Felicien

Samlingsplats för alla länder och platser
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2009-05-03 15:01

DrHus skrev:Demografi
Feliciens befolkning är ca 4 500 000 (svartfolk ej inräknade) med ytterligare ca 500 000 i kolonierna. Det gyllene Tyros är den största staden med ca 42 000 invånare. Sidon, Elikon, Caraidon och Bylos har kanske 20 000 invånare var.


Känns som att det här går bättre ihop med de andra siffror som presenterats.

Om man sedan vill gör en ny revidering så kan vi ju bara öka alla länder med samma faktor. 8)

Annars så vill jag bara säga att det är kul att se hur även Felicien nu börja ta form. Gillar. :D

Användarvisningsbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 1976
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Fafnir » 2009-05-03 17:41

Intro till stycket om Feliciens styrelseskick och administration: ...
Lysande! Jag får ståpäls... :D
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6572
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2009-05-04 17:52

DrHus skrev: Arkidamos DiLochos stod iklädd full stridsmundering på Elikons hamnplaza och viftade med sin hillebard. Harnesket av kopparhavsblå...
Strålande läsning, mycket stämninmgsfullt! :D

DrHus skrev: Vad gäller Berendien-Felicienkriget så hittade jag en mera detaljerad krigsberättelse på wikin.
Berendiens historia så som den ser ut nu på wikin är i behov av lite korrigeringar men detaljerna som rör kriget mot Felicien tror jag i huvudsak kan behållas så som de ser ut. Har du vidare tankar kan vi nog fläta in sådana. En militärkonflikt som pågick i 67 år är rimligtvis viktig i förhållnadet länderna emellan.

DrHus
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 133
Blev medlem: 2009-03-10 18:55
Ort: Stockholm

Inlägg av DrHus » 2009-05-04 18:16

Regil och Fafnir - stort tack! Det är kul att försöka skriva stämningstexter - hade inte haft ett tanke på det innan jag såg att så många av er andra gjorde det här på forumet.

Här kommer administrationstexten. Utgångspunkten är EA-boxens korta beskrivning av en nation som kombinerar monarki med aristokrati och demokrati. Givetvis begränsad demokrati ur vårt perspektiv - slavar, livegna, djurfolk och lydfolk har förstås ingen röst. Sedan har jag försökt anslå ett maritimt tema samt försökt teckna en evolution där Felicien gått från decentraliserat stamförbund till en mera centraliserad stat (dock ej i närheten av t.ex. 1600-talets Sverige) där kungens makt vilar på kontroll över militärmakt och strategisk allians med småfolk mot aristokraterna. Jag ska också påpeka att trots att jag ofta skriver Kungen kan det lika gärna vara en härskande Drottning då Feliciens rikslag föreskriver kognatisk succession.

Om Feliciens administration:
Felicien är indelat i kimzonerland och tolanerland. De kimzonska stamprovinsernas huvudsäten är Sidon, Elikon, Perdano, Ingor, Mafor, Ehram, Assabanik, Arados och Ityke. Kimzonerland ägs av Hus och Stam och är självstyrande, men betalar skatt till kungen (niondet på naturalieproduktion (ca 11%) och treniondet i handelstull (ca 3,7%)) och tar också upp egen skatt för stammens räkning. Tolanerland har sina egna styren och lagar under olika former vanligtvis i grunden feodala (i vissa fall teokratiska och i ett fall en magokrati) med viss basis i den kejserliga joriska lagstiftningen såsom den tolkats av Mandelorden.

Styresformerna hos kimzonerna varierar något mellan stammarna men är i grunden baserat på Furstens skeppsråd som varje år röstar fram två Domare som leder stammens affärer och nio Äldste som reser till Tyros och för ett år blir medlemmar i Det Kungliga Skeppsrådet. I dagligt tal kallas Furstens skeppsråd för "Skeppsrådet" eller helt enkelt "Rådet" och Det Kungliga Skeppsrådet för "Kungarådet". För övrigt är feliciska politiker förtjusta i retoriska klichéer som "Alla kimzoner sitter i samma båt", "Statens skepp tarvar dugliga rorsmän" eller "Nu är det dags att vi alla ror åt samma håll!".

