Trakorien

[Jan Erik Söderman]

Tycker definitivt att det ska vara en egen kontinentaljorisk dialekt

Låter väl bra. Jag ser Bzegusta som det som var den tredje stora maktfaktorn i Premagillisk historia efter Munzga och Moril Dilaz. Eventuellt dominerades den av Kabrinz när den erövrades av klavykerna och eventuellt finns dessa tankar bevarade på ön eftersom LV aldrig haft något inflytande där? Kan Kabrinz, Trocuspa, De gamla gudarna med mera tänkas ha blandats ihop till en enda stor röra här? Finns det något skumt kloster i varenda landsände med några nya munkar som ligger i fejd med alla de andra? Eventuellt finns Shamashdyrkan som blandats med LV här och fungerar som en lugnande faktor på alla de små ordnarna eftersom bönderna tillhör denna religion i stor utsträckning?

[birkebeineren]

Bzegusta är en trakorisk provins som inna dess var en Magillisk och kontinetaljroisk ö i ca 700 år. Jag utgår ifrån att man talar en nyjorsik dialekt på dessa öar eller har trakoriens västjoriska dialekter (under perioden 900-600 tilhörde nog den lokala joriska dialekten Västjorin som en brygga mellan Aidne och trakorien) ersatt denna bzegustiskan?

Västjoriska eller Kontinentaljoriska?

en andra fråga. Bzegusta sägs ha haft hårdare styre än övriga Magilre innan klavykernas invasion, även om det inte var värre än för bönderna hos klavykerna.

Vad sägs om att det var Kabrinziordens som var orsaken till detta hårdare klimat?

Vi kan rimligtvis utgå från historien och språkträdet att mot slutet av Kejasardömet Jorpagnas tid har i imperiets västra delar grunden till västjori lagts. Eftersom då Trakorien (södra Palamux), Magilre och ön Bzegusta(?) var del av riket så har dialekterna/språken till en början samma ursprung. Sen när Den Tredje Konfluxen inträffar går Palamux med sitt eftervart Klavykiska rike en väg medens Magilre och Bzegusta går en annan som delar av det såkallat kontinentaljoriska (både rike och kultur).

Bzegusta talar således en kontinentaljorisk dialekt fram till ca 100 eO. Så kommer klavykerna med sitt västjoriska språk och erövrar ön. Det står i Magilre-modulen att när den klavykiske ädlingen Ogilanz Ry'Caril flydde hemlandet och Fontra Cilor följde många även från andra städer med, och de bosatte sig de flesta på Bzegusta. Här blev Ry'Carilerna både en del av öns befolkning och ironisk nog även orsaken till att klavykerna erövrade den självständiga ön (eller rättare sagt, "det åttonde hertigdömet"?). Klavykerna och deras arvtagare trakorierna behärskar fortfarande Bzegusta.

Så vilket språk dominerar nu ön, det västjori-tillhörande trakoriska eller den kontinentaljori-tillhörande magilliskan? Jag föreslår båda. De härskande trakorierna talar trakoriska (bralgiska/paratorniska) och de underkuvade bzegustierna talar magilliska (bzegusti).

Att bzegustierna vart ett hårt kuvat folk innan klavykernas erövring (de måste ha varit kuvade lokalt eftersom ingen enat Magilre då fanns) kan förklaras med att Kabrinzi Orden här var mycket stark funkar som en lösning. En annan variant skulle kunna vara att detta med den hårda kuvningen utfördes av den bzegustiska hertigen som var en tidig följare av Lysande Vägen i ett annars Kabrinztroende Magilre. Om LV var hårdare än Kabrinz kan vara en tolkningsfråga men Kabrinzkulten kan av propagandaskäl ha utmålat den som sådan.

[Mikael]

Tycker definitivt att det ska vara en egen kontinentaljorisk dialekt

Låter väl bra. Jag ser Bzegusta som det som var den tredje stora maktfaktorn i Premagillisk historia efter Munzga och Moril Dilaz. Eventuellt dominerades den av Kabrinz när den erövrades av klavykerna och eventuellt finns dessa tankar bevarade på ön eftersom LV aldrig haft något inflytande där? Kan Kabrinz, Trocuspa, De gamla gudarna med mera tänkas ha blandats ihop till en enda stor röra här? Finns det något skumt kloster i varenda landsände med några nya munkar som ligger i fejd med alla de andra? Eventuellt finns Shamashdyrkan som blandats med LV här och fungerar som en lugnande faktor på alla de små ordnarna eftersom bönderna tillhör denna religion i stor utsträckning?

