Fil-Tofia

Samlingsplats för alla länder och platser
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev:Några förslag (Kursiva texter är från Wikin)
Ser bra ut. Flera av händelserna är från Mikaels gamla utveckling av Kejsardömet Jorpagnas historia där det finns många intressanta detaljer.
Snibben skrev:990 f.O börjar man anlägga bro med stenfundament och trävalv. Bron står klar 988 f.O.

Kan vara i samma stil som Trajans bro som jag skrev om tidigare:
https://www.flickr.com/photos/roger_ulrich/8405717977

https://vimeo.com/52953688
Snibben skrev:670 f.O. börjar man att bygga på de bägge porttornen och kärntornet. Tidigare har brons främsta uppgift varit att transportera legioner (och handel också) men med förändringar i krigstaktik och strategi bedöms dessa behövas. Förvisso går det inte längre att marschera 4000 man per dag över bron men den taktiska fördelen anses överväga detta.
Låter bra. Någon vidare tanke med varför detta görs just nu, under kejsar Ergyrs regeringstid?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev:Har börjat kladda lite på en karta för Fil-Tofia.
Fil-Tofia Karta.png
Ser helt rätt ut. :) Gillar Kejsarbron och Brotornet på Ingenmansön (med både stenklippa och lerig dymark).

Vad är det andra vi ser?
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev:
Vad är det andra vi ser?
Fil till vänster:
I rosa DLV:s ketdral med bonitsalpalats.
I orange ett församlingstempel.
Nere vid hamnen ser man porten tre båtar och söder om denna ligger ett kapitelhus.

Tofia till höger:
I grått Det Stirzbergska palatset.
Söder om detta ett församlingstempel (blått) och i väster ett kapitelhus.
Längst upp i norr ligger ett kloster (Som antagligen är rikt och vars abbot utmanar bonitsalen i i Fil om främsta religiösa person).
Mellan klostret och Kejsarbron ser vi Tofia-brygga som vi diskuterat tidigare.
Snibben skrev:
Eftersom slätten och flodbankarna är leriga kanske det rör sig om dränagetunnlar. Utan dess skulle staden börja sjunka ned i leran och hus sedan kollapsa.
Tidvattnet kan även spela en roll här och om flodbankarna är långa vid lågvatten kan man tänka sig att delar av staden är byggda på bryggor. Under dessa bryggor finns spångar och repbroar som statsvakten sällan besöker. dessutom bryggor för smuggling och de fattigas kojor.

Linjen som går från höger till vänster med en uppskjutning mot kejsarbron är en höjdkurva som jag missat att snurra (jag började rita bilden med Fil uppåt och Tofia nedåt och vred bilden sedan 90 grader).
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev:I rosa DLV:s ketdral med bonitsalpalats.
Och då tycker jag vi låter det heraldiska vapnet du tidigare föreslog för en bontisal för hela Fil-Tofia få gälla. LV överskrider landgränsen här med ett bontisat på samma vis som de gör det med solorden och deras priorat.
Snibben skrev:Längst upp i norr ligger ett kloster (Som antagligen är rikt och vars abbot utmanar bonitsalen i i Fil om främsta religiösa person).
Jag föreslog ett kloster tillhörande S:t Mellins Orden som bedriver läkekonst men det skulle även kunna tillhöra S:t Kefims Orden som hjälper de svagaste i samhället.

