Klomellien
-
Torquemada
- Barbisk Hövding
- Inlägg: 1182
- Blev medlem: 2007-12-29 10:14
-
Torquemada
- Barbisk Hövding
- Inlägg: 1182
- Blev medlem: 2007-12-29 10:14
Detta är den nuvarande historien som i huvudsak rör Triska men ävenklomellien i allmänhet och Jaggarcksjön i synnerhet. Den har säkert en större grupp felaktiga tidsangivelser som behöver poleras. Framförallt har jag ännu inte färdigställt historien mellan 436 eO och 602 eO där exempelvis ett införlivande av Lofernie skall skrivas in.
Trisker är ett blandfolk av sydnargurier, dyler och mireler. Även jorer (främst från gamla Garrika) har tagits upp i befolkningen. Några få trisker ser sig därtill som jorderättlingar vilka hade sk. ”reden” på jaggarcks östra strand.
Ursprunget är från "den tredje stora vandringen" 1050 f.O. vilken gick mot Kasenu området. När de kommit till kasenu vandrade de sedan in i klomellien tillsammans med hamurerna men då hade de säkert ett (eller flera) annat/andra namn. Det är på grund av källbrist mycket osäkert exakt när sydnargurierna anlände till klomelliens södra och mellersta delar, men mandelmunkarna brukar hävda att de anlände från Kasenu någon gång mellan 1000-900 före O. Yoleviternas lärde anser att intåget snarare ligger kring 800-700 före O. men ingen teori anses vara vattentät nog för att slå ut den andre. Folket började först kalla sig Trisker då oligarkstyret tog form i och med jordernas nedgångsperiod, innan hade man olika stamnamn för de olika grupperna sydnargurier som levde inom det som idag är Triska (lite som det ser ut i snoarskogen än idag).
ca 1000 f.O. - 350 e.O.
Folken i det som nu är triska lever uppdelade i ett otal stammar styrda av småhövdingar. Räder och konflikter med grannstammarna är vanliga. Övriga folk utanför triska har ett litet intresse i området som ses som ogästvänligt och farligt. Även kontakten ythuguhrerna hade med Kejsardömet Jorpagna var besvärliga och ofta våldsamma. Oftast undvek dock legionerna området, då det inte sågs som nog resursrikt för att vara värt allt trubbel. Jorderna, kolonister från norra Kard, utgjorde dock under perioden 300-0 f.O ett styrande ledarskikt av krigare och handelsmän över flera av de västra och sydliga stammarna. Kontakten dem emellan var ofta komplicerad, ibland till och med blodig. Viljan till handel med jorderna var ändock stor. Kanske inte minst beroende på att det var dessa nordmän som lärde triskerna att utvinna järnmalm ur myrarna i området.
120 talet e.O.
Sydnargurierna i Triska upphör med livet som jägare/samlare och börjar i allt högra grad odla upp marken i området. Även boskap, främst får, förs av stammarna. Detta leder till konflikt med Vargmännen i trakten då Izsheskogen blir krymper allt mer pga uppodlingen och röjning till betesmark. För att lättare stå emot hotet från "bestfolket" samlar sig ythuguhrerna under särskilda hövdingar vars makt bygger på ledarskap i strid. Dessa män skapar i sin tur ofta förbund för att bistå varandra i konflikten med vargmännen. Förbundens ledare kallas oligarker då dessa få män står för styrandet i området. Tillsammans besegrar ythuguhrerna vargmännen som trängs tillbaka permanent till izshes kärna.
140-talet e.O.
Melashes fem höga torn byggs nordöst om Triska.
230-talet e.O.
Vättehövdingen Thadz Blodtunga karvar ut ett område i östra Triska vilket han terroriserar under höstmånaderna. Svarfolken är väl organiserade och ythuguhrerna har svårt att bryta vättarnas logistiska system trots att människorna tidigt lyckas ta kontroll över vattenvägarna. Ett grymt utnötningskrig tar vid men när ythuguhrerna till slut, under stor manspillan, lyckas tränga sig in i svartfolkens barnkammare och hotar med att utrota kullarna lägger Thadz ner vapnen. Under sträng övervakning deporteras vättarna norrut. Yoleviten Hiteoma Hedersknyffel beskådar fördrivningen och skriver ner en passage om händelsen i vilken vättarna framstår som långt mer ridderliga än de skäggiga nargurerna.
213-talet e.O.
Magikerna i Melashes fem höga torn dör ut, främst på grund utav att de ogästvänliga klimatet inte underlättade föryngring av sällskapet.
283 e.O.
Staten Garrika utropas under prinshertig Bitovus av Garrika på Jaggaracksjöns södra strand.
311 e.O.
Stammarna i Nordöstra Triskas Kullandskap, Abzural samlas till Lofernies första ting, kallat Lofermot. Lofernierna är är likt triskerna en sydnargurisk stam med bakgrund ur "den tredje stora vandringen". Till skillnad från triskerna hade aldrig Lofernierna fått ett tydligt stratifierat hierarkist samhälle. Något oligarkstyre med tillhörande huskarlar kom aldrig till bland folket i nordöst. Lofermot hölls årligen i egenskap av allting och hade alla Lofernier tillstånd att delta vid mötet, något som innebar att folkförsamlingen som samlades var mycket stor i förhållande till Lofernies folkmängd. Lofermot var den högsta instansen i Lofernie under den tid då tinget var verksamt. Vid Lofermot avgjordes tvister och domar föll i brottsmål. Utöver det fungerade motet även som en slags styrande organ då tinget även beslöt i frågor som skatteindrivelse.