Gillar din idé om religiös oreda och rivaliserande munkkloster!
Har dock hunnit ändra mig om Kabrinziorden och drar tillbaks det förslaget.

[Mikael]

Så vilket språk dominerar nu ön, det västjori-tillhörande trakoriska eller den kontinentaljori-tillhörande magilliskan? Jag föreslår båda. De härskande trakorierna talar trakoriska (bralgiska/paratorniska) och de underkuvade bzegustierna talar magilliska (bzegusti).

Att bzegustierna vart ett hårt kuvat folk innan klavykernas erövring (de måste ha varit kuvade lokalt eftersom ingen enat Magilre då fanns) kan förklaras med att Kabrinzi Orden här var mycket stark funkar som en lösning. En annan variant skulle kunna vara att detta med den hårda kuvningen utfördes av den bzegustiska hertigen som var en tidig följare av Lysande Vägen i ett annars Kabrinztroende Magilre. Om LV var hårdare än Kabrinz kan vara en tolkningsfråga men Kabrinzkulten kan av propagandaskäl ha utmålat den som sådan.

Språket tycks vi vara överens om, gillar förslaget med tvåspråkigheten, mycket bra.

Jag backar med kabrinziidén. Tycker nu det rimmar illa med Ry'carilättens LV vurmande och 50 årskriget och den patriotism som förknippas med de striderna men inte med Kabrinz. Så förslaget återkallas.
Men jag tvekar också om att LV är lösningen. Det är klavykerna som påstår att Bzegusta var under extra svårt ok inte kabrinzi. Visserligen kan detta även skyllas på LV av klavykerna, men då blir frågan var finns unset av sanning som ligger bakom? Varför innebar LV att ogden var lite extra hård? Det tycks ju ha varit hårdare än i Magilre, eller åtminstone hårdare än i de icke kabrinzikontrollerade okten. Vi talar förmodligen om ett par generationer ogd också.
Vi kan helt enkelt konstatera att Bzegustas ogd hade extra hårda nypor. Om någon annan vet något om Bzegusta som ger lite extra krydda så var så god att föreslå.

Jag funderar också på om Bzegusta skall få en egen tråd. Jag får känslan av att ön annars kan försvinna lite i det annars omfattande officiella materialet som finns om Trakorien. Vad tros?

[Brior]

Jag funderar också på om Bzegusta skall få en egen tråd. Jag får känslan av att ön annars kan försvinna lite i det annars omfattande officiella materialet som finns om Trakorien. Vad tros?

Jag tycker att det än bra idé och får erkänna att jag inte ägnat ön många tankar sedan speltiden. Det positiva är att ni andra därmed kan husera tämligen fritt.

FYI så kommer jag antagligen att byta plats på Mereld och Bzegusta i romanen men det är inget ni behöver fästa er vid i projektet.

[Baldyr]

Dispositionsmässigt tycker jag nog att Bzegusta sorterar in under Trakorien i wikin, givetvis med sin egen huvudartikel (så småningom). Däremot kan man säkert föra den här diskussionen i en separat tråd. (Jag är generellt för fler trådar.)

Vad gäller rivaliserande kloster så föreställer jag mig att nastrolitiska kloster återfinns även utanför Nastrôl, kanske främst felikerkloster. Nastroliter har (åtminstone enligt mitt pågående arbete) även utvandrat ned till Torilia (fast i landsflykt) så man kan säkert hitta öppningar där. Vad pratar vi om för årtal för etablering av kloster på Bzegusta, förresten?

/Baldyr

[gtjorgo]

Enligt språkkartan (sida 51) i EAs kampanjbok så talar man "övriga språk" på Bzegusta och på grannön Mereld. Kanske har dessa två öar ett gemensamt förflutet om inte mer så än språkligt? Nu förtiden kanske Bralgisan samt magilliskan är det som talas i stugorna men när man frågar bzegusterna själva kanske det svarar att de har ett alldeles eget språk minsann (lite som när Walesarna sjunger nationalsången sin, men inte fattar ett dyfft). Några gamla patriotiska stofiler i inlandet kanske talar ur bzegustiska men det ses snarare som en kuriositet än ett gungerande språk?

Vad tror ni? EAs kamppanjboks kartor är ju inte alltid helt korrekta bör tilläggas. Se bara Religionskartan och Klomellien.

[Baldyr]

Enligt språkkartan (sida 51) i EAs kampanjbok så talar man "övriga språk" på Bzegusta och på grannön Mereld. Kanske har dessa två öar ett gemensamt förflutet om inte mer så än språkligt?

Jag tror mycket på att öarna har gemensamma drag. Man lär ju ha handlat med varandra genom historien, gift sig med varandra och så vidare. Dessutom kan öarna ha befolkats gemensamt från första början, alternativt omfattats av samma folkförflyttningar. Kafrilerorden torde exempelvis funnits på ön redan innan trakoriernas dåraktiga invasionsförsök av Mereld.

Vad gäller språk så finns det andra som har bättre koll på projektet i stort. Jag är dock inte främmande för ett lokalt språk som överlevt bland folket. Trakorierna ser nog inget behov av att undertrycka kuvade folks språk och seder, väl? Bralgiskan har givetvis vunnit mark då det är herrefolkets språk, men man befattar sig samtidigt knappast med de bredare folklagren. Föreställer jag mig.

Vidare vad gäller Bzegusta så föreställer jag mig att flottbasen utgör öns själva syfte, varför övriga näringar är outvecklade. Det flödar in mängder av gods för att försörja flottbasen och själva staden däromkring (namn?) men ön producerar knappast någonting av värde för exportmarknad. Inflödet av resurser kommer givetvis lokalbefolkningen till del genom marknadsekonomins mekanismer, vilket lett till att man i det stora hela är ganska nöjda med trakoriernas närvaro. (Relativt dräglig levnadsstandard, lätt att hitta avlönat arbete vid varven för arbetsfört folk, o s v.) Trakorierna ser å andra sidan fördelar med befolkningens lojalitet och intresse att tjäna pengar. För pengarna köper man ändå mest importerade produkter från Paratorna, vilket gynnar handelshus där amiraler och andra själva har aktieposter.

Kastyke-kyrkan bör oavsett vara närvarande och kan ju ha någon intressant funktion. Likaså Digeta Longa.

/Baldyr

[Brior]

Enligt språkkartan (sida 51) i EAs kampanjbok så talar man "övriga språk" på Bzegusta och på grannön Mereld. Kanske har dessa två öar ett gemensamt förflutet om inte mer så än språkligt? Nu förtiden kanske Bralgisan samt magilliskan är det som talas i stugorna men när man frågar bzegusterna själva kanske det svarar att de har ett alldeles eget språk minsann (lite som när Walesarna sjunger nationalsången sin, men inte fattar ett dyfft). Några gamla patriotiska stofiler i inlandet kanske talar ur bzegustiska men det ses snarare som en kuriositet än ett gungerande språk?

Skulle inte öarnas udda språk kunna vara besläktat med den Laabniska tungan med konstiga namn som Voag Aspede och Srid-be-Ghile på Bhannavil? Man kan tänka sig tidiga kolonister som kom över det stora havet i väster före den tredje konfluxen - kanske rentav från ett sjunket "Atlantis", åtminstone enligt legenderna. Denna kultur trycktes sedan tillbaka av Jorer och andra. Kanske kommer Banzikan ursprungligen från dessa kolonister?

[Brior]

- kanske rentav från ett sjunket "Atlantis", åtminstone enligt legenderna.

Fick en idé rörande ett sådant Atlantis: Sköldbärarna/jorddragarna (tex Jagernatha som drar Marjura) sägs ju vara utvalda bland furianerna - eldvarelser i planetens inre - för att försvara sina fränder med stensköldar. Kanske återvände jorddragaren som bar "Atlantis" till sitt folk pga av lång och trogen tjänst / ålder / desertering eller liknande? Kanske satte människorna i "Atlantis" rent av igång något som de inte skulle rört i.

