Ransard

[birkebeineren]

Texterna från kronologin stämmer ganska så bra men jag inser att de måste uppdateras. Det som står är egentligen bara officiellt material med några av Mikaels tillägg och nån av mina. Ge mig en dag eller två så skal jag leta upp allt som tillkommit och ge dig historien om västnargurernas vandringar!

Dina lösa ideer låter annars rätt och borde fungera som del av förklaringen på ransarderna något hårda sätt.

[Regil]

Whooa
Den såg jag faktiskt inte komma... Jag såg detta först efter att du editerat ditt inlägg Regil, och det är lungt. No hard feelings

Jag förstår att du inte såg den komma. Den kom ju lite ur det blå, vilket är orsaken till att jag editerade inlägget...

Skönt att du inte tog illa upp i alla fall

Ska skriva ett längre inlägg sedan, tror jag, där jag klargör att jag gärna ser att ransarderna är rasister ut i fingerspetsarna.

[Fafnir]

Ja, på sätt och vis kommer dom ju vara värre en de allmänt så omtyckta Nidlänningarna

Den arketypiska ransarden ser sig själv som skapelsens krona och föraktar den vekare omvärlden.

Den arketypiska Nidlänningen (i mina ögon) tillhör en förtryckt ock kuvad skara vars enda "ljusglimt" är tron på en otäck ledare som har ett gott finger med ens gud. Och skulle h*n inte tycka att ledaren var en ljusglimt skulle också hans/hennes liv upphöra under smärtsamma former.


Jag planerar också skriva ihop ett antal rykten och åsikter som cirkulerar runt Ransards omvärld, vilka har liten eller ingen sanningshalt, utan bygger på rädsla/förakt alternativt är ett led i den demonisering av ransarderna som både Palinor och Trakorien nyttjar.

[Fafnir]

Ytterligare lite om ransarder.

Att kalla ransarder för krigiska är en underdrift. Dom föds in i ett samhälle som krönt krigsföring till en konstart. De anammar en religon där de största kämparna belönas i efterlivet. De är utvalda redan från födsel, i det att defekta och svagare individer selektivt sållas bort.
Krigskonsten är således den kärna ur vilken ransarden formas...

...En ransard skiljer på "strid" och "kamp". Det är två skiljda konstarter vilka samtliga män förväntas behärska eller bemästra. Strid eller krigskonst är det som utspelas mellan härar. Det innefattar till viss del strategi, men handlar framör allt att agera som en perfekt enhet i formationer. I dessa formationer nyttjas de lätta ransardiska långspjuten och stora sköldar med arv från jorpgnaimperiet, i kombination med långbågar och de fruktade ransardiska tvåhandssvärden. Endast om formeringarna tillintetgörs övergår ransarden från strid till kamp.

Kampen förs mellan två individer. I kamp används nästan uteslutande seaxsvärd och targsköldar. Detta är ett avnligare sätt en fullskaliga krig då det rör sig om meningsklijaktigheter mellan klanerna. I ett land som begränar sin population och där en bråkdel av avkomman förväntas nå vuxenlivet är det ransardiska blodet allt för värdefullt för att spillas på den egna marken, ens när heder och ära står på spel. Det förväntas därför att oförätter och tvister löses genom rådet eller genom tvekamp.




Jag har tankar om att varje man i Ransard är en duglig "militär" hängiven stridskonsten. Tanken för att möjligör detta är ett samhälle med en militär härskarklass bestående av ransarder och en arbetarklass bestående av kuvade folkslag, trälar etc. Denna klass skulle i sådanafallbehandlas "väl". Ransarderna är medvetna om att dom behöver föda, smiden, textiler etc så det förkommer i regel ingen grymhet eller liknande. De vet också att arbetare behöver näring så de svältes inte eller liknande. De fungerar mest som en fri hantverkarklass bortsett från några små detaljer.
-De står utanför det ransardiska blodet och kan aldrig upptas i den högre klassen.
-De kan naturligtvis inte skada en ransard, för detta föreligger dödsstraff.
-Det anses onödigt att skada en arbetare, men om så sker och det finns fog för det så utdöms inga straff gentemot ransarden.
- Om blod blandas är dödstraff för båda inblandade att vänta.
-Ingen kontakt får ske utanför Ransard. Försök att lämna Ransard straffas hårt.
-De kan genom hårt arbete nå höga ickemilitära poistioner.

ja, typ så i korthet. Vad tror ni? Är det möjligt?

