Zorakin

Samlingsplats för alla länder och platser

Inläggav birkebeineren » 2010-12-03 16:40

Tänkte även att det i östra Zorakin talas om "Norra svartfolkskriget" så som sagt här: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 0114#20114

Hur som helst så ser jag gärna att vi tillsammans med gamla Pansarnäve fortsätter utveckla händelserna kring sjön Anja, Karlsklostret och svartfolkskrigen där borta i Östermarken.
birkebeineren
Admin
 
Inlägg: 6249
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inläggav birkebeineren » 2010-12-04 08:32

Försöker även redigera Zorakin i wikin och undrar därav hur de (ännu) ej beskrivna hertigdömerna Indarrike och Yttersol ställer sig i förhållande till nedanstående politiska liv.

I denna soppa läggs dessutom ordenstillhörighet. Olika medlemmar i rådet tillhör olika ordnar eller partier. De tre största är Sydzorakiska brödraskapet (som huvudsakligen består av adliga från södra Zorakien) vars huvudsakliga syfte är att motverka den mäktiga nordliga högadelns dominans i politiken.

Greverydska orden (som ursprungligen är en pan-aidnisk orden men som i Zorakien numera främst verkar inrikespolitiskt). Den styrs huvudsakligen av mäktiga nordliga hertigar. De vill helst bevara den gamla ordningen med en kungamakt som är beroende av starka hertigar

Samt Kungapartiet, även kallad Regalieorden (ska inte förväxlas med de tämligen nyuppförda militära enheterna under samma namn). Här hittar man de flesta markiserna, friherrarna, representanterna från de fria städerna, många länsfogdar, ganska många landlösa riddare samt en inte föraktfull andel baroner och några enstaka grevar. Den verkar givetvis för en stark centralmakt (kungamakt).

Till detta bör nämnas att Lysande Vägen genom kerisgassen av Zorakin har stor makt vid det zorakiska hovet och i Zorakien som helhet.


Sen framgår det inte helt hur hertigen av Inberg ställer sig. Anar man en lite mer komplicerad situation där hertigen och de olika markgrevarna stöttar olika partier?
birkebeineren
Admin
 
Inlägg: 6249
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inläggav Fraxinus » 2010-12-06 21:14

Hertigen av Inberg brukar generellt vara medlem av Greverydska orden. Och var han det inte från början så brukar han med tiden bli det. Framförallt för att han behöver andra nordliga hertigars (och adelsmäns) stöd mot Hertigen av Indarrike.

Däremot så har han större problem att få stöd mot de (i deras egna ögon) självständiga markgrevarna av Västmark och Järnmark då även dessa tillhör greverydska orden och deesutom är äldre institutioner än hertigtiteln. Den politiska väven i Inberg och Indarhalvön är med andra ord ganska komplicerad. Av hertigtitlarna så är hertigentiteln Inberg, Hertigtiteln Indarrike och hertigtiteln Yttersol de som bytt ägare flest gånger.

Man kan sägar att de inbördes strider som finns på Indarhalvön hänger ihop så här. Hertigen av Indarrike vill ha tillbaka två grevskap som givits till hertigen av Inberg av Iberiko bastarden för att att den (då) nyskapade hertigen av Inberg skulle bli mäktigare än markgrevarna av Västmark och Järnmark (som ingick i oppositionen mot Iberiko). När strider om dessa grevskap går igång tar hertigen av Salamora nästan regelbundet parti för hertigen av Inberg och faller ofta in i Indarrike för att plundra och helst belägra Indarsol. Priset på spannmål brukar nämligen snabbt bli 10 gånger dyrare på det sättet - något som i hög grad gynnar Salamora själv.

När Hertigen av Indarrike involverar sig i striderna om hertigtiteln i Yttersol (ofta för att gynna sina ekonomiska intressen i spannmålshandeln) ger hertigen av Inberg alltid stöd tilll den sida som är i opposition till den sida som hertigen av Indarrike stödjer. Då får Indarrike händerna fulla ett tag och har inte tid att strida om några grevskap. Om Hertigen av Salamora försöker få en av sina ohängda släktingar på hertigtronen i Inberg försöker hertigen av Indarrike och markgrevarna av Västmark och Järnmark förhindra det hela.