352 e.O.
Triska grundas av de tre starkaste oligarkerna i området. Kanske var detta som ett svar på att magikerna i Klomellien åter börjar växa sig starka. Man handlar tidigt med Garrika och framförallt med statens Vävargille, vilket växer till en maktfaktor på jaggaracksjöns södra strand. Vävargillet tillåts sätta upp handelsstationer på triskisk mark. Ätten Cudda startar ett nära samarbete med vävargillet som köper upp triskerättens ull.
374 e.O.
Hisskov, Garrika och Sandzas bildar Klomelliska Unionen för att bättre hävda sin självständighet gentemot magikerna i Bozsa och handlarna i Mercana.
379 e.O.
Magokratin i Bozsa kräver tribut av triskeroligarkerna vilka inte vågar göra annat än vika sig för trollkarlarna. Många av de mindre oligarkerna inleder dock piratverksamhet mot Bozsas "skatteskepp" för att få tillbaka lite av sina rikedomar. Det är först under denna tid som triskerna på allvar börjar bemästra det våta elementet.
380 talet e.O.
Oligarken Hilndrajek "Masköga" av ätten Järvblod sprider skräck på jaggaracksjön med sina tämjda jättesköldpaddor, även kända som klomuller. Den gamle Hilndrajek avlider dock i slutet av decenniet mindre ärorikt i hjärtattack då han besöker Hisskovs första glädjehus "Parindas Pigor". Oligarkens bruk av Klomuller i krigsföring blir dock vanligt i jaggarackssjön och sprider sig snart till övriga Klomellien.
Ca 400 e.O.
Magokratin i Bozsa faller och lämnar ett politisk tomrum efter sig i södra Klomellien.
388 e.O.
Oligarken Priebin av ätten Fura angriper Lofernie. Efter det framgångsrika slaget vid Sloendrom besätter ätten Furas huskarlar den viktiga centralbygden Grenås. Där har även Lofermotet tidigare hållits. Priebins män ockuperar området tills våren år 400 då trollkarlen Zemnus besätter Melashes fem höga torn. Oligarken önskar driva ut nekromantikern som dock biter sig kvar. Då huskarlarna angriper Zemnus odöda styrkor visar de senare sig vara dem övermäktiga och huskarlarna förgörs till siste man. Detta då triskernas till skillnad från gengångarna utmattas under den oorganiserade flykten över kullandskapen. Från detta kommer det Triskiska uttrycket "Att falla som en Fura"
Ca 400 e.O.
Jordiska pirater under jarl Harald Krokig hävdar sin gamla makt över Klomellien och befäster återigen "reden" i Yolev och Hisskov samt inte minst i norra Triska. Tekniken med reden kopieras skickligt av Triskerna som än idag framgångsrikt använder sig av småbaser på fientligt territorium. Från och med detta är triskerna att betrakta som en pina för sina grannar i området.
405 e.O.
Under hätska diskussioner på årets Lofermot beslutar Lofernierna sig för att underkasta sig jordernas "beskydd". i gengäld för den brandskatt jorderna får tilldelas Lofernierna rätten att handla längs Jaggaracksjön samt undslipper vidare plundring. Lofernierna hoppas vidare på att jorderna kan freda sin vasall mot angrepp från triskernas räder.
412 e.O.
Erfavelklostret belägras av jordiska pirater men besegras av Garrikas arme som kommer till undsättning. Prinshertig Anovan av Garrika faller. Samtidigt erövrar den triskiske oligarken Reghuel "Starkkäke" av Cudda, staden Garrika efter en dispyt kring ullpriset med Garrikas vävargille. Detta var egentligen oavsiktligt men då den Garriska armen befann sig på annan ort samt de styrande flydde staden kunde inte Reghuel hålla sina män tillbaka och staden faller. Oligarken tar således även över stadsstatens säte i klomelliska Unionen med makt. Detta säte delas senare av de tre Triskeroligarkerna mot att Cudda-ätten för behålla Garrikaområdet utan käbbel från de övriga två. Övertagandet av Garrika innebär dock ett stagnerande i ullhandeln kring jaggaracks södra strand. Kring 430-talet har de hamnat i klorna på Mercanska köpmän vilka ger sämre handelsvillkor än det Garrikas Vävargille någonsin kunnat göra. Plundringen av Garrika har sedan dess fördöms i det tysta av Cuddas oligarker.
418 e.O.
Efter att jorderna besegrats utanför Erfavelklostret börjar de sakta men säkert utrymma sina reden kring Jaggaracksjön. Lofernierna som negligerat sitt försvar under jordernas förmyndarskap ser snopet efter jordernas skepp då dessa avseglar mot den kalla nord.
435 e.O.
Huskarlar under oligarken Glein "Sjusovare" av ätten Vitsippa, bordar ett större antal skepp tillhörande det hisskovitiska handelshuset "Himmlatjuren". Handelshuset som specialiserat sig på handel med manrävs-pälsar från Abzural är nära sammanslutet med de Loferniska forbönderna som drabbas hårt av ätten Vitsippas aggression. Tillsammans med handelshuset bestämmer man sig för att slå tillbaka mot piraterna. Då vare sig Lofernierna eller "Himmlatjuren" har möjlighet att föra ett framgångsrikt anfall mot ätten Vitsippa söker man kontakt med den ökända hisskovitiska Jhoulsekten. Dessa demondyrkare nedkallar Scatzim na'Ghol, en demon också känd som "den blå ängeln". Denne lyckas nedjaga piraterna och skapar kaos och förstörelse kring ätten Vitsippas hemtrakt i centrala Triska.
436 e.O.
Huskarlen Friet "Barske" sänds ut av ätten Vaktelsnattras Triskeroligark för att stoppa demonens härjningar som söker sig allt närmare triskernas kärnområde. Med list jagas Scatzim na'Ghol ner av Friet och förgörs i en tvekamp av episka mått intill Raijdirvathnas utlopp. Jholkultisterna som medföljt demonen flyr in i Izheskogen varifrån ingen hört av dem någonsin igen.
Ca 510 e.O.
Exildyler på flykt från klanfejder i Klomellerbergen gifter in sig i triskerätten Cudda där de får beskydd.
602 e.O. Den stora ickehändelsen.
Mäster Gaoskis verkstad i Hamur blir färdig med Kronolaben. Hamuriterna packar under pompa och ståt ihop den i lådor för att skicka den på floderna ut mot Kusten vidare till Paratorna. På plats i staden finns även huskarlar tillhörande oligarken Doun "Kimrdrapa" av ätten Wemerkrök. Då den gode oligarken får reda på att en sådan skatt skall föras fram alldeles i närheten av Triskernas marker så kallas kvickt ett krigsuppbåd fram. Säkerligen kommer trakorierna att vilja lösa ut mästerverket för en rund summa guld. Då Doun tagit ut säkrandet av lasten i förväg och öppnat ölkaggarna kvällen innan blir angreppet på kronolablasten ett fiasko. Få av huskarlarna vaknade ens vid tiden för överfallet och än färre var dugliga till strid på sjön. Efter ett tamt försök att, väl rundfotade, komma i båtarna gavs överfallet upp utan att man ens skådat hamurernas last. Detta misslyckande är troligen en av anledningarna till att huskarlen Barsane "Feitansikte" Vildbete, via mord, tar över den gamle hjälten Douns oligarktron.
604 e.O.
Glatt ovetandes om triskernas illvilliga planer två år tidigare åker mäster Gaoski över till Trakorien och deltar i det för honom fatala invigandet av bralgernas skrytbygge.
606 e.O.
Trisker av ätten Vildbete angriper en Hamurisk malmtransport vilket leder till ett lågintensitetskrig med sina grannar i söder. Konflikten är mycket kostsam för båda parter vilka dock ännu visats sig vara för tjurskalliga för att sluta fred. Att dra sig tillbaka är heller inte något Barsane "feitansikte" av Vildbete vågar göra då han inte vill förlora ansiktet inför sina huskarlar, därav fortsätter räderna i längsmed farlederna samt uppe i bergen.
Trisker är ett blandfolk av sydnargurier, dyler och mireler. Även jorer (främst från gamla Garrika) har tagits upp i befolkningen. Några få trisker ser sig därtill som jorderättlingar vilka hade sk. ”reden” på jaggarcks östra strand.
Ursprunget är från "den tredje stora vandringen" 1050 f.O. vilken gick mot Kasenu området. När de kommit till kasenu vandrade de sedan in i klomellien tillsammans med hamurerna men då hade de säkert ett (eller flera) annat/andra namn. Det är på grund av källbrist mycket osäkert exakt när sydnargurierna anlände till klomelliens södra och mellersta delar, men mandelmunkarna brukar hävda att de anlände från Kasenu någon gång mellan 1000-900 före O. Yoleviternas lärde anser att intåget snarare ligger kring 800-700 före O. men ingen teori anses vara vattentät nog för att slå ut den andre. Folket började först kalla sig Trisker då oligarkstyret tog form i och med jordernas nedgångsperiod, innan hade man olika stamnamn för de olika grupperna sydnargurier som levde inom det som idag är Triska (lite som det ser ut i snoarskogen än idag).
ca 1000 f.O. - 350 e.O.
Folken i det som nu är triska lever uppdelade i ett otal stammar styrda av småhövdingar. Räder och konflikter med grannstammarna är vanliga. Övriga folk utanför triska har ett litet intresse i området som ses som ogästvänligt och farligt. Även kontakten ythuguhrerna hade med Kejsardömet Jorpagna var besvärliga och ofta våldsamma. Oftast undvek dock legionerna området, då det inte sågs som nog resursrikt för att vara värt allt trubbel. Jorderna, kolonister från norra Kard, utgjorde dock under perioden 300-0 f.O ett styrande ledarskikt av krigare och handelsmän över flera av de västra och sydliga stammarna. Kontakten dem emellan var ofta komplicerad, ibland till och med blodig. Viljan till handel med jorderna var ändock stor. Kanske inte minst beroende på att det var dessa nordmän som lärde triskerna att utvinna järnmalm ur myrarna i området.
120 talet e.O.
Sydnargurierna i Triska upphör med livet som jägare/samlare och börjar i allt högra grad odla upp marken i området. Även boskap, främst får, förs av stammarna. Detta leder till konflikt med Vargmännen i trakten då Izsheskogen blir krymper allt mer pga uppodlingen och röjning till betesmark. För att lättare stå emot hotet från "bestfolket" samlar sig ythuguhrerna under särskilda hövdingar vars makt bygger på ledarskap i strid. Dessa män skapar i sin tur ofta förbund för att bistå varandra i konflikten med vargmännen. Förbundens ledare kallas oligarker då dessa få män står för styrandet i området. Tillsammans besegrar ythuguhrerna vargmännen som trängs tillbaka permanent till izshes kärna.