[Spelknepe]

Tycker det låter bra Fafnir! Du tror inte att Ransard blir för extremt i sitt utförande? Vi försöker komma bort lite från lapptäcket, och om man skapar ett land som skiljer sig avsevärt från sina grannar så kanske det smälter in lite klumpigt?

Egentligen skulle jag vilja säga att de flesta länderna runt Ransard (Jorduashur, Palinor) är mer krigiska och militäriska av sig, där kanske Ransard är det på "sitt" sätt.

Det jag menar är att om man gör en unik grej med varje enskilt land, så känns det inte lika trovärdigt mot om man suddar ut gränserna lite... hoppas du förstår vad jag menar.

Nu menar jag egentligen inte att du ska ändra något, kör vidare på ditt spår.

[Mikael]

Ser bra ut, men reseförbudet för ransarder är väl häftigt då jag vill se äventyrande ransarder utan att de av tvång måste vara utstötta eller på officiellt härtåg.

[Fafnir]

Reseförbudet gäller alltså inte "renblodiga" ransarder utan den "extrakast" som har uppstått av urvattnade, erövrade folk och trälar. Det är liksom ingen mening att ta fångar till slavar om dom får resa hem när dom vill

Dom reblodiga eller äkta ransarderena (dvs de som stammar från nargurerna och egentligen är ett ihopkok på överlevande rester från gamla klaner) får resa vart dom vill så länge det inte kan skada nationen. Däremot är det många som vill skada ransarder, varför som det står i EAboxen, ransarder oftast tiger om sitt ursprung när dom är på resande fot.

Dom kan tyckas skilja sig från sina grannar, men rent kulturellt ligger dom i grunden kanska lika Jorduashur. Jourdakaerlarna är lika orädda i strid och också härdade av sitt klimat. Viss utrustning och teknologi är också mycket snarlik.

Den stora skilnaden är att Ransard, inspererat av Jorpangna utvecklat strategiska förmågor. Jordakaerlarna är närmare sina Narguriska rötter än ransarderna, även om en owath eller barbier kanske inte ser sin tvillingbild i en jourdakaerl.

Ransard har vad jag tror än sålänge, två akilleshälar.

Det ena är befolkningsmängden. Då dom ju sållar bort många av sina avkommor och än fler galler bort pga den hårda träning och livsstil som anammats växer inte folkmängden i tillräcklig takt. "Bondeuppror" är änsålänge i så sannolikt även om de erövrade folk som verkar inom ransards gränser ökar i snabbare takt än härskarklassen. De tillåts inte utföra några militära övningar alls och ransarderna är ganska så övertygande i sin roll som "störst" och "starkast" vilket kan vara avskräckande nog. Desutom lider inte denna befolkning och behöver inte revoltera. I framtiden när ransarder står som klar minoritet kan kanske deras arrogans vara nog för maktskifte, men inget pekar på detta än. Dessutom skulle ett sådant maktskifte öppna landet för Ransards fiender...

Akilleshäl nr 2 är deras rasistiska, intoleranta och arroganta attityd.

Ransard blev vad det var genom
A: Starka, härdade barbarer
B: Varav stora delar tjänat under imperiet mot sina forna "bröder"
C: Som genom att anammat imperiets arv kunnat ställa sig över avundsjuka kusiner från landet och avvärja deras och konkureradnde svartfolks hotbild.
D: upptäckten och tämjandet av gripar. Kan ev. härstamma från fd. Alerien.
E: Effektiva skepp vilket lämpar sig för kusträder, sannolikt genom en god samverkan med sina nordliga grannar.

Ransard är alltså en smältdegel där man plockat russinen ur kakan .

Sedan nationens formande har man lagt mer och mer tonvikt vid vikten av att bevara blodets renhet. En ransard kan bara avlas och födas av en ransard. Övertygade om sin egen storhet plockas nu nästan inga nya element in, vilket gör att landet teoretiskt kommer att kunna anses föråldrade inom några decennier. Eftersom alla andra folk är mindre värda finns ingen eftertraktad teknologi eller kunskap att låna in utan allt utvecklas nationellt.