För att delta i skeppsrådet måste man vara "man av kimzonsk kvinna född" och bära "spjut eller åra". Mötesplatsen för skeppsrådet är ofta ett större torg eller ibland ett öppet fält utanför staden då antalet deltagare ofta är flera tusen, i exceptionella fall som årets första möte över tiotusen. Domarna och åldermännen som väljs tillhör ofta De Stora Husen (sk. "Storkimzoner") som manipulerar valen via patron-klientförhållanden till den majoritet av kimzoner som tillhör De Mindre Husen (sk. "Småkimzoner"). Utöver domarna och åldermännen väljs också flera lägre ämbetsmän och religiösa funktionärer av skeppsrådet. Alla ämbeten är tidsbegränsade till ett år och det finns lagar som säkerställer att samma person inte kan sitta på samma post konsekutiva år. Skeppsrådet stiftar också stamlag och medlemmar ur skeppsrådet sitter i jury i brottsmål mellan kimzoner eller mellan kimzoner och andra grupper. Många unga kimzoner av börd och ekonomi ger sig in i politiken och arbetar hela sitt liv på olika poster givna av skeppsrådet, ofta med ambitionen att bli domare eller äldste även om det är få förunnat.

Undantagsvis kan kvinnor delta i skeppsrådet. Dessa undantag är änkor vars söner är minderåriga och kvinnor vars män är "i krig eller segel" och som givit fullmakt till sin hustru att föra deras talan. Eftersom många kimzonska män är till sjöss under långa perioder är det relativt vanligt med kvinnor som är aktiva i den officiella politiken.

För varje stam finns också en ärftlig Stamfurste. Dessa var tidigare i felicisk historia långt mäktigare och självstyrande än vad de är nu därav namnet Furstens Skeppsråd. Under perioder fram till 200-talet e.O. var de i praktiken självständiga och ledde sina skeppsråd efter eget huvud och därefter var de bundna till kungen på ett feodalt vis. Gradvis har kungens och småkimzonernas makt stärkts och efter det feliciska inbördeskriget (570-578 eO) har alla stamfurstar säte i Tyros där de fungerar som en som en sorts hovadel och ofta innehar höga administrativa positioner och sitter i Det Kungliga Skeppsrådet. I praktiken innebär deras poster i Tyros utanför de starkt befästa stamsätena också att de är en sorts gisslan.

Kungen av Felicien är bunden av rikslag och inte minst av tradition. I fredstid innebär det att hans makt är begränsad, men han förfogar fritt över de kungliga skatterna och bestämmer enväldigt över Marinkåren och utser också Havskårernas generalkaptener. Skatterna används framförallt för att underhålla flottan och marinkåren. Andra ändamål som den kungliga skatten används till är tempelbygge, befästningar, större infrastruktursatsningar samt till välgörenhet. Varje Kung eller Drottning måste vara "av Kalameikos blod och Hus" och vid sitt tillträde bekräftas av Det Kungliga Skeppsrådet samt avlägga en sk. Kungaed där de bl.a. svär trohet till Feliciens rikslagar. Normalt sett ärver den äldste sonen tronen, men om inga söner finns kan dotter ärva. Om vare sig dotter eller son finns ärver systerson före systerdotter före brorson före borsdotter etc.

Det Kungliga Skeppsrådet stiftar rikslag, ansvarar för rikets civila styre och bestämmer över krig och fred. Rådet består av de nio stammarnas nio åldermän, de nio stamfurstarna samt Feliciens monark. Åldermännen har en röst var, stamfurstarna en var och monarken nio och rådet har således 99 röster (81+9+9). Monarken är rådets ordförande och är den som leder genomförandet av rådets beslut. Det Kungliga Skeppsrådet utser flera viktiga administrativa poster som kungliga koloniers guvernörer, ambassadörer till tolanerfurstarna och främmande makter, riksskattmästaren, rikshovmästaren, kungliga uppbördsmän hos stammarna, m.fl. Militära poster som Storamiraler, Marinkårens och Havskårernas regementeschefer etc. utnämns direkt av monarken. Det Kungliga Skeppsrådets magnifika rådhus upptar ett helt kvarter i Tyros och är rikt smyckat med friser och målningar som avbildar episoder ur Kalameikiden och Stammarnas och Husens hjältesagor.