[Brior]

Projekt på mitt bord just nu:

• - ...
  - en grundlig beskrivning av Nastrôl
  - ...

Bara medan jag kommer ihåg det Baldyr: Vad gäller HOXOH så hör det ju till Nastrôl, men jag föreslår (och föreställer mig) att staden är mycket självständig och lydande under sina egna underliga lagar, lite av ett Hong Kong / Las Vegas / Hollywood. Detta sagt för kontemplation innan du knyter staden för hårt till makter i övriga Nastrôl.

[Mikael]

Enligt språkkartan (sida 51) i EAs kampanjbok så talar man "övriga språk" på Bzegusta och på grannön Mereld. Kanske har dessa två öar ett gemensamt förflutet om inte mer så än språkligt? Nu förtiden kanske Bralgisan samt magilliskan är det som talas i stugorna men när man frågar bzegusterna själva kanske det svarar att de har ett alldeles eget språk minsann (lite som när Walesarna sjunger nationalsången sin, men inte fattar ett dyfft). Några gamla patriotiska stofiler i inlandet kanske talar ur bzegustiska men det ses snarare som en kuriositet än ett gungerande språk?

Skulle inte öarnas udda språk kunna vara besläktat med den Laabniska tungan med konstiga namn som Voag Aspede och Srid-be-Ghile på Bhannavil? Man kan tänka sig tidiga kolonister som kom över det stora havet i väster före den tredje konfluxen - kanske rentav från ett sjunket "Atlantis", åtminstone enligt legenderna. Denna kultur trycktes sedan tillbaka av Jorer och andra. Kanske kommer Banzikan ursprungligen från dessa kolonister?

Ja det är en tanke jag själv haft med anledning av att jorin på åtminstone Palamux har väldigt unika ord och namn. Jag tänkte mig att detta utvecklats i en issolerad unik miljö Laabne utan kontakt med andra, eller under 1000 år och kontakter med huelerna och annan ursprungsbefolkning.

Sedan hade väl också Söderman någon idé om "atlantis" med bla djurfolk...kanske kommer språket därifrån liksom fågelfolket? Kan de konstiga namnen på platser osv ha ett ursprung i dess djurfolks språk...av vilka endast fågelfolket dock överlevt den joriska invasionen, i övrigt har de stupat för sjukdomar och svartfolk?

[Jan Erik Söderman]

Japp i min Jih Pun idé fanns det ett ursprung med i princip ett atlantis ifrån innan första konfluxen. Detta sjönk i havet men en del av invånarna överlevde som andar som spred den gamla kulturens inflytande till länderna runt det stora världshavet varav västerhavet är en del. Jih Puns Ki och Fridens Väg är ju ganska lika Banzikan så att de har någon form av gemensamt ursprung för otroligt länge sedan är ju ganska coolt. Sedan har det ju gått 11200 år sedan denna andra kulturs undergång och allt som finns kvar är någon slags just andliga principer som dykt upp lite här och var. I så fall kan Trocuspa som vi diskuterat förut var någon slags Bhanavilsk skyddsande som blandades ihop med Joriska kolonisatörers stridskonst för att skapa Banzikan vara en sådan ande ifrån början.

[Baldyr]

Skulle inte öarnas udda språk kunna vara besläktat med den Laabniska tungan med konstiga namn som Voag Aspede och Srid-be-Ghile på Bhannavil? Man kan tänka sig tidiga kolonister som kom över det stora havet i väster före den tredje konfluxen - kanske rentav från ett sjunket "Atlantis", åtminstone enligt legenderna. Denna kultur trycktes sedan tillbaka av Jorer och andra.

Utan att vara införstådd med resten av språkdiskussionen så tycker jag att det låter som en bra idé.

Kanske kommer Banzikan ursprungligen från dessa kolonister?

Jag tänkte försöka mig på att skriva ett utkast till Trocuspas Banzika nu i helgen (jag är ledig ), så vi kan ju plocka upp tråden på religionsforumet sedan. Själv hade jag nog tänkt låta andra råda över banzikans ursprung, utan fokusera på just den religiösa varianten i Trakorien.

Fick en idé rörande ett sådant Atlantis: Sköldbärarna/jorddragarna (tex Jagernatha som drar Marjura) sägs ju vara utvalda bland furianerna - eldvarelser i planetens inre - för att försvara sina fränder med stensköldar. Kanske återvände jorddragaren som bar "Atlantis" till sitt folk pga av lång och trogen tjänst / ålder / desertering eller liknande? Kanske satte människorna i "Atlantis" rent av igång något som de inte skulle rört i.

Fler goda uppslag. Det är givetvis just så någonting sådant borde fungera. Jag gissar att ön Kymm sjönk på detta vis - efter att man fuskat med metall-tillverkning, var det väl?. Förmodligen grävde man efter malm där man inte borde ha gjort det.

Bara medan jag kommer ihåg det Baldyr: Vad gäller HOXOH så hör det ju till Nastrôl, men jag föreslår (och föreställer mig) att staden är mycket självständig och lydande under sina egna underliga lagar, lite av ett Hong Kong / Las Vegas / Hollywood. Detta sagt för kontemplation innan du knyter staden för hårt till makter i övriga Nastrôl.

Det är faktiskt redan noterat och jag tänkte reda ut stadens relation till såväl Klavykiska riket som till Nastrôl en gång för alla. Jag lär också peta i Klavykiska rikets grundande, varför jag ser fram emot kommentarer med viss bävan.

Ja det är en tanke jag själv haft med anledning av att jorin på åtminstone Paratorna har väldigt unika ord och namn. Jag tänkte mig att detta utvecklats i en issolerad unik miljö Laabne utan kontakt med andra, eller under 1000 år och kontakter med habeloner och annan ursprungsbefolkning.

Jag har fortfarande litet svårt att hänga med i språkdiskussionen, men du menar väl Palamux? (Vad är "habeloner" förresten?) Vad gäller namnskick på Paratorna så föreställer jag mig att paratornierna medvetet försökt skapa annorlunda namn för att skilja sig från packet (palamoxierna).

Sedan hade väl också Söderman någon idé om "atlantis" med bla djurfolk...kanske kommer språket därifrån liksom fågelfolket? Kan de konstiga namnen på platser osv ha ett ursprung i dess djurfolks språk...av vilka endast fågelfolket dock överlevt den joriska invasionen, i övrigt har de stupat för sjukdomar och svartfolk?

En återkoppling verkar intressant, tycker jag. Utveckla gärna vidare med Briors idéer ovan.

Japp i min Jih Pun idé fanns det ett ursprung med i princip ett atlantis ifrån innan första konfluxen. Detta sjönk i havet men en del av invånarna överlevde som andar som spred den gamla kulturens inflytande till länderna runt det stora världshavet varav västerhavet är en del.

Det låter som en häftig idé!

Jih Puns Ki och Fridens Väg är ju ganska lika Banzikan så att de har någon form av gemensamt ursprung för otroligt länge sedan är ju ganska coolt. Sedan har det ju gått 11200 år sedan denna andra kulturs undergång och allt som finns kvar är någon slags just andliga principer som dykt upp lite här och var. I så fall kan Trocuspa som vi diskuterat förut var någon slags Bhanavilsk skyddsande som blandades ihop med Joriska kolonisatörers stridskonst för att skapa Banzikan vara en sådan ande ifrån början.

Trocuspa kan ju, föreställer jag mig, ha förekommit i olika kulturer och tider under andra namn. Banzikan härstammar kanske från guden från början, men sedan glömdes kopplingen bort, för att återupptäckas av joriska kolonister på Bhannavil. (Jag tänkte som sagt lämna ursprunget öppet i min egen text. Någon annan får gärna fylla i med tidigare versioner och varianter.)

/Baldyr

[Jan Erik Söderman]

Angående dina kommentarer på det som jag har skrivit. Jag är helt nöjd med att exakta ursprunget lämnas öppet. Framföralt för att det förmodligen kommer finnas flera olika ursprung som blandats.