Om då Jeb tycker sin idé om Broder Lazareths sjukstuga skall vara ett kloster. Annars kan vi låta det finnas både en sjukstuga och ett kloster, och då kan klostret tillhöra vilken orden som helst.
Snibben skrev:Mellan klostret och Kejsarbron ser vi Tofia-brygga som vi diskuterat tidigare.
Snibben skrev:
Eftersom slätten och flodbankarna är leriga kanske det rör sig om dränagetunnlar. Utan dess skulle staden börja sjunka ned i leran och hus sedan kollapsa.
Tidvattnet kan även spela en roll här och om flodbankarna är långa vid lågvatten kan man tänka sig att delar av staden är byggda på bryggor. Under dessa bryggor finns spångar och repbroar som statsvakten sällan besöker. dessutom bryggor för smuggling och de fattigas kojor.
Både dränagetunnlar och spångar/broar under bryggorna? Jag gillar båda.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Pilborgen skulle kunna ligga utanför Fils stadsmur någonstans i sydväst, möjligtvis inne i den vinkel som muren gör här. Ursprungligen under Mörkertiden byggdes borgen på en liten kulle omgärdad av en jordvall med träpallisad men har senare byggds på i flera omgångar och består nu mer av sten med murar och torn. Den är ansluten till stadsmuren med en bro ser jag före mig och har möjlitvis även en port ut mot utsidan av staden. Under borgen finns lönngångar som ansluter till floden och vägarna under staden.

Pilborgen var från 300-talet fO och fram till 424 eO en viktig militär befästning varifrån echterna bevakade Pilmarken och Divras nordöstra gräns mot svartfolk, snoaraner och zorakier. Ursprungligen gjorde de de enast för att skydda sig själva men sedan 60 eO gjorde de det i samråd med kungen av Kardien uppe i Faltrax. Efter 424 eO blev Pilborgen säte för hertigen av Philmark.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Jeb »

Det blir ett hoppigt svar, men jag hoppas alla hänger med.

Broder Lazareth var en sjukstuga, men när befolkningen ökade byggdes det ut till ett kloster. S:t Mellins Orden blir bra. Den nuvarande abboten (Jag tycker vi kör på wikins Dédo) är XXXXXX (Snibbens idé, så han får namnge!) en politiker som vill flytta makt från Prioratet i Stirpazklyft till klostren och i förlängningen sig själv.

Kartan ser ut som en bra grund att stå på. Snyggt jobb!

Porttornet Tre båtar tänkte jag mig två portar sida vid sida, men jag tycker vi ändrar. Försvarsmässigt är det vansinne att ha två svaga punkter bredvid varandra. Den lilla portborgen du skapat är mycket bättre. Väl inne på gården mellan portarna sköts allt beskattning på varor och tack vare utformningen slipper inte mycket igenom.

Philborgen tycker jag ska ligga i stan med anslutning till muren. Den är gammal och omodern, men tjänar ännu som garnison för stadens många soldater och magasin. Det är fortfarande hit Fil-borna drar sig som en sista utpost i orostider, men Philborgen har inte längre sin forna prakt. Philborgen omnämns på samma vördnadsfulla sätt som Enterprise gjorde efter Midway. De flesta Filbor tycker det är synd och skam att Daggarna anser sig för fina för Philborgen. De bor på andra sidan stan i sitt modernare palats. Gamle grå eller Farfar grå kan vara sådan man kallar borgen.

Undervägarna kommer att bli häftigt att spela i tror jag. Jag har börjat fila lite på texten. Vi bygger staden nerifrån och upp....

Ska vi försöka börja med historien för att till slut hamna på krogars namn och personer? Ska vi dela in stan i kvarter? Ska vi ange gatunamn? Hur många krogar och handelsbodar ska vara namngivna? osv..

Jag tänker mig de flesta som: Kilgatan 14. Bergers krukmakeri. Eller Valentinvägen 61 Mäster Rolvs stekhus. Ett bra matställe som serverar någorlunda färskt kött och enkelt vin.

I vissa fall: Den svarta styråran. Ett sjaskigt ställe utanför Båtarna. Åran som det kallas ligger inklämt mellan två kornbodar och huserar mest hamnarbetare och strandsamlare. Maten är förvånansvärt bra då tillgången på färska råvaror är god i hamnen. Vinet man sköljer ner det med håller inte samma standard. Nu är det inte för maten man besöker åran. Här träffas mördare, smugglare och övriga ljusskygga för att göra upp affärer. Stadsvakten dyker upp då och då och gör en rensning, men åran återuppstår med ny ägare inom kort tid. Just nu drivs åran av Billford Stryk en smugglare vars pråm förstörts. Den förre ägaren försvann dagarna före krögare Stryk tog över.