140-talet e.O.
Melashes fem höga torn byggs nordöst om Triska.
230-talet e.O.
Vättehövdingen Thadz Blodtunga karvar ut ett område i östra Triska vilket han terroriserar under höstmånaderna. Svarfolken är väl organiserade och ythuguhrerna har svårt att bryta vättarnas logistiska system trots att människorna tidigt lyckas ta kontroll över vattenvägarna. Ett grymt utnötningskrig tar vid men när ythuguhrerna till slut, under stor manspillan, lyckas tränga sig in i svartfolkens barnkammare och hotar med att utrota kullarna lägger Thadz ner vapnen. Under sträng övervakning deporteras vättarna norrut. Yoleviten Hiteoma Hedersknyffel beskådar fördrivningen och skriver ner en passage om händelsen i vilken vättarna framstår som långt mer ridderliga än de skäggiga nargurerna.
213-talet e.O.
Magikerna i Melashes fem höga torn dör ut, främst på grund utav att de ogästvänliga klimatet inte underlättade föryngring av sällskapet.
283 e.O.
Staten Garrika utropas under prinshertig Bitovus av Garrika på Jaggaracksjöns södra strand.
311 e.O.
Stammarna i Nordöstra Triskas Kullandskap, Abzural samlas till Lofernies första ting, kallat Lofermot. Lofernierna är är likt triskerna en sydnargurisk stam med bakgrund ur "den tredje stora vandringen". Till skillnad från triskerna hade aldrig Lofernierna fått ett tydligt stratifierat hierarkist samhälle. Något oligarkstyre med tillhörande huskarlar kom aldrig till bland folket i nordöst. Lofermot hölls årligen i egenskap av allting och hade alla Lofernier tillstånd att delta vid mötet, något som innebar att folkförsamlingen som samlades var mycket stor i förhållande till Lofernies folkmängd. Lofermot var den högsta instansen i Lofernie under den tid då tinget var verksamt. Vid Lofermot avgjordes tvister och domar föll i brottsmål. Utöver det fungerade motet även som en slags styrande organ då tinget även beslöt i frågor som skatteindrivelse.
352 e.O.
Triska grundas av de tre starkaste oligarkerna i området. Kanske var detta som ett svar på att magikerna i Klomellien åter börjar växa sig starka. Man handlar tidigt med Garrika och framförallt med statens Vävargille, vilket växer till en maktfaktor på jaggaracksjöns södra strand. Vävargillet tillåts sätta upp handelsstationer på triskisk mark. Ätten Cudda startar ett nära samarbete med vävargillet som köper upp triskerättens ull.
374 e.O.
Hisskov, Garrika och Sandzas bildar Klomelliska Unionen för att bättre hävda sin självständighet gentemot magikerna i Bozsa och handlarna i Mercana.
379 e.O.
Magokratin i Bozsa kräver tribut av triskeroligarkerna vilka inte vågar göra annat än vika sig för trollkarlarna. Många av de mindre oligarkerna inleder dock piratverksamhet mot Bozsas "skatteskepp" för att få tillbaka lite av sina rikedomar. Det är först under denna tid som triskerna på allvar börjar bemästra det våta elementet.
380 talet e.O.
Oligarken Hilndrajek "Masköga" av ätten Järvblod sprider skräck på jaggaracksjön med sina tämjda jättesköldpaddor, även kända som klomuller. Den gamle Hilndrajek avlider dock i slutet av decenniet mindre ärorikt i hjärtattack då han besöker Hisskovs första glädjehus "Parindas Pigor". Oligarkens bruk av Klomuller i krigsföring blir dock vanligt i jaggarackssjön och sprider sig snart till övriga Klomellien.
Ca 400 e.O.
Magokratin i Bozsa faller och lämnar ett politisk tomrum efter sig i södra Klomellien.
388 e.O.
Oligarken Priebin av ätten Fura angriper Lofernie. Efter det framgångsrika slaget vid Sloendrom besätter ätten Furas huskarlar den viktiga centralbygden Grenås. Där har även Lofermotet tidigare hållits. Priebins män ockuperar området tills våren år 400 då trollkarlen Zemnus besätter Melashes fem höga torn. Oligarken önskar driva ut nekromantikern som dock biter sig kvar. Då huskarlarna angriper Zemnus odöda styrkor visar de senare sig vara dem övermäktiga och huskarlarna förgörs till siste man. Detta då triskernas till skillnad från gengångarna utmattas under den oorganiserade flykten över kullandskapen. Från detta kommer det Triskiska uttrycket "Att falla som en Fura"
Ca 400 e.O.
Jordiska pirater under jarl Harald Krokig hävdar sin gamla makt över Klomellien och befäster återigen "reden" i Yolev och Hisskov samt inte minst i norra Triska. Tekniken med reden kopieras skickligt av Triskerna som än idag framgångsrikt använder sig av småbaser på fientligt territorium. Från och med detta är triskerna att betrakta som en pina för sina grannar i området.
405 e.O.
Under hätska diskussioner på årets Lofermot beslutar Lofernierna sig för att underkasta sig jordernas "beskydd". i gengäld för den brandskatt jorderna får tilldelas Lofernierna rätten att handla längs Jaggaracksjön samt undslipper vidare plundring. Lofernierna hoppas vidare på att jorderna kan freda sin vasall mot angrepp från triskernas räder.
