Klomellien

Samlingsplats för alla länder och platser
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1165
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Inlägg av Torquemada »

TORM – SEGER I STRID

Område: Melorgh i Klomellien, fast ursprungligen importerad från Triskas Aesirdyrkan.
Domän: Krig, bärsärkagång, slagsmål, festmåltider och röda skägg.
Kult: Torms kult är både den starkaste och den svagaste i Melorgh. Å ena sidan har han fler anhängare än någon annan gud i Melorgh, å andra sidan vänder de honom ryggen så fort de andra gudarnas präster morrar.

Melorgh importerar ständigt nya gudar från sina grannar. Imponerade av de kompetenta krigarna från Triska valde man att importera Aesirgudarna, och främst av dem Torm (melorghiskt uttal).

Torms tempel är en stor trähall uppe på stadsplatån. Den har brunnit ner och byggts upp flera gånger. Här tränar man strid, offrar, äter och skrävlar. Melorghierna försöker få Torms gunst genom att likna honom. Följaktligen klär de sig i lösskägg, hjälmar med horn och röda mantlar, och svär och super en massa.

Torms kult ser ner på de svaga, och försöker stärka dem genom att ge dem stryk. Melorghier som avvikit från Torms lära, alltså i princip alla, ses också med oblida ögon och måste sona sin mesighet med böter, ölhävning, förnedrande övningar och hårda kok stryk.

Triskierna ser hela spektaklet som en personlig förolämpning.

Alla andra präster ser kulten som en irriterande och syndfull styggelse.

Tormkulten har lyckats utveckla en extrem form av bärsärkagång som tillåter en krigare att göra tre attacker varje stridsrunda. Tyvärr försvinner bärsärkens omdöme helt, och han kan angripa både sina egna soldater såväl som buskar och träd.
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1165
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Inlägg av Torquemada »

ATLE BARKTUNGA - DET BORTSLARVADES GUD

Område: Melorgh i Klomellien
Domän: Borttappade och upphittade föremål, föremålssamlingar, insekter.
Kult: Liten. Atle har ett litet prästerskap, vanligt folk anlitar bara Atle vid behov. Å andra sidan saknar han fiender.

Atle Barktunga plockar upp det andra slarvar bort, eller, säger vissa, lägger beslag på allt som inte naglats fast i golvet så fort du vänder ryggen till. Den som hittar något på gatan bör lämna in det till Atles tempel, och hjälpa Atle. Den som letar efter något kan gå dit och fråga och leta. Om du tappat bort något bör du offra till Atle för att få hjälp. Om du hittar något som du tappat bort bör du tacka Atle med ett offer till hans tempel. Om du hittar det borttappade i hans eget tempel är det obligatoriskt.

Ibland säljer templet, motvilligt, saker för att hålla sig vid liv.
Templets överstepräst har en ring med SANNHÖRSEL för att kunna avslöja de som med orätt gör anspråk på föremål.

Atles tempel är ett förfallet komplex av hus förbundna med gångar, beläget vid Melorghs stadsgräns nedanför platån. Templet är fullt med saker upp till taknockarna, och det är svårt att ta sig fram mellan rummen. Atles präster försöker föra bok över allt som kommer in och allt som finns i templet, men arbetet är dem övermäktigt. Det mesta är värdelöst eller av ringa värde, men djupt nere i högarna finns både juveler, magiska föremål och värdefulla böcker. Som skydd mot tjuvar är templet försett med diverse fällor, de flesta i dåligt skick.

Hur Atle ser ut vet man inte längre, då både hans altare och staty för länge sedan försvann i djupet av templet. Atle är även insekternas gud, särskilt då myrornas, som är flitiga samlare. Atles himmel är ett enormt och välordnat lager där allt ligger på sin rätta plats.
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1165
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Inlägg av Torquemada »

KROKODILKULTEN

Område: Melorgh i Klomellien
Domän: Krokodiler och krokodilimitation.
Kult: Medelstor.

Krokodilkulten föddes när en melorghier kom över en uppstoppad krokodil och bestämde sig för att den var den perfekta varelsen, och att den allena var värd att tillbe och efterlikna. Han lyckades bara övertyga sin egen familj om den saken, men det ändrades när en slug mercanisk köpman sålde en jättekrokodil, som kommit på avvägar på vägen till Tricilves arena, till honom.

Krokodilkulten älskar sin krokodil, som lever i högönsklig välmåga i en bassäng halvvägs upp för platåns kant. Tillbedjarna försöker i allt efterlikna krokodilen. De äter bara kött om de kan. De badar ofta och ligger ofta och solar sig, och nafsar lojt efter förbipasserande. Övriga Melorgh tycker att Krokodilkulten är oseriös eftersom den har så få budord. Mercanierna tycker att den är skrattretande.
Att män och kvinnor badar och solar halvklädda ses som särskilt omoraliskt av huvudguden Pukis präster, och de får sällan göra det ostörda.

Den högsta äran för en krokodilkultist är att simma med krokodilen och gnugga sig mot dess hud, något som är helt ofarligt då den får så mycket mat att den inte ids bita i simmarna. För övrigt anser kulten att syndigt människokött är skadligt för krokodilen. På särskilda högtidsdagar tar kultisterna på sig krokodilmasker och tågar genom stadens gator.
Kultens överstepräst har, för att i allt efterlikna en krokodil, skurit av sig tungan, öronen och håret, samt filat tänderna vassa. Som ett resultat därav utfärdar han mycket få dekret, och kulten kan fortsätta att leva sitt stillsamma liv utan nya budord.
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1165
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Inlägg av Torquemada »

...blev lite lång...

DEN LEVANDE OGIM

Område: Melorgh i Klomellien och så långt han kan utsträcka sin makt i övriga Klomellien
Domän: Levande gud
Kult: Absolut. Potentiellt total kontroll över Melorgh med åtföljande rikedomar och militär styrka

Enligt Ogims lära så kan deras gud inkarneras som en levande människa. Då Ogims tempel är stormrikt och en levande guds makt är absolut är det föga förvånande att många bedragare har försökt inta den gyllene tronen. En pretendent måste dock uppfylla en mängd kriterier, och alla bluffmakare straffas med döden genom sinnrik tortyr. För det första måste de ha en perfekt kropp utan skavanker, helst blond och med gyllenbrun hud. För det andra får de aldrig vid något tillfälle uppföra sig på ett sätt som är ovärdigt för en gud. Detta inkluderar att svära, fisa, rapa, sluddra, stamma, snubbla eller spy. Om något sådant sker måste pretendenten ha en väldigt bra förklaring eller riskera att mista huvudet. För det tredje måste han bemästra Ogims lära intill perfektion, vilken inbegriper nästan alla kända sätt att spå. För det fjärde måste han ge intryck av att vara allvetande. Alltså måste han kunna tolka alla händelser i samtiden, ge intryck av att kunna spå framtiden och aldrig låta sig överraskas. För det femte skadar det inte med några mirakel, men det är inte absolut nödvändigt, då det vore att ställa krav på en levande gud, och det bör man inte göra.
Alla de här kraven är förstås retroaktiva, så det gäller att det inte finns någon som kan vittna om att man för två år sedan tiggde kopparslantar i Mercanas gränder.

I forna tider kunde präster upphöja sig till levande gudar, men nuförtiden utövar prästerna alltför stark kontroll över varandra för att något sådant skall vara möjligt.
För 200 år sedan lyckades en Levande Ogim samla hela staden i ett härtåg mot ett oförberett Mercana, bara för att dödas av sina egna generaler när han slog i tån och började hoppa runt på ett ben, högljutt svärande.

Den mest framgångsrika Levande Ogim tillkännagav sin gudomlighet år 495. På bara några dagar installerade han sig i det centrala templet och vägrade att träffa någon. Han vidarebefordrade alla sina order via en personlig härold, och befallde sedan att döva och stumma tjänare skulle bära in guld, soluniska droger och trakoriska prostituerade till honom. Detta beteende sågs inte som ogudaktigt, då Ogim inte bara är alla goda gåvors givare utan också deras Tagare, och då några av hans tillnamn är Njutaren och Översittaren. Han visade sig ungefär en gång i månaden, iförd en gyllene mask, och gjorde vaga och kryptiska uttalanden, varefter han återvände till det inre av templet utan att svara på frågor. År 497 hade han lyckats göra sig av med alla ledande präster och bytt ut dem mot okritiska fanatiker. Därefter vågade han visa sig offentligt, då prästerskapet öppet deklarerade att ”den Levande Ogim är ofelbar”.

Vad som sedan följde var något av en guldålder för Melorgh. Så gott som hela staden slöt upp bakom den levande guden och när Ogim krävde att handelsvillkoren med Mercana skulle förhandlas om gjorde han det med en hel stad bakom sig. De flesta andra gudars bud ignorerades, vilket var en stor lättnad för hela staden. För enda gången i stadens historia reducerades Puki till en andra rangens gud. Kulten av Ogim spreds till Mercana, Addiaska, Hisskov, Brikho och ännu längre bort, och Melorgh var för en gångs skull i Klomelliens blickfång.
År 522 dog den Levande Ogim av en överdos, eller, som hans trogna säger, valde han att återvända till sin himmel efter att ha ställt allt till rätta på jorden. Hans mumie finns bevarad i templet.

Saker och ting återgick sedan sakta till det vanliga. Pukis präster vill aldrig se en upprepning av de ”gyllene åren” och varje ny pretendent får räkna med att bli överfallen av Pukianhängare. En allvetande gud borde inte ha några problem att undvika bakhåll, menar de.
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1165
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Inlägg av Torquemada »

ROKIM OCH ROKIA – TJUVARNAS GUDAR

Område: Melorgh i Klomellien
Domän: Tjuvnad, bedrägeri, prostitution och falskspel
Kult: Svag, nödtvungen och underjordisk

Ogim har två vanartiga barn, sonen Rokim och dottern Rokia. I de gamla berättelserna skildras de alltid som skojare och upptågsmakare.

Melorghiska brottslingar blir inte ateister bara för att de väljer brottets bana. Istället ber de Rokim och Rokia att skydda dem från de andra gudarnas vrede och dölja dem för deras ögon.

Tillbedjare av Rokim och Rokia brukar bära deras amuletter dolda på kroppen. Tvillinggudarnas budord rör huvudsakligen heder mellan tjuvar, och hur man bäst undgår upptäckt.
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1165
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Inlägg av Torquemada »

ÖGAT – DEN NAMNLÖSE, LABYRINTENS GUD

Område: Melorgh i Klomellien, och andra dimensioner
Domän: Magi, kunskap, i övrigt okända mål
Kult: Liten, men besitter högpotent magi och fruktas av hela staden.

Första gången Ögats mystiker syntes i Melorgh var några år efter den förödande magiska katastrof vid den Andra Magokratins fall som kallas Melorghs Fördärv. Då hade elementarer, magiska skapelser och odöda förhärjat staden, och magiska stormar och dimensionsportar hade knådat om verkligheten. Alla dimensionsportarna slöt sig dock inte helt, och Boszas vise tror att de som skulle bli Ögats mystiker upptäckte några av dessa portaler och ur dem utvann okänd kunskap som möjliggjorde för dem att lära sig magi utan kontakt med Boszas akademier.

Ögats mystiker klär sig i vita eller svarta kåpor, och döljer sina ansikten bakom släta masker prydda med varierande antal ögon. De talar i princip aldrig med utomstående, men målar ibland ögon och kryptiska mönster på olika platser. Om de vill dra uppmärksamhet till sig bär de bronsklockor eller andra instrument. Med undantag för deras talesman, den godmodige Panim Säckare, är deras identiteter inte kända.

Ögat värvar fortfarande nya medlemmar. Melorghier har vaknat mitt i natten inne i en underjordisk labyrint. Det tros vara ett första test för att se om de är lämpliga, men ingen vet säkert. Andra har vaknat av att någon viskat gåtor i deras öron.

Bosza har länge misstänkt att mystikerna ägnar sig åt riskabla experiment med dimensionsportaler, och för några år sedan skickade de ut tre magiker för att infiltrera sekten. Magikerna lyckades, men sedan avbröts kommunikationerna med Bosza plötsligt. Boszas ledare fruktade att deras magiker blivit avslöjade, men sedan fick de ovedersägliga bevis på att spionerna istället anslutit sig till mystikerna.
Bosza allierade sig då med Den Lysande Vägens Kyrka och Pukis präster och slog till mot mystikerna över hela staden. Deras tempel, uthugget i berget vid stadsplatåns bas, stormades. Alla mystiker man kunde hitta arresterades.
Tillslaget var ett totalt misslyckande. Med undantag för Panim Säckare visade sig alla personer iklädda vita kåpor som man grep vara hisskovitiska daglönare som fått betalt för att gå runt i staden. Innanför templets imponerande portik fanns bara en dammig hall där en smällfet svartalf gick runt och sopade. Hela templet var en fasad.
Under den kommande veckan försvann sedan bontisalen, Pukis nästa högsta präst och två av Boszas magiker utan spår. De återfanns sedan förvirrade på en bergstopp i Hamur. Ögats mystiker hade demonstrerat sin makt.

