3 000 personer... det beror på hur många platser de finns på. Är det bara pendon så låter det snarare som för mycket...
Inte bara Pendon, hela orden Altor-wide.
Tillträdeskrav - oerhört billigt! Höj till 100 gm? Priset är väldigt lågt satt tycker jag, täcker inte kostnaden för en termin ens...
Rikedomar - någon måste ge dem en &%¤#" hög med pengar för att hålla verksamheten igång. Anta att det kostar 150 000 gm (50 gm per person) att driva orden per år, man får in 1000 i avgifter från nya studenter så finns det enorma hål. Förslagsvis kungen som stor finansiär, även om jag heller skulle se att man tog mycket mer betalt av sina studenter.
Står i källorna en symbolisk summa, ändrar nog till det. Kanske "symbolisk summa efter förmåga"? Då vill nog alla visa sig rika förutom de som inte är det. Kosing rullar in liiite bättre.
Som jag skrev så är flera kungar, makthavare och adelsmän sponsorer.
Vid vilken ålder börjar man som acolyt? antar att man förutsätts ha gått igenom ordentlig grundutbildning vid någon klosterskola eller liknande innan. 16 år?
Läskunnighet, ålder oväsentligt.
Matematik?! vart tog du vägen, du sköna ämne? (Geometri, aritmetik mm) som dessutom tillhör de mest användbar i en karriär efter lyceet. Tycker att det borde finnas med, det är ett av de äldsta ämnena.
Teologi - hmm... kan man inte överlåta det till katedralksskolorna etc?
Matematik anses som en tveksam lära tillhörande astrologi och annan spådom. Visst är det bra att kunna räkna, men forska på ämnet är inget för en Mandelmunk. Funderar på att ta bort teologi, eftersom det var mitt tillägg. Sådana myter kan ju gå in under Historia.
Oj, läste om texten. 3 000 ovan novis grad... Lön, åtminstone 300 gm per år (de måste ju ha en lön avsevärt högre än en hamnsjåare) => 900 000 gm per år att driva (då inga kringkostnader medtagna).
Ingen lön för noviser, de får undervisning, handledning och tillgång till arkiven mot att de arbetar för en Lärd. De lärde och många noviser ser det hela som ett kall. (För den som vill ha ett belopp tror jag 100gm/år skulle vara normalt isf, men detta är regler.)
OK.
fast, hallå! Pendon är huvudsäte. Här måste krylla av Lärde.
Ingeril som S:t Ingeril, inkorporerad i LV...?
Eller utbredd "läpparnas bekännelse". Alla vet att ingen bekänner sig till Ingeril på riktigt, åtminstone inte om kyrkan frågar, men alla genomgår ceremonin som upptar en som Ingerils lärjunge, för att det är så man måste göra?
Fel preposition, "...Lärde FRÅN Aidne, utan då FRÅN andra lycéer utomlands." skall det vara. Och nej inga fler LV helgon.
Det finns ingen cermoni, möjligen rakandet av hjässan, gåva av en bok, delandet av ett fint starkvin från Kadez. Ingerils lära är mer en filosofi än en stenhård religion. Skall man gå vidare inom orden krävs det att man förstått kallet och idén om att man endast genom studier, undervisning och forskning kan bli upplyst. Om man dessutom har en tro på andra gudar så är det OK, men lär hämma studierna då religiös doktrin kan lämna sinnet mindre öppet för ny kunskap. En Lärd lär därför snart se sig halka efter sina mer öppna bröder.
Ja, jag har alltid ocksa tänkt mig Ingeril som en gammal institution som man lite nostalgiskt fortfarande visar respekt för (dammar hennes staty), medan personalen i själva verket är goda etintrogna. Speciellt som det känns som att mandelorden är en integrerad del av styrets kultur i Zorakien och även Kardien.
Kanske studintikosa "trohetseder" till den heliga Ingeril snarare än faktisk dyrkan. Det ger ju även intrycket av att gudomligheter blir gamla och faller ur bruk även i Ereb.
Sedan maste jag säga att det verkar högst underligt om Mandelorden inte har ett mycket stort politiskt inflytande: att utbilda generation efter generation av rikets elit maste ge dem en väldig potential att pressa igenom sina egna värderingar och agendor. Lite oxford- eller etonkänsla (eller alpha tau eller vad det heter) hade varit fräckt: där utexaminerade Mandeliter dyker upp i rikenas topp-positioner och kanske rent av har hemliga handslag och speciella uttryckssätt och moralkoder.