Till stöd i genomförandet av Det Kungliga Skeppsrådets beslut har monarken Riksrådet i vilket rikets högsta ämbetsmän sitter. Riksrådet kallas ofta för för Stjärnkammarrådet då deras möteslokal i det kungliga palatset är en kammare vars kupoltak på insidan är täckt av en målning som avbildar stjärnhimmeln. Exakt vilka personer som sitter i Riksrådet bestämmer monarken själv men traditionen bjuder att drottningen (eller prinsgemålen om monarken är en drottning), en eller flera kungliga prinsar, en eller flera stamfurstar och de högsta militära, administrativa, religiösa och judiciella ämbetsmännen deltar. Antalet medlemmar överstiger sällan ett dussin. Riksrådsmedlemmar kan leda sk Oktetter, grupper om åtta höga ämbetsmän, som har befogenheter inom vissa områden (befästningar, ambassadörer/spionage, väghållning, religion etc.). Oktettmedlemmar väljs ofta, men inte nödvändigtvis, från Äldste från Det Kungliga Skeppsrådets medlemmar.

Tolanerfurstar som svurit trohet till den feliciske kungen har ingen formell representation i Feliciens styre, men kan genom sin rikedom och status utöva stort informellt inflytande. Feliciska tempel och kulter är självstyrande och organiserar och sköter om sina egna interna angelägenheter och ekonomi, men varje kults överstepräst svär vid sitt tillträde trohet till kungen och Det Kungliga Skeppsrådet och Paridons överstepräst sitter med i Stjärnkammarrådet.

Jämfört med flera andra Kopparhavsstater har Felicien en stark centralmakt och relativt korruptionsfri byråkrati med goda möjligheter till effektiv skatteindrivning och mobilisering av landets resurser.
Senast redigerad av 1 DrHus, redigerad totalt 2009 gånger.

DrHus
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 133
Blev medlem: 2009-03-10 18:55
Ort: Stockholm

Inlägg av DrHus » 2009-05-04 18:31

birkebeineren skrev: Strålande läsning, mycket stämninmgsfullt! :D
Tackar!

birkebeineren skrev: Berendiens historia så som den ser ut nu på wikin är i behov av lite korrigeringar men detaljerna som rör kriget mot Felicien tror jag i huvudsak kan behållas så som de ser ut. Har du vidare tankar kan vi nog fläta in sådana. En militärkonflikt som pågick i 67 år är rimligtvis viktig i förhållnadet länderna emellan.
Detaljerna passar bra som de är - om någon vill spela en väldigt militärt orienterad kampanj i Ereb kan ju kriget mellan Felicien och Berendien-Zorakin var ett gott scenario. Det enda jag tänkt vidare kring än det som står i Berendienwikin är att ett så pass långt krig torde ha varit snarlikt Hundraårskriget mellan England och Frankrike med Felicien i den engelska rollen och Berendien i Frankrikes roll. Typ inledningsvis och stötvis spektakulära feliciska segrar med stora delar av Berendien under felicisk kontroll, långa perioder av vapenvila, felicisk oförmåga att konsolidera sin position och till slut förlorar Felicien alla sina positioner i takt med att oro uppstår internt, resurser avleds till den zorakiska fronten och att Berendiens feodala förband blir alltmer reguljära och skickligt ledda.

Sedan förefaller det ju som att Erebs diplomatiska relationer länder emellan är långt mera statiska och fredliga (Zorakin och Kardien har haft fred länderna emellan i nästan 500 år!) än det medeltida Europas där man kunde puckla på varandra duktigt för att något år senare gå samman för att puckla på en tredje och sedan förstås återgå till att puckla på varandra igen. Jag skulle egentligen vilja se lite mera sådan dynamik de erebiska länderna emellan, men det skulle ju påverka ganska mycket historieskrivning.

Nuvarande Berendisk-Feliciska relationer skulle jag karakterisera med att det finns en liten felicisk falang som menar att hela Tolan är prisgivet av Paridon till kimzonerna. Kung Kuthegil ser dock på Berendien som en bricka i spelet med Caddo och Erebos.

DrHus
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 133
Blev medlem: 2009-03-10 18:55
Ort: Stockholm

Inlägg av DrHus » 2009-05-04 18:38

Ett addendum till administartionen relaterat till politiska faktioner inom Felicien.

Politiska falanger i Felicien
I Felicien finns ett flertal politiska falanger och faktioner. Dessa ska dock inte på nått sätt ses som fast organiserade partier utan mera som "attityder" som vissa politiker intar, ibland dessutom helt opportunt. För närvarande är den småkimzonska falangen mycket stark i den interna politiken och handelsfalangen stark i utrikesfrågor.