Andra små akilleshälar kan vara den beroendeställning som dom på senare tid hamnar i genom att överlåta så gott som alla sysslor som inte är militära på ett "sämre"folk. (Politik är givetvis militärt.)

Denna arbetarklass blir intressant också då den ju isådanafall dels är ett riktigt ihopkok på olika nationaliteter i olika generationer som alla tvingas tala ransardiska med varandra, men i övrigt formar sitt samhälle någosånär som dom vill, byggandes bostäder, skolor etc. Enligt tråden om påverkan itorde väl dessa dock börja påverkas av ransardernas menalitet. Kanske är tredje generationens "nyransarder" obotligt stolta över att tillhöra världens näst bästa folk och gör allt i sin makt för att bistå till landets välgång och välmående.

fler ideér, anmärkningar, teorier, förslag eller frågor???

btw I alla de fall som "arbetarklassen" benämns som urvattnade, klena eller mindre värda etc så är det för att belysa ransardernas syn på dem.
Vi kanske behöver en benämning på dem (om ni tycker att dom funkar). Vad kallar ransarderna sin erövrade arbetsklass?

[Mikael]

Reseförbudet gäller alltså inte "renblodiga" ransarder utan den "extrakast" som har uppstått av urvattnade, erövrade folk och trälar. Det är liksom ingen mening att ta fångar till slavar om dom får resa hem när dom vill

Dom reblodiga eller äkta ransarderena (dvs de som stammar från nargurerna och egentligen är ett ihopkok på överlevande rester från gamla klaner) får resa vart dom vill så länge det inte kan skada nationen. Däremot är det många som vill skada ransarder, varför som det står i EAboxen, ransarder oftast tiger om sitt ursprung när dom är på resande fot.

Så fel man kan läsa ibland!

[Brior]

Ransardisk tideräkning

Jag fick en idé som jag själv tänker använda om hur Ransarder anger tid (år - inte timmar och dagar):

De har helt enkelt ingen fast tideräkning med ett år noll utan räknar allt från minnesvärda händelser i historien. Exempel: "Jag föddes tre år före slakten i Sluthka". Poängen är att systemet sätter dåd och landets historia i fokus snarare än omanligt gneträknande vilket jag tycker passar detta folk:

* Tidsangivelsen ska passa ens status. En krigare anger tid i förhållande till slag och kampanjer medan en bonde bara får relatera till minnesvärda skördeår eller liknande. Borgare kanske talar om "fem år före fiskhallarnas uppförande" eller dylikt. En härskare relaterar naturligtvis till sig själv: "Jag föddes 14 år före mitt strålande trontillträde" eller så.

* I systemet finns inbyggt en social kontroll såtillvida att man inte ska förhäva eller förringa sig genom att hänvisa till opassande händelser över eller under sin status. Minst acceptabelt av allt är att fråga "När var det?" eftersom det visar på förakt för motparten och fäaktig okunnighet om landets lysande historia. Då är det bättre att spela med.

* Man kan använda tidsräkningen för förolämpningar eller smicker: "Samma år som din oäkta dotter föddes" / "Sommaren då ers höghet så briljant vann gripränningen". Ökänt är mordet på hertig Thorbyldt vars mördare då hon tillfrågades svarade att "hon kommit till staden två dagar före ers höghets död" varpå hon utförde sitt dåd och försvann.

Systemet är krävande vilket Ransarderna tycker är ett bonus. En man lever upp till ställda krav medan en träl faller till marken under dem. Farseglingar begriper naturligtvis inte vad som menas men är ju definitionsmässigt mer eller mindre slödder tills motsatsen bevisats.



Idén väcktes av ett radioprogram som jag hörde igår där krönikören berättade att staden Managua (tror jag det var) saknar gatuadresser och istället anger platser i förhållande till kända sådana. Ransarderna kan mycket väl ha detta system även för platsangivelser.

[Alendor]

Ransardisk tideräkning
De har helt enkelt ingen fast tideräkning med ett år noll utan räknar allt från minnesvärda händelser i historien...

