Trakorien

Samlingsplats för alla länder och platser
Användarens profilbild
Brior
Fårodlare
Inlägg: 480
Blev medlem: 2007-01-27 15:34
Ort: Uppsala
Kontakt:

Inlägg av Brior »

Baldyr skrev:
Brior skrev: Namnet Trakorien myntades år 304 eO efter ordet "traekor" - " att andas fritt" (Trakorien sid 58 ).
Det stämmer givetvis alldeles utmärkt. Jag tog däremot fasta på någonting du skrev på forumet (?). Nämligen att termen "Trakorien" är äldre än så, att trakorierna gör anspråk på benämningen "Trakoriska öarna".

Jag menar alltså att båda två stämmer: Namnet "Trakorien" härstammar ursprungligen från Jorpagniska utforskare (från det joriska ordet "treakoria"). Öarna har alltså kallats för de Trakoriska öarna sedan tiden före klavykerna. Paratornierna döpte sig sedermera till "trakorier" (från klavykiska ordet "traekor"). Genom att kalla sitt rike för det Trakoriska riket gör man anspråk på hela Trakorien, så som det har definierats sedan det gamla kejsardömets dagar.

Jag tänker mig alltså det som en parallell, men om det inte gillas så går det givetvis att stryka. I så fall kan man återgå till att fundera över vad öarna kallades innan Den kastykiska omvändelsen. "De klavykiska öarna"? Och innan dess? Någon?

/Baldyr
Jag har inga problem med detta. Både jag och Sopodlaren trodde nog att du hade missat ursprunget. Möjligen kan man fundera över om inte de revolterande paratorniska trakorierna skulle vilja markera avstånd tydligare och därför avstå från ett redan etablerat namn.

Vad gäller namnet på ögruppen så kanske man tidigare helt enkelt inte såg öarna som en grupp utan bara benämnde dem med sina namn.

Kan andra har en synpunkt på parallellen du föreslår.
Sopodlare
Erebosisk Köpman
Inlägg: 384
Blev medlem: 2007-06-13 21:39
Ort: Kallhäll, Järfälla, Stockholm

Inlägg av Sopodlare »

Jag ser namnet på ett liknande sätt som jag ser på Storbritannien/England. England dominerar och därför säger många England om hela det brittiska riket.

Jag tror att man bara kallade allt ihop för nord/västerhavets (beroende på hur långt norrut man själv befann sig) öar innan det Trakoriska riket utropades
A fat man brings a cushion wherever he goes
Användarens profilbild
Baldyr
Erebosisk Köpman
Inlägg: 314
Blev medlem: 2009-08-02 21:05

Inlägg av Baldyr »

gtjorgo skrev: En grej bara. Jag skulle gärna se att man skiljer på paratornierna mera än hittils, dvs att man delar upp dem i Bralger, Ilubarier och Ruhler. Bralgerna dominerar visserligen de två andra men de är likväl egna folk, om dock inom bralgernas Trakorisk stat.
Om du menar översikten så tror jag nog att man får hålla det simpelt och inte oroa sig för generaliseringar. Texten utgår ifrån att läsaren uppfattar alla folk på de trakoriska öarna som just trakorier, och försöker göra skillnad på paratornier och övriga öars befolkningar. I detta skede behöver man nog inte heller göra skillnad på karker och milacker, eller lasmosier och moskorier.

