Furgia

Samlingsplats för alla länder och platser
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

En titt på Ketoriam

Bild

Gråa områden är stadsbebyggelse.
Mörkgröna områden är tempelområden.
Mörkgult symboliserar de tjugo palatsområdena.
Lila är Nekropolis.
Rött är viktiga vägar och broar.
Ljusgult är odlade områden. Inom stadsmuren utgörs de av trädgårdstäppor och små fruktträdgårdar. Dess är dock inte tillräckliga för att försörja staden utan varje dag förs ton med luvsmedel in på både vägar och vatten.

Som ni kan se gick det en gång en bro över den strömma Harytis, men den är numera bruten då man inte vill föra handel med sina norra grannar (fast här i öst)
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Tjusigt! :)

Om stadsmästeriet i Lîrvella vill handla med det mäktiga Furgia gör de det då i Ketoriam? Är förresten något sagt om kontakter mellan Cereval och Furgia?
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Kontakten mellan Cereval och Furgia är nog i det närmasete obefintlig. Mellan dessa länder ligger Nidland och Kalmurri, två länder som är fiender till Furgia. Båda dessa stater konrollerar demontungan och är nog inte villiga att låta en furgisk eller cervallisk konvoj passera dessa länder.

Furgia för inte överhuvudtaget någon handel norr ut genom Kalmurri. Bron över Harytis i Ketoriam var tidigare den enda övergången i civiliserad trakt och nu är den bruten.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Matartikeln finns kvar. Skall lägga upp den snart.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Det Furgiska köket

Maten i Furgia har en stor variation och skiftningar beroende på vart man befinner sig. Maten i västra Furgia tenderar att vara mindre salt än den i östra. Detta beror på att salt inte kan tas ur sötvattenshavet utan måste fraktas från de östra haven. Längs med kusterna äter man mer skaldjur vilket inte kan transporteras under en längre tid. Det finns lokala specialiteter och variationer med de olika folken som lever på den furgiska halvön. Det skiljer sig också från rik och fattig, men de rikas måltider är sällan luxulösa festbanketter varken till vardags eller fest. Då Furgia varken har någon större matbrist eller haft några stora missväxter anses inte frossandet vara ett tecken på lyx.
Skillnaden är också stor mellan stad och land. I de större städerna finns ofta ett förbud mot att ha egna matlagningshärdar i de större hyreskasernerna (brandrisken är stor). Detta gör att man istället får gå till de små krogarna och gatuköken. Man kan både äta på plats eller än vanligare ta med för att äta hemma. Vanligt är också kallskuret, inläggningar och rå mat som kan köpas från respektive handlare. Hos de rika stadsborna finns ofta ett kök och man äter därför tillagad mat. På landet lever man som de flesta med en egen matlagningshärd. Man får också producera betydligt mer av maten själv som annars ses så självklar i städerna.
Furgierna försöker också komponera en måltid med harmoni. Färger och former skall bilda en harmonisk samklang lika mycket som smaker och dofter. Man serverar inte heller hela djur då det anses föra otur med sig utan gör hellre grytor, wokar eller soppor. Till begravningar är det dock vanligt att man äter hela djur kroppar. Vid en rik mans begravningsfest serveras helstekta enhornsbufflar till så många som möjligt medan en fattig familj ofta delar på en kyckling eller i värsta fall en sparv.

Spannmål

Vete och korn är de absolut vanligaste spannmålen i Furgia följt av ris och råg. Från Sombatze importeras även hirs och majs.

Bröd, salt och olja

Grunden för all mat i Furgia är brödet. Bröd finns i olika variationer. Den vanliga brödkakan, ”krumh”, är bakat på grovt vete eller kornmjöl. Brödet finns i många varianter, allt från enkelt bröd till variationer med inbakat kryddor, ost, grönsaker eller korv i en ”krumha2 eller ”krumhum” (en mer pizzapaj liknande skapelse). Brödkakan kan också användas att servera mat på eller bara ätas med olja och salt. Den vanliga frukosten i Furgia består av just bröd, salt och olja och ibland lite frukt. För många består också lunchen av detsamma med en bit korv till. Oljan man har till brödet är kallpressad olivolja. Andra oljor som förekommer i Furgia är främst olja pressad från olika nötter ex. jordnötsolja.

Korv och kål

Varje by har sin stolthet hos sin korvmakare. Här stoppas inte vad som helst ned för att malas, kryddas till oigenkännlighet utan köttet skall vara färskt och komma från samma djur. Kryddningen varierar liksom efterbehandlingen. Här finns rökta kumminkorvar, inlagd ankkorv, torkade hästleverkorvar, kokta fläskolivkorvar och syrade fett och buffel korvar. Korven är antagligen den statslevande furgierns största och troligast enda intag av animaliskt protein. I staden Ketoriam finns nästan 20 000 korvmakare som åtminstone har tre specialiteter vare samt ett antal varianter som köps in utifrån
Kål äts ofta till korven. Kålen brukar få syra och kryddas för att både få en längre hållbarhet och större variationer i smaken. Kål serveras också rå. Många kålsorter odlas även om vitkål är den vanligaste

Fisksås

Furgierna älskar sin fisksås som kallas ”Ghum”. Man tar fiskrens och lägger det i en hink med lite vatten och låter den stå i solen en vecka eller två. Då den börjar bubbla och jäsa slår man av den och silar bort fiskrenset, kvar har man sedan en sås som kan kryddas efter smak. Såsen finns i flera varianter och kvaliteter. De riktigt rika köper ”tusenårssås” som fått stå i minst fem år för att mogna. Dessa ”tusenårssåser” är svarta och mycket mustiga. Fattigare folk får köpa enklare sorter som varierar i färgen från ljusa guldbrunt till mörkare brun.

Fläsk

Den absolut vanligaste köttet i Furgia kommer från grisen. Grisen passar i Furgia då den lever på i princip vad som helst. Istället för att ta upp värdefull åkermark för att beta kan man ge dem sådant som människorna inte vill äta, blast och spannmål med dålig kvalitet. Grisen blir en slags biprodukt av det intensiva jordbruket. Av fläsk gör man korv men även grytor, soppor eller steker köttet som det är, det senare är dock dyrt då det krävs att kötet är relativt färskt.

Lök

Lökar av olika slag äts gärna. Syltlökar, gula lökar, silverlökar, rödlökar och salladslökar äts både råa, inlagda eller som kryddor i grytor eller soppor.

Frukt och grönt.

Förutom kål och lök bjuder det Furgiska köket på en mängd olika grönsaker. Tomat är kanske den tredje vanligaste grönsaken i Furgia. Den äts främst is soppor och grytor men kan även bakas in i bröd. Oliver och paprika används flitigt liksom rabbarber. Baljväxter som sockerärtor, bönor och kikärtor odlas i växelbruk
Äpplen, päron plommon, körsbär odlas flitigt i Furgia. De furgiska körsbären är kända för att vara större och ljusare röda än andra sorter.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Tionde brevet

Brev till Bonitsal Alfredo av Hixani

Min kära vän!

Då jag inte har lyckats utverka resetillstånd varken västerut eller söderut vänder jag åter mot östern. Jag reser med karavan över den stora Kahorumslätten för att så småningom nå Bahus, huvudstaden i Maeri provinsen. De delar av slätten vi skall passera är den östra. Kahorum böjer sig runt Lammara, centralbergen i Lisisprovinsen och delas upp i centralstäppen som ligger i söder, västra, östra stäpperna och nordöstra som ligger avskilt - en mer blandad terräng skiljer av den från resten av stäppen.

Vi reste mycket tidigt på morgonen och trots att solen gått upp låg dimman så tät att jag inte kunde se Listim eller Lissisjön en sista gång. Vår karavan nådde Kahorums slätt redan till aftonen. Nästa dag färdades vi ut över den väldiga slätten. Kahorum var som ett hav av gräs med, inga träd eller kullar som bröt av, utan bara ett väldigt stor platt plats med gräs, och blommor bredde ut sig framför vår karavan. Jag förstod inte först hur vi skulle kunna hitta fram utan varken väg eller några landmärken tills jag fick syn på stänger med bundna röda och blåa band fladdrande ifrån. Min guide, Amam, berättade för mig att de var utställda med jämna mellanrum så att man alltid skulle kunna se en stång från en annan. Man behövde bara följa dem för att nå till gränsen till Maeriprovinsen där en vanlig väg tog över. Jag frågade då varför man inte byggde en väg över slätten. Svaret jag fick var att dels var det omöjligt för om inte vägen sopades bort i de kraftiga vinterregnen så växte de snabbt igen under resten av säsongen och dels tillät inte nomaderna det.

Efter ett tag började jag känna igen en hel del av blommorna som växte i gräset. Många av de blommor och blad som gror här är desamma som växer i åkrarna hemma i Zorakin. Prästkragar, etinstjärna, vallmo, smörblommor, blåklint, tistlar och kardborrar. Dessutom växte här mycket vejde villt. Hemma odlas vejden för sin billiga blå färg men här växte den villt som om den vore ogräs. På kvällen frågade jag om man skördade vejden även här där den växte så rikligt och villt. Karavanledaren berättade att det bara var nomaderna som använde sig av vejden på slätten. Billiga blåa färger kom från Indigon som odlades i provinserna Farafara och Teaori. De flesta föredrog dock importerad traxilmisk kobold med sin mera intensiva blåa färg.

Efter åtta dagars resand, över ett landskap som ändrades lite och verkade nästan spöklikt avbefolkat (i jämförelse med resten av Furgia, där man alltid tycks kunna se ett hus) fick vi så se skymten av de första nomaderna. En spanare på en ponny fick syn på oss men försvann snabbare än blixten. På de nionde dagen kom ett litet följe ridande mot oss. Det visade sig vara en stamhövding med sitt följe av rådgivare och livvakter. Hövdingen välkomnade karavanledaren och gåvor utbyttes. Efter en lång förhandling om den tribut som skulle betalas för att passera klanens område bjöds hela karavanen till fest. Den aftonen bjöds på ett gästabud som skulle få vilken baron hemma som helst att bränna hela sin årsinkomst på en gång. Importerade kryddor, frukter och viner jämte dyra söta sylter, vitt bröd och småvillt. Grillat hästkött (från ponnyer, inte fullbloden) och den egentillverkade spritdrycken Tchaves. Äntligen fick jag svar på vad man använde vejden till, man kryddar tydligen tchaves med den och efteråt räcker man ut tunga för att visa att den är blå.

Under festen fick jag tillfälle att undersöka våra värdar. De ser ut som golwynder fast de är mörkare och mera väderbitna än furgier - men det är väll bara vad man kan vänta sig av ett folk som lever mera ute och med en nomadisk livsföring. Deras kläder är av typiskt furgiskt snitt men mera praktiska för att inte vara i vägen då man rider. Deras sätt att föra sig och bete sig mot varandra är också det furgiskt men med vissa skillnader. Ingen i klanen är undernärd eller utstöt, även om vissa har slitna och avlagda kläder, så får alla lika stor del ur mat och ved föråden (även om torkad hästspillning är det vanligaste brännslet till eldarna). Klanledaren står i samma förhållande till sina klanmedlemmar som en furgisk adelsman står till sina undersåtar, fast den stora skillnaden är att alla i klanen är släkt på ett eller annat sätt.

Dagen efter fördes vi tillbaka till stolparna och fortsatte vår resa.

Din Vän

Otharo Rådsfaste
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2428
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Inlägg av gtjorgo »

Strålande Snibben, Bifall!
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Har du möjligtvis några personporträtt av kungliga familjen i Furgia på gång Snibben? Kanske också någon viktig adlig eller ämbetsinnehavare?
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev:Har du möjligtvis några personporträtt av kungliga familjen i Furgia på gång Snibben? Kanske också någon viktig adlig eller ämbetsinnehavare?
Kort svar: Nej!

Längre svar: Jag har på sista tiden tittat på Kentaurer och Ljusna för att kunna avsluta dessa. Furgia får så länge ligga på hyllan, åtminstone tills Kentaurer är färdigt (fast man vet aldrig så noga).
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Legendarisk furgisk illusionist Toalpios T'tahhah. En av grundarna av Ordo Magica i Krilloan.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Avled i berusad tillstånd 599 eO.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Snibben: Har du sett denna gamla karta över språkfamiljerna i Furgia? http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... 5kfamiljer

Talar dina furgier dels ett golwyndisk språk och dels ett sydakrogalisk? :?:
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev:Snibben: Har du sett denna gamla karta över språkfamiljerna i Furgia? http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... 5kfamiljer

Talar dina furgier dels ett golwyndisk språk och dels ett sydakrogalisk? :?:
Furgia är en stat med många folkslag :wink:

Jo, faktiskt, så är det. Även om man i öst alt mer börjar lägga om till Furgiska (det störsyta språket i den Golwyndiska språkfamiljen). Tänk Latin i Gallien (nuvarande Frankrike). Det var inte ett stort språk men urinvånarna tog upp det och det konkurerade ut det egna språket. Samma sak kanske har hänt i Östra Furgia 1200 e.O.?
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

Oj, denna hade jag helt missat! Kartan över Altor kommer inte vara så detaljerad (inte denna iaf). Det ser ut som om det är ön på västkusten som saknas samt att jag skulle kunna flytta bergen mer åt kusten.

Stämmer detta?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Vad tros om en karta över Furgia? :)
Skriv svar