Om det utbrutit stridigheter om arvsrätten till något grevskap i Indarrike bruka hertigen av Salamora involvera sig för att själv försöker lägga beslag på grevskapet för någon släktings räkning. Om det utbrutit inbördeskrig i Indarrike om rätten till Hertigtiteln brukar Salamora återigen lägga sig i och försöka kapa åt sig hertigtiteln åt någon som är lojal mot honom eller ännu hellre åt sig själv. I sådana fall så får han nästan alltid hertigen av Yttersol som motståndare (vilken ofta får kraftigt ekonomiskt stöd från såväl Hertigen av Gredelmark och från Caddo - stora mängder av legosoldater från Gredelmark och Caddo strömmar vid sådana tillställningar ofta in under Yttersols banér).

Så för att förtydliga det hela så ligger kärnan (eller snarare kärnorna) i stridigheterna på Indarhalvön och i Inberg dels i en gammal strid om två grevskap som idag ligger i Inberg men som tidigare tillhörde Indarrike.

Dels handlar det om kontrollen över spannmålshandeln och spannmålspriset (om Indarrike är i inbördeskrig eller ännu bättre, om Indarsol belägras, så skjuter spannmålspriset i höjden).

Dels handlar en del av konflikterna (främst hertigstriderna i Yttersol och hertigen av Salamoras intressen i Indarrike) om Luksilernas personliga frihet och ställning i det Zorakiska samhället. När de adliga Luksilerna och de fria luksiliska ständerna upplever att en eller annan sida (i synnerhet Salamora) tenderar bli för stark reagerar de och låter skicka legosoldater till oppositionen.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
 
Inlägg: 1595
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inläggav birkebeineren » 2010-12-07 19:08

Mycket upplysande. :)

Lägger måhända erebosierna sig gärna i Indars spannmålspolitik på något vis?
birkebeineren
Admin
 
Inlägg: 6249
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inläggav Fraxinus » 2010-12-08 08:46

Erebosierna lägger sig gärna i eventuella strider om hertigtiteln i Yttersol med subsidier och legosoldater (liksom Caddo som ofta stödjer en eventuell motparten till Erebosernas kandidat). Även inbördeskrigen i Indarike kan se sin beskärda del av legosoldater från Erebos och Caddo. Allt som ofta brukar det dyka upp tre-fyra kandidater under de politiska striderna i Indarrike och Yttersol. I Inberg handlar det oftare om Markgrevarnas kamp mot hålla bort eller begränsa hertigen av Salamoras eventuella kandidat till hertigtiteln.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
 
Inlägg: 1595
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inläggav Fraxinus » 2010-12-08 09:27

Generellt så kan det sägas att Indarhalvön mer påminner om det feodala Frankrike och Italien med högre grad av livegenskap i vissa delar (södra Salamora, Indarrike och södra Yttersol. Kungens makt är dessutom förhållande vis svag i Indarhalvön utom möjligen runt Kra och Östmark.

Andra delar av Indarhalvön (främst i östra Indarhalvön) har högre grad av fria bönder i bysammanslutningar/kooperativ med valda hövdingar och köpingar (norra Yttersol som domineras av Luksiler - ledningen för städerna/köpingarna i Yttersol domineras ofta av gillen eller adelsmän) och små statsstater (i Gredelmark och vissa större köpingar i norra Yttersol).

Livegenskap kan nominellt även finnas här (bland de Luksiliska adelsgodsen) men är mer rester av hövdingasamhället där hövdingatiteln permanentats till en familj. Hövdingen i det Luksiliska samhället uppbar en roll som religiös, administrativ och militär ledare. Hövdingen uppbär även en viss juridisk roll och fungerar som domare i det Luksiliska samhället. Men det är inte hövdingen som fattar beslut om en person är skyldig eller inte utan det görs av 8 tingsmän-kvinnor.
Senast redigerad av Fraxinus 2010-12-08 09:32, redigerad totalt 1 gång.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
 
Inlägg: 1595
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inläggav Fraxinus » 2010-12-08 09:31

På Grindanu-halvön är däremot Kungens makt mer genomgående. Här börjar det Zorakiska samhället alltmer ta formen av en nationalstat med en renässansfurste i spetsen för riket.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
 
Inlägg: 1595
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Kruxhelm och Miskrun

Inläggav LoveFiction » 2010-12-24 21:26

Satt precis och läste och skrev av kvädet om Hertig Miskrun på sidorna 54-55 i spelarboken av Ereb Altor-boxen.

