Finns det någon förklaring varför man har Kopparhavsklimat när man ligger på gränsen mellan Tempererat inlandsklimat och Subarktiuskt klimat? Varför har man te.x nollgradigt i Karkutal i början på året när omkringliggande land har -20?
Har vi här identifierat en värmetid i norra Akrogal för niohundra år sedan?
Ca 1500 år före nu (1800 f.O.)
Den av karkutalska historiker så kallade Första Eran avslutas i och med martyrprinsen Iramazans död i det halvmytiska Gamla riket i öst.
Ca 1200 år före nu (1500 f.O.)
Andra Eran i Gamla riket är en turbulent tid med utdragna religionskrig och svår hungersnöd.
...
Lagt in årtalen enligt Arcivaliska tideräkningen som används i Ereb. Det går att hitta flera intressanta händelser i Karkutals historia som kan ha kopplingar till övriga Altors historia.
Finns det någon förklaring varför man har Kopparhavsklimat när man ligger på gränsen mellan Tempererat inlandsklimat och Subarktiuskt klimat? Varför har man te.x nollgradigt i Karkutal i början på året när omkringliggande land har -20?
Enligt klimatkartan som fanns i klimattråden så torde Karkutal ligga i zon 7 Med Tempererat inlandsklimat (Mellersta Ereb och Mellersta Akrogal)
Sedan har siffrorna modifierats med utgång från att Karkutal ligger vid södra änden av Altors största insjö, vilket torde påverka klimatet. Jag hämtade inspiration från Kaspiska havet, t ex sidor som denna:
Kaspiska havet är så stort att medeltemperaturen för vintrarna i söder ligger på några plusgrader medan de ligger på -15 i norr. Det finns ingenting som hindrar Aqusuili-Kartal att uppvisa lika stora skillnader.
Grisodlar'n skrev:
Sedan har siffrorna modifierats med utgång från att Karkutal ligger vid södra änden av Altors största insjö, vilket torde påverka klimatet. Jag hämtade inspiration från Kaspiska havet, t ex sidor som denna:
Kaspiska havet är så stort att medeltemperaturen för vintrarna i söder ligger på några plusgrader medan de ligger på -15 i norr. Det finns ingenting som hindrar Aqusuili-Kartal att uppvisa lika stora skillnader.
Innanhavet ligger iofs längre norrut än Kaspiska havet. Men, men hela klimazonsystemet bygger på förenklade och föråldrade tankar. Se om jag kan uppgradera det till den moderna Köppenklasificeringen.
Ser om jag kan försöka göra en ny klimatkarta på midsommardagen.
Hur höga är Trimbusbergen (där Järntinnarna finns i den östra delen) och hur djupt är Aqusuili-Kartals Innanhav? Detta påverkar möjligtvis klimatet i regionen och kan vara något att ta i beaktning.
Här finns det historiska Karkutal inpassat i dagens geografi på Snibbens kladdkarta:
Hur höga Järntinnarna är har jag inte bildat mig en uppfattning om, även om massivet får de västliga Trimbus-delarna att se taniga ut i jämförelse om man kollar på kartan. Kanske att de högsta topparna kan vara 3-4.000 meter? Innanhavet har iallafall ett maxdjup på 1.100 meter.
De exakta medeltemperaturerna är inte särskilt viktiga för mig. Det viktigaste för mig är att det är mycket regn och slask, och att Caarazanska mården är en tempererad regnskog, lite som en blandning av skogarna i nordvästra USA och Caspian Hyrcanian forest (Hyrkaniska skogarna? Vet inte det svenska namnet), fast med tigrar.
Det karkutalska nyåret firas under kvällen för vårdagjämningen. Enligt traditionerna var vid denna tid som martyrprinsen Iramazan fick sin hedersplats vid Sathmogs sida i dennes himmelska festsal. I Cirrico tänds Tempelklippans stora eldar, brännoffer utförs och genom stadens gator och gränder tågar färgsprakande, högljudda maskeradparader. På landsbygden är nyårsfirandet naturligtvis mer blygsamt, men stora eldar och uppsluppna maskeradtåg är kutym. Bland landsbygdsklanerna så är nyårsmaskerna mer groteska och bärs för att skrämma bort mörkrets onda andar.
