Klomellien

[Torquemada]

Oligarkerna står väl dig närmast, birke?

Men egna smeder lär de väl ha - men kanske inte för besökare. Snarare än värdshus finns väl även bland triskier någon sorts kod för vilka som man ska visa gästfrihet, och i vilken grad?

[birkebeineren]

Oligarkerna är gtjorgos område så de kan han bättre uttala sig om. Men det är lite det du är inne på som jag funderar över, hur oligarksäten med lite annorlunda seder och koder kan tänkas skilja sig från vanliga städer. En urgammal nargurisk tradition som skulle kunna ha överlevt hos triskerna är att innan någon går in en bostad måste ens vapen lämnas vid ingången. I Nargurs skogar hugger en besökare sin yxa i en Stabh.

[gtjorgo]

Oligarksätena ligger nästan alla på landsbygden och inte i en stad (undantaget är ätten Brygdbälgare som ju har sitt långhus på den plats där Triska -stad växer fram varje sensommar/höst).

Det finns olika varianter av ättesäten men generellt utgörs dessa av en befäst bosättning ofta belägen på en lättförsvarad plats (kulle, berg, myr, i en sjö) i närheten av ett odlingslandskap.

För de tre triskeroligarkerna (Cudda, Peffomir och Vildbete) är högsätetenas långhus och bergfästningar alla sammanvuxna med en by som vuxit upp kring ättesätena. Detta är även ganska vanligt för andra, mindre oligarkers ättesäten. Dessa byar är inte större än andra byar i Triska men har ofta ett tydligt fokus på att förse oligarkernas huskarlar med det som krävs för att de ska fortsätta vara på ett glatt humör. Så vanligtvis finns en smedja och ett stall (för klomuller eller hästar) i anknytning till högsätet. I själva ättesätets långhus så brukar storsalen vara välförsedd med mat och dryck samt underhållning i form av skalder, kringresande gyckelsällskap och annan underhållning. Nöjda huskarlar resulterar i en hälsosam arbetsmiljö för en oligark.

Yxan är inte lika allenarådande som vapen hos sydnargurerna som i ”urheimat” men kanske kan det likväl vara vanligt att en kubbe placeras utanför långhuset? Eventuellt att oligarker lite rituellt har en ceremoniell yxa med sig som man drar ner i kubben då de besöker en annan oligark?
Vad tror ni?

[Torquemada]

Mea culpa, jag är förvirrad!

En beskrivning av vad som händer när ett beväpnat sällskap dyker upp hos en oligark skulle vara mycket användbar (förstås olika beroende på vem man besöker).
Blir de beskjutna? Blir de anvisade att sova i vallgraven, som är full med (hungrig) ohyra?
En rolig variant vore om den enda omständighet under vilken de blir insläppta är om de kan underhålla huskarlarna - och huskarlarna är kända för att kasta avgnagda ben på dåliga gycklare...

[gtjorgo]

Mea culpa, jag är förvirrad!

En beskrivning av vad som händer när ett beväpnat sällskap dyker upp hos en oligark skulle vara mycket användbar (förstås olika beroende på vem man besöker).
Blir de beskjutna? Blir de anvisade att sova i vallgraven, som är full med (hungrig) ohyra?
En rolig variant vore om den enda omständighet under vilken de blir insläppta är om de kan underhålla huskarlarna - och huskarlarna är kända för att kasta avgnagda ben på dåliga gycklare...

In i oligarkernas långhus kommer man endast om man är bjuden eller har något att erbjuda (då främst som glädje för huskarlarna). Scenariot att dessa kastar avgnagda ben på underhållningen är nog inte standard men förekommer nog tillräckligt ofta för att bli lite av en varning. Triskernas nyckfulla inställning till vägtull är också något som påverkar viljan att röra sig runt i triska för lekare.

Beväpnade gäster kan tillåtas men ogärna inne i strosalen och då endast inbjudna såklart. Övriga får gått lämna vapnen i vapenhuset (en skrubb vid entren till långhuset) eller i kubben. En grupp beväpnade lösdrivare (äventyrarna) lär inte bjudas in i storsalen hemma hos oligarken. Om detta ändå görs så hör beväpnade sådana inte till vanligheterna.

För övrigt finns faktiskt ganska många värdshus, tavernor och gästgiverier runt om i centrala triska. Dessa är ofta enklare etablissemang och besöks främst av huskarlar på resa eller runtfarande handelsmän från andra delar av unionen. Månglare är ju ett nödvändigt ont hos triskerna och och de får i regel aldrig bo under samma tak som oligarkerna och huskarlarna inne i långhusen. Men på värdshusen är de fria att vila ut. Dessa ”ölstugor med sovplats” drivs tämligen ofta av stadsstatens halvlängdsmanna befolkning.