Intressanta platser får mer detaljer. Boningshus får inga om det inte bor kändisar i huset. Fårhagen 12 Joddlar-Jöns en utfattig gatumusiker som rönt popularitet bland fattiga. Hertig Rixards plats 8. Riddar Welter Ärensköld stadsvaktens kommendant.

Vad tros?
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Snibben »

När man inte har något för sig en helg kan man t. ex. rita Fil-Tofias Tados med Bonitsalplatset....
Tofia Tados color map.png
Bilagan Tofia Tados.png finns inte längre
TADOSEN
1. Vapenhuset
2. Förrum
3. Bönesalen
4. Kören
5. Pemoden
6. Riarkoriet
7. Sanktoriet
8. Korsgång
GAMLA PALATSET
9. Korridor
10. – 19. Riarkceller
KAPITELHSUET
20. Kapitelsalen
S:t AVAPALTSET
21. Entré
22. S:t Elsotrappan
23. Priors ämbetsrum
22. Priorbostad
24. Refektorium
25. Värmestuga
26. Entré
27. Kapitelgården
S:t VERINS KAPELL
28. Privat kapell för Bonitsalen
STORA SALEN OCH KÖKEN
29. S:t Ferdins hall
30. Köksgården och örtagård
31. Serveringsrummet
32. Varma köket
33. Kalla köket
34. Mejeriet
35. Brygghuset
36. Bakstugan
37. – 40. Förrådsbyggnad
41. Ekonomigården
42. – 43. Bad och bykstuga
44. Rum för att värma vatten
45. Kanikernas badstuga och tvagningsrum
46. Bibliotek
47. Bonitsalens trädgård
NYA PALATSET
47. S:t Fuldas Logia
48. Lilla Audienssalen (S:t Reiders hall)
49. Stora Audienssalen (S:t Erbus hall)
50. S:t Fuldagården
51. S:t Fuldaporten
GAMLA PALATSET VÅNING 2
53.-54. Ämbetsverk för Bontsalen
55. Bonitsalens Förvaltare
56. – 58. Ämbetsverk för Bontsalen
59. S:t Avas Loggia
S:t AVAPALTSET ÖVERVÅNINGEN
60. S:t Avasalen (Gamla audienssalen)
61. Bonitsalens privata refektorium
62. Bonitsalens privata bostad
63. Vestibul och förråd
64. Bostad för Bonitsalens sekreterare
GAMLA PALATSET VÅNING 3
66. Samtalsrum
68. Skrivsarstuga
69.- 78. Riarkceller
a. Avträden
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Jeb »

Inte mycket att tillägga där! Var placerar du denna pjäs? Mitt förslag är Filsidan och om jag får som jag vill att Philborgen ligger i stan ligger Tadosen på motsatt ände. Philborg i norr närmast svartfolk, Tados i söder närmast hamnen?

Riktigt snyggt jobbat! :D
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Snibben »

Jeb skrev:Inte mycket att tillägga där! Var placerar du denna pjäs? Mitt förslag är Filsidan och om jag får som jag vill att Philborgen ligger i stan ligger Tadosen på motsatt ände. Philborg i norr närmast svartfolk, Tados i söder närmast hamnen?
Det var väl redan klarlagt att Bonitsalen av Fil-Tofa har sitt säte i Fil? På den karta jag gjort ligger den nästan mitt i staden (antagligen vid ett viktigt torg).

