Felicien
Bilder
Använd gärna mina bilder till Felicien om ni vill. 

Utgår från detta inlägg.
STÄDER
Mikael: Darition, räcker det med information?
Om inget annat sägs av andra så kommer vi köra på att bara ha med två beskrivna städer.
FÖREMÅL
Vi har lite vapen i form av saunion (spjut), kepesh (svärd) och lybrys (dubbelyxa). Vad behövs egentligen för informaton? Lybrys har ingen information alls, medan de andra har information om några rader, vilket är ungefär vad som fanns i Caddo-modulens vapeninformation.
Utöver detta har vi hantverk, mat & dryck, klädesplagg, färgämnen och oljor. Allting med 1-3 meningar som beskriver föremålen närmare.
Enligt mig är det tillräckligt.
NAMN
Vi har ett par stycken. Tror inte att det behövs fler, utan det enda vi behöver göra är att dela upp dem i feliciska/kimzon, manliga/kvinnliga. Jag funderade på om det nu är så jämlikt i Felicien så kan kanske vissa namn vara både manligt och kvinnligt?
LAG & RÄTT
Behöver inte vara något utförligt, utan mer lagar som är säregna och visar på den feliciska kulturen.
ÖVRIGT
Feliciens regentlängd kommer att kapas om ingen fyller i luckorna.
Feliciens armé, omskriven av Rubicon. Jag tycker vi kör på den informationen, men vad ska vara kvar av den gamla texten? Birke, hade du något på G?
STÄDER
Mikael: Darition, räcker det med information?
Om inget annat sägs av andra så kommer vi köra på att bara ha med två beskrivna städer.
FÖREMÅL
Vi har lite vapen i form av saunion (spjut), kepesh (svärd) och lybrys (dubbelyxa). Vad behövs egentligen för informaton? Lybrys har ingen information alls, medan de andra har information om några rader, vilket är ungefär vad som fanns i Caddo-modulens vapeninformation.
Utöver detta har vi hantverk, mat & dryck, klädesplagg, färgämnen och oljor. Allting med 1-3 meningar som beskriver föremålen närmare.
Enligt mig är det tillräckligt.
NAMN
Vi har ett par stycken. Tror inte att det behövs fler, utan det enda vi behöver göra är att dela upp dem i feliciska/kimzon, manliga/kvinnliga. Jag funderade på om det nu är så jämlikt i Felicien så kan kanske vissa namn vara både manligt och kvinnligt?
LAG & RÄTT
Behöver inte vara något utförligt, utan mer lagar som är säregna och visar på den feliciska kulturen.
ÖVRIGT
Feliciens regentlängd kommer att kapas om ingen fyller i luckorna.
Feliciens armé, omskriven av Rubicon. Jag tycker vi kör på den informationen, men vad ska vara kvar av den gamla texten? Birke, hade du något på G?
Jag har faktiskt inte skrivit om armén än, bara flottan tyvärr. Livet har kommit emellan och jag har haft väldigt lite tid att formulera mina tankar kring armén till skrift. Men om det brådskar kan jag försöka klämma in någon timme innan helgen och skriva om armén.Rickard skrev:
Feliciens armé, omskriven av Rubicon. Jag tycker vi kör på den informationen
-Vi kåt nik och Lill-Aron? Vilka fåniga namn!
-
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Jag också utlovar saker utan att leverera...
Regentlängd garanteras dock. Kommer då också att skapa nya namn som kan användas i en namnlista. Angående namn så föreslår jag att dessa återges på feliciska (tillhörande de västjoriska språken) med den kimzônska (ett i grunden akrogalisk språk) varianten, i de fall en sådan finns, i parentes.
Sen föreslår jag också att den feliciska varianten av exempelvis platser och gudar som fått namn på både feliciska och kimzôn följer samma regel.
