Zorakin

Samlingsplats för alla länder och platser
Användarvisningsbild
Snibben
Barbisk Hövding
Inlägg: 1064
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben » 2012-08-01 19:03

Föreslår följande sköldar för Indarrike och Indarsol.

Bild

Bild

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2012-08-01 22:58

Snibben skrev:Ätten Basilaards vapen
Bild

Grendelmarks vapen
Bild

Den nuvarande hertigen av Grendelmarks vapen
Bild

Vi kan alltså sluta oss till att den nuvarande hertigens ätt inte är den ursprungliga ätten då det är skillnaden mellan ättvapen och hertigdömets vapen.
Hade den här slingriga basilisken i tanken men din är fin den med. Kan man få den helt grön?
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/c ... %BCcke.JPG

Vad gäller härkomst och tidigare hertigar så är saker och ting lite annorlunda i Gredelmark. Hertigen av Gredelmark har en annan historia än de Penniska hertigarna i resten av Zorakin. För det första är han den ende hertigen av icke-pennisk börd. Han är Luksiler. För det andra härstammar han rakt ner från de ursprungliga luksiliska kungaätten. Det är bara det att de inte kallades för kungar bland luksiler utan Prinzeps vilket helt enkelt härstammar från den klassiska jorin och betyder "först bland likar". Kungar blev de kallade av de penniska historieskrivarna.

Symboliken bakom de fem tornen var att de symboliserar de fem ursprungliga luksiliska stammarna. Ingen ätt har givit vapnet sin symbol utan den skapades som en symbol för luksilernas enande. ENligt legenden så dräpte släkten Basilaardernas stamfader en Basilisk utanför Luksilos murar.

Gillar förövrigt Indarrikes och Indarsol vapen!

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2012-08-01 23:09

birkebeineren skrev:Fristaden grundades 511 eO av zorakiska flyktningar/egendomslösa/laglösa (minns inte den exakta ordlyden). Detta var då utanför Zorakins gränser ute i den vilda Östermarken/Nostratiet och kung Rangvald den Sköne satt på tronen. Aidne-modulen är lite oklar på den här punkten så det framgår inte helt hur bakgrunden var tänkt men omständigheterna lär ha varit speciella särskilt med tanke på att staden kallades just Fristaden. Någon vanlig kunglig fristad lär det inte ha varit och banden till staten Zorakin heller inte så alltför fasta tänker jag. Hur såg egentligen politiken kring stadens etablerande ut? Tycker också att vi skall göra Fristaden till något utöver det vanliga och tillsammans med en politisk genomtänkt bakgrund även få in äventyrskänslan (om ni förstår hur jag menar). Någon drog paralleller till Tjuvstaden. Såg senast i går en inspelningsvideo från den kommande The Hobbit och där glimtade Dale till. Tänkte då på Fristaden!!

Kan vi tänka oss den politiska bakgrunden något i stil med att det är caddister (följare av den dalkiska grenen av LV) i Gredelmark och Luksilo som verkar för en handelsplats med dalkerna och att kungen också ser fördelarna med detta men för att inte stöta sig med exarken och de mera inbitna aidnetrogna "tillåter och underlättar" för fridlysta zorakier (borde finnas sådana i både obygd och fria städer) att flytta ut i Östermarken för att där etablera en ny egen(!) stad?
Caddister har i viss mån redan haft en fristad i hertigdömet Luksilo. Men visst kan vissa ha sökt sin tillflykt även till Fristaden. Som jag ser Fristaden är, eller kanske snarare var staden en puttrande gryta med folk med allsköns bakgrund. En stad som ligger i gränslandet mellan civilisation och barbari! Hit kom man för att göra sig ett liv, skapa sig en framtid, utan att folk ställer för närgångna frågor om ens bakgrund. Kanske står det rent av en gudinnestaty i hamninloppet föreställande den blinda rättvisan. I ena hande håller hon en vågskål och i andra en fackla. Hon representerar med sin vågskål rättvisa och handel? Facklan lyser en säker väg genom mörker även rent praktiskt då facklan faktiskt används som fyr för fartygen som ska ta sig till Fristaden hamn..

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6855
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2012-08-02 06:54

Jo, caddisternas intressen verkar tas till vara i Luksilo, jag är nog inne på fel spår även om det lär vara gott om Caddiska kopplingar i Fristaden just pga (den tidigare) handeln...

Att skapa sig en ny framtid och vara fri från andra låter mera rätt. Den här gudinnan du funderar på låter förövrigt som en ganska så exakt beskrivning av Erebos skyddsgudinna Fraschikel!! :shock:

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2012-08-02 14:57

Det var meningen...Fristaden är i dag till namnet i LV:s händer genom att det är en stad under zorakisk kontroll.Mmen jag tänkte låta Fraschikel vara den gudom som folket i Fristaden haft som sin särskila skyddsgudinna! Detta utan att Ereboserna haft så mycket direkt inverkan!

Kanske inspirerades folket i Fristaden av Erebos exempel på så sätt att det vanliga folket, representerade av handelshusen, besegrade adeln och kungen. Sedan kom hertigen av Salamora och krossade drömmen och Fristaden hamnade i en mardröm där man förlorade sin frihet och sin handel och allt man byggt upp började raseras...inklusive stadsmuren.

Sedan efter att ha skickat bönfallande rop på hjälp åt alla möjliga håll och kanter beslutar sig till slut den Zorakiska kungen för att " ta över" staden från Hertigen. Han låter staden formellt bli en kunglig fristad med frikostiga handelsprivilegier samt reparerar muren. Fraschikeltron tillåts igen (efter att ha varit förtryckt under tiden hertigen regerade staden). Staden börjar långamt återhämta sig. Mycket tycks återgå som det var före hertigen av Salamoras angrepp. Utom att det inte syns till några dvärgar i staden och endast ett fåtal dalker. Handeln har heller inte riktigt återhämtat sig. Den handel som pågår sker främst genom Erebosers försorg vilka lägger till vid hamnen och dels handlar skeppstimmer och järn? från Fristaden (kanske en minde varvsindustri börjar ta sin början även här?) och dels färdas de vidare till Zygosundsbron för att handla med dvärgarna (solstenar mot ädelmetaller?). Dalkerna bör kanske se med oro på den Erebosiska handelsnärvaron i Fristaden? Det kan bli andra gången ereboserna snuvar dalkerna på tillgången till en viktig handelsstad!

Mdan handeln försöker komma i gån igen så har Fristaden i stället blivit ett viktigt administrativt centrum för den Zorakiska kungamakten i regionen. Det finns nuförtiden alltid en kohort (ca 400 man) Regaliegardister i staden. Det finns också ca 120 man i stadsvakt och borggreven har tillgång till ca 80 riddare.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6855
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2012-08-03 06:54

Skulle vi kunna tänka oss att från det Salamora erövrade staden men innan kungen lyckades reda ut det hela med nya markgrevskap, kungliga fristadsprivilegier och borggrevar så vann Fristadens många(!) tjuvgillen stort inflytande i staden? Dessa hade redan från Fristadens första tid varit betydelsefulla men stadsrådet med dvärgar och dalkers hjälp hade kunnat kontrollera dem. När staden föll tog gillena tillfället i akt och vann makt och inflytande. Salamora vanskötte staden efter det att han snabbt insåg sitt misslyckade företak. Kungen och hans borggreve återställde ordning i staden men tjuvgillena har nu mycket mera makt än förr...

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2012-08-03 08:30

birkebeineren skrev:Skulle vi kunna tänka oss att från det Salamora erövrade staden men innan kungen lyckades reda ut det hela med nya markgrevskap, kungliga fristadsprivilegier och borggrevar så vann Fristadens många(!) tjuvgillen stort inflytande i staden? Dessa hade redan från Fristadens första tid varit betydelsefulla men stadsrådet med dvärgar och dalkers hjälp hade kunnat kontrollera dem. När staden föll tog gillena tillfället i akt och vann makt och inflytande. Salamora vanskötte staden efter det att han snabbt insåg sitt misslyckade företak. Kungen och hans borggreve återställde ordning i staden men tjuvgillena har nu mycket mera makt än förr...
Det går bra...med makt menar du att de har mutat rätt folk som sitter i statsrådet och har utökat sin beskyddarverksamhet i staden? Men utöver beskyddarverksamhet, vad är det som tjuvgillena har att stjäla. Fristadens handel har fotfarande inte återhämtat sig. Och dvärgarnas ädelmetall går antingen via Ereno (vid handel med dalkerna) eller vid Zygosundsbron (i handel med Ereboser och övriga). Fast Erebosena måste förstås ta sig till Fristaden där de har sina skepp. Möjligen överlever man också på att plundra handelskaravaner och nybyggare som rör sig i området.

Sedan är det förstås ett problem för tjuvgillena att staden i dag har en kunglig fogde (en ovanligt kompetent sådan) som håller ögonen på saker och ting samt att det finns idag finns 400 man mer soldater än tidigare i Fristadens historia (dvs med en kohort regaliegarde, stadsvakten och riddare totalt ca 600 man, vilket är 5 gånger mer än tidigare) som även patrullerar vägarna utanför Fristaden. Liksom det faktum att grevskapet Östmark idag är nedlusat med Solordenriddare. Så från att ha haft glada dagar under kaoset från Salamoras regering börjar saker och ting sannolikt försämras för Fristaden tjuvar och rövare när staden nu tas över av kungens stränga fogdar och en helsikes massa soldater. De kan inte längre röra sig fritt. Och även om statsrådet nu har det förhållandevis fritt med stort självbestämmande så finns där broggreven som fungerar som en form av revisor och överdomare för kungamakten. Saker och ting kan inte ske så öppet längre.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6855
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2012-08-03 15:43

Jag tänkte beskyddarverksamhet, kanske att de i sina inmutade stadsdelar också fyller viktiga samhällsfunktioner för det enkla folket så som sjukvård och soppkök. Men även starka kopplingar till stråtröveri kring staden och långt ute i östermarken. Gillena (eller är ligor ett bättre ord?) intrigerar och tvistas också till en stor del mot varandra och kan således spelas ut mot varandra. Traditionellt var dalkerna skickliga på detta när de handlade i staden men borggreven börjar också lära sig. De utökade vaktstyrkorna och närvaron av gardet borde väl först och främst vara riktade utåt, mot att skydda staden från fiender utifrån, eller? Solorden har stark närvaro i staden men den är egentligen mest intresserad av att sköta sina egna angelägenheter, vilka i Östmark är att ta hand om alla sina nyförlänade ägor (som sköts av ulepper) och att försörja fästet Kalband ute i Nostratiet. Men deras närvaro gillas inte av tjuvgillena.

Vilka planer har egentligen Valien med Fristaden? Hade han agerat här om inte Salamora tvingat honom, eller snarare hans farfar som var kung vid angreppet 591 eO? Vad har egentligen hänt under de nitton åren som gått?

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6855
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2012-08-03 19:01

Fristadens omgivning
Bild
De tre zorakiska städerna längst ner till vänster är:

Chrymil - Salamoras huvudstad
Kra - Kungens stad
Luksilo - Gredelmarks huvudstad

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6855
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2012-08-03 19:25

Via Aidne (lilaprickad väg) går något norr om Fristaden men många solvandrare lär börja sin pilgrimsresa staden, likaså som de gör i både Kra och Luksilo. Även Chrymil om Salamora tillåter.

Sen är frågan vilka som handlar med Erebs inre över Aidnebergen och Mörkerbergen via Fristaden. Alternativen är det dalkstyrda Ereno, Salamoras Chrymil och Luksilo. Kra väl ingen större handelsstad men säkert även här. Fristaden borde vara det självklara alternativet.

Eller?

De brunsvarta markeringarna är Brända Jordens olika svartfolksrevir och de blåa är dvärgarnas område. Uppe i Mörkerbergen finns Månulvarna (svartalfer).

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2012-08-03 23:28

Fristaden hamnade i vakum fram tills Valien den VII kom till makten. Det var han som lät "avlösa" hertigen av Salamora som herre över Fristaden. Det var också han som gav hertigens yngre bror den formella titel markgreve av Östmark. Ca 40 % av marken gav dock kungen till kyrkan. En femtedel blev kungsmark (inklusive Fristaden). Kungen lockar också nybyggare till Östmark mot att de enbart betalar skatt till kungen. Samtidigt erbjöds hertigen vissa kompensationer för besväret.

Luksilo är ett logistisk omlastningshamn för allt som skeppas nerför floden Niggefora. Luksilo är därmed främst en hamn som exporterar timmer, skepp, stångjärn, vapen, spannmål, stenkol, ädelstenen granat och förträffliga röda viner.

Luksilerna är stadsbor och bybor. De är hantverkare och köpmän i själen. De förädlar helst råvarorna de får tag i och säljer med förtjänst. De bor helst ihopsamlat i större eller mindre husklungor. Alltifrån större städer till köpingar, till tätt sammanhållna byar. De bygger föredragsvis sin hus i sten. Luksiliska stenhuggare är kända för sin skicklighet.

Chrymil är en ganska liten stad, kanske 6000-8000 invånare. Den växer dock snabbt. Även Chrymil är en logistisk omlastningshamn. Dock inte lika stor som Luksilo. Staden handlar framförallt med råvara som stångjärn, timmer, spannmål, hudar och segelduk. Hertigdömet Salamora och därmed också Chrymil är känt för sina mycket fina vita viner.

Kra är zorakins största skeppsvarv och en stor garnisonsstad. Dessutom platsen för en av Zorakins två (kända) magiska akademier. Det är en märklig stad full med kontraster. Och generellt så är det ingen stor handelsstad. En stor del av av det timmer som når Chrymil och Luksilo gå hit. De senaste åren har skeppsvarvet i Kra fokuseratmer på den internationella marknaden och man säljer i dag stora mängder skepp till Erebos men även Caddo. Kra har blivt en guldgruva för kungen...eller snarare...intäckterna från varvets handel täcker nu utgifterna för den zorakiska flottan som ligger för ankar i Kras stora hamn.


Som jga skrev så tror jag att det är Ereboser som tagit över mycket av handeln som går över Fristaden. Detta gillar förståss inte dalkerna men dvärgarna blir dock nöjdare då de nu kan göra affärer med två kunder. Vilket innebär högre intäkter för dvärgarnas varor. Ereboserna får dock än så länge masa sig bort till zygosundsbron då dvärgarna fortfarande vägrar att handla i själva Fristaden. T

Tjuvgillena kan ogilla mängden soldater så mycket de vill men att mucka gräl med 600 riddare och soldater tror jag inte att de gör. Och du har nästan rätt. regaliegardets främsta uppgift är att möta yttre hot. Borggrevens 80 riddare ska hålla både yttre och inre fiender i schack. de 120 stadvakterna har som främsta uppgift att övervaka Fristaden och skydda staden mot yttre och inre hot.

Och borggreven Havelock har alltid varit en mästare att spela ut folk och partier mot varandra.

Mikael
Admin
Inlägg: 5030
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael » 2012-08-04 06:42

Handeln genom dessa svartfolkskryllande områden in mot Erebs inland måste vara ytterst begränsad. Det finns gamla karavanvägar upp mot Kalklanden och Klomellien, men endast desperata eller sjörädda handlare använder väl de vägarna. Men Fristaden fyller väl något av en Staden O funktion i västra Kopparhavet. En hamn där tills nyligen inget är förbjudet men som heller inte ligger i piratkontrollerat vatten.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6855
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2012-08-04 11:45

Handeln med Erebs inre är nog begränsad men den förekommer, eller måste man numera säga förekom? Varför finns annars Fristaden som handelsplats, en handelsplats som inte lika gärna skulle kunna vara Chrymil, Luksilo eller Nohstril som man ändå måste passera? Något måste göra platsen speciell för att vi skall få till en Staden O-liknande funktion och gärna också något helt eget spännande. Ideer?

Dvärgar och dalker hade här en viktig handelsplats som gjorde staden mycket speciell. Dvärgar handlar inte med vem som helst och inte vart som helst. Vi har tidigare sagt att det är ytterst sällan som dvärgar har fasta handelsavtal med icke-dvärgar, de föredrar att göra varje handelstillfälle till något unikt och det hela måste "kännas rätt" för att avtal skall göras. De dalkiska handlarna hade förmodligen ett av dessa sällsynta fasta avtalen vilket gjorde handeln både mer säker och mer omfattande. Vi kan kanske tänka oss att även andra än dalkerna handlade med dvärgarne i Fristaden men att detta var av den mera unika och således inte lika omfattande sorten. Erebosierna är i så fall uppenbara, vilket borde passa med att de nå är tvungna att åka upp till Zygosunds bro (gillar den iden) men även andra som vill försöka handla med dvärgarna direkt.