Bosza drog efter noggranna analyser slutsatsen att Ögats mystiker behärskade både illusionism och elementarmagi som gjorde det möjligt för dem att färdas genom jord och sten. Vidare är man ganska säkra på att högt uppsatta personer i Melorgh hemligen är medlemmar. Man fann dock inga tecken på demondyrkan.

Om Ögat är en gud eller bara en symbol är okänt.
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1165
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Inlägg av Torquemada »

Det där får räcka för tillfället. Nu har jag fått med de viktigaste av kulterna.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Låter snarare som det är något skrå i Bosza som ligger bakom sammanställningen.

Jag gillar hur material binds ihop, men en koppling mellan ker-bosh och klomellien gillade jag inte. För mig får gärna ker-bosh vara aidniskt och unikt folk vid Marsklandet. Hitta på nytt folk eller använd ex dylerna.
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2427
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Inlägg av gtjorgo »

Torquemada du har med dina texter om Hisskov och Mercana fått mig att skratta mjölken ur näsan. :)

Jag bugar mig i vördnad och efterfrågar Rödmarkering!
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1165
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Inlägg av Torquemada »

Bosza vet inte allt det här. De vet inte att Puki är en ande, tex. Men ja, de skulle vara de mest lämpliga.

Ah, ker-bosh-kopplingen är inte mitt verk. Den gjordes av Ahnion för flera år sedan. Jag har inga preferenser i någon särskild riktning, så länge melorghierna härstammar från något fjärran och litet folk som drivits ut att vandra.

Jag är usel på rasklassifikationer, så jag är öppen för förslag.
Senast redigerad av Torquemada den 2012-11-26 01:30, redigerad totalt 1 gånger.
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1165
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Inlägg av Torquemada »

Melorghierna är blonda, inte särskilt högväxta, och väldigt bleka. Fast det sistnämnda är mest för att de bär heltäckande kåpor. De har som sagt gott om joriskt blod i ådrorna.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Melorgh känns som en plats där hela befolkningen plötsligt en morgon skulle kunna vakna upp vithåriga efter någon kollektiv mardröm eller liknande. :shock:
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1165
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Inlägg av Torquemada »

Det kan nog stämma är jag rädd, birkebeineren.

Tackar för de vänliga orden, gtjorgo. Pukis präster konstaterar med belåtenhet att du inte räknar in deras stad i det roliga.

Efter lite grubbel så hänför jag Melorghs Makters författarskap till Boszas Metafysiska Konservatorium. Varför konservatorium? Sfärernas musik förstås.
De förkortade styckena (de med område och domän alltså) tycker jag dock kan gå direkt in under wikin.

Jag tror jag skall ta och skriva ihop en unik ras-bakgrund till melorghierna i alla fall. Mirgernas uppstigande ur djupen, likt hopi-folket och Golarions dvärgars Quest for Sky. Jag tycker inte om att självsvåldigt peta i andra skapelser, särskilt då som Ahnion hjälpte mig att göra Melorgh till den otrevliga plats det är idag, men jag tror han förlåter mig om jag redigerar bort ker-bosh-ursprunget.
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1165
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Inlägg av Torquemada »

Och här kommer hela övriga rasket, det här borde vara alla gudarna och makterna.

MELORGHS ÖVRIGA MAKTER

KARKOR. Melorghierna tillber inte Karkor direkt, men frågar alltid de lokala dvärgarna om Karkor är på gott humör, och om han vill något särskilt.

FRAJIR. Aesirs fruktbarhetsgud har fått ta över rollen som jordbruksgud i Melorgh.

SALTGUDINNAN. Saltutvinning och saltbrytning är viktiga basnäringar i Melorgh.

HUMFRI. Byråkratins gud. För mer information, se Vidinas krönikor från Mercana.

OLEM. Olems tempel ligger för säkerhets skull långt från Melorghs stad, på vägen mot Mercana. Hans tillbedjare memorerar fromt oräkneliga vitsar, men roar sig ganska krampaktigt.

GLERKERNA. Glerkerna är mytologiska bestar som är allmänt fruktade. En äter aska, en annan sörplar hjärnor, en tredje suger ut folks ryggmärg.

MELORGHS TRE MAKTER. När folk inte vet vem eller vad de skall be till vänder de sig till Makterna – tre diffusa gestalter i form av en kvinna, en man och ett djur.

