Klomellien

[Torquemada]

OK för mig. Vi får revidera listan över vilka som har tillträde till centrala Hamur rejält, dock.

[birkebeineren]

Är det den här listan du tänker på?

Förslag på Hamurs indelning:

Innanför första muren: utbölingar av god vandel, tjänstefolk och deras bostäder, värdshus, lagerlokaler, handelshus, kreatur.

Innanför andra: Aesirs tempel, bofasta hamuriter och deras bostäder, smedjor, finare värdshus, ambassader, gilleshus.

Innanför tredje: Kungaborgen, arenan, arsenalen, skattkammarna, överklassbostäder (dvs rika storfamiljer).

Ingen karta är ritad över Hamurstaden även om det samlat på sig en hel del detaljer i text. Ovanstående grova tredeling borde gå att få till oavsett.

Ordlyden i EA-boxen är lite tolkningsbar där det står att många hantverkare från andra delar av Klomellien förr eller senare bosätter sig i Hamurstaden. Om de då blir borgare av staden eller bara tillåts arbeta där borde vi då kunna göra som vi vill med. En fysisk särskiljning mellan hantverkare av hamurisk ursprung och de av icke-hamurisk ursprung kan vara att de förslagsvis bor på var sin sida av Andra muren. Kanske de även har lite olika rättigheter och betalar olika skatter också. Då det inte är tänkt att alla hantverkare, vare sig i Hamur eller i andra städer, är medlemmar av Klomelliska Hantverkargillet kan vi också låta en muren vara ett fysiskt skilje om vi vill, men då Tredje muren och att endast borgare i staden som är medlemmar av gillet tillåts bo innanför den.

Sen kan det vidare tänkas att tillfälliga gesäller inom olika hantverk under kortare perioder gärna bor och arbetar i Hamurstaden. Dessa får kanske endast bo innanför Första muren även om de arbetar i verkstäder innanför Andra muren.

[Torquemada]

Precis den. Men på ditt förslag flyttade vi in gilleshusen innanför tredje muren - och dit måste ju besökande hantverkare ha tillträde. Kan vara trassligt ur hamuritisk säkerhetssynpynkt.

[birkebeineren]

Gilleshusen?

[Torquemada]

Ah, sorry, alltså gillens fysiska hus - som nu då blir enskilda gillen under Hantverksgillets paraply.

[birkebeineren]

Tänker som sagt inte att alla hantverkare är medlemmar av gillet utan endast de som uppfyller kraven på skicklighet och rätt (dvärgpräglad) mentalitet. Detta medlemskap kommer i tillägg till medlemskap i sammanslutningar som utövare av samma hantverk också har (skrån). Möjligtvis har dessa andra sammanslutningar (skrån) egna fysiska hus (skråhus?) men då är det ett för varje hantverk och att dessa finns i alla städer där hantverket utövas. Klomelliska hantverkargillet har bara ett fysiskt hus i varje stad och är då för alla hantverkare som är medlemmar i gillet oavsett vilket hantverk de utövar.

Om vi utgår från att Klomelliska hantverkargillet finns representerat i varje stadsstat kan det förslagsvis finnas ett gilleshus i varje stats huvudstad. Då finns det ellva gilleshus i Klomellien och huvudsätet är det gilleshus som ligger i Hamur.

[Torquemada]

Låter bra - fast de lär behöva fler lokaler, även om de bara har en officiell.

[birkebeineren]

Lite osäker på om jag förstår vad du menar?

Jag tänker iallafall att varje hantverksmästare har sin egen verkstad (där också mästarens gesäller och lärlingar arbetar) med tillhörande lokaler som behövs. Vid sammankomster i med övriga medlemmar i Hantverkargillet möts de i ett och samma gilleshuset som ialtså inte är annat än en möteslokal.

Angående fysiskt utrymme i Hamurstaden så ser jag före mig att det både kan byggas ovan mark och under mark. Dvärgar är experter på detta.

[birkebeineren]

Angående hantverk som kan vara särskilt framträdande för en specifik stad har vi exempelvis sagt vävving i Garrika och pärlsnideri i Addiaska. Vävare lär finnas i alla städer men i just Garrika är de extra skickliga och framträdande. Pärlsnidare kan också finnas i fler städer men det är i Addiaska de är flest.

Vilka andra hantverk kan tänkas särprägla andra städer? Vad är Melorghs specialitet? Finns det något triskiska hantverkare är särskit duktiga på?

Sanzas skräddare är skickliga (och ingen gör västar med bättre snitt eller tjusigare knappar). Båtbyggarna i Yolev är troligen Klomelliens bästa.

[Torquemada]

Gillet måste utöver en möteslokal ha register och arkiv, och de måste granska olika produkter, och det är inte osannolikt att dessa måste deponeras hos gillet en tid. En gemensam säker skattkammare är inte osannolik. Lokaler för att avlägga mästarprov är tänkbart. Övernattningslokaler för långväga högdjur likaså.

Melorgh har skam till sägandes ingen signaturprodukt, men man är väldigt bra på gruvdrift under ogynnsamma förhållanden. Smide, fast sämre än i Hamur och Mercana. Sniderier, fast inte pärlor. Monsterjakt, fast det är ju inget hantverk. Undermåligt fiske och undermåligt jordbruk. Salt, precis som halva landet. Kanske stenhuggeri.