[Torquemada]

Påminn mig varför inte dessa flyttar snabbt som ögat över gränsen till Sanzas?

Trevligare grannar, bättre mat, större säkerhet och lite medinflytande till och med...

Är de måhända fattiga och föga hågade att bli daglönare? Eller är de av någon anledning oönskade?

[birkebeineren]

Kan det tänkas vara så att triskerna har rövat bort dessa halvlingar från Sanzas (och andra platser med halvlängdsmän) för att de skall sköta värdshus och ölstugor? Att halvlingarna är en slags trälar i Triska?

[Torquemada]

Läste för övrigt just att de gamla atenarna hade 150 religiösa högtider om året.
Melorgh behöver öka takten...

[birkebeineren]

Läste för övrigt just att de gamla atenarna hade 150 religiösa högtider om året.
Melorgh behöver öka takten...

Det finns gott om utrymme för det. I Klomellien används huvudsakligen Trakoriska kalendern, den variant av det joriska kalendersystemet som är vanligast i västra Ereb.

[gtjorgo]

Kan det tänkas vara så att triskerna har rövat bort dessa halvlingar från Sanzas (och andra platser med halvlängdsmän) för att de skall sköta värdshus och ölstugor? Att halvlingarna är en slags trälar i Triska?

Vissa är absolut bortrövade men de flesta är vanliga triskiska medborgare (vilket inte är en så festlig tillvaro alltid). De har levt i stadsstaten i generationer och skapat sig ett liv. Sannolikt har de sipprat in från de kringliggande stadsstaterna under en lång tid.
Sandzas är ju klomelliens trevligaste stat och demokrati och allt det där men de är inte Israel (som ger medborgarskap till alla med bevislig judisk börd). Inte ens halvlängdsmän kan få saltöknen att blomstra så enkelt att alla regionens halvlängdsmän kan försörjas. Att ta sig till Sandzas utan några pengar eller andra tillgångar och förvänta sig försörjning och guld och gröna skogar är inte så som verkligheten ser ut. Därför så kan jag tänka mig att Sandzas hellre hjäper nödställda halvlängdsmän på annat vis?

Triska (inklusive Lofernie och det som tidigare var Garrika) har ca 4.500 halvlängdsmän. De kan ju inte kidnappat alla väl?
Halvlängdsmän är på intet vis rättslösa i Triska, i alla fall inte mer än andra trisker. Oligarkerna försöker så klart beskydda sina värdefulla undersåtar och då småväxta kan nog räknas dit. De producerar bra även på torftiga jordar och gör sällan uppror. Livegna halvlängdsmän i Addiaska har det sannolikt sämre än de i triska.
Gissar jag…:)

[Torquemada]

Sanzas kanske inte välkomnar dem, men de lär väl knappast bli avvisade vid gränsen?

Det är ett problem för slavdrivare över hela landet att det finns många ställena som är relativt lätta att invandra till.
Till exempel kan ju livegna halvisar i Addiaska alltid försöka fly till Mercana om det blir för jobbigt (eller Melorgh, men av någon anledning stannar ingen där).

Men jag köper din förklaring om halvisarna i Triska. Måhända är de lite stolta över sina mödor också?

[birkebeineren]

Jag ser heller inte Sanzas som en plats dit andra halvlängsdmän söker sig för att undkomma förtryck andra platser. Även om de inte motsätter sig att någon flyttar dit. Halvlängdsmän generellt är hemkära och brukar trivas där de bor. Endast i undantagsfall flyttar de på sig i större antal. Klomelliens halvlängdsmän är alla av jorisk härkomst men kom till landet på olika vis. De i Sanzas flyttade dit i en stor grupp från norr om Melashebergen 167 eO. Övriga halvlängdsmän härstammar huvudsakligen från när jorerna under Kejsardömet Jorpagnas dagar först etablerade sig runt om i Drylo och Aidne redan på 900-talet fO. En del är ganska nyanlända från Kardien till Addiaska då de som livegna bönder tvingats flytta med sina echtiska godsägare hit men dessa härstammar i grund också från den tidiga joriska bosättningsperioden. Även Sanzas halvlängdsmän härstammar från denna första joriska kolonisering men de hade bott i Mirel innan de flydde över Melashe många århundraden senare.

Halvlängdsmännen i Triska kan få vara från den första bosättningsperioden och förslagsvis ha varit en del av den joriska kulturen kring Garrika. Här kan de delvis fortfarande bo men också ute bland de narguriska triskerna i övriga delar av Triska. Var tidigare inne på att en del halvlängdsmän bor på Serafudden vid Jaggarack där de har kontakter med Erfavelklostrets solnunnor: https://www.erebaltor.se/forum/viewtopi ... 901#p49901
Serafuddens halvlängdsmän lär då bo inom närmaste oligarks områden (Peffomir?) och på så vis räknas tillhöra Triska.

