Kardien

[Mikael]

Jo min tanke var inte att detta skall vara med i Kardien, utan snarare wikiinfo om Aidne och ev del i en utförligare histroiedel. Aidnetråden var dock borttagen från forumet.

de Grountez står det i Rösten så det får de bli.

Likaså kommer Fizzbraun därifrån, men Fizzbran blir också bra.

Gör ändringarna.

Edit: Regil om du vill och jag får kan jag sammanfatta Kardiens historia

[birkebeineren]

de Grountez och de Lionentas kan således vara en tidig form av vastjorisk sarskiljning utifrån Kejserlig jori, en som mojligtvis redan borjat mot slutet av imperisk tid.

Tycker dock vi foljer vad Bergdahl citerar nar det galler dagens Ereb.

En annan fundering: Kardiens historia borjar nu i wikin med Maktskiftet 424 eO men sager inget om perioden 60-423 eO - bor inte denna period också foras upp under Kardien och inte bara Aidne?

[Regil]

Jo min tanke var inte att detta skall vara med i Kardien, utan snarare wikiinfo om Aidne och ev del i en utförligare histroiedel. Aidnetråden var dock borttagen från forumet.

de Grountez står det i Rösten så det får de bli.

Likaså kommer Fizzbraun därifrån, men Fizzbran blir också bra.

Gör ändringarna.

Edit: Regil om du vill och jag får kan jag sammanfatta Kardiens historia

Gärna!

Vill tillägga att stora delar av Kardiens historia finn med under de skilda folkslagen, men det saknas verkligen en samannahållen historieskrivning. jag lutade mig lite tillbaka på detr som stod i Aidne trådennär jag började, men tiden fram till maktskiftet måste ju lyftas fram innan Kardien går i tryck.

Tycker att du fick ihop en bakgrund som kan funka till Rösten från forntiden!

[Regil]

Gjorde några små uppsnyggningar i wikin och hittade samtidigt några frågor:

1

Hertigdömen
Efter Maktövertagandet delade Vidar II upp landet i tolv landskap, eller hertigdömen: Philmark, Haperike, Divra, Satgherin, Ekenfara, Ridmark, Grinfara, Havsmanland, Darensslätt, Inmark, Videlrike och Nordmark. Vart och ett styrt av en hertig, förutom Ekenfara som avgick Vidar själv som kunglig domän. Idag återstår endat elva hertigdömen sedan Divra införlivats med Satgherin.

Hur nu med hertigen (eller jarlen?) av Goiana? Aven om området nu ar "forlorat" bor det kanske namnas att det engång fanns?

...och återigen for att verka faltrakiernas sak foreslår jag foljande modifiering av din text:

Efter Maktövertagandet delade Vidar II upp landet i tolv hertigdömen: Philmark, Haperike, Divra, Satgherin, Ekenfara, Ridmark, Grinfara, Havsmanland, Darensslätt, Inmark, Videlrike och Nordmark. Vart och ett styrt av en hertig, förutom Ekenfara som avgick Vidar själv som kunglig domän. Flera sammanfoll med tidigare faltrakiska landskap och såkallade hertogderier. Idag återstår endat elva hertigdömen sedan Divra införlivats med Satgherin.

2

Ute vid kusten i västra Darensslätt ligger shiret Ekudde. Där brukar ogd Abran av släkten Stenklyve stå i sitt egenbyggda trätorn och skåda missmodigt över bukten, mot den förhatliga echtiska greven som nu residerar i den borg och i det shir där hans fäder en gång huserade som ogdar. Fiskarna ute i bukten kan ofta höra honom ropa förbannelser ut i dimman när de passerar. Hans sondotter som styr hushållet är dock rätt nöjd med släktens lott då de efter Maktskiftet trots allt lyckade behålla sina ägor i ett av de större shirerna. Ogden i tornet brukar kasta sin soppskål efter henne när hon påpekar detta.

Denna text står både under beskrivningen av hertigdomet Darenslatt och under beskrivningen av Faltrakier - kanske endast under senaste?

3

Ahlbin Hidon var en ytterst karismatisk man som började sina predikningar i unga år. Detta skedde under en period då den aidniska kyrkan stod under en ytterst svag exark och i det närmaste drunknade i korruption. Ingen...