Broderskaparna
Denna inrikespolitiska falang anser att tolaner och kimzoner bör likställas juridiskt. Dess företrädare menar att tolanerna är som de forna farkhonerna och att Felicien skulle bli ett starkare land med tolanerna som likvärdiga bröder och systrar till kimzonerna. Till synes paradoxalt motarbetas de av tolanerfurstarna. Det har dock sin förklaring i att dessa då helt skulle inlemmas i den centralistiska feliciska staten, deras undersåtar ges rösträtt och självstyre och de själva därmed förlora sin ställning. Broderskaparna är relativt få, men också de mest idealistiska och den enda falangen som är organiserad och har ett namn i folkmun. Vissa mycket radikala broderskapare anser att slaveriet i Felicien bör avskaffas helt.

Republikanerna
Denna lilla falang finns men är inte högljudd. Det skulle vara mycket ohälsosamt. Republikanerna anser att kimzoner kan styra sig själva utan stamfurstar eller kung.

Den storkimzonska falangen
Stamfurstarna och ledarna för de Stora Husen intrigerar och arbetar för att återställa sin tidigare makt. De önskar en svagare central kungamakt och att tillåta dem och De Stora Husen att försvaga småkimzonernas makt i stamaffärer och skeppsråd.

Den småkimzonska falangen
Denna falang önskar begränsa stamfurstarnas makt och stärka småkimzonernas ekonomiska och sociala ställning på deras och De Stora Husens bekostnad. De ser kungamakten som en garant för skydd mot stamfurstarna och De Stora Husen. Däremot har de inget intresse av att emancipera tolanerna eller slavarna.

Den tolanska falangen
Denna utrikespolitiska falang menar att då berendierna svek felicierna i Det Dermanska Kriget så har Paridon prisgivit hela Tolan till kimzonerna. Denna falang är för närvarande relativt stark i Det Kungliga Skeppsrådet.

Den efariska falangen
Denna utrikespolitiska falang menar att Felicien borde expandera ytterligare i Efaro och bl.a. helt inlemma Tigranes i Felicien samt besätta Abn Haza. Falangen var tidigare dominant, men är nu akterseglad av Handelsfalangen.

Ormsjöfalangen
Denna lilla utrikespolitiska falang menar att Felicien borde återta Kiorshamn och Krilloan och därmed åter kontrollera handeln mellan Ormsjön och Kopparhavet.

Handelsfalangen
Handelsfalangen anser att framtiden ligger i handel och inte land. De anser att Felicien med alla medel bör se till att dominera handeln i östra Kopparhavet, och således bräcka Erebos och Caddo, och politiker från denna falang står bakom feliciens kaparstrategi. Handelsfalangen är inte intresserad av territoriell expansion per se, men kan lockas av tanken att inta handelsstrategiskt avgörande städer. Denna falang är för närvarande mycket stark och understöds av Kung Kuthegil.

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1618
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2009-05-04 21:21

Redigerat
Kommentarer om kriget mellan Zorkin och Felicien samt dagens förhållandet mellan Zorakin och Felicien.

Kriget mellan Felicien och Zorakin

Angående kriget kan man säga att Zorakerna kom in i kriget mellan Felicien och Berendien av en slump, delvis på grund av Felicierna själva. Se "Duellen vid Ventigmilia". Kort kan man säga att Felicierna överraskades av att finna en större grupp Zorakiska krigsfartyg i den Berendiska staden Ventigmilias hamn när Felicierna var på väg in för att angripa staden.

Skeppen fanns dessutom bärandes det kungliga baneret vilket visade att den Zorakiske kronprinsen fanns med i eskadern. De Zorakiska skeppen var på väg tillbaka med den insjuknade kronprinsen samt hans livvakt och en större trupp Zorakiska soldater som avlösts i den Zorakiska Solstaten. Med fanns också några krigsfartyg från St. Williamsorden.

De Feliciska eskadern krävde att Zorakerna skulle försvinna från staden med sänkta baner. Zorakerna vägrade överhuvudtaget ge sig av från staden då kronprinsen var allvarligt sjuk i tropisk feber och hans chanser att överleva en resa var mycket osäkra. Och man skulle i vilket fall som helst vägra sänka det kungliga Zorakiska banèret för vilken sjömakt som helst. Den stolte Feliciske amiralen blev en aning ovettig och utmanade den dödssjuke kronprinsen på duell. Kronprinsens berendiske väpnare antog utmaningen i kronprinsens ställe och lyckades med snarare viljestyrka och slump fälla den skickligare Feliciska amiralen. Kort därefter anföll Felicernas eskader staden.