Maskeradtågen är startskottet på en rejäl festevecka med traditionella rätter, kanderade läckerheter och starka rusdrycker. Vanligt kroppsarbete är förbjudet under veckan. För gemene man i Karkutal är detta den längsta arbetsfria perioden under hela året.
Eldar och rituella djuroffer är gemensamma drag för de flesta karkutalska högtider. Brännoffer där flådda djur förtärs helt av lågorna utförs vid nyårsaftonen, sommarsolståndet och vintersolståndet. Djurskinnen doneras till prästerna. Partiella brännoffer där delar av djuren äts under formella sammanhang är vanliga vid bröllop, födelsedagar och begravningar.
Eldvandringen (Raka Ralka) är det mandomsprov varje son genomgår på sin femtonde födelsedag. Promenaden över utrakad glöd symboliserar ynglingens första steg in i vuxenlivet. I Cirrico håller traditionen på att dö ut.
Det förekommer även en uppsjö av lokala festivaler i Karkutal. I stort sett varje klanby har någon mer eller mindre unik form av festival. Fiskefestivalen i Chabba där inbjudna klaner tävlar om att fånga den största fisken de kan med sina bara händer är välkänd. Gyttjebrottningen i Butalhum, musselätarfestivalen i Osol och galtränningen i Murhum är några andra exempel.
Norr om landet Tandakaj och alvriket Vahla finns ett bergsområde som saknar namn (eller har jag missat det Snibben?).
Vad sägs om att hitta namninspiration från följande beskrivning av en yeti:
Grisodlar'n skrev:TANDAKAJISK VILDMAN (Uluth-Akh)
Tandakajiska folksagor och Vahla-alvernas legender är i stort sett de enda källorna som berör vildmannen från Tandakaj. I de tandakajiska berättelserna är vildmännen (Uluth-Akh) storväxta, håriga kannibaler som sägs leva bland Abhora-bergens snötäckta toppar och snårskogarna kring bergsmassivets fot. De flesta i regionen har dock inte sett kannibalvarelserna livs levande, utan endast gigantiska fotspår, handavtryck, en handfull ben eller hårrester. I diverse sägner finns en populär ramsa som sägs skydda mot de tandakajiska vildmännen. Den måste ljudas tre gånger av den vandrare som inte vill hamna i vildmännens grytor: I na kupha zur mguu
I na bradga zur kemba
Bek mir parda Uluth-Akh
Nudh za omguu zur khab-ast
(Mina lår äro smala
Min märg äro torr
Skona mig Uluth-Akh
Tills jag vandrar fet på din stig)
Vahla-alverna känner dock till att varelsen i själva verket är en enorm, allätande apa (se nedan) och betraktar den som vilket vilddjur som helst.
Utseende
Det är inte svårt att se varför den tandakajiske vildmannen är såpass fruktad som den är. Alla skräckhistorier om denna håriga, bestialiska gigant verkar stämma vid en första anblick. När varelsen står på bakbenen tornar den upp inför sitt potentiella byte med sin kroppslängd på tre meter (10 fot). T o m på alla fyra i sin vanliga knoggång så är den högre än de flesta människor. Dess massivt byggda och vagt gorillaliknande kropp väger in strax över 500 kg (1100 skålpund). Med dessa kroppsmått är den till och med större än regionens största björnar. När den står upp och blottar sina väldiga huggtänder med ett avgrundsvrål så inser alla betraktare att en fullvuxen Uluth-Akh är en formidabel motståndare.
Varelsens kropp är täckt av en brungul, långhårig päls men dess anlete och delar av det väldiga bröstet är hårlöst och mörkt. Skallen har små öron, platt näsa, framåtskjutande käkar och påminner om både gorilla och orangutang, men på håll är det lätt att se hur folk i regionen har misstagit besten för att vara en jättelik vildman. De primitiva men människoliknande dragen förstärks av varelsens blick som rymmer ett mått av intelligens och slughet.
Uppträdande
De tandakajiska folksagorna om Uluth-Akh har alla fel på en springande punkt – den tandakajiske vildmannen är ingen hårig och primitiv människojätte utan är i själva verket Altors kanske största apa. Den är en marklevande allätare som äter bambu, frukt, rötter, svamp och liknande men drygar ut kosten med jakt på alla slags byten den kan fånga (inklusive olyckliga resenärer). Den är duktig på att ta sig fram i bergig terräng och kan även använda enklare verktyg som t ex pinnar när den kalasar på myror, påkar för slag mot träd och stenar för kast när den visar aggression.