Exempel
Kuthegil (Kithagil)
Porto Horyni (Porto Haryni)
Felis (Anatadan)
Galmon (Galadon)
Philas (Philodon)
Angående man- och kvinnonamn finns följande skrivet:

Regentlängd garanteras dock. Kommer då också att skapa nya namn som kan användas i en namnlista. Angående namn så föreslår jag att dessa återges på feliciska (tillhörande de västjoriska språken) med den kimzônska (ett i grunden akrogalisk språk) varianten, i de fall en sådan finns, i parentes.
Sen föreslår jag också att den feliciska varianten av exempelvis platser och gudar som fått namn på både feliciska och kimzôn följer samma regel.
Exempel
Kuthegil (Kithagil)
Porto Horyni (Porto Haryni)
Felis (Anatadan)
Galmon (Galadon)
Philas (Philodon)
Angående man- och kvinnonamn finns följande skrivet:
On= Man (också vanligt suffix i kimzonska mansnamn t.ex. Kiolomon)
An= Kvinna (också vanligt suffix i kimzonska kvinnonamn t.ex. Arishan eller Imilkan)
-
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Feliciens regentlängd
Elissas blodslinje 27 fO-168 eO
Kalameikos 27 fO-9 eO
Kiolomon II 9-40 eO
Magon 40-66 eO
Kleriomon I 66-67 eO
Asdrilon I 67-101 eO
Lykarmos 101-132 eO
Koralmon I 132-156 eO
Koralmon II 156 eO
Eramakos 156-168 eO
Ihilendras blodslinje 168-227 eO
Asdrilon II 168-198 eO
Kleriomon II 198-223 eO (grundade kolonier i Soluna)
Imilkanas blodslinje 227-343 eO
Lothegil 227-239 eO
Akarmeikos 239-241 eO
Ilorakhon 241-265 eO
Eramakos II 265-306 eO
Kiomolon III 306 343 eO (satt i efarisk fångenskap 310-343)
Arishanas blodslinje 343-469 eO
Mahariolon 343-367 eO (gick i krig mot Berendien 344)
Irmos I 367- 372 eO
Kleriomon III 372-412 eO (besegrade zorakierna vid Selime 392, slöt frid med Berendien 411)
Tiromon I 412 417 eO
Ylkiras blodslinje 417-469 eO
Kiomolon IV 417-438 eO
Leriomon 438-469 eO (utkämpade Lopentaslaget 451 mot Krun)
Kolyssas blodslinje 469-610 eO
Tiromon II 469-482 eO
Karmos 482 514 eO
Morhagil 514-536 eO
Ylhokos 536-549 eO
Irmos II 549-574 eO
Baros 574-578 eO (inbördeskrig)
Hamilon 578-598 eO
Kuthegil 598-610 eO
Felicierna räknar släktskap genom kvinnan och Elissa, Ihilendra, Imilkana, Arishana, Ylkira och Kolyssa är allså hustrur till den första kungen i respektive blodslinje. Några historiska hållpunkter har kommit med i regentlängden men de kan tas bort sedan.
Elissas blodslinje 27 fO-168 eO
Kalameikos 27 fO-9 eO
Kiolomon II 9-40 eO
Magon 40-66 eO
Kleriomon I 66-67 eO
Asdrilon I 67-101 eO
Lykarmos 101-132 eO
Koralmon I 132-156 eO
Koralmon II 156 eO
Eramakos 156-168 eO
Ihilendras blodslinje 168-227 eO
Asdrilon II 168-198 eO
Kleriomon II 198-223 eO (grundade kolonier i Soluna)
Imilkanas blodslinje 227-343 eO
Lothegil 227-239 eO
Akarmeikos 239-241 eO
Ilorakhon 241-265 eO
Eramakos II 265-306 eO
Kiomolon III 306 343 eO (satt i efarisk fångenskap 310-343)
Arishanas blodslinje 343-469 eO
Mahariolon 343-367 eO (gick i krig mot Berendien 344)
Irmos I 367- 372 eO
Kleriomon III 372-412 eO (besegrade zorakierna vid Selime 392, slöt frid med Berendien 411)
Tiromon I 412 417 eO
Ylkiras blodslinje 417-469 eO
Kiomolon IV 417-438 eO
Leriomon 438-469 eO (utkämpade Lopentaslaget 451 mot Krun)
Kolyssas blodslinje 469-610 eO
Tiromon II 469-482 eO
Karmos 482 514 eO
Morhagil 514-536 eO
Ylhokos 536-549 eO
Irmos II 549-574 eO
Baros 574-578 eO (inbördeskrig)
Hamilon 578-598 eO
Kuthegil 598-610 eO
Felicierna räknar släktskap genom kvinnan och Elissa, Ihilendra, Imilkana, Arishana, Ylkira och Kolyssa är allså hustrur till den första kungen i respektive blodslinje. Några historiska hållpunkter har kommit med i regentlängden men de kan tas bort sedan.
