Caddo

Samlingsplats för alla länder och platser
vije
Erebosisk Köpman
Inlägg: 372
Blev medlem: 2007-03-07 20:46

Inlägg av vije » 2007-12-17 19:06

anders skrev:En första titt på Arno...
Trevligt!
Vad heter fonten för siffrorna och Arno-texten? Ser enormt bra ut!
(För inte har du väl skrivit själv??)

Vulkanutbrott låter som ett ypperligt äventyrsuppslag. :D
Eller som bakgrund för hektiska intriger bland soldyrkare (:) ), tempelfäder och handelshus.
Senast redigerad av 1 vije, redigerad totalt 2007 gånger.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6773
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2007-12-17 19:07

anders skrev:En första titt på Arno...
Vad enkelt... och vad bra! :)

Alltid gillat kvartersnamn!

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2007-12-17 19:14

vije: Typsnittet heter "Bilbo-hand" och är utomordentligt snyggt. Tyvärr finns inte å, ä och ö. Men det är gratis.

Fraxinus: Jag har nästan ordagrant citerat dig under "klimat" i Caddo-wikin.

birke: Ja, jag tycker nästan att det räcker för PDFen. Jag ska skriva en beskrivning av Arno på ungefär en sida - sedan nöjer jag mig nog. Man kan ju alltid komma ut med en Arno-modul senare... :wink:

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2007-12-17 20:50

Så. Då var det klart. Det blev nog mer än 400 ord, men kort och koncist verkar inte vara min grej. Hoppas att jag fick med en del ändå.

Huset Hugger och den Huggerska hansan

Ankfamiljen Hugger är en av Caddos rikaste och leder Erebs största hansa av köpmän med kontor från Tricilve i norr till Stabul i öster. Huggerska huset var tidigt framgångsrika handlare på Caddo och hade affärer runt om i Kopparhavet. Expansionen från ett framgångsrikt hus till dagens handelsimperium inleddes då man började finansiera andra handelsmäns handelsprojekt. Man ingick samriskprojekt med andra där familjen Hugger stod för kapitalet för inköpen och handlaren för fartyg och arbetsinsats. Dessa avtal slöts ursprungligen endast med ankiska köpmän. Så byggdes ett nätverk av handelsmän nära knutna till huset Hugger. Så småningom ingick man mer långtgående kompanjonskap med en del handlare och huset Hugger fick så lokalkontor runt om i kopparhavet och längs koppartraden.

Idag har man bortemot hundra handelskontor i hansan. Många drivs av lokala handlare har slutit avtal med huset Hugger, några drivs av familjen Hugger personligen och åter andra drivs genom kompanjonskap mellan Hugger och något annat hus. Alla handelskontor drivs av ankor, familjen Hugger vågar inte lita fullt på människor. Den typen av samarbete man har med icke ankiska handlare inskränker sig till samriskprojekt. Dessa är dock nog så vanliga. Huset Hugger finansierar många köpmäns handelsresor mot en stor andel i vinsten. På senare tid har man även börjat förmedla andra personers investeringar i handelsprojekt. Detta blev början till vad som kommit att utvecklas till Erebs kanske mest utvecklade och definitivt mest vittomspännande bankverksamhet. Verksamhetens omfattning varierar från kontor till kontor. Själva grunden utgörs av växlar och Huggersk bokföring. Växlarna är dokument som bevisa att en insättning gjorts hos Huggerska hansan och tillåter att uttag görs på annan plats. På så vis kan stora summor pengar fraktas långa sträckor bekvämt och utan risk. Växlarna är omsorgsfullt tillverkade dokument med ett dussin stämplar och sigill och signeras med kodmeddelanden skrivna på dalkiska. Familjen Hugger bevakar svartsjukt hemligheten bakom sina stämplar och det verkar vara mycket svårt att lyckas med förfalskningar. Den Huggerska bokföringen är en så kallad dubbel bokföring där alla transaktioner bokförs dubbelt: som kredit på ett konto och som debet på ett annat. Om en kund gör en insättning krediteras dennes konto och banken debiteras. Bokföringen har numera kopierats av andra handlare, men familjen Hugger var först. På de flest kontor inskränker sig bankverksamheten till att lösa växlar och till samriskprojekt (vilket är en form av lån). Men på Caddo och några andra platser har den vuxit i omfattning. I första hand lånar man ut pengar till handelsprojekt och investeringar i jordbruk och handel. Ofta sker det fortfarande genom kompanjonskap, men det blir alltmer vanligt att man lånar ut mot ränta (~15%). Huggerska banken förmedlar även investeringar från tredje part i handelsprojekt och tar emot insättningar. Huruvida man ger ränta på insatt kapital eller ej är en förhandlingsfråga. I städer som Arno, Valli och Pendon har Huggers kommit att bli så dominerande vad gäller bankverksamhet att andra handelshus vänder sig till dem för transfereringar sinsemellan. För långväga handel är Huggers även förstahandsvalet för de flesta då man är pålitlig och har ett oslagbart nätverk av filialer.