PIGI. Pigidyrkan straffas med döden i Melorgh. Trots det finns en liten kult. För mer information:

HEMAQUIEL. Den Behornade har ett tjog tillbedjare i Melorgh, alla avhoppare från den Lysande Vägens kyrka.

OKRANOS. Okranos var en gång den gode gud som välsignat Melorgh med den renande och heliga varma källa som springer upp vid stadsklippans fot. Pukis präster utplånade hans kult. Hans gestalt var en gammal mans, med skägg av vitt skum och en dräkt av blått vatten; den vita dimman ovanför vattnet var hans andedräkt.

HANTVERKSGUDEN - GAMLE SNABBHAND. Hantverkets gud har många namn och gestalter i Melorgh, och hans välsignelser är också förbannelser. De som är alltför hängivna sitt hantverk blir till slut besatta av honom och glömmer både sina familjer, mänskligt tal och att ta hand om sina kroppar.

ETIN. Etin är Melorghs tredje starkaste gud efter Puki och Ogim, om man inte räknar Torm och Nerxim, som mer framkallar tillfällig fanatism respektive fruktan, snarare än sann gudfruktighet. Etins kyrka och sjukstuga ligger på den inte särskilt branta södra platåväggen. Stadens bontisal har ständiga problem med melorghiernas bristande förståelse för den Lysande Vägens monoteism; för mer om den saken, se Fader Matteos predikan.

SKAPAREN. Melorghierna är rädda för den yttersta Skaparguden och undviker varje form av tillbedjan, då det kan dra hans uppmärksamhet till dem. Skaparen är väldig, fruktansvärd och obegriplig. För mer information:

TRÖSKELTROLL. Varje melorghiskt hushåll vaktas av ett osynligt väsen kallat tröskeltroll, som med sin stora osynliga klubba slår inkräktare i huvudet. Husens huvudingångar har en snidad avbild sittande över entren. För mer information:

HIMLENS OCH HAVETS MAKTER. Allt som har med himmel och hav att göra är ont, solen undantagen. Bakom regnmolnen sitter onda alver och kastar blixtar på Melorgh. Haven är fulla med osynliga demoner. Genom att bära svarta kåpor skyddar melorghier sig både mot skadligt solljus och mot himlamakternas spanande ögon.
Alver som vandrar nere på jorden är inte nödvändigtvis onda, men alltid misstänkta.
Stjärnorna är illvilliga makter som fjättrar melorghierna i onda livsöden, regnvatten ses som skadligt. Månarna, särskilt Raukhra, är värst av allt. Synen på snö är något kluven.

NARGIV – DEN DIAMANTÖGDA SPINDELN. Nargiv skyddar gruvorna. Han visar var man kan gräva nya lönsamma gruvgångar utan att rubba Pukis perfekta ordning. Trots det vill ingen möta honom ensam i en mörk gruvgång.

HUSGUDARNA. Ständigt nya gudar poppar upp i Melorgh, och de börjar ofta i ett enskilt hushåll, som just det husets beskyddare. Den som inte vet vad guden som bor i huset eller kvarteret heter, bör rannsaka sina drömmar för att ta reda på det.

SFINXEN. Nära den södra gränsen till Addiaska ligger en sfinx, tio gånger större än en vanlig sfinx, och sover framför en utsirad öppning ner i marken. Sfinxen kräver de som vill in på ett lösenord, och det är okänt om någon någonsin har släppts in, eller om alla har blivit uppätna. Melorghierna offrar mat till sfinxen, som i gengäld ger dem kryptiska svar på deras frågor om livet och universum.

NARKATHOTH. Narkathoth är den främste och farligaste av de demoner som i hemlighet tillbeds i Melorgh. Han härskar över en egen dimension och har horder av olika sorters tjänardemoner. Han kom i kontakt med Altor på allvar under Melorghs Fördärv. Då han har betydligt fler demoner än tillbedjare har han förbjudit sin kult att ta några som helst personliga risker, då de är hans främsta länk till Altor. Vidare har han lovat dem makt, rikedomar och en tillvaro som mäktiga demoner eller odöda efter döden. Åtminstone det sista löftet har han redan nu varit mycket noga med att uppfylla. Kultisterna är bundna av oheliga kontrakt som till och med den Lysande Vägens kyrka har svårt att lösa upp. De lokala svartfolken fruktar och lyder Narkathoth, men tillber honom inte.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Underbart!
Brasken borde kanske finnas att "Därutöver finns små sekter av de mest skiftande slag."
Skriv svar