Senast redigerad av birkebeineren den 2011-08-11 08:28, redigerad totalt 1 gånger.
Är det förslag på platser och personligheter som du behöver till Tyros också?Mikael skrev:Darition: Skulle önska några fler platser och personligheter.
Tyros: Jag skissar ännu, stressa inte. Kom gärna med förslag!
Låter som ett bra förslag. Kan även slänga ett getöga på Caddo. Skulle kunna nämna en del unika lagföreteelser, exempelvis att de räknar släktskap genom kvinnan. Har det några konsekvenser i rättsväsendet?Mikael skrev:Lag och Rätt: Rippa lista från Kandra och byt ut påföljderna.
Det är mest att jag försöker beta av listan på saker som är kvar att göra. Ju färre punkter, desto större drivkraft att göra klart texten.Rubicon skrev:Livet har kommit emellan och jag har haft väldigt lite tid att formulera mina tankar kring armén till skrift. Men om det brådskar kan jag försöka klämma in någon timme innan helgen och skriva om armén.

Låter vettigt. Riktigt bra jobbat med regentlängderna!birkebeineren skrev:Angående namn så föreslår jag att dessa återges på feliciska (tillhörande de västjoriska språken) med den kimzônska (ett i grunden akrogalisk språk) varianten, i de fall en sådan finns, i parentes.
Utkast till armén
Den kungliga Feliciska armén
Jämfört med Feliciens flotta, är dess armé något styvmoderligt behandlad både vad gäller status men även vad gäller monetära medel.
Enligt felicisk krigsteori är det armén som ska försvara det Kîmzonska landet och dess kolonier från anfall både över land och från landstigningar längs kusten, vilket har fått som följd att arméns mentalitet är väldigt defensiv och främst inriktar sig på att försvara landets befästningar och städer.
Organisation
Armén består av två myriador uppdelade och stationerade runt om det feliciska riket, främst i gränsbefästningarna mot Berendien samt i kolonierna.
Uppgifter
I både krigstid som fredstid har den Feliciska armén en primär uppgift: att försvara det feliciska riket. Sekundärt genomför armén dock smärre strövtåg mot svartfolk i Tolanbergen i fredstid vilket ger den en viss erfarenhet som kommer väl tillpass under krigstid då dess numerär, om än större än i fredstid, inte kan mäta sig med de flesta andra kopparhavsmakter.
Manskap
Manskapet till armén rekryteras av unga kîmzonska män mellan 16 och 20 år, och tjänstgör året om i 27 år.
Träningen består främst av hur befästningar försvaras, vilket även fått som effekt att armén är väldigt kapabel till att utföra belägringar.
Krigstid
I krigstid förändras inte den feliciska armén nämnvärt, som mest anställs det legosoldater för att förstärka befästningarna med mer trupper.
Hjälptrupper
För att förstärka armén har Felicien satt upp ett flertal enheter bestående av manskap från icke-kîmzonska folkslag på Tolanhalvön. De flesta av dessa sätts upp endast vid krigstid eller andra orostider.
