkomna namn (som faktiskt har en betydelse i språket för de som bor där) har namn på svenska... Lite så gör jag när jag sitter och hittar på namn till Kardienkartan...

Adragoor skrev:...Porto är hamn, porta är port...

...och på krilloanska betyder porto port.

Stadsnamnen i Krilloan-modulen har jag alltid tänkt mig som härstammande från felicierna då det var de som grundade staden. Frågan är om det är feliciska som huvudsaklig härstammar från jori, kimzônska som härstammar från något akrogalisk språk eller en blandning av båda (kanske med något samkarnisk)?

Angående feliciernas språk så hittar vi personen Krillo DiCastran och jag föreslår Di som ett kännetecken på felicisk adel (den feliciska befälhavaren DiCastran opererade på en tid när fortfarande adeln var ledande innom militaren i Felicien), jag har också namngivit guvernören i Porto Horyni -Hyronska porten !!! som adelsmannen Ilkoz DiMethil inspirerad härav.

Bergdahl skrev:Hmm... som jag har tänkt mig det är ju av, af, von ord som används för att ge en platsanknytning och då förstår jag inte varför det skulle behövas en massa varianter av det. Titlar är ju en helt annan sak, har inget emot att de styrande titulerar sig på en myriad olika sätt, även om vi kanske inte skall ha en helt kaotisk namnsättning på titlarna. Ser gärna att det ligger lite tanke bakom dem.

Låter som en bra lösning, ett otal olika tituleringar men ett enhetligt mellanord for att ange platsanknytning.

En ide skulle kunna vara att låta af som mellanord spegla det nyjoriska språket i dagens Jorpagna mera närastående forhållande till kejserlig jori, alltså jorpagnierna använder det i våra öron lite mer ålderdomlig af, medans de mer moderna zorakierna och kardierna mfl använder av?

Adragoor skrev:...Gamla namn är lite latin/italiensk-jori klingande, medan mer nytillkomna namn (som faktiskt har en betydelse i språket för de som bor där) har namn på svenska...

Låter bra.

OK, jag erkänner von besegrat, får väl förvisa det till Klomellien, Drylo, Mirel eller så...

Jag tycker inte da (är ju trakorien) eller di (är ju feliciska).

Istället af för nyjori och de/do/don för äldre familjer.

Gillar också Adragoors idé om att äldre ställen har äldre mer romanska namn, medan nyare har mer svenskklingande som Vårfäldt och Salebäck.