Att beskriva vad Huggerska hansan handlar med låter sig inte göras enkelt. Då man består av ett otal handlare är spännvidden stor vad gäller varor och skepp. Själva handelshuset Hugger har stora och välbeväpnade skepp som man lastar till bristningsgränsen. Huggers handlar med allt utom slavar under devisen ”hellre en liten och bra affär än en stor och dålig”. Skeppen lastas med vadhelst man kan komma över till bra pris och man gör gärna många stopp vid hansans kontor för att kunna få ut maximalt pris för sina varor. Att frakta korn från Zorakin till Caddo och sedan vin från Caddo till Zorakin på vägen tillbaka överlåter man åt andra.
Senast redigerad av 1 Regil, redigerad totalt 2007 gånger.

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2007-12-17 22:02

Huzza Regil!! 3 hjältepoäng till dig! Skall snarast in på Caddowikin!

Och här kommer en översikt av Arno, som hör hemma tillsammans med kartan på föregående sida...

Arno

Innevånarantal: 17 000
Befolkning: 91% dalker, 5% ankor, 4% övriga (utlänningar och halvlängdsmän)
Grundad: ca 900 fO, se nedan.
Kända platser: Exarkens palats, stortadosen, Ísetinis úggo.


Caddos huvudstad Arno grundades för över 1500 år sedan. Den började som en liten fiskeby (namnet ”Arno” är gammaldalkiska för ”fiskenät”) men växte sig snabbt till en köping. När Vasker Bruushane år 312 fO utropade sig till konung över de dalkiska stammarna förlade han sin tron i Arno där han också lät bygga sin kungaborg. Det är denna borg som riksrådet år 175 eO lät bygga om till det nuvarande exarkpalatset.

Det var först under 200-talet eO som Arno växte till den handelsmetropol som den är idag. En stadsmur byggdes runt staden och riksflottans hamn flyttades från sydkusten till byn Tammino strax öster om Arno.

Arno delas på mitten av Addofloden, vilken avdelar staden i en östlig och en västlig del. Floden kan korsas på fyra ställen innanför stadsmuren och dess vatten är rent nog att dricka. Det är inte tolererbart att tömma latrinen i floden, men däremot ser man ofta stadens kvinnor tvätta byken vid flodens utlopp i gryningen. Stadens västra del är något finare än dess östra. Här finner man bl.a. palatstadosen, rådhuset, ambassadkvarteret (Sändebudet) och landsvaktens högkvarter. Undantaget till detta är den dalkiska solriddarordens högsäte som ligger vid Addoflodens östra kant. Östra Arno är framför allt köpmännens och hantverkarnas område.

Arno ligger på en sluttning, vilket gör att ju längre söderut i staden man går desto högre kommer man. Palatstadosen ligger högst upp och blickar ner över hela staden i sitt majestät. Ju längre upp i staden man kommer desto finare och större blir husen. Hamnkvarteren är därför kända för sina skumraskaffärer och lösa folk, medan de mer förmögna bor i den södra delen.