Främlingsmyriadorna
En relativt ny företeelse i Felicien är de s.k. främlingsmyriador. Dessa två regementen är unika i att de rekryteras från icke-kimzoner och de kallas Geronumyriadon och Tolanumyriadon.
Rekyteringsproven till främlingsregementena är hårda och ingen över 20 års ålder accepteras. Tjänstetiden är liksom i armén 27 år. Moralen är dock lidande, då officerarna som är kîmzoner håller en väldigt nedlåtande inställning till soldaterna och de monetära medel som anslås till anskaffning av utrustning ofta försvinner på vägen ner i kîmzonska officerares fickor. Moralen är så pass dålig att man från feliciskt håll insett att för att ge dessa myriador någon stadga i strid behöver de korsetteras med reguljära kîmzonska förband. Antalet deserteringar och eftersläntare under marsch och fälttåg är särdeles högt i dessa förband.
Tolanskt kavalleri
I svunna tider red tolanfurstarna och deras närmaste män fullt bepansrade i strid på stora stridstränade hingstar även de fullt bepansrade. Nu för tiden är det så få av tolanfurstarna som har råd att ens kan utrusta sig själva på detta sätt att de är militärt insignifikanta. I krigstid har tolanfurstarna dock fortfarande plikt att ställa upp en myriado av kavalleri till förfogande till den feliciska armén, detta kavalleri är dock betydligt lättare utrustade än de forna tolanfurstarna och kan som mest bära ett ringbrynjeharnesk.
Slungkastare
Slungkastning är de tolanska herdarn från [provins] paradgren. Med mandelformade blykulor som ammunition har de en räckvidd på ca 400 meter och de är mycket träffsäkra på närmre avstånd. Detta sägs bero att de från barnsben inte fick bröd av sina mödrar om de inte först träffade kunde träffa brödbiten med en slungsten. Vid belägringar eller i strid från skepp använder de ofta en stavslunga med vilken de kan kasta tyngre projektiler i höga kastbanor, ofta olika former av brandprojektiler. Nackdelen med stavslungan är att den inte kan användas mot mål på närmre avstånd. I krigstid kallas det upp en myriado av tolanska slungkastare från [provins]
ett utkast till mina idéer om armén, inte nöjd med den, utan det är en del ändringar och redigeringar kvar, men det är så ni vet ungefär hur jag har tänkt.
1) För mycket elittrupper, jag försämrade den betydligt mot för hur den är beskriven på wikin.
2) Var väldigt skeptisk mot att felicierna skulle anamma den romerska idén om att att ge medborgarskap mot tjänstgöring, något som går helt emot det som skrivits om det feliciska samhället tidigare.
3) Ska lägga in en kortare text om solunska elefanterna och tolanskmilis.
Den kungliga Feliciska armén
Jämfört med Feliciens flotta, är dess armé något styvmoderligt behandlad både vad gäller status men även vad gäller monetära medel.
Enligt felicisk krigsteori är det armén som ska försvara det Kîmzonska landet och dess kolonier från anfall både över land och från landstigningar längs kusten, vilket har fått som följd att arméns mentalitet är väldigt defensiv och främst inriktar sig på att försvara landets befästningar och städer.
Organisation
Armén består av två myriador uppdelade och stationerade runt om det feliciska riket, främst i gränsbefästningarna mot Berendien samt i kolonierna.
Uppgifter
I både krigstid som fredstid har den Feliciska armén en primär uppgift: att försvara det feliciska riket. Sekundärt genomför armén dock smärre strövtåg mot svartfolk i Tolanbergen i fredstid vilket ger den en viss erfarenhet som kommer väl tillpass under krigstid då dess numerär, om än större än i fredstid, inte kan mäta sig med de flesta andra kopparhavsmakter.
Manskap
Manskapet till armén rekryteras av unga kîmzonska män mellan 16 och 20 år, och tjänstgör året om i 27 år.
Träningen består främst av hur befästningar försvaras, vilket även fått som effekt att armén är väldigt kapabel till att utföra belägringar.
Krigstid
I krigstid förändras inte den feliciska armén nämnvärt, som mest anställs det legosoldater för att förstärka befästningarna med mer trupper.
Hjälptrupper
För att förstärka armén har Felicien satt upp ett flertal enheter bestående av manskap från icke-kîmzonska folkslag på Tolanhalvön. De flesta av dessa sätts upp endast vid krigstid eller andra orostider.
Främlingsmyriadorna
En relativt ny företeelse i Felicien är de s.k. främlingsmyriador. Dessa två regementen är unika i att de rekryteras från icke-kimzoner och de kallas Geronumyriadon och Tolanumyriadon.
Rekyteringsproven till främlingsregementena är hårda och ingen över 20 års ålder accepteras. Tjänstetiden är liksom i armén 27 år. Moralen är dock lidande, då officerarna som är kîmzoner håller en väldigt nedlåtande inställning till soldaterna och de monetära medel som anslås till anskaffning av utrustning ofta försvinner på vägen ner i kîmzonska officerares fickor. Moralen är så pass dålig att man från feliciskt håll insett att för att ge dessa myriador någon stadga i strid behöver de korsetteras med reguljära kîmzonska förband. Antalet deserteringar och eftersläntare under marsch och fälttåg är särdeles högt i dessa förband.
Tolanskt kavalleri
I svunna tider red tolanfurstarna och deras närmaste män fullt bepansrade i strid på stora stridstränade hingstar även de fullt bepansrade. Nu för tiden är det så få av tolanfurstarna som har råd att ens kan utrusta sig själva på detta sätt att de är militärt insignifikanta. I krigstid har tolanfurstarna dock fortfarande plikt att ställa upp en myriado av kavalleri till förfogande till den feliciska armén, detta kavalleri är dock betydligt lättare utrustade än de forna tolanfurstarna och kan som mest bära ett ringbrynjeharnesk.
Slungkastare
Slungkastning är de tolanska herdarn från [provins] paradgren. Med mandelformade blykulor som ammunition har de en räckvidd på ca 400 meter och de är mycket träffsäkra på närmre avstånd. Detta sägs bero att de från barnsben inte fick bröd av sina mödrar om de inte först träffade kunde träffa brödbiten med en slungsten. Vid belägringar eller i strid från skepp använder de ofta en stavslunga med vilken de kan kasta tyngre projektiler i höga kastbanor, ofta olika former av brandprojektiler. Nackdelen med stavslungan är att den inte kan användas mot mål på närmre avstånd. I krigstid kallas det upp en myriado av tolanska slungkastare från [provins]
ett utkast till mina idéer om armén, inte nöjd med den, utan det är en del ändringar och redigeringar kvar, men det är så ni vet ungefär hur jag har tänkt.
1) För mycket elittrupper, jag försämrade den betydligt mot för hur den är beskriven på wikin.
2) Var väldigt skeptisk mot att felicierna skulle anamma den romerska idén om att att ge medborgarskap mot tjänstgöring, något som går helt emot det som skrivits om det feliciska samhället tidigare.
3) Ska lägga in en kortare text om solunska elefanterna och tolanskmilis.
-Vi kåt nik och Lill-Aron? Vilka fåniga namn!
- Grisodlar'n
- Kardisk Bontisâl
- Inlägg: 1464
- Blev medlem: 2007-11-09 01:15
- Ort: Västerås
Kan det här vara något att ha som en del av brott & straff i Felicien?
Dråp
Fri man: Första gången: Mansbot Andra gången: Mansbot och Landsförvisning
Slav: Första gången: Ägaren betalar mansbot om utomstående drabbats. Slaven sys in i en säck och klubbas till döds om den dräptes familj så önskar. Har eget hushåll drabbats dräpts bestraffas slaven på lämpligt sätt av ägaren. Andra gången: Ägaren betalar mansbot och slaven mister livet i strypstocken.