Zorakerna tvingades därmed trots allt göra en utbrytning från Ventigmilia, något man lyckades med mycket tack vare att man hade vinden i ryggen, erfarna soldater från kriget i Efaro ombord på skeppen, de erfarna Willemitiska krigsfartygen som bildade spets samt det faktum att man använde sig av brännare för att skapa förvirring bland Felicierna, en taktik man härmade från efarerna. Detta blev, skulle det visa sig, en av få framgångsrika Zorakiska marina operationer mot Felicierna i det kommande kriget.

Denna mindre skärsmytsling kallas allmänt det "Ventigmiliska gatloppet" i Zorakin. Kronprinsen lyckas överleva sjöfärden men kungen Valien V (son till Valien IV den Store) blev väldigt förtörnad av händelsen och förklarade krig mot Felicien. Det var sedermera Gederion Kronprins son Kung Karolu Landsplåga som beordrade det katastrofala anfallet mot den Feliciska flottan vid Selime i ett försök att bryta Feliciernas marina blockad av Zorakin.

Som jag ser det så prövade nog Felicierna även det Zorakiska landsförsvaret. Man försökte kanske belägra någon Zorkisk stad. Men erfarenheterna av dessa försök var sannolikt sådana att man inte ville försöka på nytt. Den Zorakiska marinen var vid tillfället inte lika skicklig och effektiv som Feliciernas. Men landförsvaret tillhör de största i Ereb och bestod som mest till lika delar infanteri (spjut, eventuellt svärd eller yxa, långsköld, brynja och härdad läder) som rytteri (riddare och svenner). Teoretiskt 80000 man av varje truppslag vid denna tid.

Problemet för Zorakin var att dessa trupper inte var centraliserade. Zorakin var och är i huvudsak fortfarande ett feodalt samhälle med länsherrar som hertigar, markgrevar, grevar, baroner, fogdar (vid kungsmarkerna). Och dessa tenderar att ständigt strida internt. Så till att börja kommer det först bara mindre styrkor från länsherrens egen hird till motanfall mot en inkräktare.

Problemet för Felicien var att de var utlänningar. Och Zorakerna tenderar att släppa allt de har för händerna internt och allt vad fejder heter när en inkräktande utländsk armè trampar in på Zorakisk jord. När så sker tar hertigen (eller markgreven) automatiskt över som krigsherre (i kungens frånvaro) i det hertigdöme han administrerar och samordnar trupperna i hertigdömet i anfallen mot inkräktaren. Det är hertigens viktigaste roll i det Zorakiska samhället. Anfallen mot inkräktaren blir då större och mer välkoordinerade ofta involverande katapulter med brinnade beck och olja om man slåss mot en här som belägrar en stad.

Problem nummer två för Felicien (i det här fallet) är att Zorakerna är hänsynslösare och bakslugare än exempelvis Kardier och Berendier när det kommer till krig (på land i alla fall). De väjer inte för oädla lumpna tricks som bakhåll, att låtsas retirera, lönnmord etc för att segra i krig (till skillnad från Kardierna). Och de anfallar inte (så ofta ) huvudstupa in mot en okänd motståndare (som de ack så hjältemodiga och ack så enfaldiga Berendierna).

Problem nummer två för Zorakierna i kriget mot Felicierna var att man hade en i viss mån föråldrad flotta, en föråldrad marin strategi samt att ett uselt amiralvirke fick högsta befälet över flottan inför slaget vid Selime (han verkar ha förväxlat skepp med hästar och gjorde en massiv charge....vilket fick till följd att hela flotta insäckades av den Feliciska marinen och att nästan hela flottan följdaktligen gick under utom en mindre eskader som lyckades bryta sig ut i förvirringen).

Det hela slutade med att Felicien lade en marin blockad mot Zorakin. Först sedan Caddo, Erebos och Kardien börjat mullra och Jorduashuriska legosoldater till sjöss under kardisk flagg börjat attackera Feliciens eskadrar kom man till förhandlingar. Att Feliciens nöjde sig enbart med den Zorakiska kolonin Hakkai berodde i huvudsak på Kardien och Caddos hot om att gå in i kriget. Felicien behövde inte fler motparter i detta krig. Att Zorakin gick med på att svälja sin stolthet och avsäga sig sin koloni och därmed erkänna sig besegrad berodde på att ekonomin låg i ruiner. Zorakins adel och handelsmän lever på exporten av spannmål (och i viss mån timmer koppar, tenn och järn) till Caddo och Erebos.