Skriv annars gärna ett exempel på hur du menar.
Brior skrev:Möjligen kan man fundera över om inte de revolterande paratorniska trakorierna skulle vilja markera avstånd tydligare och därför avstå från ett redan etablerat namn.
Jag tänker mig nog att man vill ta avstånd ifrån allt vad klavyker, banzikan och ziggurater med mera heter. Sedan behöver klavykerna själva inte ha använt termen Trakorien, utan det kan ha varit ett mera internationellt namn, om man så vill.
Brior skrev:Vad gäller namnet på ögruppen så kanske man tidigare helt enkelt inte såg öarna som en grupp utan bara benämnde dem med sina namn.
Jag har brottats med problematiken tidigare, och tyckte nog att du hittade föredömligt ockhamsk förklaring som så att säga löste den trakoriska knuten. Därför tror jag att det skulle underlätta för projektet om vi slapp alla omskrivningar och dubbel-förklaringar. (Alltså att öarna visserligen kallas Trakorien efter trakorierna, men att trakorierna själva ursprungligen är klavyker, varför öarna inte haft något namn tidigare. Allt detta redan innan man hunnit nämna själva öarna vid namn.)
Sopodlare skrev:Jag tror att man bara kallade allt ihop för nord/västerhavets (beroende på hur långt norrut man själv befann sig) öar innan det Trakoriska riket utropades
Jag tycker att det låter troligt att man kallat dem för "Västerhavsöar" fordom, men det skulle vara enklare om de varit "Andningsöarna" från första början. (Speciellt i en översiktstext.)

/Baldyr
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Översikt
Bra Baldyr, har inga invändningar (något och eller dock som kan tas bort eller läggas till kanske) och det ser ut precis som vad jag vill få upp på wikin sid Trakorien, med länkar till huvudartiklar på andra sidor.

Avs Historia så kan jag ta på mig att sammanställa en kronologi som skildrar övärldens viktiga händelser för just Översiktssidan.
Användarens profilbild
Baldyr
Erebosisk Köpman
Inlägg: 314
Blev medlem: 2009-08-02 21:05

Inlägg av Baldyr »

Mikael skrev:Bra Baldyr, har inga invändningar (något och eller dock som kan tas bort eller läggas till kanske) och det ser ut precis som vad jag vill få upp på wikin sid Trakorien, med länkar till huvudartiklar på andra sidor.
Det var inte mycket till kritik det där. :roll: Har du någon åsikt om hur gammalt namnet "Trakorien" är? (Annars undviker jag nog namnet helt i översikten, utan håller mig till "trakoriska öarna" respektive "Trakoriska riket".)

Tillåt mig vara självkritisk och servera upp andra tveksamheter i texten:
  • - Man skulle kunna tolka texten som att det pågår inbördeskrig i Laabne och Bhannavil - man borde kanske låta bli att nämna några regioner över huvudtaget?
    - Behöver Krau-Ki (eller Cruri för den delen) nämnas vid namn?
    - Behöver skeckerna omnämnas mera än som "mänsklig urbefolkning"?
    - Är ordet "hedning" verkligen befogad om Trakoriens invånare, sett ur främst Lysande vägens perspektiv?
    - Är det verkligen så i-ögon-fallande att slaveri förekommer i Trakorien, sett med utländska ögon?
    - Vilken roll har Kastyke-kyrkan egentligen i det paratorniska samhället?
    - Är det verkligen den Shamash-troendes mål att "se sanningen"?
    - Fungerar talesättet om trinsmyrier tillfredsställande?
    - Är det rättvisade att säga att trinsmyriern är beredd att slåss för sin frihet?
    - Är det inte att ta i att jämföra saphynier med svin?
En fråga till er som är språkligt bevandrade: Skriver man "Det trakoriska riket" eller "det Trakoriska riket". Samma sak med "Trakoriska öarna" och "Den tredje konfluxen". Var sätter man stor bokstav, egentligen?
Mikael skrev:Avs Historia så kan jag ta på mig att sammanställa en kronologi som skildrar övärldens viktiga händelser för just Översiktssidan.
Oh, jag tänkte faktiskt efterfråga ett sådant initiativ själv, men hejdade mig då jag tänkte att det kunde tolkas som projektlednings-fasoner. Glöm inte att posta Saphyna-materialet och börja spekulera kring övriga öarnas tidiga historia. 8) Jag lovar att kritisera! :roll:

Då återstår väl egentligen bara religionsavdelningen i översikten. Vem vill hugga tag i den...? (Jag tänkte fylla på om Trocuspa och banzikan, hur som helst.)