Skal denna text verkligen tillhora rubriken Aidniska kyrkan?

Edit: Faltrakiernas sak.

1 - köper din ändring

2 - Jag ser den bara under Darensslätt, har du ändrat?

3 - ändrat rubriken! det avser hidonbrödernas förhållande till aidniska kyrkan, jag klargjorde det med ändringen

[birkebeineren]

2 - Jag ser den bara under Darensslätt, har du ändrat?

Den står aven under Folkslag - Faltrakier - Ogdar.

http://www.erebaltor.se/wiki/Kardien#Faltrakier

[Regil]

Lagar
Rättsskipning i Kardien utgår ifrån Vidar II rikslag. Denna skapades efter maktskiftet då kungen samlade alla domsagornas fredsdomare och gav dem i uppdrag att nedteckna en lag som skulle gälla hela Kardiens land, lika för alla echter. Lagsamlingen är inte på något sätt heltäckande. Den innehåller konungabalk, odosbalk, echterbalk, brottsbalk, edsbalk, tingsbalk, ärvdabalk och jordabalk. Dessa balkar utgör tillsammans ”hög rätt” och reglerar kungens makt, successionen, aidniska kyrkans rättigheter, straffsatser för en rad grova brott, hur ett ting skall gå till, grundläggande arvsrätt m.m. Utöver rikslagens höga rätt som tillämpas av fredsdomarna så finns det i Kardien ett lapptäcke av låg rätt – godsdomstolarna, häradsrätterna, byalagens stämmor, kyrkans domstolar, Raxorernas ting och ogdarnas shirdomstolar. Dessa instanser kan många gånger överlappa. Regeln är dock att brott som kan straffas med döden alltid faller under hög rätt och att felaktiga domar i låg rätt kan åtgärdas i högre instans. Högsta domare är kungen.

Ärvdabalk: Denna balk var den sista som skrevs och var den som var svårast ty arvsreglerna var olika i var domsaga. Man hade dock enats om några grundläggande punkter innan man presenterade utkastet till rikslag den 14:e öppne 426 eO. Vidar II blev strålande lycklig över denna ”magnifika!” lagsamling och dagen efter, på Valentin Echthes dag, läste han upp Kardiens nya rikslag inför alla de som samlats vid Valentin Echthes grav, däribland de flesta av stormännen. Lagsamlingen möttes av stormande bifall och man deklarerade samfällt att Kardien nu i sanning fått en lag att leva efter. Allt sedan den dagen har Vidar II rikslag betraktats som kanonisk och ärvdabalken kom aldrig att revideras. Detta gör att ärvdabalken tydliggör följande: 1) Vid faderns död går hela arvet, förutom moderns morgongåva, oavkortat till faderns äldste son 2) Ifall ingen son finns går arvet istället till faderns äldsta dotter. Längre än så kom man inte. Detta har lett till ett oräkneligt antal arvstvister, men då Vidar II lagsamling av echter i allmänhet anses som ofelbar har inga ändringar gjorts. Det kan tilläggas att många hetsiga debatter har utkämpats på lyceéplan över detta ämne, men då det ständigt finns ett flertal armstarka echtiska riddare och väpnare på plats i Pendon har rikslagens förespråkare alltid gått segrande ur diskussionen.

Våldtäkt: Som i de flesta kulturer så ser man mycket strängt på detta brott som kan bestraffas med döden. Grundregeln är att en man skall försäkra sig om kvinnans samtycke innan akten, man accepterar här inga usla bortförklaringar av slemmiga pervon med tveksam moral. En goder echt tvingar inte till sig kärlek. Punkt.

Brott & Straff: Böter (till kungen) och bot (till offret/s familj), kroppsstraff, bannlysning, dödsstraff, skamstraff och straffarbete tillhör vanliga påföljder. Fängelse tillämpas nästan endast för stormän. Straffen är många gånger hårda med sentida ögon.

Ånger: Den som erkänner sitt brott, förödmjukar sig inför offret och erbjuder frikostig botgöring kan räkna med att få ett avsevärt mildare straff än den som styvnackat förnekar sitt brott.