Observera att Palatset är ett mellanting av kloster och palats. Riarkerna lever under liknande regler som för munkar och liksom i kloster så bor bara invigda inom dess murar. Riarkerna vid Tadosen behöver dock inte utföra fysiska sysslor utan fungerar son Bonitsalens ämbetsmän liksom präster i Tadosen. För de kroppsliga sysslorna har man inhyrda tjänare som bor i tjänarbostäder utanför palatset men varje dag intar de måltider i stora salen, ungefär som hos vilken länsherre som helst (Riarkerna har dock ett eget refektorium och Bonitsalen en privatmatsal så de spisar bara i den stora salen vid särskilda festmåltider). Även vakterna har inkvartering utanför palatset.
Detta gör att det totalt bor 24 män innanför palatsets murar men dagligen jobbar över 100 pers i kök, bykstuga och städpersonal. (Jämför med slottet i Pendon som har över 100 bofasta och nästan lika många till som arbetar i där).
Utöver personalbostäder ligger även Bonitsalens slakteri och stall utanför palatset eftersom sådana luktar och skräpar ner.
Palatset är stängt för ickeboende mellan aftonbön och den tidiga morgonbönen, undantag görs vid särskilda fester.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Jeb skrev:Broder Lazareth var en sjukstuga, men när befolkningen ökade byggdes det ut till ett kloster. S:t Mellins Orden blir bra. Den nuvarande abboten (Jag tycker vi kör på wikins Dédo) är XXXXXX (Snibbens idé, så han får namnge!) en politiker som vill flytta makt från Prioratet i Stirpazklyft till klostren och i förlängningen sig själv.
Lazarethklostret i Tofia tillhörande S:t Mellins Orden, namgivet efter solvandraren Lazareth från Argald i Jorpagna. Han grundade en sjukstuga här 484 eO när staden var full av nödställda som sökt tillflykt från svartfolkens härjningar i Slättebo och Philmark. 523 eO beslutade exark Yrban I, känd för sin godhet och särskilda stöd till S:t Mellins Orden, att sjukstugan skulle byggas ut till ett kloster. Stadens befolkning hade ännu inte återhämtat sig från svartfolkskriget men den hade ökat markant och särskilt bland de svagaste i samhället.

Låter det bra?

När det kommer till Prioratet i Stirpazklyfte så är jag lite osäker på om detta skall vara klostrets opponent. Prioraten är egentligen tänkta som Solordens ämbetsområden i form av militärdistrikt och direkt underställda exarken utan att ha koppling till den övriga kyrkliga hierarkin. Det påbörjades för länge sen en diskussion om detta, och där bontisalerna och tempelskatten var en viktig faktor, men vi blev aldrig klara. Skall försöka hitta denna och återkomma.
Jeb skrev:Porttornet Tre båtar tänkte jag mig två portar sida vid sida, men jag tycker vi ändrar. Försvarsmässigt är det vansinne att ha två svaga punkter bredvid varandra. Den lilla portborgen du skapat är mycket bättre. Väl inne på gården mellan portarna sköts allt beskattning på varor och tack vare utformningen slipper inte mycket igenom.
Vad om porttornet flyttas en bit söderut längs muren så att portarna leder åt var sitt håll: en in i staden, en ut av staden och en ut mot hamnen?
Jeb skrev:Philborgen tycker jag ska ligga i stan med anslutning till muren. Den är gammal och omodern, men tjänar ännu som garnison för stadens många soldater och magasin. Det är fortfarande hit Fil-borna drar sig som en sista utpost i orostider, men Philborgen har inte längre sin forna prakt. Philborgen omnämns på samma vördnadsfulla sätt som Enterprise gjorde efter Midway. De flesta Filbor tycker det är synd och skam att Daggarna anser sig för fina för Philborgen. De bor på andra sidan stan i sitt modernare palats. Gamle grå eller Farfar grå kan vara sådan man kallar borgen.
Pilborgen får gärna vara gammal och omodern men ändå en stark befästning. En skandal att Daggarna inte vill bo här! ;)
Jeb skrev:Ska vi försöka börja med historien för att till slut hamna på krogars namn och personer? Ska vi dela in stan i kvarter? Ska vi ange gatunamn? Hur många krogar och handelsbodar ska vara namngivna? osv..

Jag tänker mig de flesta som: Kilgatan 14. Bergers krukmakeri. Eller Valentinvägen 61 Mäster Rolvs stekhus. Ett bra matställe som serverar någorlunda färskt kött och enkelt vin.
Tror jag identifierat alla relevanta historiska händelser som finns i källorna. Hittar vi fler, eller kommer på nya, kan vi lägga till dessa eftervart. Har ni några kommentarer till de årtal och händelser jag postat?

viewtopic.php?p=40620#p40620

Om inte kvarter så åtminstonde stadsdelar borde vi kunna sätta ut och namnge.

Gatunamn gärna. Utsatta på en karta eller uppgivna som adress vid beskrivningen av en plats? Båda? Vet inte riktigt hur historiskt korrekt adresser i en ”medeltida” stad blir men både med och utan är ok för mig.

Antalet krogar och handelsbodar? Vi kan väl beskriva de vi kommer på? :)
Jeb skrev: I vissa fall: Den svarta styråran. Ett sjaskigt ställe utanför Båtarna. Åran som det kallas ligger inklämt mellan två kornbodar och huserar mest hamnarbetare och strandsamlare. Maten är förvånansvärt bra då tillgången på färska råvaror är god i hamnen. Vinet man sköljer ner det med håller inte samma standard. Nu är det inte för maten man besöker åran. Här träffas mördare, smugglare och övriga ljusskygga för att göra upp affärer. Stadsvakten dyker upp då och då och gör en rensning, men åran återuppstår med ny ägare inom kort tid. Just nu drivs åran av Billford Stryk en smugglare vars pråm förstörts. Den förre ägaren försvann dagarna före krögare Stryk tog över.

Intressanta platser får mer detaljer. Boningshus får inga om det inte bor kändisar i huset. Fårhagen 12 Joddlar-Jöns en utfattig gatumusiker som rönt popularitet bland fattiga. Hertig Rixards plats 8. Riddar Welter Ärensköld stadsvaktens kommendant.

Vad tros?
En lågom lång beskrivning.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Inspiration till hur en stad kan beskrivas kan hittas i Fraxinus beskrivningar av Pendon och Kra.

Pendon: viewtopic.php?p=32906#p32906
Kra: viewtopic.php?p=32929#p32929
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev:När man inte har något för sig en helg kan man t. ex. rita Fil-Tofias Tados med Bonitsalplatset....
Tofia Tados color map.png
Tofia Tados.png
Tjusigt, tjusigt! :D
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev:Det var väl redan klarlagt att Bonitsalen av Fil-Tofa har sitt säte i Fil? På den karta jag gjort ligger den nästan mitt i staden (antagligen vid ett viktigt torg).
Där ligger det fint. Soltorget heter det självklart. :wink:
Snibben skrev:Observera att Palatset är ett mellanting av kloster och palats. Riarkerna lever under liknande regler som för munkar och liksom i kloster så bor bara invigda inom dess murar. Riarkerna vid Tadosen behöver dock inte utföra fysiska sysslor utan fungerar son Bonitsalens ämbetsmän liksom präster i Tadosen. För de kroppsliga sysslorna har man inhyrda tjänare som bor i tjänarbostäder utanför palatset men varje dag intar de måltider i stora salen, ungefär som hos vilken länsherre som helst (Riarkerna har dock ett eget refektorium och Bonitsalen en privatmatsal så de spisar bara i den stora salen vid särskilda festmåltider). Även vakterna har inkvartering utanför palatset.
Detta gör att det totalt bor 24 män innanför palatsets murar men dagligen jobbar över 100 pers i kök, bykstuga och städpersonal. (Jämför med slottet i Pendon som har över 100 bofasta och nästan lika många till som arbetar i där).
Utöver personalbostäder ligger även Bonitsalens slakteri och stall utanför palatset eftersom sådana luktar och skräpar ner.
Palatset är stängt för ickeboende mellan aftonbön och den tidiga morgonbönen, undantag görs vid särskilda fester.
Ulepp är en titel använd om vissa tjänare av olik slag inom LV. Kanske kan användas även här?