Förfalskning
Första gången: Brännmärkning Andra gången: Stympning (hand)
Förtal
Fri man: Första gången: Böter Andra gången: Skampåle
Slav: Första gången: Spöstraff. Ägaren betalar böter. Andra gången: Stympning (tunga)
Lemlästning
Fri man: Mansbot
Slav: Stympning (av samma kroppsdel)
Mord
Storkimzoner halshuggs med svärd. Övriga störtas utför närmaste lämpliga klippa. Har en slav mördat sin herre avrättas samtliga slavar i hushållet.
Mordbrand
Bränns på korset
Skändning av tempel eller grav
Dränks insydd i säck tillsammans med giftormar.
Smuggling
Fri man: En månads straffarbete på galär i flottan.
Slav: Ett års straffarbete på galär i flottan. Ägaren betalar en symbolisk bötessumma.
Stöld
Fri man: Första gången: Böter Andra gången: Brännmärkning, Gatlopp och Förvisning
Slav: Första gången: Ägaren betalar bot. Slaven får spöstraff och brännmärks. Andra gången: Stympning (hand)
Svartkonst
Fri man: Straffet är att järnspikas på ett kors och brännas. Askan blandas med järnfilsspån. I vissa undtagsfall, t.ex. ungdomligt oförstånd, kan felicierna visa nåd och straffet reduceras till tatuering med järnoxidsfärger.
Slav: Bränns på bål enligt ovan. Ägaren betalar böter om någon utomstående drabbats. Har det egna hushållet drabbats betalar ägaren för kors, spik, ved och bränsle.
Det borde vara rätt vanligt med lagar som rör hanterandet av slavar också. Läste också i tråden att kimzonska kvinnor som får barn med slavar, geroner och tolaner straffas med döden.
Brott till sjöss torde straffas hårt. Det mildaste kanske är spöstraff, medan värre saker som myteri och liknande straffas med kölhalning, alternativt att man draggas efter skeppet (hajföda) eller sätts i en eka utan vatten, mat eller åror.
Dråp
Fri man: Första gången: Mansbot Andra gången: Mansbot och Landsförvisning
Slav: Första gången: Ägaren betalar mansbot om utomstående drabbats. Slaven sys in i en säck och klubbas till döds om den dräptes familj så önskar. Har eget hushåll drabbats dräpts bestraffas slaven på lämpligt sätt av ägaren. Andra gången: Ägaren betalar mansbot och slaven mister livet i strypstocken.
Förfalskning
Första gången: Brännmärkning Andra gången: Stympning (hand)
Förtal
Fri man: Första gången: Böter Andra gången: Skampåle
Slav: Första gången: Spöstraff. Ägaren betalar böter. Andra gången: Stympning (tunga)
Lemlästning
Fri man: Mansbot
Slav: Stympning (av samma kroppsdel)
Mord
Storkimzoner halshuggs med svärd. Övriga störtas utför närmaste lämpliga klippa. Har en slav mördat sin herre avrättas samtliga slavar i hushållet.
Mordbrand
Bränns på korset
Skändning av tempel eller grav
Dränks insydd i säck tillsammans med giftormar.
Smuggling
Fri man: En månads straffarbete på galär i flottan.
Slav: Ett års straffarbete på galär i flottan. Ägaren betalar en symbolisk bötessumma.
Stöld
Fri man: Första gången: Böter Andra gången: Brännmärkning, Gatlopp och Förvisning
Slav: Första gången: Ägaren betalar bot. Slaven får spöstraff och brännmärks. Andra gången: Stympning (hand)
Svartkonst
Fri man: Straffet är att järnspikas på ett kors och brännas. Askan blandas med järnfilsspån. I vissa undtagsfall, t.ex. ungdomligt oförstånd, kan felicierna visa nåd och straffet reduceras till tatuering med järnoxidsfärger.
Slav: Bränns på bål enligt ovan. Ägaren betalar böter om någon utomstående drabbats. Har det egna hushållet drabbats betalar ägaren för kors, spik, ved och bränsle.
Det borde vara rätt vanligt med lagar som rör hanterandet av slavar också. Läste också i tråden att kimzonska kvinnor som får barn med slavar, geroner och tolaner straffas med döden.
Brott till sjöss torde straffas hårt. Det mildaste kanske är spöstraff, medan värre saker som myteri och liknande straffas med kölhalning, alternativt att man draggas efter skeppet (hajföda) eller sätts i en eka utan vatten, mat eller åror.
-
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
I KK-modulen s. 39-40 står det om bestraffningar till sjöss. Här uttalar sig den feliciske översten Deminos Maghale från Havsjägarna också om diciplin och stränga straff. Till inspiration?
I EA-boxen står det om slavar att de behandlas väl och att de hellre säljs än dödas. Brott lär ju dock vara brott. Det står också att efter det stora slavupproret som följde den sombatzinska (egentligen stort sett efarier i sombatzinsk sold men det är en annan historia) invasionen 499-512 eO utfördes massavrättningar av slavar. De kastades i havet som offer till Paridon.
I EA-boxen står det om slavar att de behandlas väl och att de hellre säljs än dödas. Brott lär ju dock vara brott. Det står också att efter det stora slavupproret som följde den sombatzinska (egentligen stort sett efarier i sombatzinsk sold men det är en annan historia) invasionen 499-512 eO utfördes massavrättningar av slavar. De kastades i havet som offer till Paridon.
-
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Utlovade en åsikt om den feliciska flottan tidigare och efter att ha jämfört gamla och nya texter tycker jag det ser bra ut. Mera i samsvar med källorna samtidigt som DrHus material använts. Armen ser också lovande ut. Hur är tolanerfurstarnas kavalleri respektive hustrupper utrustade?
Angående Främlingsmyriadorna så finns i ursprungstexten en oklarhet som vi nu kanske kan åtgärda. Namnen Geronumyriadon och Tolanumyriadon antyder att rekryteringen till dessa sker från geroner (frigivna slavar) och tolaner (ursprungsbefolkningen) alt. tolaniner (fattiga livegna). Detta bör framgå av texten så att inte överivriga Spelare råkar binda upp sina RP för tjänst i tjugosju långa år utan heller fokuserar på vanliga legosoldatsförband så som de hynsolgiska eller jorduashurska med lite lösare anställningsformer.
Angående Främlingsmyriadorna så finns i ursprungstexten en oklarhet som vi nu kanske kan åtgärda. Namnen Geronumyriadon och Tolanumyriadon antyder att rekryteringen till dessa sker från geroner (frigivna slavar) och tolaner (ursprungsbefolkningen) alt. tolaniner (fattiga livegna). Detta bör framgå av texten så att inte överivriga Spelare råkar binda upp sina RP för tjänst i tjugosju långa år utan heller fokuserar på vanliga legosoldatsförband så som de hynsolgiska eller jorduashurska med lite lösare anställningsformer.

Wow, nu blev jag generad. Så mycket ni hunnit med. Livet ligger emellan för mig som för andra. Jag har skissat på karta eller bild av Tyros, men insett mina begränsningar. Jag förösker nu i ord skapa en visuell bild av staden. Ska ta en ny titt i helgen.
Centralt i staden reser sig statens administration med "ministerier", tempel och palatset. Det klättrar upp längs klippan med palatset högst upp. Nedanför breder staden ut sig (delvis klättrande) i ett antal bukter i den fjordvik som är Tyros hamn.
Kom gärna med tips både för Darition och Tyros! Någon av er har väl skrivit nååågot om Tyros tidigare eller? Intressanta platser, personer, myter, intriger...
Jag några gamla tankar om politiska intriger som jag borde kunna sammanfatta ganska fort.
Bra jobbat allihop!