Vet inte om det sagts något om det efter sidan 11 i denna tråd, men där uppfattar jag det som att i EA-boken är det hertig Miskrun som antänder oljan i floden medan Kung Kruxhelm är för långt bort för att göra något åt saken medan 'halva Zorakin' brinner, och hertig Miskrun tar med sig Valedutt in i Torilskogen och försvinner - lämnandes en 'jungfru Linn' (samma mö som gav honom hans avskedskyss?).

Då måste ju hertig Miskrun sakna arvingar.
Jag fick uppfattningen på sidan 11 av denna tråd att det sagts att Miskruns arvingar tog över efter att Kung Kruxhelm blivit avsatt, eller liknande. Eller missförstod jag då allt? ^.o
LoveFiction
Zorakisk Väpnare
 
Inlägg: 96
Blev medlem: 2010-12-15 19:16
Ort: Uppsala

Inläggav Fraxinus » 2010-12-25 21:06

Alla damer som tar avsked i balladerna är möer. Den här gången var dock nämnda mös mage i växande. Visserligen är det möjligt att de enbart var trolovade men det tycks som om hertigen tagit ut brudsängen i förskott. I vilket fall som helst blev innehållet i möns mage arvinge till hertigdömet. Och en riark (präst) som trollades fram kunde senare intyga att de unga tu gift sig natten innan hertigen red i väg för att sedan aldrig återvända.

Och ja det är Miskruns olja som antänder Pharynx och Likermark. Det trodde jag att du kunde utläsa från texterna här i Zorakin-tråden.

Vad gäller Kruxhelm så hade han gott om tid att samla hären. Han gjorde inte det. I stället satt man "i rådslag i sex veckor" sedan kungen blivit förgrymmad på att Miskruns olja antänt norra delarna Likermark och västra delarna av Pharynx. Kungen undlät också att kalla till mönstring i början av invasionen trots att hertigen där skickade flera bud om att hertigdömet behövde hjälp. Med andra ord satt Kung kruxhelm still i mer än 14-18 veckor trots att han fick bud och information om vad som försiggick och trots att han rimligen borde veta att detta var en allvarlig situation.

Kungen behövde heller inte invänta adelsmännens uppbåd. Han hade också möjlighet att reagera själv. Hans eget kungliga rytteri uppgick redan då till ca 1000 riddare (Palatsriddarna och riddarna från kungsmarken - markisaten). Han kunde utan att invänta adelsmännens stöd samla ihop ca 600 - 800 av sina egna riddare och 1500-2000 man i fotfolk. Det hade sannolikt räckt för att stoppa svartfolksinvasionen.

Nej du kan inte rädda honom. Kung Kruxhelm kommer att vara inkompetensförklarad bland en stor andel av Pendons och Grindanus befolkning. :D

Miskrun blir en tragisk figur i balladerna. Både en symbol för hjältemod och en syndabock för de bränder som uppstår.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
 
Inlägg: 1595
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inläggav LoveFiction » 2010-12-25 22:25

Försökte inte rädda någon, bara få rätsida på något som jag tyckte sade emot varandra ^.o
LoveFiction
Zorakisk Väpnare
 
Inlägg: 96
Blev medlem: 2010-12-15 19:16
Ort: Uppsala

Inläggav Fraxinus » 2010-12-25 22:48

Trodde heller inte det. Ville bara skämta med dig. Det är bra att du lyfter upp frågetecken. Som med Miskruns mö. Nu har vi ordnat även den detaljen. :wink:
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
 
Inlägg: 1595
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inläggav birkebeineren » 2010-12-29 16:51

birkebeineren
Admin
 
Inlägg: 6249
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inläggav birkebeineren » 2010-12-29 22:58

Fraxinus skrev:Kungen behövde heller inte invänta adelsmännens uppbåd. Han hade också möjlighet att reagera själv. Hans eget kungliga rytteri uppgick redan då till ca 1000 riddare (Palatsriddarna och riddarna från kungsmarken - markisaten). Han kunde utan att invänta adelsmännens stöd samla ihop ca 600 - 800 av sina egna riddare och 1500-2000 man i fotfolk. Det hade sannolikt räckt för att stoppa svartfolksinvasionen.

