Zorakin

Samlingsplats för alla länder och platser
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Mikael skrev:
Mikael skrev:Fraxinus, vet att du tiidgare i tråden skrev om underliggande sällskap, ordnar, herrklubbar som utgör ytterligare maktgrupperingar i kampen om ett modernt Zorakin. Skulle du kunna ställa upp det igen, vilka de är, vad de strävar efter, vilka deras främsta motståndare är, deras relation till Exarken/Kyrkan, och de viktigaste medlemmarna? Tex så är ju hertigen av Pharynx en person med särställning i Zorakin(har jag för mig), hur passar han in i dessa maktspel? Markera gärna rött.
FRAXINUS, Efter att ha titta på wikin så förstår jag att det finns i huvudsak tre grupperingar:
SZB
GO
KP

Vilka hertigar som sympatiserar var står också, MEN jag saknar en sammanfattning av vad de olika grupperingarna strävar efter, vad som avgör hur en greve eller baron väljer/välj in i en gruppering, mer om dina tankar kring dessa dragkamper i maktens korridorer och slagfält?
Jag ska ta upp detta! Jag är lite upptagen med arbete för närvarande så jag är inte så snabb som jag brukar vara men jag ska försöka besvara detta under den närmsta veckan. Om du behöver det snabbare för något spel eller så säg till så ska jag försöka ta tag i det ännu snabbare.

I princip skulle man för övrigt kunna säga att det finns minst ett intresseparti till men istället för att aktivt driva en egen öppen linje stödjer den de olika befintliga som redan finns. Detta "parti" är den aidniska LV. Huvudsakligen och av tradition så har den stött kungarna. Men detta kan mycket väl skifta om kungarna på något sätt inte kan eller iinte vill blanda sig i något som kyrkan trycker på som en viktig fråga!
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Har jag full respekt och förståelse för Fraxinus, var bara det att du brukar vara så snabb! (Just let me know så jag inte tror att jag blir ignorerad. :D Ibland går det så snabbt på forumet att vissa inlägg försvinner bland mer aktiva debatter.)
Ingen överhängande brådska, men det är just eget spel med en RP som ligger bakom den påstridiga nyfikenheten, så innan mars vore bra. :wink: Ser fram emot ditt svar när du får tid.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

En fråga til: kronprinsen blir traditionellt hertig av Pharynx, men vad blir det av hans syskon?
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Mikael skrev:En fråga til: kronprinsen blir traditionellt hertig av Pharynx, men vad blir det av hans syskon?
Kronprinsen ÄR traditionellt hertig av Pharynx. Hertigdömet Pharynx är fortfarande i händerna på kungafamiljen. Kronprinsens titel blir "hans kunglig höghet kronprinsen XXXX, hertig av Pharynx. Sannolikt så får de övriga syskonen helt enkelt prins och prinsesstitel (inget land).

En yngre kunglig broder som gifter sig, lämnar hovet och skaffar familj etc kan få ett markisskap som apanage!

Markisskapet är fortfarande underställt kronan som alla andra markiser. Tekniskt sett finnns det ingen arvsrätt till något av markisskapen men man brukar låta sonen ta över faderns förvaltningsrätt i de äldre ursprungliga kronolänen. Det finns 18 markisskap som ligger kvar under sådan sedvänja. De brukas av de så kallade ursprungliga markisfamiljerna.

Kanske 6 markisskap är så kallade tjänstemarkisskap kopplade till någon tjänst exempelvis Kanslern, Marsken, Riksamiralen. Dessa län ges enbart till den som innehar den statliga tjänst som är kopplad till Markisskapet.

Sedan finns övriga 14-16 kronolän (markisskap). Dessa används bland annat som apanage åt kunglig personer som ligger längre ner på listan för möjligheten att ärva tronen och som inte vistas på hovet (kanske fyra sådana exempel är i bruk) eller så används de som belöningslän för råd och dåd (ges på livstid-går inte att ärva) varav kanske 5 är i bruk.
6-7 län är inte utdelade till någon utan förvaltas av en fogde.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Mandelithus
När Mandelorden på 3oo-talet fO etablerades var en av grundtankarna att upplysa och utbilda folket. Eftervart lyckades munkarna locka samhällets ledande till lycèerna och då var deras verksamhet säkrad. Mot (till en början) små donationer togs ynglingar in vid lycèerna som acolyter och gavs utbildning innom jorisk kunskap brevid ordens noviser. Acolyterna samlades i såkallade mandelithus vid lycèerna, där de bodde och fick sin fysiska försörjning. Under några år bodde studenterna här och skapade sig den fernissa av jorisk kultur som sågs som ett ideal i stora delar av det forna Kejsardömet Jorpagna, innan de återvände till sina familjer och sin vidare fostran. Dessa ursprungliga logement finns fortfarande kvar vid lycèerna utanför Aidne men i Pendon har de sedan utvecklats. Tidigare var det huvudsakligen adeln som hade råd att skicka sina söner till lycèerna och det fanns endast acolyter ur denna samhällsklass, men eftervart som handlare och borgare ökade sin betydelse kunde även de skaffa sig utbildning hos mandelmunkarna och samsas med adeln. I Pendon började dessa blandade acolyter anlita fristående lärde från utanför Mandelorden till att komplettera deras utbildning. Detta visade sig ge fördeler senare i livet och en slags institution innom eller brevid lycèerna började utvecklas, med sitt centrum vid mandelithusen. Otaliga ritualer och formaliteter fröjdas, kamratfostran och inbördes tävlingar ger tuffa villkår, allt detta till tross; de välutbildade mandeliterna domirerar mer och mer av Zorakins samhällselit.
Funkar detta med Zorakin Fraxinus? :?

Den första biten är tänkt att gälla utanför Aidne och vara generell för Mandelorden. Utvecklingen i Pendon försökte jag skriva i tråd med det "nya" Zorakin du beskriver.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Det ser bra ut! Du bör möjligen betona rivaliteten mellan de olika utbildande organen dvs Mandelorden med Lycée, de Lärdes skaras gille och LV.s Katedralskola i Pendon.

Jag hävdar fortfarande att Mandelorden lär ut exempelvis matematik etc. Det man möjligen inte lär ut är Administration (vi får fila på det "ämnet" då juridik ingår här), Alkemi och Astrologi.

För det ska finnas rivalitet även mellan Lycéet och de Lärdes skara! Det är viktigt för miljöskildringarna från Pendon.

Inne i värdshuset Pennan och svärdet ser äventyrarna hur en hetsig diskussion mellan två distingerade, äldre herrar urartar.

Den ene Lärde sitter vid ett bord med ett halvfullt vinglas, ett pergament och en bläckhorn med penna framför sig. Den andre har stannat till stående vid den andres bord och de båda har sedan börjat utväxla en diskussion som blir allt högre och hetsigare (av de brottstycken som uppfattas av äventyrarna verkar diskussionen avhandla huruvida Linidiskiarnarna var av växtriket eller av rese-släkte och om de har uppstått med hjälp av magi eller inte). Diskussionen (grälet) når sitt klimax då den andra med en kraftfull Berendisk svordom kastar sitt vin i ansiktet på den sittande Lärde som efter att med beundransvärd snabbhet hämtat sig från sin förvåning hugger tag i första bästa tillhygge och därmed kör in sin bläckpenna i benet på den stående lärde som utstöter ett vrål av smärta som skulle gjort en Jordashurisk bärsärsk grön av avund! Därefter är slagsmålet i full gång.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Tillägg till texten om Mandelithusen:
Tvister mellan acolyterna från lycèets mandelithus och adepterna från Lysande Vägens katedralskolor är vanliga, och med fristående studenter från Biblioteket uppstår gärna regelrätt handgemäng. Många är de de dueller som börjat med retoriska formuleringar och slutat med svärd och blodvite i grynningen. Deras lärare möt också de till dyst men de sker oftast mer fridsomligt på Lycèeplan även om ibland vassa pennor mycket bokstavligt förekommer.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Om de pampiska hövdingagravarna.

Pamperna begravs i högar. Varje hög är en "familjegrav". I varje hög kan flera tiotals döda ha begravts genom tiderna. Med på sin resa får nomalt den döde en dolk. Samt några värdeföremål som vackert arbetade armband och halssmycken i guld

Har den döde varit en mäktig krigare begravs han eller hon ofta också med sin sköld och spjut samt sin vadderade tunika, läderbyxorna, hjälm och stövlar. Ríktigt mäktiga pampiske krigaren som stora hövdingar etc får också en dödsmask i guld samt vackra mantlar med guldbroderier.

För att skydda gravarna frammanar schamanerna gastar och andar som vaktar inne i hövdingagravarna och angriper inkräktare.
Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl »

Fraxinus, i Efaro-tråden skrev jag följande:
Sen så en liten OT-grej, när det gäller kriget Felicien-Berendien där ju Zorakin gick in på Berendiens sida, kan inte en av anledningarna till att just Zorakin gick med i kriget mot Felicien att man ville åt de feliciska kolonierna i Efaro? Kardien hade ju förlorat sina sista besittningar i Efaro 369 och man skulle ju kunna tänka sig att Zorakin skulle kunna ha en hel del att vinna (ekonomiskt, religiöst etc.) på att erövra feliciens kolonier. Vet att det diskuterades om någon anledning till att Zorakin anslöt sig till Berendien, men detta kan ju vara ytterligare en anledning till det.
Hur ställer du dig till detta förslag som en av anledningarna till Zorakins involverande i kriget mellan Berendien och Felicien?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

...och läs texten i Bergdahls citat med "Kardien hade ju förlorat sina sista besittningar i Efaro 369" utbytt mot "Solfararna hade ju förlorat sina sista besittningar i Efaro 369", så det inte blir några misförstånd rörande soltågshistorien.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Bergdahl skrev:Fraxinus, i Efaro-tråden skrev jag följande:
Sen så en liten OT-grej, när det gäller kriget Felicien-Berendien där ju Zorakin gick in på Berendiens sida, kan inte en av anledningarna till att just Zorakin gick med i kriget mot Felicien att man ville åt de feliciska kolonierna i Efaro? Kardien hade ju förlorat sina sista besittningar i Efaro 369 och man skulle ju kunna tänka sig att Zorakin skulle kunna ha en hel del att vinna (ekonomiskt, religiöst etc.) på att erövra feliciens kolonier. Vet att det diskuterades om någon anledning till att Zorakin anslöt sig till Berendien, men detta kan ju vara ytterligare en anledning till det.
Hur ställer du dig till detta förslag som en av anledningarna till Zorakins involverande i kriget mellan Berendien och Felicien?
Jag anser att huvudorsaken till Zorakernas inblandning i kriget mot Felicien är Duellen i Ventigmilia. Att man hade massa undersysselsatta riddare och en övertro på sin egen krigsmakt eller rättare sagt flottan spelar säkert också en roll. Det är också mycket möjligt att man hade Feliciens kolonier i Efaro i sikte men mycket lite av kriget utspelades här. Däremot är det mycket möjligt att Efarierna utnyttjade läget när Felicierna och Zorakerna var upptagna på annat håll.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Politik

Inlägg av Fraxinus »

Något förändrad text (förändringar markerade):

Politiken i Zorakien är en gråzon. Formellt finns det ett riksråd som ursprungligen kungen var tvungen att inhämta godkännande ifrån. Riksrådet bestod då av de adliga och från Zorakiens andliga adel, Bontisaler och Kerigasser, samt en fogde från varje län (grevskap eller markisskap). Nuförtiden ingår även två representanter från varje fri stad.

Tack vare en retorisk kupp lyckades Karolu XI förmå baronerna som annars brukade rösta så som deras grevar röstade (som i sin tur brukade rösta så som deras hertigar röstade) att istället rösta för kungens förslag om envälde. Med hjälp av markiserna och flertalet bontisaler lyckades förslaget gå igenom.

Idag fungerar riksrådet snarare så att rådet lägger fram förslag på fredsdomare, fogdar, utrikes ärenden, skattesatser, väg-, bro-, borgbyggen eller om en stad bör ges chansen att bli kunglig fristad.

Rådet har i princip inget veto eller bestämmanderätt men fungerar som barometer för kungen för att avläsa de adligas åsikter i olika frågor. För att hålla sig väl med rådet (dvs framförallt adelsmännen och kyrkan) försöker kungen lyssna till förslagen och balansera sina beslut efter detta.

I denna soppa läggs dessutom ordenstillhörighet. Olika medlemmar tillhör olika ordnar eller partier. De tre största är Sydzorakaiska brödraskapet (som huvudsakligen består av Sydzorakiska adliga) vars huvudsakliga syfte är att motverka den mäktiga nordliga högadelns dominans i politiken.

Greverydska orden (som ursprungligen är en pan-aidnisk orden men som i Zorakien numera främst verkar inrikespolitiskt). Den styrs huvudsakligen av mäktiga nordliga hertigar. De vill helst bevara den gamla ordningen med en kungamakt som är beroende av starka hertigar

Samt Kungapartiet, även kallad Regalieorden (ska inte förväxlas med de tämligen nyuppförda militära enheterna under samma namn). Här hittar man de flesta markiserna, representanterna från de fria städerna, många länsfogdar, ganska många landlösa riddare samt en inte föraktfull andel baroner och några enstaka grevar. Den verkar givetvis för en stark centralmakt (kungamakt).

Som inte detta vore nog börjar det även bli viktigt att ha skolning och här blir även institutionerna en del i en adelsmans statusarsenal. Var man gått spelar in på ens framtida nätverk och karriär.

Generellt kan sägas att de fem viktigaste institutionerna man kan ha gått i Zorakien är Mandelordens Lycée, Pendons Katedralskola, de Lärdes skara i Pendon (helst under exempelvis den Lärde Harabel Nepos), Luksilos Lärdes Skara (som har tillgång till Zorakiens näst största bibliotek och som för övrigt är ett f.d Lycée ) samt i Katedralskolan i Indarsol.


För övrigt kan sägas att en del adliga som saknar land har börjat starta handelsbolag (ofta med någon skicklig handelsman som kompanjon). Adliga har nämligen den fördelen att de fortfarande är skattebefriade. Detta gör det gynsammt för dem att bedriva handel (för de som är beredda att sänka sig så lågt). De adelsmän som vågar sig på detta ses dock ner på något oerhört av många av de landägande adelsmännen och även bland många av de landlösa riddarna. Det anses som väldigt ärolösa att nedlåta sig till sådan verksamhet.

En annan adelsman som, indirekt, har blivit rik på handel är Hertigen av Luksilo. Han har en särställning bland de Zorakiska hertigarna. Visserligen fick Luksilerna se sitt kungadöme krympt till ett av de till ytan minsta hertigdömena. Men man fick bland annat behålla rätten till religonsfrihet och hertigen fick själv kassera in tullen från handel som normalt annars går direkt till kungen. Detta har gjort Luksilos hertig till en av de rikaste hertigarna i Zorakien. Överträffad endast av Hertigen av Pharynx (koppar, tenn och järn) som för övrigt även alltid är Zorakiens kronprins.

Tredje platsen bland de rikaste hertigarna innehas av Hertigen av Indarike (all den spannmålen) och fjärdeplatsen innehas av Salamora (Järn, timmer och tjära).
Senast redigerad av Fraxinus den 2008-04-08 17:28, redigerad totalt 4 gång.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Zorakin verkar bli ett mycket politisk interessant land mäster Fraxinus! :)

Minns inte helt men har du skrivit in riksmarskalken som det står lite om i Aidne-modulen s. 26-27?
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Och nu över till något helt annat

Inlägg av Fraxinus »

Gruppen bröt igenom den gröna vägg av mangroveträd, undervegetation och sumpmark som utgjorda Grindanuträsket och befann sig helt plötsligt framme vid en öppen vattenspegel.

Ute i vattnet under några enstaka vidkronade mangroveträd låg ett flertal vasshyddor som byggts ovanpå en sinnrik bryggkonstruktion. Träkonstruktionen varpå hyddorna låg tycktes redan på avstånd full av märkliga detaljer. Den tycktes närmast ha växt på plats snarare än att ha byggts för hand och var nästan lika förvriden och snirklig i formen som mangroveskogen som omgav den lilla byn. Vidare så hade så hade man byggt ihop byns trästomme med de två eller tre stora mangroveträd som växte i byn och dessa bidrog därmed ytterligare till den märkliga förvridna prägeln samt till att stabilisera och förankra samhället till sjöbotten. Uppe i trädens kronor skymtade dessutom ytterligare någon form av konstruktioner. Kanske någon form av bevakningsplatser?

En kanot närmade sig gruppen av äventyrare. Den fördes fram av sex roddare. Kanoten tycktes gjord ur ett stort stycke träd och fören had delvis fått behålla sina ursprungliga form men någon hade karvat in djur, växtrankor och ibland strikt abstrakta former i virket.

Fram i fören stod någon som skulle kunna vara byns ledare. Personen i fråga hade på sig en huvudbonad som tycktes bestå av de gnistrande azurblå fjädrarna från den Zorakiska praktparakiten, ett halsband som tycktes gjort av en massa vassa tänder samt ett höftskynke. Över bröst, mage och lår bar personen dessutom något som liknande en rustning som tycktes gjord utav alligatorskinn.

I handen höll hövdingen eller vem det nu var ett ljusterliknande spjut. Men vad som mest fångade äventyrarnas blickar var mannens ansikte. Det var avlångt till formen, fjälligt och fjällen lyste i solljuset i en smaragdgrön färg. Det var en ödleman.


Utdrag från en forskningsgrupps rapport från Grindanuträsket.
Senast redigerad av Fraxinus den 2008-04-08 12:02, redigerad totalt 2 gång.
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Jag tror att jag tänker låta Hertig Måne av Satgherin vara medlem av Greverydska orden. Skriver man "riddare av greverydska orden" för att visa ordenstillhörighet?
Skriv svar