[gtjorgo]

Hantverkare är alla med i skrån så fort de uppnått sitt mästarbrev och inte längre är lärling eller gesäll (vissa blir aldrig mästare ska sägas på tellus var det under hälften)…
De främsta inom sitt skrå uppnår sådan skicklighet att dessa är värda hedersbetygelsen av medlem i det ”klomelliska hantverksgillet”. Deras varor kan förses med gillets stämpel som anses garantera mycket hög kvalitet. Med det sagt så finns det massor med hantverkare som aldrig når medlemsvärdigher. De flesta faktiskt. Räknas lärlingar och gesäller in är det långt ifrån alla hantverkare som är värdiga medlemmar i gillet.


Tänker jag.

Apropå lokalfrågan så sköter det lokala skråna största delen av ruljansen (sjukpenning, medlemsavgift etc) inom exempelvis bagarskrået i Hisskov, vävargillet i Garrika och tunnbindarna i Frecol. För denna typ av verksamhet behöver inte ”klomelliska hantverksgillet” någon närvaro. De fungerar mer som blandning av övergripande tankesmedja, filosofiteoretisk samling, samt ”talang” på TV4

[gtjorgo]

Gillet måste utöver en möteslokal ha register och arkiv, och de måste granska olika produkter, och det är inte osannolikt att dessa måste deponeras hos gillet en tid. En gemensam säker skattkammare är inte osannolik. Lokaler för att avlägga mästarprov är tänkbart. Övernattningslokaler för långväga högdjur likaså.

Melorgh har skam till sägandes ingen signaturprodukt, men man är väldigt bra på gruvdrift under ogynnsamma förhållanden. Smide, fast sämre än i Hamur och Mercana. Sniderier, fast inte pärlor. Monsterjakt, fast det är ju inget hantverk. Undermåligt fiske och undermåligt jordbruk. Salt, precis som halva landet. Kanske stenhuggeri.

Låter mycket bra både kring gillet och Melorgh.

Triskerna är inte exceptionella på något hantverk utanför oligarkin utan oftast råvaruproducenter. Man klarar sitt eget behov men har få mästare värdiga ”gillet”.

Ahaguhrerna har inte sökt sig till gillet för att förevisa sina kunskaper. Snide, skinnberedning och fiskeredskap är deras främsta hantverk men då de är ointresserade och faktumet att det saknas inblick utifrån så har de inga mästare i ”gillet”.

Hos Lofernierna finns en del mästare. Dessa är dock generellt knutna till skrån i Garrika. Framförallt stövelmakare från Lofernie är eftertraktade. Även garvare.

Garrika är utöver vävargillet kända för sina hantverkare som arbetar med skrädderi.

Bosza har sina juvelsnidare och delvis glasblåsare

Nya Arno glasblåsare samt hantverkare som jobbar med mät- och precisionsinstrument.

Waliton kanske har ett inflytelsefullt repslagarskrå

Hamur har utöver smeder(grov-,fin-, rustnings-, vapen-, och brukssmeder) även mekaniker och ett starkt slaktargille.

Frecol har kanske bra tunnbindare (tillgång på trä)?

Yolev kanske är duktiga på båtbygge men även möbelsnickari?

Poane hade bra lotsar då det begav sig men denna kompetens har nog sjunkit sedan Addiaskas ockupation.

[Torquemada]

Melorgh har en del gillesmedlemmar, vissa har gått långt i tillbedjan av Gamle Snabbhand.

Sanzas och Bozsa har ju även bryggmästare och drogblandare, både alkohol och magiska sådana.

Waliton gör mindre skepp och snidar pärlor.

Vad har man nu pärlsniderier till igen. Knappar?

[Torquemada]

Och glöm inte Brikho - de torde vara bra på garvning.

[birkebeineren]

Gillet måste utöver en möteslokal ha register och arkiv, och de måste granska olika produkter, och det är inte osannolikt att dessa måste deponeras hos gillet en tid. En gemensam säker skattkammare är inte osannolik. Lokaler för att avlägga mästarprov är tänkbart. Övernattningslokaler för långväga högdjur likaså.

Hantverkare är alla med i skrån så fort de uppnått sitt mästarbrev och inte längre är lärling eller gesäll (vissa blir aldrig mästare aka sägas på tellus var det under hälften)…
De främsta inom sitt skrå uppnår sådan skicklighet att dessa är värda hedersbetygelsen av medlem i det ”klomelliska hantverksgillet”. Deras varor kan förses med gillets stämpel som anses garantera mycket hög kvalitet. Med det sagt så finns det massor med hantverkare som aldrig når medlemsvärdigher. De flesta faktiskt. Räknas lärlingar och gesäller in är det långt ifrån alla hantverkare som är värdiga medlemmar i gillet.


Tänker jag.

Apropå lokalfrågan så sköter det lokala skråna största delen av ruljansen (sjukpenning, medlemsavgift etc) inom exempelvis bagarskrået i Hisskov, vävargillet i Garrika och tunnbindarna i Frecol. För denna typ av verksamhet behöver inte ”klomelliska hantverksgillet” någon närvaro. De fungerar mer som blandning av övergripande tankesmedja, filosofiteoretisk samling, samt ”talang” på TV4

Låter bra.