Mandelorden är inte så integrerad, står lite utanför som förlegad, men är accepterad och inbjuder till viss nostalgi, spec nu när det vurmas kring det kejserliga. Återigen så är Ingeril idag mer en grundtanke i hur en munk skall leva för att nå upplyst tillstånd, inte något man måste bekänna sig till inför buttra mästare eller dyrkan av avbilder. Om man inte tror på idealet lär man inte lyckas nå upplyst tillstånd. Når man en insikt kanske man utbrister "Tack Ingeril för din visa handledning!"
Mandelorden är opolitisk och har inga agendor. naturligtvis håller de öra och öga öppet för när LH försöker stänga deras lycéer eller vill bränna deras Lärdesavhandlingar. Men det är tack vare deras neutralitet och avsaknad av agenda som gjort att de kunnat överleva så länge.
Förövrigt anses den Zorakiske kungen vara folkets kung och kallas redan "den Rättrådige" bland befolkningen. Adel och kyrka verkar däremot inte vara lika entuasiastisk över Vidar Rättråde.
?
Lycéet har dessutom sedan gammalt ett kungligt beskydd. Så jag tror att LH har vissa beskymmer där.
Precis, en viktig anledning.
Mandelorden var redan gammal då den Lysande Vägen började spridas, över 400 år, och det kan ju tänkas att betraktandet av Ingeril som en gudinna redan vid Odos uppenbarelse hade fallit i bakgrunden till fördel för betraktandet av Ingeril som ett ideal och det hon ursprungligen stod för- sökandet efter kunskap.
Sen så ses den joriska kulturen som ett ideal i stora delar av det forna kejsardömet även om detta inte tillbad Etin (utom Solkejsare Domion då kanske) och då Mandelorden söker sig till huvudsaklig jorisk kunskap borde detta fungera utmärkt med även LV.
Precis!
Peter skrev:
Sedan maste jag säga att det verkar högst underligt om Mandelorden inte har ett mycket stort politiskt inflytande: att utbilda generation efter generation av rikets elit maste ge dem en väldig potential att pressa igenom sina egna värderingar och agendor.
Det kanske ingår deras mycket uttalade statutter att INTE bedriva någon självständig politik utan vara underlydande konung och fosterland. De borde ändå indirekt få ett mycket stor inflytande på de akademiskt skolerade men frågan är om Aidnes adel numera skickar sina poder till något lyceeum; svärdets väg anses väl mycket mera rätt än pennans väg?
Varken eller.
Bezzewizz - perfekt ÄS känsla.
Mikael skrev:
Jaakop Bezzewizz
Gillar namnet men går det inte att "tona ner" lite? Bezeviss, Bessviz, Bezzevis...
Kul! Absolut, vilket låter bäst?
Mikael skrev:
Mandelska munkkransen, oavsett rang inom orden.
Inte för mycket katolsk munk, eller?
Lutheranska munkar då? nej skit i det, munkkransen finns! Vilka andra munkordnar som använder den överlämnar jag till andra att avgöra. Kransen har också gett namn till Mandel-munken (härligt bakverk) som jag tidigare beskrivit på forumet.
Mikael skrev:
...munkar ur Mandelorden Ca 290 f.O. fann guld på södra Grindanu. Stormästaren Aquahom beslutar att fyndet skall hållas hemligt och av rädsla för plundring och inflation beslutar han att skatterna skall förvaras i Pendons lycée och släppas fram endast vid behov. Under tvåhundra år lyckas man i hemlighet skörda rikedomarna
Ingen åsikt men mer en fråga; menar du alltså att guldskatten utgör grunden för hur Mandelorden kunde samla mycket av sin kunskap?
Skatten var en viktig faktor under ordens storhetstid ja.
Säkert! Men hur intresserade är de adliga av det? Mycket beror på vilken inställning och intressen som den adliga familjen har. Viss adel (inte bara högadel) är kanske mer intresserad av klassisistiska ideal (Renässans).
Dessa låter kanske sin barn i huvudsak gå i Mandelordens Lycée.
Den gamla konsertvativa lantadeln låter i stället någon munk från LV sköta utbildning.
Jag gillar också Peters idé om brittiska Eton och Harrows och det nätverk och den vi-känsla det skapar.
Så det finns ett nytt uppsving för Mandelorden i Aidne? Mandelorden har annars de senaste århundradena setts som lite stofiler och förlegat, LV har ju klart enklare lösningar på folks frågor och kan erbjuda makt. Helst skall barnen få makt genom krigarens bildning, annars genom kyrkans och om man anser sig ha råd eller känner någon på ett lycée eller liknande så kanske man skickar en son dit.
Nej. Orden har ingen politik eller agenda. Däremot kan ju acolyter eller noviser som lämnat orden ha agendor som de gärna förlöser med sina "alumni" (
illumniföreningar?).
Och en viktig skillnad är väl den att LVs dalkiska gren är mer tolerant och "trevlig" medans LVs aidniska gren är rätt trångsynt och dessutom finns här Ljusa Handens nitiska verkan. Men jag menar inte att det skal vara antingen eller när det gäller utbildningen av högadeln utan att det finns en slags "tävlan" mellan LV och Mandelorden, en tävlan där kanske den senare har flest anhängare men den förra har EXAEKEN i Ekeborg bakom sig. Hur låter det som en konflikt?
OK, Mandelsorden börjat bli populär igen. OK så länge LV är Goliat och Mandelorden är den gamle ofrivillige David.
Angående ekonomi:
jag räknade lite sanbbt förut och kom fram till att mandelorden omsätter omkring 1 000 000 gm/ år. Det torde vara avsevärt mindre än kyrkan och klart mindre än kungahuset, men antagligen mer än den rikaste hertigen i Aidne. Det betyder ju förståss att de har inkomster som ligger däromkring. Mitt förslag på hur man täcker det är genom avgifter från acolyterna. Dessa kanske ligger på omkring 100 gm per år och då krävs 10 000 studenter, vilket ger tre studenter per lärare, en hög lärartärhet. En examen torde gå att få på mellan 3 och 5 år och kostar då totalt sett ca 500 gm. Det är fem årsinkomster för en arbetare, men torde löna sig ganska snart då årsinkomsten för någon med excamen från lyceet borde ligga många gånger högre. (Jag kan tänka mig en ännu högre avgift också, det låter lite billigt...) Utöver det kan man ju ha inkomster från gåvor på samma vis som är mycket vanligt vid "Ivy Leauge" universiteten i USA (vi snackar simhallar, aulor och liknande. Nästan hälften av Chalmers kårhus finasierades för övrigt på det viset nyligen). Baronen ger ett stort tillskott till den Lärde som han blev god vän med under sina studier, en Greve skänker pengar att uppföra ett nytt dormitorium för acolyterna, den förmögne köpmannen en staty till ordens trädgård osv.
Utöver det kan man ju få bidrag från kungen (som vill försäkra sig om ordens lojalitet) och äga gods som ger avkastning.
Vad jag vill påvisa är att det är enorma summor som krävs för att finansiera orden och att det vore livsfarligt att enbart förlita sig på mecenaters goda vilja. Vad händer när kungen startar krig och tar bort sitt bidrag på 300 000 gm per år?
Matematik är inte mandelvetenskap, möjligen Regilska ordens främsta intresse
.
Mandelorden överlever i mkt hög grad på patronage, donationer, sponsorer och lite som man lyckats spara.
(Kanske har man investerat i nya gruvor? Fungerade ju bra sist. Måste dock i så fall vara avskiljt och tyst så man inte lockar in girigheten.
)
Sen tycker jag kanske att 3 000 lärare och 10 000 studenter blir lite väl mycket. Tycker att det vore fräckare (och klart "rimligare") om man drar ner antalet ganska rejält. Detta för att få en mer exklusiv stämning a la Eton, Harvard och Oxford. (och inte få inflation i antalet högutbildade personer). Andra universitet och katedralsskolor kan få utbilda bönder och fattiglappar. Mandelorden tar hand om genierna och högadeln. Kan man inte tänka sig att de har ganska hårda inträdesprov? Som givetvis inte gäller för den som kan göra en substansiell donation utöver årsavgiften.
3000 i hela Ereb (med kranskontinenterna).
Nej inget inträdesprov, dock kan man underkännas i sina studier och avvisas.