Jag har beskrivit allt detta i ett tidigare inlägg i Zorakin.

Dagens situation

Kort kan man beskriva dagens förhållandet staterna emellan som intresserat men svalt. (Zorakerna har fortfarande inte glömt den nesliga förlusten vid sjöslaget vid Selime).

Sett i dagens situation har i synnerhet Felicien allt att vinna på ett förbättrat förhållnade med en av Koppahavets största stater till ytan och befolkning räknat vars spannmålsmagasin försörjer en stor del av marknaden (däribland Caddo och delvis Erebos) och vars adel är storkonsumenter av lyxartiklar. Detta är något som försörjt Caddos och Erebos handelshus under lång tid. Den Zorakiska marknaden är stor och Felicien skulle kunna tjäna grova pengar om man kunde sno åt sig delar av Erebos och Caddos handel i Zorakin.

Handelsfalangen i Felicien skulle mycket väl ha detta i sikte.

I Feliciens kraftmätning med Caddo och Erebos (vilka dessutom motvilligt börjat närma sig varandra inför hotet från Felicien) skulle det dessutom vara klokt om man kunde få över Zorakin på sin sida eller i alla fall få Zorakin att ställa sig neutral i en sådan konflikt. Om Felicien invaderade Caddo är det osäkert hur Zorakin reagerar. Om Zorakins handel kantrar till följd av Feliciens krig mot Caddo och Erebos eller om aidniska LV kallar till heligt krig mot Felicierna till skydd för Odos grav i Caddo så är det mycket möjligt att Zorakerna förklarar Felicien krig. Om Felicien däremot blir en lika viktig importör av Zorakiska varor (läs spannmål, vin, olja eller metaller) som Caddo så blir intresset för ett krig mot Felicien mycket svalare i Zorakin.

Om Felicien angriper Berendien igen är det osäkert hur Zorakin reagerar. Det beror på folkopinion och politisk situation. Avståndet över land och den Feliciska flottans skicklighet avskräcker också för ett ingripande. Om Felicien besegrar Berendien och sedan fortsätter in i Jorpagna är det nästan garanterat att Zorakerna kommer att reagera våldsamt och skicka en egen armè landvägen till Jorpagnas stöd (åtminstonde officiellt) för att säkra sina egna intressen.


Zorakisk politik påminner en del om den Feliciska med olika falanger (eller ordnar). Skillnaden är att dessa ordnar eller partier sett till det yttre (och i konstitutionen) verkar mer maktlösa än de Feliciska då den Zorakiska kungen formellt är enväldig. Dock så lyssnar kungen på vad riksrådet, överhuset (högadel) och underhuset (lågadel, kyrkoledare och de fria städernas borgmästare) har att säga. (I vissa län i Zorakin har även de fria bönderna viss rätt att utse hövdingar som lagmän och talesman inför kung, hertig eller markgreve och i underhuset).

Kungen har en mäktigare här än en, två eller tre hertigar tillsammans. Men slår fler hertigar och adelsmän i hop sig så kan de i teorin besegra kungens egna här. Därför lyssnar kungen på riksrådet och husen och praktiserar "söndra och härska"-metoden för att hålla dem splittrade.

Zorakins kungamakt håller på att se över sina militära styrkor och sin handelspolitiska strategi just med tanke på ett oroligt kopparhav. Den Zorakiske kungen har byggt upp två elitinfateristyrkor om ca 5000-6000 man vardera (Dessa fokuserar för närvarande främst mot Svarta tornets horder).

Zorakin har också påbörjat utforskandet och skapandet av en nordlig handelsled över ett bevakat pass över Aidnebergen strax nordost om Greveryd vidare via flodbåtar över Drevedagas flodsystem i Snoarskogen ut i norr vid Gryppas vik. Vad man vinner är nya handelsvaror samt nya marknader (Snoarbarbarerna, Magilre, Klomellien) samt en mindre känslighet för marina "belägringar" från exempelvis Felicien.
Senast redigerad av 4 Fraxinus, redigerad totalt 2009 gång.

Mikael
Admin
Inlägg: 4991
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael » 2009-05-04 21:31

STRÅLANDE AMIRAL HUS! :D

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2009-05-04 22:00

Instämmer Feliciens politik blir nu ett underbart virrvarr av falanger och intressegrupper. Underbart! :D

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6572
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2009-05-05 09:52

Felicien börjar nästan från ingenstans att växa fram till ett mycket, mycket interessant land! :D

En annan källa till Felicienmaterial är Sinkadusäventyret "Skuggor över Nohstril". Här står det lite om feliciernas lönnliga verksamhet inför den stundande storkonflikten i Kopparhavet och det såkallade Spindelns sällskap omtalas. Något att fördjupa?

Användarvisningsbild
gtjorgo
Barbisk Hövding
Inlägg: 1061
Blev medlem: 2008-05-24 12:54
Ort: stockholm

Inlägg av gtjorgo » 2009-05-05 11:19

börjar lukta pdf?

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6572
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2009-05-05 12:54

Definitivt rödmarkering och flytt till wikin!

Vet hur det (ungefär) går till DrHus? Material du anser vara klart rödmarkeras efter att det funnits på forumet några dagar, då har troligen åsiktshavare kommit med sina kommentarer och önskemål om ändringar. Meningskiljaktigheter brukar gå bra att redas ut med lite välvillighet från olika sidor. När du rödmarkerat kan du (eller någon annan) sen wikifiera materialet.

DrHus
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 133
Blev medlem: 2009-03-10 18:55
Ort: Stockholm

Inlägg av DrHus » 2009-05-05 18:18

birkebeineren skrev:Definitivt rödmarkering och flytt till wikin!

Vet hur det (ungefär) går till DrHus? Material du anser vara klart rödmarkeras efter att det funnits på forumet några dagar, då har troligen åsiktshavare kommit med sina kommentarer och önskemål om ändringar. Meningskiljaktigheter brukar gå bra att redas ut med lite välvillighet från olika sidor. När du rödmarkerat kan du (eller någon annan) sen wikifiera materialet.
Yep på ett ungefär i alla fall. Jag ska rödmarkera de texter som verkar ha stått sig. Sedan har jag några texter på gång som jag kommer stegvis lägga ut på forumet också: vapen&rustningar, skepp&navigation, stridskrafter&flotta, ekonomi&handel, gudar&religion samt en text med några nedslag i felicisk kultur (bl.a. lite om kläder, gastronomi, och arkitektur). Sedan har Felicien-Zorakindiskussionen ovan fått mig att fundera på en allmän text om Feliciens diplomatiska relationer och vägval.

DrHus
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 133
Blev medlem: 2009-03-10 18:55
Ort: Stockholm

Inlägg av DrHus » 2009-05-05 18:23

birkebeineren skrev: En annan källa till Felicienmaterial är Sinkadusäventyret "Skuggor över Nohstril". Här står det lite om feliciernas lönnliga verksamhet inför den stundande storkonflikten i Kopparhavet och det såkallade Spindelns sällskap omtalas. Något att fördjupa?
Jag har läst äventyret (men tyvärr aldrig spelat det), men eftersom det utspelar sig efter 610eO så tänkte jag mest lämna det därhän. Däremot borde förstås Spindelns sällskap ha bildats innan 610eO.

Med all sannolikhet styrs Spindelns sällskap av en av Riksrådets medlemmar och en för spionageadministration bildad oktett. Inte öppet förstås utan det sorterar säkert under den ämbetsman som handhar ambassader och diplomati. Kanske en uppgift för Kuthegils väna drottning?

DrHus
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 133
Blev medlem: 2009-03-10 18:55
Ort: Stockholm

Inlägg av DrHus » 2009-05-05 19:04

Fraxinus skrev:Redigerat
Kommentarer om kriget mellan Zorkin och Felicien samt dagens förhållandet mellan Zorakin och Felicien.

SNIP
Klipper citatet lite så det inte blir för långt.

Låter som en alldeles utmärkt historia!!! Felicierna och Zorakierna är ju definitivt den typen av prestigemänniskor som tycker att en fråga om flaggetikett är en god orsak till fullt krig. Påminner mig lite om den här historiska incidenten.