Arnos arkitektur är ganska typisk för Caddo. Husen är till största del fyrkantiga, men en eller två våningar. Nästan samtliga byggnader är vitkalkade. De flesta hus har glas i sina fönstergluggar då detta inte är en bristvara på ön. På de platta taken torkas frukter och tvätt. Då nästan varje kvarter har åtminstone ett litet soltempel ser man också blå- och guldmålade kupoler sticka upp här och var.

Varje kvarter har, vid sidan av sina egna helgedomar och riarker, också en egen avdelning stadsvakter. Stadsvakten, en lokal gren av landsvakten, patrullerar gatorna och bemödar sig att hålla ordning. Varje kvarterspatrull har sin egen óto, befälhavare, som i sin tur lyder under kaptenen (d. dottiosso) för stadsvakten. Stadsvaktens huvudsäte ligger, som namnet antyder, i kvarteret Stadsvakten.

Det finns några platser i staden som speciellt bör nämnas (se också Platser, nedan):

Rådhuset – Denna byggnad, som ligger i kvarteret Rådsmannen, har fyra våningar och är nästan helt rektangulär. Stora pelare hjälper till att bära upp den översta våningen, och dess ingpng mot gatan är förskönad av statyer föreställande viktiga politiska figurer ur Caddos historia, bl.a. kungarna Vaskar och Aasaa Bruushane. Rådet samlas till riksmöte fyra gånger varje år, men Caddos statsråd besöker byggnaden nästan dagligen för att besluta i mindre frågor.

Stortorget – Detta torg sprudlar av aktivitet varje morgon. Här finns utsökta råvaror att köpa för dagens matlagning. Varje soluppgång och solnedgång finns här en utropare som meddelar stadens befolkning om nyheter.

Soltorget – Detta enorma torg öppnas vid stora högtidsdagar så att hela staden kan delta i de ceremonier och bönestunder som leds av självaste exarken och hans närmsta bontisâler. När det inte är en sådan festdag är torget avstängt för allmänheten, och Solporten öppnas bara för dem med särskild behörighet.

Hamnen – Vill man köpa suspekta varor och tjänster är Arnos hamnkvarter den bästa platsen på Caddo. Det finns ett aktivt tjuvgille någonstans i denna stadsdel, och det är troligt att stadsvakten känner till vart de håller till, men inte vågat slå till mot dem då de är ganska många och inflytelserika. Gillet sysslar inte minst med smuggling, förfalskning och prostitution.

Kvarteret Köpmannen – Detta kvarter bör nämnas då det utan tvekan är det finaste i östra Arno. Det är här de flesta handelshus har sina kontor. Det är mycket dyrt att bosätta sig i kvarteret, som för övrigt har den största befolkningen ankor i staden. Här finns också det ökända ank-värdshuset ”Näbbar och klor”.


PS. Jag har tagit bort "spannmål" från Caddos exportvaror. Detta är ett avsteg från det officiella materialet - men konsensus tycks vara att Caddos beroende av andra länder för att föda sin befolkning ger upphov till alltför spännande situationer för att ignoreras... Jag håller med.

Användarvisningsbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 2008
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Fafnir » 2007-12-18 08:50

Ereb Altors julkalender. Varje morgon sätter jag mig framför datorn och öppnar nästa lucka i Caddoomodulen. Mycket trevligt :D
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2007-12-18 14:37

Lite mer om dalkiska, tänkt som en inledning till grammatiken och ordlistan, om de nu blir färdiga i tid...