Från dessa två större triska halvlängsmännasamhällen, Garrika och Serafudden, kan sen några halvlängdsmän ha flyttat ut till att bo runt om i andra delar av stadsstaten. Triskas halvlängdsmän behandlas kanske inte jämlikt triskerna själva men de ges skydd mot andra storvuxna folk (något alla halvlängdsmän på något vis måste förhålla sig till och försöka ordna). Triskas oligarker har ju också fler underlydande, så som garriker, lofernier och ahaguhrer, så halvlängdsmännen blir då ett av flera sådana folkslag/kulturer.


Angående eventuella bortrövade halvlingar från Sanzas så kan detta passas in med följande idé (som jag förövrigt också varit inne på tidigare):

Halvlängdsmän generellt har en äventyrlig ådra och ibland får denna någon att byta hemstad, för en tid eller helt permanent. Det är exempelvis för ynglingar inte helt ovanligt att under en period arbeta på värdshus och tavernor i andra byar och städer, gärna sådana som drivs av halvlängdsmän men också av andra folkslag. Detta mycket för att se världen men även för att skaffa sig erfarenhet som kock och få beröm för sin goda mat. I Klomellien där halvlängdsmän har en ganska bra status (genom att ha en självständig stat inom landets gränser formellt jämlik andra folkslags stater) ser jag före mig att det till och med är lite mer vanligare än i andra länder att "göra krogtjänst". Det är huvudsakligen halvlängdsmän från Sanzas som gör detta men även en del av de med härkomst i andra stadsstater. Detta är populärt även hos andra folkslag då att äta på en krog där en halvlängdsman står i köket garanterar en god måltid.

I Triska uppskattas rimligtvis god mat så som det nog görs överallt (förutom möjligen Melorgh), särskilt eftersom det ibland är brist på mat generellt, och då kanske det har blivit eftersträvansvärt att ha några halvlängdsmän i sitt ättersäte att driva ölhall och hålla huskarlarna glada? Och vill ingen flytta dit frivilligt så får man väl bara röva bort några? ...och ibland blir det från Sanzas!

[birkebeineren]

Angående de livegna halvlängdsmännen i Addiaska så tänker jag mig detta som en relativt ny företeelse som ännu inte gett upphov till att särskilt många varken har velat eller vågat lämna sina (nya) hem. Och att detta skall kunna beskrivas som en del av dagens politiska situation i Addiaska och ge upphov till äventyr och intriger för RP.

[Adragoor]

Ungefär hur jag tänkte när jag namngav byar i Melorgh...

Melorghiska ortnamn

Tar Luntun
Av klomelliskans tar “mark” och luntun “långt borta”, byn heter så eftersom den ligger långt bort från Melorgh.

Luk Spaina
Av klomelliskans luk ”plats, ställe” och spaina ”tagg, törne”. Namnet kommer av att byn ligger ute på Spainaslätt som täcks av torra taggbuskar och tistlar.

Buskabrant
Namnet kommer av ett tidigare ”Boskapsbrant”. Ingen har dock hållit boskap i byn så länge någon kan minnas och namnet har förändrats något i folkmun.

Pitrevång
Betyder ”stenängen”, av det klomelliska pitra ”sten”.

Tar Vaina
Av tar ”mark” och vaina ”vin”. Druvorna som odlas här är mindre sura än i Vual Drukno, men har i gengäld en lätt unken eftersmak.

Kanesbro
Byn har fått sitt namn efter en fris med hundar som är inhuggen i den gamla joriska stenbro som går över ån här.

Bin Blasmur
”Blasfemibrunnen”. Byn fick sitt namn av en familj som allmänt ansågs ogudaktiga och som bodde här för flera generationer sedan. Trots namnet är denna by med sitt klara källvatten ett välkommet rastställe för den som reser landvägen mellan Melorgh och Frecol.

Segertopp
För länge sedan stod ett slag vid kullen, vem som egentligen segrade är numera bortglömt.

Lokmul
Namnet betyder ”den onda platsen” och kommer av de gamla ruinerna på platsen vilka anses vara hemsökta. Ingen melorghier vid sina sinnens fulla bruk skulle bege sig hit.

Surkaby
Av klomelliskans surka ”mus, sork”.

Ruttneklyft
I Ruttneklyft och Ruttne Utmark ruttnar allt fortare än annorstädes, vilket leder till att det i allmänhet luktar rätt illa i området. Ruttneklyft är dessutom känt för sina garvare, vilka inte bidrar till att göra saken bättre.

Lotum
Byn är Melorghs största producent av gödsel, vilket namnet antyder. Lotum betyder helt enkelt ”gödsel”.