Ovanstående visar situationen i Zorakin år 128 eO men fick mig att undra hur stor styrka ungefär den nuvarande kung Valien VII kan mönstra år 610 eO (om vi håller det nybildade (och "hemliga"?) Regaliegardet utanför)?
birkebeineren
Admin
 
Inlägg: 6249
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inläggav Fraxinus » 2010-12-30 15:37

Efter diskussioner med Rubicon beslutade jag att modifiera Regaliegardena något. Det första gardet var ursprungligen tänkt att bestå av 3000 man som de första legionerna. Dessa skapades av nuvarande kungens far som inte satt på lika djupa kunskaper om antika jorpagniska kejsariden som nuvarande kung. Och det andra gardet skapades av nuvarande kungen och är beväpnat med längre bardisaner.

Dagens kung har dock beslutat sig för att göra om systemet till det mer senantika systemet som kallades för Themata-systemet.

Det skapades under tidig byza...eh...senkejserlig tid. Det bygger på att varje soldat indelas i en Touma (typ regemente om 2400 man). Varje Touma består av ett militärdistrikt. Soldaterna inom respektive Touma får en jordlott att bruka som ska livnära dem. Motkravet är att de ställer upp som soldater och regelbundet kommer till övningar. Deras söner ärver jordlotten och arbetet som soldater. Ett form av rotesystem helt enkelt. Detta blir mycket billigare för staten (kungen).

Som läget är nu så har även det 1.a gardet (Touman) krympt till 2400 man. Denna Touma eller regemente är stående i 6 garnisonsorter där Pendon är den ena. Detta är det enda stående regementet i Regaliegardet med fulltidsbetalda soldater. De andra regementena är som sagt "vilande" där soldaterna livnär sig som jordbrukare och om med jämna mellanrum övar som soldater. Dessa vilande regementena är två till antalet.

Av de "vilande" soldaterna brukar dessutom 800 man vara stående under 1 helt år i ett roterande schema vilket gör att soldaterna har aktiv helårstjänst vart 6 år. Om det inte blir allmän inkallning i samband med krig.

Den 2.a gardets (Toumans) soldater är lokaliserade inom Pharynx hertigdöme.

Den 3.dje gardets (Toumans) soldater är lokaliserade till de Kungsmarker som finns inom de andra hertigdömena i Grindanu. Fristäderna och Kungsmarkerna i Indarsol förser huvudsakligen kungen med ett rytteri samt

Sammantaget består dessa tre regementan av 7200 man varav således 2400 man är stående heltidssoldater.

Kungens stående styrkor som är omedelbart gripbara är ca 200 man från kungliga palatsgardet (riddare), 2400-3200 regaliegardister och 300-400 bågskyttar.

Efter mobilisering kan kungen i teorin mönstra ca 1200 man rytteri (kungsmarkens och markisernas rytteri samt palatsvakten) varav ca 300-400 man står att finna i Indar. Samt ca 7200 man regaliegardister (infanterister) samt ca 1000 bågskyttar (där samtliga finns i Grindanu och Inberg). Utöver det tillkommer även fristädernas soldater.
Senast redigerad av Fraxinus 2010-12-30 15:58, redigerad totalt 1 gång.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
 
Inlägg: 1595
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inläggav Fraxinus » 2010-12-30 15:55

Vad gäller rytteriet vid tiden för svartfolksinvasionen så var dent sannolikt lägre till antalet. Jag räknade på dagens kungsmarker. Sannolikt hade Kruxhelm kunnat mönstra 700-800 man totalt och i praktiken kanske 500-600 man i eget rytteri.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
 
Inlägg: 1595
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

FöregåendeNästa

Återgå till Länder & Platser

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst