gtjorgo skrev: ↑2022-03-17 22:27
Jag tänker lite som du här. Vaenir tillkomst hos sydnargurerna kan nog jämföras lite med hur ’demoner’ skapades av äldre gudar när kristenheten bredde ut sig.
Dvs alla krafter som inte passade in med aesir men tidigare vördats benämndes som vaenir av jorderna (och senare hamurerna). De blev orena kan man säga. De folk som skulle komma att bli Triskerna och Ahaguhrerna var nog inte med vid dessa teologiska diskussioner och deras gudomar och hjälpandar fördömdes som vaenir. De gick några hundra år och ythuguhrerna tog till sig vaenir som sina (till varierande grad). Vissa tillsammans med aesir andra utan de ”nya gudarna”(främst ahaguhrerna).
Raijdirn ”källans konung” är definitivt en av de gudar som dyrkats länge, sannolikt sedan före jordernas ankomst. Möjligen var han en Najad de stötte på när de vandrade in i klomellien… möjligtvis lever han ännu någonstans uppe vid Raijdrivathnas källor?
Bra, då kan Yolevs lärde och eventuella andra som studerar den lokala religionshistorien ha jorderna ankomst ca 450 fO som årtal för när Æsìr kom till Klomellien. Och ha den lite förenklade tolkningen att tidigare dyrkade sydnargurierna Vænìr.
Raijdirn finns mycket möjligt fortfarande uppe vid Raijdrivathnas källor. Triskiska yagor besöker honom kanske för att få kloka råd ibland?
Raijdirn finns mycket möjligt fortfarande uppe vid Raijdrivathnas källor. Triskiska yagor besöker honom kanske för att få kloka råd ibland?
Det är möjligt att han finns kvar även om det inte gör något om vi inte närmare beskriver vem det är. Yagorna kanske träffar något ombud eller kanske endast uppehåller sig vid källan och utför riter? Ibland kommer andra trisker dit och sänker offer i vattnet till Raijdirn för att få sina böner hörda?
gtjorgo skrev: ↑2022-03-22 21:41
Det är möjligt att han finns kvar även om det inte gör något om vi inte närmare beskriver vem det är. Yagorna kanske träffar något ombud eller kanske endast uppehåller sig vid källan och utför riter? Ibland kommer andra trisker dit och sänker offer i vattnet till Raijdirn för att få sina böner hörda?
Anekdoten tarvar en beskrivning av hur de sluga triskierna tog sig över den förtrollade Gimdis. Måhända hade de genom observation sett en lucka i försvaret, eller iakttagit ett lösentecken, eller kanske förtrollningen under en sektion sköttes av blott föraktliga illusionister?
Torquemada skrev: ↑2022-03-24 05:10
Anekdoten tarvar en beskrivning av hur de sluga triskierna tog sig över den förtrollade Gimdis. Måhända hade de genom observation sett en lucka i försvaret, eller iakttagit ett lösentecken, eller kanske förtrollningen under en sektion sköttes av blott föraktliga illusionister?
En beskrivning av hur triskerna tog sig in i Bozsa kan vara ett tillfälla att tänka ut hur stadsstaten försvarar en del av gränsen som inte omges av floden Gimdis. Efter dussintals sidor med diskussion kring Klomelliens geografi lyckades vi för länge sen kompromissa oss fram till dagens lösning. Just mellan Bozsa och Triska blev det då så att här utgörs gränsen av floden Wemer. På den bozsiska sidan av Wemer reser sig dessutom Hisskoviska åsen som utgör det naturliga vattendelet i Klomellien. Att Gimdis ändå motstrider sig detta geografiskt och naturstridigt har förklarats så här i wikin:
332-336 e.O.
Baxardeltats östra delar dikas ut och floden Gimdis leds på magisk väg genom Hisskoviska åsen och ut i Jaggarack. Avsikten är att skapa odlingsbar mark som kan tjäna som magikernas försörjning, men även som en skyddande vallgrav ut mot träsket. Arbetskraften är animerade skelett och bundna elementarer. Utsända från Hisskov och Garrika som oroar sig för fisket i Jaggarack och sina vattenveteodlingar lugnas med skicklig diplomati.