Så här står det om riarker i wikin:
Det är dock inte alla riarker som arbetar som själasörjare för ett riarkât. Vid sidan av församlingsföreståndare kan en riark även fungera som skolast, klerk, mentor eller konsulit. En skolast (på dalkiska: ído) är en läromästare vid någon av den Lysande Vägens tempelskolor eller katedralskolor. En klerk (på dalkiska: uró) är en lärd man, oftast en skribent eller administratör för bontisâtet. En riark som fungerar som mentor (på dalkiska: cétto) är vanligen avlönad av en mycket välbärgad familj för att skola dess unga. En konsulit (från den kejserliga jorins konsulikuz (rådgivare), ingen dalkisk mosvarighet) är en rådgivare hos en adelsfamilj, hertig, greve eller dylikt. En rådgivare hos kungen kallas "hovkonsulit".
http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Riark
Kan någon av dessa titlar passa på riarkerna i bontisalpalatset eller skall vi lägga till en ny för just denna typ av tjänst?
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Jeb »

Det var väl redan klarlagt att Bonitsalen av Fil-Tofa har sitt säte i Fil? På den karta jag gjort ligger den nästan mitt i staden (antagligen vid ett viktigt torg).
Vet ej. Blir det inte lite tätt med bontisaler. Prioratgränserna gör väl att Fil-Tofia tillhör Stirpazklyft? Har man då verkligen en stör klerkerlada i staden? Jag fattade för att det rörde sig om en ersättning eller om man vill utveckling av Lazareths kloster. Är det inte så tycker jag vi skippar ett av dem. Blir lite väl många kloster i Fil-Tofiaområdet.
Observera att Palatset är ett mellanting av kloster och palats. Riarkerna lever under liknande regler som för munkar och liksom i kloster så bor bara invigda inom dess murar. Riarkerna vid Tadosen behöver dock inte utföra fysiska sysslor utan fungerar son Bonitsalens ämbetsmän liksom präster i Tadosen. För de kroppsliga sysslorna har man inhyrda tjänare som bor i tjänarbostäder utanför palatset men varje dag intar de måltider i stora salen, ungefär som hos vilken länsherre som helst (Riarkerna har dock ett eget refektorium och Bonitsalen en privatmatsal så de spisar bara i den stora salen vid särskilda festmåltider). Även vakterna har inkvartering utanför palatset.
Detta gör att det totalt bor 24 män innanför palatsets murar men dagligen jobbar över 100 pers i kök, bykstuga och städpersonal. (Jämför med slottet i Pendon som har över 100 bofasta och nästan lika många till som arbetar i där).
Utöver personalbostäder ligger även Bonitsalens slakteri och stall utanför palatset eftersom sådana luktar och skräpar ner.
Palatset är stängt för ickeboende mellan aftonbön och den tidiga morgonbönen, undantag görs vid särskilda fester.
För mig känns det lite för stort för Fil-Tofia om det dessutom finns ytterligare ett kloster innanför murarna. Speciellt när Stirpazklyft är prioratets huvudsäte. Det sagt är det ett fint jobb du gjort Snibben.
Lazarethklostret i Tofia tillhörande S:t Mellins Orden, namgivet efter solvandraren Lazareth från Argald i Jorpagna. Han grundade en sjukstuga här 484 eO när staden var full av nödställda som sökt tillflykt från svartfolkens härjningar i Slättebo och Philmark. 523 eO beslutade exark Yrban I, känd för sin godhet och särskilda stöd till S:t Mellins Orden, att sjukstugan skulle byggas ut till ett kloster. Stadens befolkning hade ännu inte återhämtat sig från svartfolkskriget men den hade ökat markant och särskilt bland de svagaste i samhället.

Låter det bra?
Låter bra.