Sedan insåg jag att det formodligen även behövs en avdelning i översikten som heter "Teknologi". Där skulle saker som fartyg och krigskonst (såväl vapenteknologi som strategi) sortera, eftersom det rör sig om typiska universella företeelser. Även fenomenet kondottiärer behöver nog utvecklas närmare. Fast det kanske behövs en övergripande avdelning i wikin för just teknologi (och teknologiska nivåer), som inte är specifik för Trakorien?

/Baldyr
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Trakorien tycker jag kan få härstamma från Klavykiska rikets fall i tiden. Västerhavets öar eller Västerhavsöarna duger gott innan dess.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Mikael skrev:Vad tros om det här som kompromiss? (behöver putsas på lite till och kontrolleras mot ev övriga årtal m.m., men ändå?

Saphynas äldre historia.
Det anses bland älvfolk att Saphyna i urtiden sprang ur Tevatenus sköte som en tempererad paradisö och visst är ön med all sin grönska och bördiga mylla välsignad av Jordmodern. Ändå lär öns hjärta vara svart och ondskefullt. Urberget, en gång instängt under lava och jord, söker sig här mot luftens friskhet och tränger undan Skogen. Skogen vinner än idag kampen genom att årligen förnya myllans lager och täcka det uppåtsträvande svarta med fallna löv, barr och grön mossa, men kampen försvagar Skogen och den glesnar sakta på sina ställen. Under årtusendena minskade skogarna i omfattning och nya öppnare landskap spred sig. Efter flera tusen år visade Tevatenu vägen till Saphyna för flera av hennes barn.

Svartfolken hade inte anlänt ännu utan ofärden började med en fimbulvinter där solen inte visade sig under flera årstider eller rent av år (oklart när men någon gång perioden 1300-1100 fO kom svartfolken över ifrån Kard till Trinsmyra och senare till Saphyna). Delar av den rikliga faunan dog ut samtidigt som arter från främst Paratorna kunde vandra över isen i jakt på bete och byte. I bytesdjurens spår följde inte bara rovdjur utan även orcher. I första hand drabbade man samman med alverna i Gudiena, men etablerade sig så småningom i Matagdebergen. Svartfolken var inte tillräckligt många för att kunna besegra Saphynas bevarande folk men ställde till oreda och skada med sina plundringståg och hämningslösa brukande av elden som vapen. Inte heller var Saphynas bevarare starka nog att förgöra svartfolken i bergen.

De första mänskliga kolonisterna var flyktingar från Jorpagna. Denna koloni var faktiskt människors första på Saphyna och grundades av en liten filosofisk sekt redan decenniet innan Imperiet skickade en officiell expedition hit. Man steg i land vid floden Rubakins utflöde och förhoppningen var att det imperie man flytt ifrån inte skulle finna dem här.

Efter ett par decennier skickade Imperiet en kolonisationsexpedition för att söka ny mark. Denna militära expedition landsteg först i Miasma (och led manfall till följd av sjukdomar), fortsatte västerut längst vildmarken för att slutligen hitta spår efter de saphynska jorerna vid Rubakins mynning. Skeppsmaster stack upp från flodens botten och i närheten återfanns joriska gravar plundrade. Man fann också spår av svartfolk och jättar. Detta avskräckte expeditionen från att stanna och man fortsatte västerut förbi det synnerligen oinbjudande Rosthavet och blev slutligen bortskrämda av okända fenomen i Krindenland. Expeditionen fortsatte istället västerut förbi Pansarklacken och korsade Thimasergapet, för att slutligen sikta den obefolkade ön Bhannavil. Här påbörjades Imperiets senaste och som det kom att bli dess sista kolonisationsprojekt med tusentals kolonister och en hel legion som skydd, men det är som bekant en annan historia.

Efter att de nya kolonierna på Palamux hade etablerats skickades nya expeditioner till Saphyna för att undersöka ön och fann då den äldre joriska kolonin. Vid denna tid var svartfolksanfallen ovanligt svåra och även om älvfolken inte gärna såg maniplar av imperiets soldater på ön kunde man inte förneka människorna i deras önskan om ökad säkerhet.

När kontakterna med kontinenten bröts pga den Tredje Konfluxen år 599 fO valde det joriska ledarskapet att överge den saphynska kolonin pga av att man ansåg att de Palamuxiska kolonierna behövde förstärkas i dessa oroliga och svåra tider. Utan legionärernas stöd ansåg jorerna att kolonin inte kunde överleva och lämnade Saphyna för Lasemos eller kontinenten redan under 580-t fO.

Kring år 475 fO grundades en ny fri koloni till det Kontinentaljoriska riket byggd av flyktingar, straffångar, och modiga nybyggare (varav flera halvlängdsmän). Denna koloni blev grunden till staden Frimbole Olvi. Saphynas bördighet och det faktum att de tidigare så besvärliga svartfolken hade försvagats avsevärt av någon för svartfolk dödlig sjukdom gjorde att jorerna fick fäste. Dessa kolonister utgör i själva verket själva fonden till den gryta som senare skulle komma att bli Saphynas inhemska mänskliga befolkning, men detta faktum är känt av få och på Saphyna plågas man knappast av någon rotlöshet. Därför talar man idag en kontinentaljorisk dialekt på Saphyna. Som militär styrka följde också med en manipel kentaurer att hålla reda på straffångarna och freda bosättningen mot faror. Dessa kentaurer blev efter några decennier befriade från sin tjänst då de hade tjänat sin tid och antalet straffångar minskat väsentligt. Jorerna ansåg sig nu också själva kunna sköta sitt försvar. Kentaurerna fann sig tillrätta i Tocmeskogen, men kunde ibland ses i full galopp över grässlätterna.

Tillsammans med urinvånare som kallade sig Tupoer och andra människor som mer av en slump hamnade på ön byggde man landet. Öns befolkning levde gott i fred med varandra och hotades endast av sporadiska svartfolksattacker. Framför allt var det sydkusten som var befolkad av människor. När det Kontinentaljoriska riket gick under i Mörkertiden bröts kontakterna med fastlandet helt. De små jordbrukssamhällena förenades under små råd av obeskymrade men eftertänksamma ledare. Något ens upplevt behov att förena öns invånare under en kung, hövding eller flagga fanns inte ännu.

De sjöfarande jorderna anlände och plundrade öns byar på 300-t fO. Saphynas bördighet gjorde dock att Saphynerna lät sig plundras utan strid och utan missnöje betalade tribut i grödor till jordernas jarlar för att slippa mer blodspilla. Endast svältår i Jorduashur plundrade havets vargar på Saphyna. Kring Odos födelse hade Jorduashur inte längre samma äventyrslusta och allt mer sällan besökte jorduakaerlar Saphyna ens för att kräva tribut.

Under århundradena anlände folk från olika håll i Saphynas närhet och smälte tack vare öns generösa mylla in som exotiska korvbitar i en gräddstuvning. Kring år 50 eO anlände ransarderna och grundade en mer permanent koloni samt tog skatt av saphynerna till sin vortiger...
Senast redigerad av Mikael den 2009-09-12 23:40, redigerad totalt 3 gång.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9021
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Angående benämningar på öar och riken påminner jag om följande inlägg:

viewtopic.php?p=11329#11329


Utifrån vad vi vet och vad vi utvecklat så är inte kunskapen om Västerhavet och dets öar så alltför gammal i Ereb, åtminstonde inte kring Kopparhavet. Kejsardömet Jorpagna hittade dit först mot slutet av sin 600-talet fO (med det kontinentaljoriska riket som en kortvarig fortsättning fram till ca 450 fO) och resvägen glömdes förmodligen sen bort under Mörkertiden, jorderna fann öarna rätt ointeressata när de gjorde sina strandhugg 300-100 fO, ransarderna hittade till Saphyna kring 50 eO, Magilre får sitt territorium Bzegusta erövrat av klavyker ca 150 eO men funderar först allvarligt på öriket 277 eO när de erbjuds en allians med Hiatus Neffro på Trinsmyra, sjövägen från Kopparhavet kring nordspetsen av Ereb hittas först ca 330 eO av handelshuset Norrtraden, Monturerna upptäcks 373 eO från Kardien. Inte alltför stor aktivitet i nordvästlig riktning och i Västerhavet sett från Ereb med andra ord.

Ur ett perskektiv från andra hållet så var det Klavykiska riket som upptäckte Ereb och Samkarna (Melukha) under perioden 0-150 eO. Sen tyckte deras gudinna Anxalis att de inte skulle beblabda sig så allför mycket med länderna farsegels hemma (handel lär dock ha förekommit).

Vad jag vill med detta? Hmm... När Erebs fastland i söder och sydväst fick kontakt med vad som nu är känt som De trakoriska öarna så var det med Klavykiska riket och klavykerna. Namnet som då började användas i Ereb var kanske endast Klavykiska riket och de fyra olika önamnen? Sen när Trakoriska riket uppstod 304 eO kom kanske denna statsbildnings namn på sig själv i bruk hos ereberna: Trakoriska riket - Trakorien -Trakoriska öarna (i en logisk följd och sen använt beroende på sammanhang)?


Tillägg: Både jorder och ransarder har förmodligen haft egna namn på åtminstonde Saphyna. Isbarbarerna som jag i ovanstående inte nämt då de inte kom från Kopparhavsområdet kallade förslagsvis iallafall Trinsmyra för ...Trinsmyra? Palamux var möjligens ett namn gett av crurierna när de anlände öarna (de hade kanske andra numera okända namn på övriga öar?)
Senast redigerad av birkebeineren den 2009-09-01 07:42, redigerad totalt 1 gånger.
Användarens profilbild
Baldyr
Erebosisk Köpman
Inlägg: 314
Blev medlem: 2009-08-02 21:05

Inlägg av Baldyr »

Mikael skrev:Vad tros om det här som kompromiss? (behöver putsas på lite till och kontrolleras mot ev övriga årtal m.m., men ändå?
Inga fler invändningar från min sida. Språket och textflödet kan som sagt bearbetas vidare. Det största problemet torde vara att det rör sig om lösryckta bitar från flera olika texter eller versioner. Det är antagligen för mycket begärt att du skriver om alltsammans, men ibland kan det vara mindre jobb än att försöka bearbeta texten vidare.
Mikael skrev:Denna koloni var faktiskt människors första på öarna (...)
Här kanske man skulle kunna omformulera. Jag förstår visserligen vad du menar, men det skulle kunna tolkas som att urbefolkningarna på öarna inte var människor. Man kanske kan kalla det för civilisationens första utpost, eller liknande?

Jag tänkte omarbeta mina egna berättelser från Saphyna vid tillfälle, så kan du eller någon annan som vet hur man gör bifoga dem i wikin. Eller ska vi nöja oss med bara facktext?

En kommentar om dispositionsmallen jag föreslog på wiki-forumet, förresten. Där skisserade jag nämligen att vi delar upp Trakoriens historia i tre huvudblock, nämligen:
1. Trakoriens tidiga historia (fram till Den tredje konfluxen)

2. Tidslinje (från 599 fO till 610 eO)

3. Trakoriens nära framtid (från 610 eO fram till Den femte konfluxen)
Din text om Saphyna skulle alltså delas upp mellan avsnitt #1 och #2. Texten i den första skulle förslagsvis vara en löpande text, eventuellt med årtal som hållpunkter. Texten i tidslinjen presenteraras med fördel i form av just en tidslinje.