Så hur försvarar Bozsa denna del av gränsen, antingen nere vid brädden av Wemer eller en bit uppe på åsen bakom? Illusionistbaserad magi låter inte omöjligt?
Sen angående Bozsas gränser så finns det även ett avsnitt som utgörs av floden Hamervathna i öster samt en bit av Melashebergen upp mot Hamur också.
Gimdis är ju lite lurigt då jag inte tror vi har någon konsensus kring hur långt den ”magiska” delen av floden sträcker sig.
Wemer och hamervathna är ju inte förtrollade vilket nog Hamurerna är lyckliga för. Annars skulle deras export vara helt i händerna på Bosza och deras ännu lynnigare undiner och andra vattenelementarer.
Detta lämnar då gimdis som ”magisk barriär”.
Jag har alltid tänkt att den magiska delen av gimdis egentligen bara flyter kring staden Bosza(som den omsluter likt en större vallgrav upplever jag det som).
Det är mest för att det i mitt huvud känns ologiskt att göra besvärjelserna som förtrollar floden så stark att den har verkningsgrad över hela floden då det huvudsakliga hotet mot Bosza nog aldrig kommit från väst? Hade de haft den möjligheten så skulle det nog istället valt att fokusera på wemer istället? Som skydd mot svartblod och nargurerna.
Så går mina funderingar.
Övriga Bosza försvaras som andra platser. Med små garnisoner av legosoldater, små illa tränade milisstyrkor och förstärka av Boszas magiker. Dessa har eventuellt ofta en ledarroll ute i provinserna? Kanske sänds de ut för tjänstgöring som en del av deras studier? Som PRYO?:)
Som jag ser det är Boszas försvar tredelad.
1. Diplomatiska förbindelser där Bosza framhåller hur ofarliga och välvilligt inställda de numera är. De har även magiker som reser runt i övriga unionen och agerar kunskapare så att de vet var övriga stadsstater står.
2. Motsatsens paradox där alla andra ändå minns det kaos Cirkanten skapade under andra magokratin sista tid. Alla fruktar Bosza i någon mån oavsett vad magokratin själv ger sken av. Bosza är en makt att räkna med om de drivs till strid.
3. Faktisk konflikt. Hamnar Bosza här så kämpar deras svaga milisstyrkor tillsammans med inhyrda legosoldater. Dessa förstärks och leds av magiker från ’de hundra och en’. Att bekämpa magiker är inte lätt och oberäkneliga trollkarlar kan sänka vilken stridsplan som helst (även den egna sidans…)
Hamnar man på defensiven så skyddar Gimdis staden Bosza och en stormning över floden avskräcker nog var tänkande varelse…
Senast redigerad av gtjorgo den 2022-03-24 11:06, redigerad totalt 1 gånger.
gtjorgo skrev: ↑2022-03-24 10:05
Gimdis är ju lite lurigt då jag inte tror vi har någon konsensus kring hur lånt den ”magiska” delen av floden sträcker sig.
Wemer och hamervathna är ju inte förtrollade vilket nog Hamurerna är lyckliga för. Annars skulle deras export vara helt i händerna på Bosza och deras ännu lynnigare undiner och andra vattenelementarer.
Detta lämnar då gimdis som ”magisk barriär”.
Jag har alltid tänkt att den magiska delen av gimdis egentligen bara flyter kring staden Bosza(som den omsluter likt en större vallgrav upplever jag det som).
Det är mest för att det i mitt huvud känns ologiskt att göra besvärjelserna som förtrollar floden så stark att den har verkningsgrad över hela floden då det huvudsakliga hotet mot Bosza nog aldrig kommit från väst? Hade de haft den möjligheten så skulle det nog istället valt att fokusera på wemer istället? Som skydd mot svartblod och nargurerna.
Så går mina funderingar.
Det närmaste vi kom konsensus var nog att lämna det lite oklart vad som avses med "magisk". Lösningen med att Bozsa ändrar riktningen på en flod med hjälp av animerade skelett framkallade vattenelementarer kan vara det som gör floden magisk, även att skeletten nu finns kvar men har bytt grävspadar med vaktspjut. Rykten och påståenden om att det finns annan magi i Gimdis lär också spela in, oavsett om det finns någon sanningshalt i dessa eller inte.
Runt Bozsastaden kan däremot annan magi förekomma och vara där det egentliga magiska skyddet finns. Att Bozsasteden ligger på en ö ute i Gimdis var också tidigare uppe som förslag.
Sen är det enkelt för den enskilde SL att lägga till "magiskt skydd" för både floden och staden så att det passar med egen tolkning av spelvärlden.
gtjorgo skrev:Övriga Bosza försvaras som andra platser. Med små garnisoner av legosoldater, små illa tränade milisstyrkor och förstärka av Boszas magiker. Dessa har eventuellt ofta en ledarroll ute i provinserna? Kanske sänds de ut för tjänstgöring som en del av deras studier? Som PRYO?:)
Som jag ser det är Boszas försvar tredelad.
1. Diplomatiska förbindelser där Bosza framhåller hur ofarliga och välvilligt inställda de numera är. De har även magiker som reser runt i övriga unionen och agerar kunskapare så att de vet var övriga stadsstater står.
2. Motsatsens paradox där alla andra ändå minns det kaos Cirkanten skapade under andra magokratin sista tid. Alla fruktar Bosza i någon mån oavsett vad magokratin själv ger sken av. Bosza är en makt att räkna med om de drivs till strid.
3. Faktisk konflikt. Hamnar Bosza här så kämpar deras svaga milisstyrkor tillsammans med inhyrda legosoldater. Dessa förstärks och leds av magiker från ’de hundra och en’. Att bekämpa magiker är inte lätt och oberäkneliga trollkarlar kan sänka vilken stridsplan som helst (även den egna sidans…)
Hamnar man på defensiven så skyddar Gimdis staden Bosza och en stormning över floden avskräcker nog var tänkande varelse…
Jag tror det är en bra lösning du beskriver. Gimdis är känd som en förtrollad/förhäxad flod. Skapad med hjälp av magi och ryktet är att den ännu skyddar magokratin. Om så är fallet och hur långt detta skydd i så fall sträcker sig är upp till SL. Men vem är galen nog att prova?;)
Bozsas geografi i övrigt skulle kunna delas upp i tre delar:
1) Träskslätten – landområdet i söder som tidigare var en del av Baxarträsket, nu delvis uppdikat och bestående av odlingsbar jord, floden Gimdis avgränsar i söder och väster mot det övriga träsket.
2) Åsryggen – Hisskoviska åsryggen i norr. Större delen av stadsstatens befolkning bor här. På norra sidan om åsen rinner floden Wemer.
3) Bozsabergen – Bergsområdet i öster där Hisskoviska åsen går över i Melashebergen. Flera mindre floder har här sitt ursprung, Gimdis är en av dessa. Viss gruvdrift pågår här.
birkebeineren skrev: ↑2022-03-24 11:32
Bozsas geografi i övrigt skulle kunna delas upp i tre delar:
1) Träskslätten – landområdet i söder som tidigare var en del av Baxarträsket, nu delvis uppdikat och bestående av odlingsbar jord, floden Gimdis avgränsar i söder och väster mot det övriga träsket.
2) Åsryggen – Hisskoviska åsryggen i norr. Större delen av stadsstatens befolkning bor här. På norra sidan om åsen rinner floden Wemer.
3) Bozsabergen – Bergsområdet i öster där Hisskoviska åsen går över i Melashebergen. Flera mindre floder har här sitt ursprung, Gimdis är en av dessa. Viss gruvdrift pågår här.
Hur låter det? Namnen är endast förslag.
Bra initiativ:-)
1. Flo/flymarken för träskslätten? Kanske experimenteras med vattenvete här med?
2. Bra namn! Här kanske Bosza har någon mindre stad eller större by som vi kan namnsätta?
3. Bergen borde vara kände längre än Bosza har funnits. Vad gräver man efter i bergen? Kan malmen/stenen namngivit bergsområdet?
Exempelvis Monssabuleum/mo’sebuleum= sandstensbergen? Monstinerna/Mostina =tennbergen?monsgraniter/mo’granterna = granitbergen? Monsviculapiterna/moviculaperna = kvartsstensbergen?
Visst är det södermalm i Stockholm jag ser på kartan?:-)
)