Detta bör ju innebära att Ransarder är mycket stolta över sin historia och kan den väl annars blir det ju svårt att få ut å av det =)

Men iden är riktigt intressant.

[birkebeineren]

Ransardisk tideräkning

Jag fick en idé som jag själv tänker använda om hur Ransarder anger tid (år - inte timmar och dagar):

De har helt enkelt ingen fast tideräkning med ett år noll utan räknar allt från minnesvärda händelser i historien. Exempel: "Jag föddes tre år före slakten i Sluthka". Poängen är att systemet sätter dåd och landets historia i fokus snarare än omanligt gneträknande vilket jag tycker passar detta folk:

* Tidsangivelsen ska passa ens status. En krigare anger tid i förhållande till slag och kampanjer medan en bonde bara får relatera till minnesvärda skördeår eller liknande. Borgare kanske talar om "fem år före fiskhallarnas uppförande" eller dylikt. En härskare relaterar naturligtvis till sig själv: "Jag föddes 14 år före mitt strålande trontillträde" eller så.

* I systemet finns inbyggt en social kontroll såtillvida att man inte ska förhäva eller förringa sig genom att hänvisa till opassande händelser över eller under sin status. Minst acceptabelt av allt är att fråga "När var det?" eftersom det visar på förakt för motparten och fäaktig okunnighet om landets lysande historia. Då är det bättre att spela med.

* Man kan använda tidsräkningen för förolämpningar eller smicker: "Samma år som din oäkta dotter föddes" / "Sommaren då ers höghet så briljant vann gripränningen". Ökänt är mordet på hertig Thorbyldt vars mördare då hon tillfrågades svarade att "hon kommit till staden två dagar före ers höghets död" varpå hon utförde sitt dåd och försvann.

Systemet är krävande vilket Ransarderna tycker är ett bonus. En man lever upp till ställda krav medan en träl faller till marken under dem. Farseglingar begriper naturligtvis inte vad som menas men är ju definitionsmässigt mer eller mindre slödder tills motsatsen bevisats.

Tycker det låter utmärkt!

Ransardernas forna fränder i Nargurs skogar har jag tänkt mig använder ett liknande system, fast mycket enklare; de räknar inte år enligt någon kronologi utan refererar endast till hur många "vintrar" en person har (över)levt.

[Fafnir]

Låter högintressant. Det får helt enkelt ympas in och ge färg åt detta nobla folk:)

[Regil]

Ytterligare lite om ransarder.

Att kalla ransarder för krigiska är en underdrift. Dom föds in i ett samhälle som krönt krigsföring till en konstart. De anammar en religon där de största kämparna belönas i efterlivet. De är utvalda redan från födsel, i det att defekta och svagare individer selektivt sållas bort.
Krigskonsten är således den kärna ur vilken ransarden formas...
[sax]...
Jag har tankar om att varje man i Ransard är en duglig "militär" hängiven stridskonsten. Tanken för att möjligör detta är ett samhälle med en militär härskarklass bestående av ransarder och en arbetarklass bestående av kuvade folkslag, trälar etc. Denna klass skulle i sådanafallbehandlas "väl". Ransarderna är medvetna om att dom behöver föda, smiden, textiler etc så det förkommer i regel ingen grymhet eller liknande. De vet också att arbetare behöver näring så de svältes inte eller liknande. De fungerar mest som en fri hantverkarklass bortsett från några små detaljer.
-De står utanför det ransardiska blodet och kan aldrig upptas i den högre klassen.
-De kan naturligtvis inte skada en ransard, för detta föreligger dödsstraff.
-Det anses onödigt att skada en arbetare, men om så sker och det finns fog för det så utdöms inga straff gentemot ransarden.
- Om blod blandas är dödstraff för båda inblandade att vänta.
-Ingen kontakt får ske utanför Ransard. Försök att lämna Ransard straffas hårt.
-De kan genom hårt arbete nå höga ickemilitära poistioner.

ja, typ så i korthet. Vad tror ni? Är det möjligt?