Det tredje avsnittet är mest bara ett förslag och måhända någonting för framtiden?

/Baldyr
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9021
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Var inte riktigt klar över att Saphynahistorien var så nära rödmarkering... :oops:

Skall därför snabbt kommentera:

1) Gillar första biten med det mörka berget och att Tevatenu täcker det med grönska och folk. Även dessa från spelkällor okända(?) tupouer passar i denna historia. Skulle det kunna vara ett alternativ att förstärka det som älvfolksmyt och ev låta det vara en inklippt text i en lärd erebiers sammanställning?

2) Svartfolken över isen från Kard under en istid ser bra ut.

3) Sen är biten med tre olika joriska besök/bosättningar lite rörig men jag tror jag hänger med. När Kejsardömet Jorpagna skickar ut sina kolonisatörer i Västerhavet mot slutet av Imperiets tid (jag har föreslagit 627 fO som årtal) gör de det i fotspåren av en sekt som tio år tidigare försvunnit mot ön Saphyna i nordväst (förslagsvis var detta ett namn jorerna hört talas om via alver). Koloniexpeditionen hittar spår av sekten på den omtalade ön men väljer istället att bosätta södra Palamux som de nu upptäckt och provinsen Lasmosia upprättas. Sen inträffar Den tredje Konfluxen och all kontakt med fastlandet bryts. Saphyna skådar sen först jorer när Det kontinentaljoriska riket skickar ut en ny koloniseringsexpedition 475 fO. Denna koloni förlorar även den kontakterna med sitt ursprung efter kort tid befolkningen överlever och lägger den huvudsakliga grunden till dagens joriska del av Saphynas människoblod (och dets språk).

4) Jorderna börjar sina strandhugg 300 fO låter bra.

5) Ransarderna 50 eO men ordalyden om korvbitar och gräddstuvningar låter foga akademisk. :wink:


Baldyrs förslag om att dela upp hela detta avsnitt kan kanske göras genom att låta innehållet vara en erebisk lärds sammanställnig av huvudsakligen textinformation (så som jag föreslog med älvfolksmyten) och ingen uppställd kronologi. Rörigheten kan således förklaras med sammanställarens för tiden av nedtecknandet hårt trängda schema där saker som magillisk historia, önskan om slavhandelsredogöranden och besvärliga medarbetare ingick. :)
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Bra kommentarer Baldyr och birke, skall justera och när inspirationen faller på försöka bättra på språket och flytet.
3. Trakoriens nära framtid (från 610 eO fram till Den femte konfluxen)
Eftersom vi i projektet dragit en skarp linje år 610 så är detta inte riktigt bra, men Trakorien (och ev Felicien och Nidland) är ju lite speciellt iom att vi vet vad som händer. Mitt förslag är att infon under 3 får egen wikisida med Spoilervarning.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

:?: Både Klavyker och Magiller hade senast år 100 eO hertigar (och ev baroner) enligt källorna (Trakorien och Magilre).
(Det kan visserligen vara dåliga översättningar av lokala ord för att Kopparhavets folk skall förstå)

Om det nu inte är översättningar kan titlarna kanske ha samma (eller snarlikt) språkliga ursprung som på Aidne:
Ogd
Ogd - ogde (uttalas "okte" på losdriviska), avlett ur det gamla joriska ordet för okton (av okto - åtta) ~ åttondelsansvarige - en civil titulering gett till den som administrerade upptaget av skatt i en åttondels provins. Samma titel har i många joriska språk gett upphov till ordet fogde, som oftast använt om någon slags kunglig administratör. Ogden var en storman, inte olik de baroner vi hittar i dagens Aidne. Ursprungligen var han, eller hon, en vald ledare av folket, men oftast så behölls titeln och myndigheten inom samma stormannaätt.

Hertogd
Här-ogd ~ här-t-ogd ~ hertogd - militär ledare vald av ogdarna till att leda deras väpnade styrkor i fält. Kardien var indelat i hertogderier som bestod av de sjir som ställde upp under samma fana. Hertogden gavs befäl över ogdarnas soldater och ledde personligen de beridna krigarna, riddarna, i fält. Detta gjorde hertogderna mäktiga, men endast i krigstider - annars hade de endast begränsad myndighet utöver den som vanlig ogde. Åtgången på hertogdar var också stor eftersom de alltid kämpade i främsta ledet. Beteckningen "hertig" som spridit sig från Zorakin med den Valienska feodala modellen till många länder, härstammar troligen från en förvanskning av "hertogd".
Eller finns där andra ord? Vilka andra "feodal-titlar" finns hos Palamuxer och Paratornier?

Vad säger ni!?
Senast redigerad av Mikael den 2009-09-02 12:43, redigerad totalt 2 gång.
Användarens profilbild
Brior
Fårodlare
Inlägg: 480
Blev medlem: 2007-01-27 15:34
Ort: Uppsala
Kontakt:

Inlägg av Brior »

Mikael skrev: Eller finns där andra ord? Vilka andra "feodal-titlar" finns hos Palamuxer och Paratornier?
Vad säger ni!?
Notera att varken Klavykiska riket på Palamux eller Trakoriska riket på Paratorna har haft en feodal struktur utan snarare är att betrakta som skakiga republiker. På Palamux har statsskicket varierat kraftigt och ofta sönderfallit i små furstendömen. Egentliga kungadömen har bara funnits i Lasemos.

Paratorna har varit mer stabilt. I romanen som jag just skriver på så finns det sju hertigdömen motsvarande de sju ursprungliga familjer som slöt förbund i septaviet - parken där Kronolaben står. Hertigfamiljerna har stora privilegier i sina domäner men lyder under Bodâken.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Brior skrev:
Mikael skrev: Eller finns där andra ord? Vilka andra "feodal-titlar" finns hos Palamuxer och Paratornier?
Vad säger ni!?
Notera att varken Klavykiska riket på Palamux eller Trakoriska riket på Paratorna har haft en feodal struktur utan snarare är att betrakta som skakiga republiker. På Palamux har statsskicket varierat kraftigt och ofta sönderfallit i små furstendömen. Egentliga kungadömen har bara funnits i Lasemos.

Paratorna har varit mer stabilt. I romanen som jag just skriver på så finns det sju hertigdömen motsvarande de sju ursprungliga familjer som slöt förbund i septaviet - parken där Kronolaben står. Hertigfamiljerna har stora privilegier i sina domäner men lyder under Bodâken.
Absolut, ingen feodalism utanför Lasemos. Kan man ändå tänka sig att orden Hertig även på Trakoriska öarna kommer ur den gamla Imperieindelningen av provinser - okton - ogdo - härtogd - hertig? Ordet Baron dyker kanske upp först senare efter kontakter med Aidne, innan dess användes ordet (fyll i) för dessa "mindre/lägre" länsherrar som ändå tycks ha funnits?
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Bzegusta

Inlägg av Mikael »

Bzegusta är en trakorisk provins som inna dess var en Magillisk och kontinetaljroisk ö i ca 700 år. Jag utgår ifrån att man talar en nyjorsik dialekt på dessa öar eller har trakoriens västjoriska dialekter (under perioden 900-600 fO tilhörde nog den lokala joriska dialekten Västjorin som en brygga mellan Aidne och Trakorien) ersatt denna bzegustiskan?

:?: Västjoriska eller Kontinentaljoriska?

en andra fråga. Bzegusta sägs ha haft hårdare styre än övriga Magilre innan klavykernas invasion, även om det inte var värre än för bönderna hos klavykerna.

:?: Vad sägs om att det var Kabrinziordens som var orsaken till detta hårdare klimat?
Senast redigerad av Mikael den 2009-09-03 08:17, redigerad totalt 2 gång.
Skriv svar