Ett krig mellan Felicien och Zorakin är ett krig mellan två nationer som måste sträcka sin logistiska förmåga till max för att kunna slå mot varandra - det är nästan 200 mil mellan västra Felicien och östra Zorakin. Det innebär också att den som slåss på hemmaplan har alla fördelar. Jag kan tänka mig att Felicierna slog till mot Hakkai och att zorakierna då försökte undsätta den belägrade kolonin och därmed tvingas till ett avgörande sjöslag på "felicisk planhalva". När felicierna sedan attackerar östra Zorakin är de långt hemifrån och har inte en chans till annat än kusträder - om de skulle ha försökt tränga in i landet skulle de definitivt ha fått en näsbränna. Än mer så idag för Felicien har inte ens i närheten av 3x80 000 man, inte ens 80 000 totalt. Jag hade tänkt köra "stridskrafter är ca 1% av totala befolkningen"-tumregeln så Felicien har ca 50-60 000 man vid maximal mobilisering och sådan mobilisering kan inte deras egna ekonomi bära någon längre tid om inte kriget kan föras på fientligt territorium.

Om man ska gå efter EA-boxen, och jag hade tänkt det åtminstone i huvuddragen, så är Felicien 610 eO ett land i någon form av allians med Hynsolge men med relativt dåliga relationer med övriga Kopparhavsstater. Antagligen har Hynsolge, som är stort och föga urbaniserat, varit Feliciens främsta handelspartner vad gäller spannmål och timmer. Med tanke på det hynsolgiska inbördeskriget så lär den källan till spannmål och timmer ha sinat ordentligt och berendierna exporterar sitt spannmålsöverskott till Krun och Erebos. Vad gäller metaller så är felicierna starkt importberoende, än mer än vad gäller timmer. De köper nog järn, koppar och tenn av alla de kan och klämmer dessutom efarerna på dessa varor allt de kan.

I EA-boxen anges att Felicien i övrigt har goda relationer med Jordusahur, Cereval och Barbia. Föga realistiskt tycker jag med tanke på de enorma avstånden dessa länder emellan. Jorduashur har jag hittat en någorlunda rationell förklaring till - närvaron av flera mindre förband jordiska legosoldater i Felicien (felicierna har lärt sig av efarerna att det kan vara en god idé) och med lite tur och en god vindvävare kan feliciernas årliga Västerhavskonvoj via Moril Dilaz och Tricilve nå Halle och komma hem till Felicien innan vinterstormarna.

Cereval och Barbia är så fjärran länder att jag inte vet hur goda relationer, eller ens relationer överhuvudtaget utöver mycket sporadiska sådana, har uppstått. Handel finns säkert i viss mån (en "Pälsled" från Barbia till Torhsem och en karavanled genom Hynsolge och Grynnerpasset till Cereval verkar troligt) men i så fall säkert via många mellanhänder. Idéer?

Felicierna skulle gärna utveckla sina handelsrelationer med Zorakin och Kardien. De har inga territoriella ambitioner i Aidne och inga i Jorpagna heller (däremot skulle de gärna ta över Erebos roll i fisket längs Jorpagnas kust). Problemet är att Caddo och Erebos redan har starka handelspositioner där och att de två länderna rent fysiskt ligger emellan. Precis som Felicien är väl geografiskt positionerat att skära av Erebos och Caddos handel med Krun, Torshem, Efaro och Krilloan så är Caddo och Erebos i position att skära av Feliciens handel med Aidneländerna och Västerhavsländerna.

Sedan är det stor skillnad mellan vad felicierna borde göra och vad de faktiskt gör. De borde satsa allt på att få in en kil mellan Caddo och Erebos - hade jag varit Kuthegil hade jag erbjudit Caddo nästan vad som helst för att få dem neutrala i konflikten med Erebos eller allrahelst få dem att inse att de borde använda Feliciens krig med Erebos för att slå ut Erebos en gång för alla, typ "ni får handeln i hela västra Kopparhavet och ger oss fri lejd till Västerhavet, vi får handeln i hela östra Kopparhavet och ger er fri lejd till Ormsjön och Krun, Erebos får våra spjut och era pilar".

Om Felicien försöker erövra Berendien och knäcka Caddos och Erebos flottor på en och samma gång - vilket kan bli resultatet av en kompromiss mellan tolanska falangen och handelsfalangen - så kan jag inte förutspå annat än ett stort feliciskt misslyckande. Det är en alldeles för stor tugga att svälja.

Skriv svar