Mened: Den som avslöjas med lögn i syfte att fälla någon för ett brott straffas enligt samma straffskala som den som gäller för det aktuella brottet.

Beviskrav: Man kräver inte bevisning ”bortom allt rimligt tvivel”, snarare så skall det vara mer troligt att den åtalade är skyldig än oskyldig för att dom skall falla, då man annars riskerar att låta missdådare gå fria.

Goder echt: är den juridiska termen för alla som anses vara echter och åtnjuter echters privilegier. Icke echter kan undantagsvis komma att upptas som echter om de visat sig villiga att följa echternas seder, uppvisar en klanderfri heder och helst har gift sig med en echt. Regeln är att den som av omgivningen anses vara en echt också är det. I echterbalken nämns ett antal brott där den dömde ej längre räknas som goder echt (högmålsbrott, tempelfridsbrott, barnamord, vissa edsbrott m.m.). Detta är kanske det värsta straff en echt kan råka ut för. Att bli utesluten ur den echtiska gemenskapen är för många ett straff värre än döden.

Kyrkorätt: Aidniska kyrkan har domsrätt över sina egna och dömer i mål rörande hädelse och kätteri. Man har dock inte rätt att genomföra påföljderna för brotten utan det överlämnas åt den kungliga rättsapparaten.

Prövning genom strid: Förekommer inte. Vid kyrkomötet i Arno 127 eO klargjorde man att Etins vilja inte yttrar sig genom tvekamper.

Rättegång
En rättegång inleds med att målsäganden och den anklagades deklarationer. Här klargör de inblandade att de är män av ära som hålls högt av sin omgivning. Vidare så framhåller man sina egna och sin släkts alla stordåd, helst tillbaka till Valentin Echtes tid, storleken på sina ägor, att man är en flitig tempelbesökare, den egna frikostigheten, ordhålligheten osv. på ett mycket oblygt och utdraget vis. Det gäller att deklarera sin plats på den sociala rangstegen och att man i övrigt är en man (eller kvinna) av ära. Under deklarationen så klargör även målsäganden kortfattat brottets art och varför den anklagade är skyldig och den anklagade deklarerar sin oskuld och indignation över alla orättfärdiga påståenden. Därefter följer vittnesfasen. Här kallas alla de som har observerat det begångna brottet att vittna, men den kloke kallar även rena karaktärsvittnen, helst män av hög ära som går i god för den ene partens heder under svulstiga deklarationer och långa tirader av lovord. Domaren kan även tillåta korsförhör av vittnena. Rättegången avslutas med slutpläderingen som företrädesvis utförs av kärandes och svarandes advokater (advokat i bemärkelsen talesperson, kan men behöver inte ha juridisk skolning). Därefter få juryn, betrodda män från häradet eller domsagan, öppet och var och en för sig uttala om de tror att den åtalade är skyldig eller ej. Därefter meddelar domaren om den åtalade frikänns eller befinns skyldig och meddelar i sådant fall straffet. Lägg märke till att domaren kan gå emot även en enig jury, men det är mycket ovanligt och den domare som tar för vana att göra så kommer han snart att förlora i anseende och riskerar i slutändan att avsättas.


Edit Goder echt:

[Regil]

Ispin: staden grundades under Imperium Jorpagnums glansdagar och kom att bli en medelstor och livlig hamnstad med lite drygt 40 000 invånare, termer, amfiteater och arena. Idag är befolkningen knappt en femtedel av vad den var under glansdagarna. Kvar av den gamla staden finns stenbeläggningen, otaliga husruiner, ensamma kolonner, några statyer av nymfer och satyrer, det pampiga stadshuset och en trappa som vindlar sig trettio alnar upp i luften till något sm uppenbarligen inte finns kvar längre. Kvar finns även Ispins termer (badhus). Endast en av bassängerna håller fortfarande tätt, och uppvärmningen fungerar inte, men bassängen används flitigt av Ispins borgare som uppskattar ett gott bad lika mycket som den jorpagniske konsuln på sin tid. Ispin är inte en fri stad utan en del av hertigen av Grinfaras län, men stadens borgare sköter sig fritt, väljer borgmästare, beslutar om stadslagar och tar upp muraskatt så länge tullen och marknadsavgifter levereras till hertigens borg.

Skapen: Skapen är i egentlig mening inte en stad, det är en förvuxen borg. Skapen var visserligen en liten men viktig hamnstad redan innan Solriddarnas huvudfäste anlades här, men numera så är hamnstaden en dvärg i jämförelse med borgen. Borgen ligger på en mjuk höjd norr om hamnen. Eftersom den har byggts ut i omgångar består den av tre olika murar, alla relativ låg och byggda i tegel. Innanför murarna finner man en mindre stad av smedjor, bagerier, slakthus och andra hantverkshus, tjänarbostäder, ölhallar, värdshus, bibliotek, en solkatedral, enorma stallar för riddarnas stridshästar, sädesmagasin m.m. Staden innanför murarna som endast tjänar till att serva Solriddarna är större än den civila staden utanför borgens murar. Solriddarborgen i Skapen är Kardiens starkaste fäste räknat i antalet lansar. Borgen belägrades 484-485 av svartfolk och ett par stormingsförsök gjordes, men Solriddarna stod utan större besvär emot anfallarna.

[Mikael]

Kardien växer o växer. Imponerande juridiskt kapitel tycker jag. Men..

Våldtäkt: Som i de flesta kulturer så ser man mycket strängt på detta brott som kan bestraffas med döden. Grundregeln är att en man skall försäkra sig om kvinnans samtycke innan akten, man accepterar här inga usla bortförklaringar av slemmiga pervon med tveksam moral. En goder echt tvingar inte till sig kärlek. Punkt.

Vad menas med detta? Texten ger endast att echter inte begår våldtäckt av bonda jungfrur för nöjes skull, oavsett hennes ställning i samhället eller hennes folkslag. Frågan: förs "bevisning" på samma sätt som för övriga brott (som du beskrev tidigare) eller är det i enlighet med citatet så att alla anklagade döms till döden som bortförklarande slemma pervon utan moral (inte tveksam moral väl!)?

[birkebeineren]

Bra med redögoranden kring rättsskipning, har saknat det (inte bara i Kardien!).

Ordalyden i "Våldtäkt" bör dock kanske städas upp lite?

Sen en fråga:
Tanker du dig att denna Rikslag gäller för alla kardier oavsett kulturell härkomst, bortsett från de de tillfällen där det preciseras att echterna särskiljs enligt vad som står i Echterbalken?

Och så en tanke:
Du skriver att LVs prästerskap inte har myndighet att genomföra bestraffningar gentemot sina egna. Känns som att detta borde vara tvärtom, att LV ser det som en mycket viktig fråga att kunna handhäva lagen överfor egna präster och inte ställa sig under kungens myndighet. Solorden skulle kunna ges en roll i hur LV sköter något så allvarligt som brott utförda av det egna prästerskapet. Vad tros?

[Regil]

Bra med redogoranden kring rattsskipning, har saknat det (inte bara i Kardien!).

Ordalyden i "Våldtakt" bor dock kanske stadas upp lite?

Sen en fråga:
Tanker du dig att denna Rikslag galler for alla kardier oavsett kulturell harkomst, bortsett från de de tillfallen dar det preciseras att echterna sarskiljs enligt vad som står i Echterbalken?

Och så en tanke:
Du skriver att LVs prasterskap inte har myndighet att genomfora bestraffningar gentemot sina egna. Kanns som att detta borde vara tvartom, att LV ser det som en mycket viktig fråga att kunna handhava lagen overfor egna praster och inte stalla sig under kungens myndighet. Solorden skulle kunna ges en roll i hur LV skoter något så allvarligt som brott utforda av det egna prasterskapet. Vad tros?

Rikslagen gäller för alla, men mest av alla för echter. Dvs det finns många stycken som ger vi handen alla de fördelar som tillkommer echter. Så, svaret är ja anatr jag.

Vad jag menar med LV är nog att de inte har rätt att utföra kroppsliga bestraffningar (vilket de inte heller vill). bannlsysningar, degraderingar, bot etc kan de givetvis genomföra. Skall precisera det.

Våldtäkt - jag inser att den mer oborstade stilen i det här inlägget inte riktigt gick hem. Jag städar upp.

[Regil]

Kardien växer o växer. Imponerande juridiskt kapitel tycker jag.

Med tanke på din sysselsättning så tar jag det berömmet till mig lite extra.

[birkebeineren]

Regil: Norrtraden kan kanske få ha sitt huvudkontor i Sterborg?

Jag har lagt det i Faltrax, men det är egentligen förhandlingbart. Huvudsaken är att det inte är ett echtisk kompani.

Min tanke utgick från att Sterborg beskrivs som en stad med ett nu outnyttjad handelspotential, och utveckla skalet till detta med att den var mycket viktigare nar faltrakerna satt på den kardiska tronen. Norrtraden kan vara en rest av stadens tidigare viktighet. Detta igen kan kopplas till att kardierna namns som stora sjofarare och skeppsbyggare, vilket kan forklaras med att det var situationen innan Maktskiftet. Sjofart, och med den aven Sterborg, ar numera inte prioriterad under echternas styre.

Du får dock avgora, bara ett kontor går också bra.

[Regil]

Våldtäkt: Som i de flesta kulturer så ser man mycket strängt på detta brott som kan bestraffas med döden. Grundregeln är att en man skall försäkra sig om kvinnans samtycke innan akten. En goder echt tvingar inte till sig kärlek. I denna typ av mål står såväl i Kardien som överallt annars dock ofta ord emot ord och här kan man konstatera att en echts ord nästan alltid väger tyngst.

Kyrkorätt: Aidniska kyrkan har domsrätt över sina egna och dömer i mål rörande hädelse och kätteri. Man har dock inte rätt att genomföra fysiska påföljder för brotten, dessa överlåts åt den kungliga rättsapparaten.

[Mikael]

Våldtäkt: Som i de flesta kulturer så ser man mycket strängt på detta brott som kan bestraffas med döden. Grundregeln är att en man skall försäkra sig om kvinnans samtycke innan akten. En goder echt tvingar inte till sig kärlek. I denna typ av mål står såväl i Kardien som överallt annars dock ofta ord emot ord och här kan man konstatera att en echts ord nästan alltid väger tyngst.

Varför inte lägga till sist att: En echt som anklagas för detta grova brott, har dock svårt att undkomma övriga echters förakt även om han skulle frikännas.

[birkebeineren]

Härad och Domsaga - samma sak eller det ena underordnat det andra? Kanske faltrakisk respektive echtisk benamning på rattsområde som efter Vidar IIs rikslag fungerar ungefar på samma satt?

Lagar
Rättsskipning i Kardien utgår ifrån Vidar II rikslag. Denna skapades efter maktskiftet då kungen samlade alla domsagornas fredsdomare och gav dem i uppdrag att nedteckna en lag som skulle gälla hela Kardiens land, lika för alla...

Vad om den sista meningen fortsatter med: "...men med echterna som overordnade icke-echter."?

Innan Maktskiftet har rimligtvis Kardien haft lagar, mojligtvis inte lika samlade och ordentlig som Vidar IIs, men andå. Och det lagar som aven echterna har valt att underordna sig brevid sina egna regler. Jag skriver valt då jag tolkat det så som att Echteriket på Divra sakert hade kunnat gå egna vagar men andå foljde den faltrakiska kungen av Kardien och hans lagar (eller åtminstonde ett urval av dem). Var således den lag som framlades den 14:e öppne 426 eO en sammanforing av kardisk ratt och echternas regler, till en ny enhet med nya tillagg komna i samband med maktovertagandet och anammandet av det zorakiska feodala systemet?

Kyrkorätt: Aidniska kyrkan har domsrätt över sina egna och dömer i mål rörande hädelse och kätteri. Man har dock inte rätt att genomföra fysiska påföljder för brotten, dessa överlåts åt den kungliga rättsapparaten.

Forslag till andring:
Aidniska kyrkan har full domsrätt över sina egna och dömer även andra i mål som klassas som Budbrott, främst de rörande hädelse och kätteri. Man har dock inte rätt att genomföra fysiska påföljder för brotten gentemot andra än det egna prästerskapet, men även dessa överlåts oftast åt den kungliga rättsapparaten.