Centralt i staden reser sig statens administration med "ministerier", tempel och palatset. Det klättrar upp längs klippan med palatset högst upp. Nedanför breder staden ut sig (delvis klättrande) i ett antal bukter i den fjordvik som är Tyros hamn.
Kom gärna med tips både för Darition och Tyros! Någon av er har väl skrivit nååågot om Tyros tidigare eller? Intressanta platser, personer, myter, intriger...
Jag några gamla tankar om politiska intriger som jag borde kunna sammanfatta ganska fort.
Bra jobbat allihop!
Korta idéer, ingen aning om du nämnt något tidigareMikael skrev: Kom gärna med tips både för Darition och Tyros! Någon av er har väl skrivit nååågot om Tyros tidigare eller? Intressanta platser, personer, myter, intriger...
Tyros
Fyrtorn, inspirerat av fyrtornet på Faros, befäst för anfall från havet, högt, elden brinner dag som natt, speglar för att förstärka ljuset etc.
Elmentarmagikerakademi, främst inriktad på vatten och luft
Jordugardets barracker, precis utanför kungliga palatset
Havstemplet, uppfört vid vattnet där kîmzonerna enligt tradition ska ha landstigit
Skickliga glasblåsare? Porslinstillverkning?
Darition
Amiralitetet
Täker mig Darition som en för utlänningar stängd stad pga dess militära betydelse, utlänningar som tar sig in i staden eller upptäcks i dess närhet klassas som spioner, utländska fartyg förbjudna
-Vi kåt nik och Lill-Aron? Vilka fåniga namn!
-
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Du har sett att detta redan skrivits om Tyros i wikin Mikael?
Sen tycker jag att åtminstonde de fyra viktiga städerna i Felicien alla bör beskrivas: Tyros den gyllene, Sidon den drömmande, Elikon den pärlskimrande och Darition. Försöker mig på Elikon själv men någon annan som vill ta sig an Sidon?Tyros
I slutet av Koalintviken ligger Tyros - Feliciens huvudstad. Tyros är byggd i en liten bukt där hela staden sluttar uppåt åt söder på en klippa som går jämsides med havet. Högst upp på denna klippa ligger Kejsarplatsen - kungens residens samt boende åt de rika och välbärgade i Tyros. Kungens slott är ett vackert vitkalkat fäste, högt belägen på klippan som störtar rakt ner mot havet i väst. Längst den branta sydvästra sluttningen mot havet är marken täckt av tovor av gräs samt ett enormt fält av vallmo som under början av sommaren ger ett vackert intryck från havet. Sjöfarare kallar detta fält för "Kungens blodbad", då det ser ut som om blod rinner ner från slottet mot havet.
På sluttningen ner mot staden ligger tempelplatsen med vita pelarförsedda tempel. Statyer av gudarna Philas, Paridon, Felis och Galmon står utspridda mellan olika byggnader och här kan man även skåda Pantheos Pelaro - En enorm viträfflad pelare byggd i tre nivåer med Paridon högst upp, Philas under, följt av Felis och Galmon. Philas håller i en enorm fackla som ständigt brinner och fungerar som en fyr åt inkommande fartyg.
Den största delen av staden ligger i höjd med havet. Här kan man hitta kvarter som "Slavtorgen", "Hamnplatsen" och "Pärlplatsen". Husen är i majoritet byggda i sten tillsammans med vit kalksten. Flervåningshusen har ofta ovanvåningen byggda i trä.
På gatorna myllrar det av aktivitet och nästan överallt kan man se mörkhyade slavar från Efaro, Sombatze eller Samkarnas djungler som utför feliciernas grovjobb. Hamnen är ständigt vaken med av- och pålastningar, försäljning av havsdelikatesser som rökt fisk, räkor och musslor, tillsammans med skördar av rödoliver, fikon och frukt. Ibland kan man se beväpnad eskort av kistor, innehållandes pärlor från gerdikk arkipelagen.