Jag gillar det här
Kan man inte blanda in en del stolligheter i tankarna bakom rent blod och äkta ransarder? Går det att göra ett test på blodet för att se om det är äkta ransardiskt? Bör det vara mörkt och relativt trögflytande? Kanske måste ransarder med något mindre trögflytande blod i hemlighet äta örter för att få blodet att levra sig mer?

Eller så visar det sig bara genom att man är bäst på att slåss...

Har några tankar/frågor om "arbetarklassen" och ransarder.
* Kan man betrakta dem som slavar eller är det mer att likna vid livegna?
* Finns det skiktningar inom den klassen, så att det finns en klass av halvransarder som ser ner på sina olycksbröder och tacksamt hjälper ransarderna, trots att de fortfarande bemöts med förakt från sina herrar(tänker här lite på rasindelningen i sydafrika där färgade ansågs som finare än svarta). Även inom slavsystem så brukar det ju finnas enorma skillnader mellan säg en gruvarbetare och en skrivare.
* Hor stor andel av befolkningen är ransarder? 20%? mer?
* Hur ser du på de erövrade folken? Är alla undersåtar erövrade, eller finns det en ursprunglig ransardisk underklass?
* Är ransarder "adel"?
* Hur sker "utgallringen" av svaga ransarder (vet inte om jag vill veta )
* Hur sker träningen av dessa stenhårda krigare som kan stoppa handen i kokande tjära utan att skrika (?) (vet inte om jag vill veta )
* Vad händer med alla undermåliga ransarder?

Sen tycker inte jag att vi ska överdriva hur väl ransarderna behandlar sina undersåtar Rent rationellt så är det givetvis enklare och mer effektivt om undersåtarna sköter sig själva utan större övervakning. Men inbyggt i systemet måste finnas tilfällen för summariska avrättningar och regelmässiga övergrepp (inte nödvändigtvis genom fysiskt våld varje gång, makten och övertaget räcker långt). Jag ser framför mig något i nivå med romarnas slavar, men om man lägger till en rasistisk ideologi ovanpå så borde risken för att saker och ting spårar ur emellanåt vara högre. eller?

Jag tycker att ransarderna börjar bli väldigt intressanta (och väldigt obehagliga )

[Fafnir]

Mycket av tankarna är ganska nya för mig, så jag tänkte att vi alla kanske kan hjälpas åt med den biten. Lämnar mina egna lösa tankar kring frågorna så får vi tycka till...


* Kan man betrakta dem som slavar eller är det mer att likna vid livegna?
Hmmm, det rör sig dels om krigsfångar från främmande länder och dels om befolkning från de landområden som annekterats. Sannolikt behöll invånarna i de annekterade områdena sina befattningar, förutom härkarklass och krigare, som i den mån de överlevt "omskolats"

* Finns det skiktningar inom den klassen, så att det finns en klass av halvransarder som ser ner på sina olycksbröder och tacksamt hjälper ransarderna, trots att de fortfarande bemöts med förakt från sina herrar(tänker här lite på rasindelningen i sydafrika där färgade ansågs som finare än svarta). Även inom slavsystem så brukar det ju finnas enorma skillnader mellan säg en gruvarbetare och en skrivare.

Min grundtanke är att det i ransardernas ögon finns ransarder och ickeransarder. De är medvetna om att både bönder, smeder och gruvarbetare behövs och lägger ingen större vikt i skillnaden däremellan.
Bland de ransardiska icke ransarderna(öh) finns naturligtvis hiearkitänkande. En politiker som rör sig bland äkta ransarder ser sig som mer än en taktäckare. En smed ser sig som överlägsen en korgbindare etc. Sannolikt klassifierar dom sig som bönder, hantverkare och "borgare". Jag ser det inte som omöjligt att dom till viss del kan tänkas hålla egna råd och rättegångar etc sålänge det inte inkräktar på ransardernas områden. Halvransarder finns dock officielt inte. Detta är ett otänkbart grovt brott som ovillkorligen leder till avrättning.
Inte ens under krig eller plundringståg sker våldtäkter. Detta skulle ju leda till att utarma det ransardiska blodet.

* Hor stor andel av befolkningen är ransarder? 20%? mer?
Här behöver jag verkligen hjälp. Om vi går på idén med ett kuvat folk som föder härskatklassen. Hur stor måste den vara? Vad är rimligt? Bör den räknas in i den befintliga befolkningssiffran eller bör den siffran moddas rejält?