Kunskap om tandakajiska vildmän Områdeskännedom (Tandakaj)/Zoologi. Vissa berättelser om Uluth-Akh nämner dess vedervärdiga odör. Myskstanken är ett säkert tecken på att man befinner sig i vildmannens domäner.
Jag hade själv döpt dem till Abhora-bergen, men jag såg nu att det kanske inte var så bra. Namnet fick jag ju från engelskans abhor, men det finns ju en lustighet i namnet på svenska. Abhjora-bergen, kanske? Eller något annat ni kan komma på?
Grisodlar'n skrev: ↑2020-03-18 19:16
Jag hade själv döpt dem till Abhora-bergen, men jag såg nu att det kanske inte var så bra. Namnet fick jag ju från engelskans abhor, men det finns ju en lustighet i namnet på svenska. Abhjora-bergen, kanske? Eller något annat ni kan komma på?
Både Abhorabergen och Abhjorabergen fungerar för mig. Namn på ursprunglig karkutaliska som lever vidare kanske? I betydelsen "de avskyvärda bergen" eller liknade? Abborrebergen (om det var det du tänkte på) kan låta lustigt men klingar ändå lite bra...
Något annat folk skulle kunna använda exempelvis Vildbergen på sitt språk om vi så vill.
Grisodlar'n skrev: ↑2020-03-18 19:16
Jag hade själv döpt dem till Abhora-bergen, men jag såg nu att det kanske inte var så bra. Namnet fick jag ju från engelskans abhor, men det finns ju en lustighet i namnet på svenska. Abhjora-bergen, kanske? Eller något annat ni kan komma på?
Både Abhorabergen och Abhjorabergen fungerar för mig. Namn på ursprunglig karkutaliska som lever vidare kanske? I betydelsen "de avskyvärda bergen" eller liknade? Abborrebergen (om det var det du tänkte på) kan låta lustigt men klingar ändå lite bra...
Något annat folk skulle kunna använda exempelvis Vildbergen på sitt språk om vi så vill.
Eller finns det fler åsikter i denna namnfråga?
Jag lägger min röst på Abhjorabergen. Det skulle mycket väl kunna härstamma från gammal karkutalska då regionen var första anhalten i färden västerut.
Snibben skrev: ↑2020-06-03 10:14Synd bara att de fick ställa in sitt midsommarfirande i år
Trodde bara det var glasskiosken jag.
Men för att lämna lustigheterna och vara lite nyttiga, har du någon åsikt i namnfrågan? Var lite dig (och inte fjäderfisken abborre) jag fiskade efter med tanke på att du redan namngivit halva Akrogal och har insikter i språkgeografien.
Snibben skrev: ↑2020-06-03 10:14Synd bara att de fick ställa in sitt midsommarfirande i år
Trodde bara det var glasskiosken jag.
Lite mer än så. Abborreberg ligger i utkanten av Norrköping och består av hembygdsgård, restaurang och ett stor öppen gräsmatta. Stället är populärt att åka till eftersom det är lätt att ta sig dit med både bil, kollektivtrafik och fritidsbåt. Jag reagerdae på namnet eftersom jag är född och uppvuxen i Norrköping.
birkebeineren skrev:
Men för att lämna lustigheterna och vara lite nyttiga, har du någon åsikt i namnfrågan? Var lite dig (och inte fjäderfisken abborre) jag fiskade efter med tanke på att du redan namngivit halva Akrogal och har insikter i språkgeografien.
Abbohrra eller Abjhora eller likandne men inte Abborrebergen. Kanske Abbhorrjabergen?
Snibben skrev: ↑2020-06-03 11:32Lite mer än så. Abborreberg ligger i utkanten av Norrköping och består av hembygdsgård, restaurang och ett stor öppen gräsmatta. Stället är populärt att åka till eftersom det är lätt att ta sig dit med både bil, kollektivtrafik och fritidsbåt. Jag reagerdae på namnet eftersom jag är född och uppvuxen i Norrköping.
Gissade att du kände till Abborreberg. Själv googlade jag mig dit. Ser ut som en fin plats, tråkigt att det måste hålla stängt. Som så många andra platser nu.
Snibben skrev:Abbohrra eller Abjhora eller likandne men inte Abborrebergen. Kanske Abbhorrjabergen?