412 e.O.
Erfavelklostret belägras av jordiska pirater men besegras av Garrikas arme som kommer till undsättning. Prinshertig Anovan av Garrika faller. Samtidigt erövrar den triskiske oligarken Reghuel "Starkkäke" av Cudda, staden Garrika efter en dispyt kring ullpriset med Garrikas vävargille. Detta var egentligen oavsiktligt men då den Garriska armen befann sig på annan ort samt de styrande flydde staden kunde inte Reghuel hålla sina män tillbaka och staden faller. Oligarken tar således även över stadsstatens säte i klomelliska Unionen med makt. Detta säte delas senare av de tre Triskeroligarkerna mot att Cudda-ätten för behålla Garrikaområdet utan käbbel från de övriga två. Övertagandet av Garrika innebär dock ett stagnerande i ullhandeln kring jaggaracks södra strand. Kring 430-talet har de hamnat i klorna på Mercanska köpmän vilka ger sämre handelsvillkor än det Garrikas Vävargille någonsin kunnat göra. Plundringen av Garrika har sedan dess fördöms i det tysta av Cuddas oligarker.
418 e.O.
Efter att jorderna besegrats utanför Erfavelklostret börjar de sakta men säkert utrymma sina reden kring Jaggaracksjön. Lofernierna som negligerat sitt försvar under jordernas förmyndarskap ser snopet efter jordernas skepp då dessa avseglar mot den kalla nord.
435 e.O.
Huskarlar under oligarken Glein "Sjusovare" av ätten Vitsippa, bordar ett större antal skepp tillhörande det hisskovitiska handelshuset "Himmlatjuren". Handelshuset som specialiserat sig på handel med manrävs-pälsar från Abzural är nära sammanslutet med de Loferniska forbönderna som drabbas hårt av ätten Vitsippas aggression. Tillsammans med handelshuset bestämmer man sig för att slå tillbaka mot piraterna. Då vare sig Lofernierna eller "Himmlatjuren" har möjlighet att föra ett framgångsrikt anfall mot ätten Vitsippa söker man kontakt med den ökända hisskovitiska Jhoulsekten. Dessa demondyrkare nedkallar Scatzim na'Ghol, en demon också känd som "den blå ängeln". Denne lyckas nedjaga piraterna och skapar kaos och förstörelse kring ätten Vitsippas hemtrakt i centrala Triska.
436 e.O.
Huskarlen Friet "Barske" sänds ut av ätten Vaktelsnattras Triskeroligark för att stoppa demonens härjningar som söker sig allt närmare triskernas kärnområde. Med list jagas Scatzim na'Ghol ner av Friet och förgörs i en tvekamp av episka mått intill Raijdirvathnas utlopp. Jholkultisterna som medföljt demonen flyr in i Izheskogen varifrån ingen hört av dem någonsin igen.
Ca 510 e.O.
Exildyler på flykt från klanfejder i Klomellerbergen gifter in sig i triskerätten Cudda där de får beskydd.
602 e.O. Den stora ickehändelsen.
Mäster Gaoskis verkstad i Hamur blir färdig med Kronolaben. Hamuriterna packar under pompa och ståt ihop den i lådor för att skicka den på floderna ut mot Kusten vidare till Paratorna. På plats i staden finns även huskarlar tillhörande oligarken Doun "Kimrdrapa" av ätten Wemerkrök. Då den gode oligarken får reda på att en sådan skatt skall föras fram alldeles i närheten av Triskernas marker så kallas kvickt ett krigsuppbåd fram. Säkerligen kommer trakorierna att vilja lösa ut mästerverket för en rund summa guld. Då Doun tagit ut säkrandet av lasten i förväg och öppnat ölkaggarna kvällen innan blir angreppet på kronolablasten ett fiasko. Få av huskarlarna vaknade ens vid tiden för överfallet och än färre var dugliga till strid på sjön. Efter ett tamt försök att, väl rundfotade, komma i båtarna gavs överfallet upp utan att man ens skådat hamurernas last. Detta misslyckande är troligen en av anledningarna till att huskarlen Barsane "Feitansikte" Vildbete, via mord, tar över den gamle hjälten Douns oligarktron.
604 e.O.
Glatt ovetandes om triskernas illvilliga planer två år tidigare åker mäster Gaoski över till Trakorien och deltar i det för honom fatala invigandet av bralgernas skrytbygge.
606 e.O.
Trisker av ätten Vildbete angriper en Hamurisk malmtransport vilket leder till ett lågintensitetskrig med sina grannar i söder. Konflikten är mycket kostsam för båda parter vilka dock ännu visats sig vara för tjurskalliga för att sluta fred. Att dra sig tillbaka är heller inte något Barsane "feitansikte" av Vildbete vågar göra då han inte vill förlora ansiktet inför sina huskarlar, därav fortsätter räderna i längsmed farlederna samt uppe i bergen.
-
Torquemada
- Barbisk Hövding
- Inlägg: 1182
- Blev medlem: 2007-12-29 10:14
Vackert sammanställt gtjorgo.
Lite grammatiskt småputs kvar bara.
Om jag får komma med några förslag:
Nämn Hisskov och Sanzas vid tiden då Triska blir en plundrare, och hur Tirska föhåller sig till de bägge. Nämn också gärna Triskas inställning till sin nye mäktige granne Addiaska när de börjar stödda sig på 500-talet.
Triskernas syn på Magilre och Ransard kan också nämnas i samband med Triskas medlemskap i Unionen.
Lite grammatiskt småputs kvar bara.
Om jag får komma med några förslag:
Nämn Hisskov och Sanzas vid tiden då Triska blir en plundrare, och hur Tirska föhåller sig till de bägge. Nämn också gärna Triskas inställning till sin nye mäktige granne Addiaska när de börjar stödda sig på 500-talet.
Triskernas syn på Magilre och Ransard kan också nämnas i samband med Triskas medlemskap i Unionen.
-
Torquemada
- Barbisk Hövding
- Inlägg: 1182
- Blev medlem: 2007-12-29 10:14
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9041
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Tack gtjorgo, mycket detaljerad. 
Skulle gärna veta ännu mer om Vättekriget.
Triskernas kultur har alltså mycket av sin grund i att människornas konflikt med vargmän? Hur är triskernas synen på vargmännen i dag?
Jag wikifierar årtalen under Triskas historia om det är några som saknas där. Sen plockar jag relevant information och gör en kanske något kortare beskrivning i Klomelliens historia. Låter det bra?
Skulle gärna veta ännu mer om Vättekriget.
Triskernas kultur har alltså mycket av sin grund i att människornas konflikt med vargmän? Hur är triskernas synen på vargmännen i dag?
Jag wikifierar årtalen under Triskas historia om det är några som saknas där. Sen plockar jag relevant information och gör en kanske något kortare beskrivning i Klomelliens historia. Låter det bra?
-
Torquemada
- Barbisk Hövding
- Inlägg: 1182
- Blev medlem: 2007-12-29 10:14
Ja grammatiken är nog lite "hejsan hoppsan" i hela beskrivningen av den triskiska historien
Rörande relationerna (plundringarna) av hisskov och sandzas tror jag främst att de förstnämnda blev drabbade under 380-400 talet. detta då sandzas delvis skyddades av närliggande jordiska reden. Dock förekom givetvis en småskalig plundring av de små vännerna i norr. Yttersta målet var dock från början Magokratins skatteskepp. Hisskov fick nog tyvärr se sig minst lika bestulna då denna stadsstat har haft svårt att bita tillbaka mot allehanda, även triskiska, härjare.
Då det gäller synen på Magillre och Ransard är triskerna något oklara. Dels har man inge egentlig utrikespolitik (saknar delvis tom inomklomellisk policy i vissa frågor).
Magillerna är bra då de stör Mercana och håller dem något så när borta från Jaggaracksjön. De drabbas inte heller av magillerska ädlingars intrång eller "ritter". Ranerna har man ingen egentlig åsikt om heller. De ända tillfällena man möts är vid konkurrens om byten i Gryppas vik.
Vättekrigen förekom på 230-talet och slutade med seger för de folk som senare skulle kalla sig för trisker. Vättarna deporterades norrut i melashebergen efter förlusten. Kriget var hårt och blodigt och tog inte slut förrän man trängt in i vättarnas barnkammrar och föga ärorikt hotat utrota kullarna.
Vargmännen är idag till stor del injagade i den södra Izheskogen. Förhållandena är inte längre permanent krigiska men stor misstänksamhet finns. Trisker går ogärna in i izhe och vargmän kommer generellt bättre överens med hamurer än trisker. De finns dock några vargmän som gjort sig namn i triska och t.o.m. blivit framstående huskarlar.
Rörande relationerna (plundringarna) av hisskov och sandzas tror jag främst att de förstnämnda blev drabbade under 380-400 talet. detta då sandzas delvis skyddades av närliggande jordiska reden. Dock förekom givetvis en småskalig plundring av de små vännerna i norr. Yttersta målet var dock från början Magokratins skatteskepp. Hisskov fick nog tyvärr se sig minst lika bestulna då denna stadsstat har haft svårt att bita tillbaka mot allehanda, även triskiska, härjare.
Då det gäller synen på Magillre och Ransard är triskerna något oklara. Dels har man inge egentlig utrikespolitik (saknar delvis tom inomklomellisk policy i vissa frågor).
Magillerna är bra då de stör Mercana och håller dem något så när borta från Jaggaracksjön. De drabbas inte heller av magillerska ädlingars intrång eller "ritter". Ranerna har man ingen egentlig åsikt om heller. De ända tillfällena man möts är vid konkurrens om byten i Gryppas vik.
Vättekrigen förekom på 230-talet och slutade med seger för de folk som senare skulle kalla sig för trisker. Vättarna deporterades norrut i melashebergen efter förlusten. Kriget var hårt och blodigt och tog inte slut förrän man trängt in i vättarnas barnkammrar och föga ärorikt hotat utrota kullarna.
Vargmännen är idag till stor del injagade i den södra Izheskogen. Förhållandena är inte längre permanent krigiska men stor misstänksamhet finns. Trisker går ogärna in i izhe och vargmän kommer generellt bättre överens med hamurer än trisker. De finns dock några vargmän som gjort sig namn i triska och t.o.m. blivit framstående huskarlar.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9041
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
-
Torquemada
- Barbisk Hövding
- Inlägg: 1182
- Blev medlem: 2007-12-29 10:14
Triskas historia går i alla fall att läsa som en historia, medan Melorghs mer är en samling årtal - men det är i sin ordning då melorghierna är mer inkrökta. Jag har inte spikat några viktiga årtal, såsom när styrelseskicket fastslogs, när Pukidyrkan uppkom, när vattenhissen byggdes och när Nerxim "dog".
Jag undrar hur de triskiska pirater handskades med ilskna undiner och vattendemoner under sin plundringar...
Hisskov kan bita ifrån, men de är svagare än Addiaska, Triska, Bosza och Hamur, och befiner sig därför i ett jobbigt mittenläge.
Låt säga att Unionsrådet vill ordna en straffexpedition mot Magilre.
Triska:
A. Skickar ärelystna huskarlar som man inte har bättre bruk för.
B. Flinar elakt och säger att Mercana får röra i sin egen soppa.
C. Ler vänligt och förbereder sig på att plundra hej vilt på Jaggarack när de andras trupper är i norr.
Samma fråga vad gäller Ransard. Ransard landstiger i Addiaska (inte i staden) och plundrar sig fram mot Yolev. Ett hjälprop går ut. Triska:
A. Rycker fram mot kusten för att jaga ut inkräktarna. Samtidigt passar man på att kolla in grannarnas försvar och utnyttjar förstås gästfriheten hos sina värdar lite mer än nödvändigt.
B. Skickar en diskret försäkran till Hisskov att de lugnt kan tåga iväg utan att behöva oroa sig för försvaret över Jaggarack - Triska går mot Hamur i år.
C. Gäspar likgiltigt.
Jag undrar hur de triskiska pirater handskades med ilskna undiner och vattendemoner under sin plundringar...
Hisskov kan bita ifrån, men de är svagare än Addiaska, Triska, Bosza och Hamur, och befiner sig därför i ett jobbigt mittenläge.
Låt säga att Unionsrådet vill ordna en straffexpedition mot Magilre.
Triska:
A. Skickar ärelystna huskarlar som man inte har bättre bruk för.
B. Flinar elakt och säger att Mercana får röra i sin egen soppa.
C. Ler vänligt och förbereder sig på att plundra hej vilt på Jaggarack när de andras trupper är i norr.
Samma fråga vad gäller Ransard. Ransard landstiger i Addiaska (inte i staden) och plundrar sig fram mot Yolev. Ett hjälprop går ut. Triska:
A. Rycker fram mot kusten för att jaga ut inkräktarna. Samtidigt passar man på att kolla in grannarnas försvar och utnyttjar förstås gästfriheten hos sina värdar lite mer än nödvändigt.
B. Skickar en diskret försäkran till Hisskov att de lugnt kan tåga iväg utan att behöva oroa sig för försvaret över Jaggarack - Triska går mot Hamur i år.
C. Gäspar likgiltigt.
-
Torquemada
- Barbisk Hövding
- Inlägg: 1182
- Blev medlem: 2007-12-29 10:14
(tar inte med de år som redan listats, ej heller berör jag Addiaska, mest mina egna den här gången)
MELORGH (missade ett år)
319 eO
Staden Waliton grundas av brunankor på en ö utanför Melorgh.
YOLEV
392 eO
Yolev går med i Unionen.
430 eO
Reptilmän grundar i hemlighet staden K’Trssh på Yolevs mark.
MERCANA
403 eO
Kradin den Evige, Mercanas främste dvärg, dör.
442 eO
Mercana går med i Klomelliska Unionen för att bättre kontrollera flodhandeln på Maure och därmed hela Klomellien.
501 eO
Vitanksfamiljen Buacka anländer till Mercana och startar sitt eget handelshus.
519 eO
Taimak Trask från Mercana lägger grunden till Handelvägskompaniets framtida storhet genom att inleda landväga handel med staden O över Brikho.
592 eO
Den fria stadsstaten Blerkburg utropas på Ishnaslätten. Alla andra städer ignorerar den ynkliga uppstickaren.
BOSZA
409 eO
Bozsa inleder reformer för att sona sina brott och förhindra att de upprepas. Magikerna jagas ut ur elfenbenstornen.
416 eO
Bozsa träder in i Klomelliska Unionen.
591 eO
Vidina Ingaldiron från Bozsa påbörjar ”Encyclopedia Erebia”, en skildring av alla kontinentens länder.
606 eO
Vidina Ingaldirons skepp sjunker på väg till Magilre. Vidina drunknar.
MELORGH (missade ett år)
319 eO
Staden Waliton grundas av brunankor på en ö utanför Melorgh.
YOLEV
392 eO
Yolev går med i Unionen.
430 eO
Reptilmän grundar i hemlighet staden K’Trssh på Yolevs mark.
MERCANA
403 eO
Kradin den Evige, Mercanas främste dvärg, dör.
442 eO
Mercana går med i Klomelliska Unionen för att bättre kontrollera flodhandeln på Maure och därmed hela Klomellien.
501 eO
Vitanksfamiljen Buacka anländer till Mercana och startar sitt eget handelshus.
519 eO
Taimak Trask från Mercana lägger grunden till Handelvägskompaniets framtida storhet genom att inleda landväga handel med staden O över Brikho.
592 eO
Den fria stadsstaten Blerkburg utropas på Ishnaslätten. Alla andra städer ignorerar den ynkliga uppstickaren.
BOSZA
409 eO
Bozsa inleder reformer för att sona sina brott och förhindra att de upprepas. Magikerna jagas ut ur elfenbenstornen.
416 eO
Bozsa träder in i Klomelliska Unionen.
591 eO
Vidina Ingaldiron från Bozsa påbörjar ”Encyclopedia Erebia”, en skildring av alla kontinentens länder.
606 eO
Vidina Ingaldirons skepp sjunker på väg till Magilre. Vidina drunknar.
-
Torquemada
- Barbisk Hövding
- Inlägg: 1182
- Blev medlem: 2007-12-29 10:14
Under 380-400 talet angrep triskerna främst Magokratins skepp då de befann sig i Jaggarcksjön och tämligen långt från Gimdis obehagliga vatten med allsköns besvärjelser och magiska kreatur.Torquemada skrev:Triskas historia går i alla fall att läsa som en historia, medan Melorghs mer är en samling årtal - men det är i sin ordning då melorghierna är mer inkrökta. Jag har inte spikat några viktiga årtal, såsom när styrelseskicket fastslogs, när Pukidyrkan uppkom, när vattenhissen byggdes och när Nerxim "dog".
Jag undrar hur de triskiska pirater handskades med ilskna undiner och vattendemoner under sin plundringar...
Hisskov kan bita ifrån, men de är svagare än Addiaska, Triska, Bosza och Hamur, och befiner sig därför i ett jobbigt mittenläge.
Låt säga att Unionsrådet vill ordna en straffexpedition mot Magilre.
Triska:
A. Skickar ärelystna huskarlar som man inte har bättre bruk för.
B. Flinar elakt och säger att Mercana får röra i sin egen soppa.
C. Ler vänligt och förbereder sig på att plundra hej vilt på Jaggarack när de andras trupper är i norr.
Samma fråga vad gäller Ransard. Ransard landstiger i Addiaska (inte i staden) och plundrar sig fram mot Yolev. Ett hjälprop går ut. Triska:
A. Rycker fram mot kusten för att jaga ut inkräktarna. Samtidigt passar man på att kolla in grannarnas försvar och utnyttjar förstås gästfriheten hos sina värdar lite mer än nödvändigt.
B. Skickar en diskret försäkran till Hisskov att de lugnt kan tåga iväg utan att behöva oroa sig för försvaret över Jaggarack - Triska går mot Hamur i år.
C. Gäspar likgiltigt.
Om unionsrådet vill skicka en straffexpedition mot Magilre kan triskerna tänka sig att skicka huskarlar som inte gör någon nytta för tillfället till rådets hjälp. Däremot lär de knappast vara förespråkare för en sådan expedition. Det är ett bra sätt att dels slippa betala huskarlarnas underhåll samt att ge dem erfarenhet. Huskarlar som kan utgöra ett hot mot oligarken skickas även de gärna iväg på dylika upptåg. Dels slipper man föda denne samt dels så försvinner ett hot.
Triskeroligarkerna har inte heller några som helst problem med att deras huskarlar på turné byter sida under den tid expeditionen varar. Den som betalar deras män bäst är oligarkernas bästa vän. Egentligen är triskerna mycket lojt inställda mot Klomellien i stort och ser unionsrådet som ett nödvändigt ont.
Rörande Ransardhotet mot kusterna är det svårt att engagera triskerna. Ingen rolig plundring utlovas. Vid svält i triska kan man tänka sig att skicka iväg några hungriga munnar så länge rådet står för fiolerna. Dessutom är ransarder farliga!
Dessutom är ungefär en tredjedel av triska just nu engagerat i ett lågintensivt krig mot Hamur för tillfället. Något som sänker beredskapen....
Fast det kan även gå åt andra hållet. Både Hamur och triskeroligarkerna Cudda och Vildbete söker smått desperat efter en lösning som innebär att man kan lämna kriget med hedern i behåll. Ett hot utifrån kan vara svaret. Ingen av kombatanterna har råd att förspilla ännu flera år i en utdragen krigsföring i bergen.
Fast det kan även gå åt andra hållet. Både Hamur och triskeroligarkerna Cudda och Vildbete söker smått desperat efter en lösning som innebär att man kan lämna kriget med hedern i behåll. Ett hot utifrån kan vara svaret. Ingen av kombatanterna har råd att förspilla ännu flera år i en utdragen krigsföring i bergen.
-
Torquemada
- Barbisk Hövding
- Inlägg: 1182
- Blev medlem: 2007-12-29 10:14
Mercana har ett pedagogiskt problem. Om Magilre lyckas ta och hålla Mercana så finns det inget som hindrar dem från att tugga i sig resten av Klomellien bit för bit. Bosza fick man väl svälta ut, och Hamur kanske man skulle låta vara, men alla andra skulle få problem.
Mercana sitter och blockar Magilres infartsväg, dels av egen kraft, men också med hjälp av Maure och landets relativa smalhet just där. Om Magilre väl tar sig över så kan de bygga upp sin styrka i lugn och ro, samt blockera/taxera handeln vid Maures utlopp bäst de känner, vilket skulle skada mest alla andra, utom Yolev (självförsörjande) och Addiaska (egen handelsflotta, samt alternativ handelsväg).
Fast det här ju på lång sikt, och i händelse av ett värsta scenario.
Under tiden känns det inte så dumt att de slemma krämarna får lite på nöten.
Mercana sitter och blockar Magilres infartsväg, dels av egen kraft, men också med hjälp av Maure och landets relativa smalhet just där. Om Magilre väl tar sig över så kan de bygga upp sin styrka i lugn och ro, samt blockera/taxera handeln vid Maures utlopp bäst de känner, vilket skulle skada mest alla andra, utom Yolev (självförsörjande) och Addiaska (egen handelsflotta, samt alternativ handelsväg).
Fast det här ju på lång sikt, och i händelse av ett värsta scenario.
Under tiden känns det inte så dumt att de slemma krämarna får lite på nöten.