Tanken med tjuvgillena känns nu rätt skadeskjuten, och jag tyckte själv den kändes lite krystad från början av, så det är frågan om den är något att utveckla över huvud taget? :(

Mikael
Admin
Inlägg: 5030
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael » 2012-08-04 13:11

Handeln mellan dalker och dvärgar var definitivt grundanledningen till att staden kunde växa. Staden grundades dock av förrymda livegna och brottslingar av annat slag. Motivationen vill jag förblir det romantiska, strävan efter frihet. Dess äldre historia vet vi inte mkt mer om, men blandningen av bönder/fiskare och mer kriminella element kan ju ha haft stråtröveri som extra inkomstkälla. Dalkerna var säkert snabba med att se potential för Fristaden som hamn för handel med dvärgarna. Sådan handel drog dit andra som ville handla med dvärgar och dalker i andra branscher. Staden växer. Även livegna från Jorpagna tar sig hit liksom andra som vill försvinna hemifrån. Rövarna finner nu andra marknader och köpare i mer illegala produkter som inte kan handlas i Aidne, Caddo eller Jorpagna. Droger, gifter, odjur, slavar, nekromantiska och ockulta föremål, som exempel. Intresserade köpare var glada att finna en plats utanför piratstäderna. Staden växer och andra nationers köpmän upptäcker Fristaden. Handeln med dvärgarnas produkter har dock dalkerna monopol på, men dalkerna kan tänka sig att sälja vidare och dvärgarna köper gärna produkter från andra än dalkerna. Ny marknad att avsätta sina varor, och till rik köpare, å staden växer det. Även som tillflyktsort för caddister som inte vågar vara kvar i Zorakin, Jorpagna och Erebos bidrar. Exotiska våghalsiga handlare från Kalklanden, Mirel, nordöstra Snoar och Hamur finner sin väg via karavanlederna. I ett försök att kringå dalkerna försöker ereboserna få del i zorakernas gamla handel via Zygosunds bro, men relationen mellan dvärgar och Zorakin haltar något. Salamora tröttnar tillslut på de livegnas stad och pengarna som inte går via hans hamnar. Dalkerna tvingas starta om på ny plats, men dvärgarna förblir lojala med dalkerna.

Staden har visst starka tjyvgillen och gangstergäng, men de styr inte staden som i O. Stadens styre bestod av både rättrådiga mäktiga civila, gangsterbossar, och personer i gråzonen. Stadens ledare kallas Guvernören och har stora maktbefogenheter, men gör bäst i att ha majoriteten av Rådet eller stadens pöbel med sig. Även smugglare från Fristaden är framgångsrika. Staden utnyttjas ofta också som mötesplats för mörka och hemliga möten. En del av detta har säkert rensats ut nu när Aidnekyrkan fått inflytande. Den nye "Guvernören" - Borggreven är smart nog att inte genomföra någon chock-terapi utan att i huvudsak låta staden få fortsätta som förut, men nu under hans kontroll och till Zorakins bästa. Kungen gör bäst i att inte fråga för mycket.
Senast redigerad av 1 Mikael, redigerad totalt 2012 gånger.

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2012-08-05 00:17

Markgreven sitter inte i Fristaden. Fristaden är strikt kungligt med en fristads kungliga privilegier. Rådet regerar staden men i rådet sitter också Borggreven, kungens representant!Honom bör man lyssna på. Om inte annat så för att han kommenderar 480 vältränade soldater och riddare som har sitt säte i staden. Borggreven är förövrigt en släkting till kungen. Och kungen kommer inte fråga så mycket så länge resulttaten från Fristaden är positiva.

Markgreven är bror eller yngre son till hertigen av Salamora. Han omnämns således som Markgreve av Östmark tillhörande familjen Grijp.

Broggreven är en titel på kungens fogdar i de kungliga fristäderna. Rådet står men borggreven ingår i rådet. Ofta, men inte alltid, är det också borggreven som för befälet över fristädernas stadvakt och försvar.Broggreven i Fristaden är en brorson till Kungen. Antingen från den kungliga ätten Lindeworm eller från hans äldre halvbrors ätt Gyllenhelm.

De två andra viktiga Spelarna i Östmark är den av Solorden Priorer som för befälet över kyrkans trupper i Östmark. Samt borgmästaren i rådet. Man kan i viss mån jämföra titeln borggreve och borgmästare i en fristad med ordföranden och VD i ett företag.

Skriv svar