Odaurkorset
Namnet kommer av det klommeliska ordet odaur ”otrevlig lukt, odör”. När vinden kommer från söder sprids stanken från Ruttneklyft och när det blåser från väster luktar det istället starkt av gödsel från Lotum.

Pargrubrius huvud
Pargrubrius sägs vara en gammal vädergud som dyrkades i området innan jorernas ankomst. Håligheter och klipputsprång på en kulle mitt i Melorgh bildar ett ansikte som sägs vara den sovande Pargrubrius huvud. I allmänhet undviker melorghier att titta upp mot kullen när de tyst smyger förbi på vägen nedanför för att undvika att väcka guden och ådra sig hans vrede. Ingen dyrkar dock Pargrubrius längre.

Vual Drukno
Namnet betyder ”druvdalen” på lokal dialekt men misstas ibland av utbölingar för att ha med dryckenskap att göra.

Abastra
I Abastra finns Melorghs främsta vinodlingar. Abastradruvan ger ett vin som är både surt och blaskigt och knappast uppskattas utanför Melorghs gränser.

Yauråsarna
Namnet kommer av klomelliskans yaur ”guld” och kommer av de förgyllda pyramidformade monument som står uppe på den högsta punkten. Ingen minns vem som byggde dem någon gång i forntiden.

Muntaby
Namnet betyder ”bergsbyn” trots att Yauråsarna knappast kan ses som berg om man inte kommer från det i huvudsak platta Melorgh.

Daureån
Namnet Daure är av ovisst ursprung och går troligen tillbaka till något glömt språk som talades för tusentals år sedan.

Pitrasoul
Namnet betyder ”saltsten” och syftar på de saltstoder som en gång fanns här i stor mängd. Ända sedan imperiets tid har man brutit salt från dessa stoder och numera återstår bara ett fåtal som sparats som en symbol för byn.

Kar Damno
”Förbannade udden” har fått sitt namn på grund av de oberäkneliga sandrevlar som finns utanför kusten. Så pass många båtar har gått i kvav här att många menar att det vilar en förbannelse över udden.

Sputagöl
Av sputa ”svärd”. Den lilla sjön fick sitt namn efter att den joriske fältherren Markiuz Maroluz hade besegrat barbarstammen haraviskerna och offrat deras svärd till sina gudar i gölen. De lärde menar oftast att haraviskerna var besläktade med dylerna i de magilliska Klomellerbergen.

Argusta
Namnet kommer av de krabbor som fiskas i tidvattenpölarna i området.

Tar Rousa
”Rosmarken”, efter de gula snåriga rosor som växer här.

Lusmarin
Namnet är identiskt med det klomelliska ordet för ”rosmarin”.

Dreknekvarn
Drekno är på klomelliska namnet på en slags blodsugande insekt.

Ossinderdal
Av den sena kejserliga jorins fossander ”benman”. Svartiska benmän ska enligt legenden en gång ha haft en samlingsplats här.

Drammurdal
Namnet kommer av det lokala ordet drammare vilket betyder ”slaktare”. Byn är känd för sin rökta korv.

Stalby
Stal är ett gammalt klomelliskt ord för det nav som en kvarnsten snurrar runt.

Bormesjö
Betydelsen är oviss men har av vissa kopplats till det erdirska ordet bormex vilket betyder ”ljummen”.

Yauke
Namnet har att göra med ett äldre ord för "gås".

Benfiskaby
Namnet kommer från ett äldre Bunpescatio som helt enkelt betyder ”gott fiske”.

Luk Lipro
Betyder på nutida klomelliska ”harplatsen”. Namnet går dock tillbaka till ett äldre joriskt Lokuz Lepra eftersom det för länge sedan fanns en spetälskekoloni på platsen.

Lanklagre
Av ett äldre klomelliskt ord lank ”ved”.

Esiljestrand
Egentligen ”exilstrand”, efter en kardisk greve som gick i exil här för ett 80-tal år sedan efter att ha drivits ut ur sitt län av Vidar IV.

Tar Salbaun
Namnet betyder ”sandmark” och kommer av de breda sanddynerna i närheten av byn.

[Torquemada]

Hahaha!

Kul! Spetälska lär inte ha blivit långlivade bland de renhetsivrande melorghierna...

En sak måste dock ändras - de där förgyllda pyramiderna vid Yaur. Mercana skulle marschera man ur huse ända till Hamur för att plundra pyramider som var täckta med mässing. Känner jag de skojarna rätt skulle de grävas sig ganska långt ner i marken innan de blev övertygade om att det inte fanns något kvar att hämta. Det enda stora offentliga föremålen av guld i Melorgh (med undantag för Pukesbys uggla) finns i Ogims tempel, och det ligger skyddat mitt på stadsplatån och har en egen vakt.