* Hur ser du på de erövrade folken? Är alla undersåtar erövrade, eller finns det en ursprunglig ransardisk underklass?
Det kan ha funnits en ransardisk underklass, men i sådanafall är den "borträknad" Deras blod är sedan länge uppblandat och dom har upphört vara ransarder.

* Är ransarder "adel"?
Ja och nej. Ransarder står över den övriga klassen i allt såsom adel skulle göra. Men det finns klaner som som har mer makt och inflytande än andra. Vissa klaner har ingen egentlig makt, inflytande eller störr ägor än kanske en gård. Vissa klaner har decimerats betydligt under krigen etc
Det finns alltså en klassindelning, rangordning sinsemellan. Eller kanske dom ses som adel ändå? Lågadel och högadel är ju ett alternativ. Mer politiskt kunniga individer får gärna komma med inlägg här


* Hur sker "utgallringen" av svaga ransarder (vet inte om jag vill veta )
De nyfödda ransarderna inspekteras av klanens överhuvud och närmaste "religösa aktoritet". Uppenbara svagheter såsom fysiska defekter leder till "utgallring" liksom synbara tecken på vekhet (orkeslöshet, klen kroppsbyggnad, avikande kroppsfärg). Sedan låter jag vara osagt om det är gripar, klippor eller skogar inblandat i utgallringen. Det känns olustigt att skriva om i egenskap av trebarnspappa. I "trägudars land" finns en variant av denna obehagliga historia.
Det skulle kunna tänkas hända att ett barn som gallras bort kan visa tecken på gudomlig utvaldhet. Vissa födelsemärken eller likande som gör att prästen tolkar det som utvalt. Då kan fysisk klenhet tänkas kompenseras med osedvanlig psykisk styrka och kaske därmed adopteras bort till lokal helgedom för ett liv vigt åt Aesir.
I tveksamma fall kan barnet placeras i en skog över natten. Om det överlever är det starkt nog. Det finns naturligtvis legender om liknande fall där kroppen såg allt för späd ut, men efter en skog i natten bland rovdjur och svartfolk låg gossen där och mötte kontrollanterna med en föraktfull och orädd blick. legenderna brukar alltid sluta med efter en lång uppräkning av stordåd hur de i vuxen ålder slåss mot stora övermakter, dräper tjogvis med lede fi, trots sin svåra skador och slutligen "blir föda åt griparna" för att säkra sin plats bland ransardernas anfäder hos Aesir.

* Hur sker träningen av dessa stenhårda krigare som kan stoppa handen i kokande tjära utan att skrika (?) (vet inte om jag vill veta )
De placeras i militärskolor mkt tidigt. Där härdas de genom olika mer eller mindre brutala metoder samtidigt som de lär sig stridskonsterna, först slagsmål, sedan kamp och såsmånigom strid. Inledningsscenerna i "300" kan ge en hint...

* Vad händer med alla undermåliga ransarder?
Finns inga. Om de skulle klara första utgallringen så klarar de sannolikt inte de prövningar som de utsätts för under den flera år långa "grundutbildningen". Skulle dom sedan faljera i vuxen ålder väntar landsförvisning eller avrättning. Soldater som tjänat ut sin roll i strid genom stympning eller ålder utgör kärnan av lärare i vapenskolorna, militär rådgivning i hovet, viger sitt liv till Aesir i templen, eller liknande. Dessa ånjuter respekt för vad de åstadkommit i livet.

[Mikael]

För att Ransarderna inte skall bli för lika Echterna i Kardien tycker jag att de skall utgöra en majoritet av befolkningen (borträknar då de senast erövrade områdena med timorer och alerer). En ransarder kan vara båtbyggare och stolt över att vara ransarder till skillnad från "havsrövarna" och blotarna i norr, de onda pilgrimmerna i öster och skogsbarbarerna i söder, för att inte tala om de klensinnadde krämarna på öarna i väster.

Förtydligande: Ransarderna är majoritet av den fria i ransard födda befolkningen. Trälarnas antal kan vara större.

Annars gillar jag tankarna hur detta kan se ut.