Kod: Markera allt

När det kommer till Prioratet i Stirpazklyfte så är jag lite osäker på om detta skall vara klostrets opponent. Prioraten är egentligen tänkta som Solordens ämbetsområden i form av militärdistrikt och direkt underställda exarken utan att ha koppling till den övriga kyrkliga hierarkin. Det påbörjades för länge sen en diskussion om detta, och där bontisalerna och tempelskatten var en viktig faktor, men vi blev aldrig klara. Skall försöka hitta denna och återkomma.
Beroende på vad beslutet blir förändras troligen mina tankar om Palatsklostret ovan.
Vad om porttornet flyttas en bit söderut längs muren så att portarna leder åt var sitt håll: en in i staden, en ut av staden och en ut mot hamnen?
Det låter logiskt. Jag blev väldigt förtjust i Snibbens trekantiga tolkning, men här har du kommit på anledningen till varför båtarna ser ut som de gör.
Pilborgen får gärna vara gammal och omodern men ändå en stark befästning. En skandal att Daggarna inte vill bo här! ;)
Exakt! Skandal är vad det är! Pilborgen heter dessutom Pilborgen inte Philborgen som jag trott. Ett Philmarks Helms deep med tillhörande stad.
Tror jag identifierat alla relevanta historiska händelser som finns i källorna. Hittar vi fler, eller kommer på nya, kan vi lägga till dessa eftervart. Har ni några kommentarer till de årtal och händelser jag postat?

viewtopic.php?p=40620#p40620
Lovar att läsa igenom mer noggrant, men igenomskumningen såg mycket bra ut.
Om inte kvarter så åtminstonde stadsdelar borde vi kunna sätta ut och namnge.

Gatunamn gärna. Utsatta på en karta eller uppgivna som adress vid beskrivningen av en plats? Båda? Vet inte riktigt hur historiskt korrekt adresser i en ”medeltida” stad blir men både med och utan är ok för mig.

Antalet krogar och handelsbodar? Vi kan väl beskriva de vi kommer på? :)
Vi är helt överens. Jag har nyligen varit på kurs långt in i Dalsland och samlat på mig massor av platsnamn som kan Erebifieras. :D
En lågom lång beskrivning.
Jag ser att du ökat FV i diplomati. :wink:
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Snibben »

Jeb skrev:
Det var väl redan klarlagt att Bonitsalen av Fil-Tofa har sitt säte i Fil? På den karta jag gjort ligger den nästan mitt i staden (antagligen vid ett viktigt torg).
Vet ej. Blir det inte lite tätt med bontisaler. Prioratgränserna gör väl att Fil-Tofia tillhör Stirpazklyft? Har man då verkligen en stör klerkerlada i staden? Jag fattade för att det rörde sig om en ersättning eller om man vill utveckling av Lazareths kloster. Är det inte så tycker jag vi skippar ett av dem. Blir lite väl många kloster i Fil-Tofiaområdet.
Priorat och Bonitsat är två olika former kyrkoprovinser.
Bonitsat är kyrkans provinsindelning där man tillser prästernas utbildning och kunnande framför allt. I ett Bonitsat är Bonitsalen högste ledare för kyrkan.
Priorat är en indelning av de kyrkliga ordnarnas olika provinser och då framförallt riddarordnarna. Stirpazklyfte är ett militärt priorat och måste underställa sig kyrkans Bonitsaler när det kommer till läran. Stirpazklyfte verkar dessutom vara en av de fria städerna och då friköpt av Tornriddarna (eller donerad).
Det finns därför ingen Bonitsal i Stirpaz och jag misstänker att den militära Priorn i Stirpazklyfte gärna håller denne på armlängds avstånd.
En bra jämförelse skulle kunna vara Län, Landsting och Landskap i Sverige. De överlappar varandra men har egentligen ingenting med varandra att göra.

Och, nej, det blir inte för många kloster. Jag jämför med 1200-talets Lund som hade 3000-4000 invånare och sex kloster innanför murarna och två utanför. Kloster är stora anläggningar men antalet munkar och nunnor brukar sällan överskrida trettio så tre kloster i Fil-Tofa skulle då högst vara bostad för nittio personer (plus eventuella lekbröder/systrar och tjänstefolk om det finns).

Att en så stor (nej, inte särskilt stor) stenbyggnad som Tadosen kan finnas i FilTofia är nog mer troligare än ett jättestort kloaksystem. I en stad som man kan bygga murar, borgar och palats (och till och med låta en borg förfalla) borde det inte vara någon större problem med att bygga en värdig Tados.
Skriv svar