Det dalkiska språket talas på Caddo, i den klomelliska statsstaten nya Arno samt på ögruppen Pandarealia. Dessutom används dalkiska som officiellt språk inom den lysande vägen, även om man på fastlandet föredrar att predika på de lokala språken.
Dalkiska kan delas in i fyra dialekter: den nordcaddiska eller arnoiska och den sydcaddiska på ömse sidor om Appobergen på Caddo, den nyarnoiska i nya Arno och den pandariska på Pandarealia. Den sydcaddiska dialekten utmärker sig genom att c-ljudet i det närmaste uttalas som t, den nyarnoiska genom att den förlorat tonerna som finns i de andra dialekterna och ersatt dessa med tryckaccenter. Den pandariska dialekten slutligen är såpass annorlunda jämfört med de andra dialekterna att vissa velat kalla den ett eget språk.
Det dalkiska språket är helt obesläktat med andra språk och var det kommer ifrån är ovisst. Vissa hävdar att dalkerna tog med sig sitt språk från den fjärran norden i forntiden, andra att språket är besläktat med forntungan erdir. Svårigheterna att avgöra endera påståendets giltighet handlar främst om det faktum att de första kända dalkiska texterna är nästan tusen år yngre än de yngsta erdirska. Denna äldsta dalkiska, som i huvudsak återfinns ristad med joriska runor på åldriga gravstenar på Caddos landsbygd liknar visserligen erdir, men har också många unika drag. Man har även sett likheter mellan gamla erdirska trollformler och dalkiska böner. En synpunkt som framförts av den lärde broder Ebodae från Entika är att dalkiska måhända kan vara en blandning av urdalkernas norröna tungomål och den erdir som talades på Aidne vid tiden för deras invandring till Caddo 1800 f.O.
Någon nedskriven litteratur på dalkiska kan egentligen inte sägas ha funnits innan den Gyllene Boken skrevs. En del hävdar dock att folksagan Povégo (den långa färden), som handlar om dalkernas invandring från norden till Caddo, skrevs ner redan på 100-talet f.O. trots att de äldsta manuskripten av sagda verk knappast är äldre än 100 e.O.
Den Gyllene Boken blev genom sin stora spridning på 100-talet stilbildande för nästan all litteratur som skrivits sedan dess. Både det berömda historiska verket om ödesfejden - Róvos Nilcei av Cadiõ från Sinto och Denno Áttios kärleksdikter präglas av samma enkla och folkliga stil som den Gyllene Boken.

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2007-12-18 14:57

Adragoor skrev:Lite mer om dalkiska, tänkt som en inledning till grammatiken och ordlistan, om de nu blir färdiga i tid...

Det dalkiska språket talas på Caddo, i den klomelliska statsstaten nya Arno samt på ögruppen Pandarealia. Dessutom används dalkiska som officiellt språk inom den lysande vägen, även om man på fastlandet föredrar att predika på de lokala språken.
Dalkiska kan delas in i fyra dialekter: den nordcaddiska eller arnoiska och den sydcaddiska på ömse sidor om Appobergen på Caddo, den nyarnoiska i nya Arno och den pandariska på Pandarealia. Den sydcaddiska dialekten utmärker sig genom att c-ljudet i det närmaste uttalas som t, den nyarnoiska genom att den förlorat tonerna som finns i de andra dialekterna och ersatt dessa med tryckaccenter. Den pandariska dialekten slutligen är såpass annorlunda jämfört med de andra dialekterna att vissa velat kalla den ett eget språk.
Det dalkiska språket är helt obesläktat med andra språk och var det kommer ifrån är ovisst. Vissa hävdar att dalkerna tog med sig sitt språk från den fjärran norden i forntiden, andra att språket är besläktat med forntungan erdir. Svårigheterna att avgöra endera påståendets giltighet handlar främst om det faktum att de första kända dalkiska texterna är nästan tusen år yngre än de yngsta erdirska. Denna äldsta dalkiska, som i huvudsak återfinns ristad med joriska runor på åldriga gravstenar på Caddos landsbygd liknar visserligen erdir, men har också många unika drag. Man har även sett likheter mellan gamla erdirska trollformler och dalkiska böner. En synpunkt som framförts av den lärde broder Ebodae från Entika är att dalkiska måhända kan vara en blandning av urdalkernas norröna tungomål och den erdir som talades på Aidne vid tiden för deras invandring till Caddo 1800 f.O.
Någon nedskriven litteratur på dalkiska kan egentligen inte sägas ha funnits innan den Gyllene Boken skrevs. En del hävdar dock att folksagan Povégo (den långa färden), som handlar om dalkernas invandring från norden till Caddo, skrevs ner redan på 100-talet f.O. trots att de äldsta manuskripten av sagda verk knappast är äldre än 100 e.O.
Den Gyllene Boken blev genom sin stora spridning på 100-talet stilbildande för nästan all litteratur som skrivits sedan dess. Både det berömda historiska verket om ödesfejden - Róvos Nilcei av Cadiõ från Sinto och Denno Áttios kärleksdikter präglas av samma enkla och folkliga stil som den Gyllene Boken.
Mycket stiligt, Adragoor! Jag har egentligen bara två frågor:

1) När förliste skeppet i Klomellien? Har det verkligen gått så lång tid att en egen dialekt utvecklats? Det kan ju naturligtvis hända på 100 år, särskilt med påverkan av andra närliggande språk - men jag kom just på att jag aldrig sett ett datum på Nya Arnos etablerande. Det skulle vara bra att ha med i Caddos kronologi...

2) Är verkligen den Gyllene Boken den äldsta bevarade dalkiska skriften? Den är ju "bara" 550 år gammal. Innan dess hade Caddo kung (regentslängder, lagbok, kungliga beslut?) och bedrev vid handel (handelsbrev, inventarier, osv). Bläck och pergament fanns väl på den tiden i Ereb? Eller?

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2007-12-18 15:07

anders skrev:
Adragoor skrev:Lite mer om dalkiska, tänkt som en inledning till grammatiken och ordlistan, om de nu blir färdiga i tid...

Det dalkiska språket talas på Caddo, i den klomelliska statsstaten nya Arno samt på ögruppen Pandarealia. Dessutom används dalkiska som officiellt språk inom den lysande vägen, även om man på fastlandet föredrar att predika på de lokala språken.
Dalkiska kan delas in i fyra dialekter: den nordcaddiska eller arnoiska och den sydcaddiska på ömse sidor om Appobergen på Caddo, den nyarnoiska i nya Arno och den pandariska på Pandarealia. Den sydcaddiska dialekten utmärker sig genom att c-ljudet i det närmaste uttalas som t, den nyarnoiska genom att den förlorat tonerna som finns i de andra dialekterna och ersatt dessa med tryckaccenter. Den pandariska dialekten slutligen är såpass annorlunda jämfört med de andra dialekterna att vissa velat kalla den ett eget språk.
Det dalkiska språket är helt obesläktat med andra språk och var det kommer ifrån är ovisst. Vissa hävdar att dalkerna tog med sig sitt språk från den fjärran norden i forntiden, andra att språket är besläktat med forntungan erdir. Svårigheterna att avgöra endera påståendets giltighet handlar främst om det faktum att de första kända dalkiska texterna är nästan tusen år yngre än de yngsta erdirska. Denna äldsta dalkiska, som i huvudsak återfinns ristad med joriska runor på åldriga gravstenar på Caddos landsbygd liknar visserligen erdir, men har också många unika drag. Man har även sett likheter mellan gamla erdirska trollformler och dalkiska böner. En synpunkt som framförts av den lärde broder Ebodae från Entika är att dalkiska måhända kan vara en blandning av urdalkernas norröna tungomål och den erdir som talades på Aidne vid tiden för deras invandring till Caddo 1800 f.O.
Någon nedskriven litteratur på dalkiska kan egentligen inte sägas ha funnits innan den Gyllene Boken skrevs. En del hävdar dock att folksagan Povégo (den långa färden), som handlar om dalkernas invandring från norden till Caddo, skrevs ner redan på 100-talet f.O. trots att de äldsta manuskripten av sagda verk knappast är äldre än 100 e.O.
Den Gyllene Boken blev genom sin stora spridning på 100-talet stilbildande för nästan all litteratur som skrivits sedan dess. Både det berömda historiska verket om ödesfejden - Róvos Nilcei av Cadiõ från Sinto och Denno Áttios kärleksdikter präglas av samma enkla och folkliga stil som den Gyllene Boken.
Mycket stiligt, Adragoor! Jag har egentligen bara två frågor:

1) När förliste skeppet i Klomellien? Har det verkligen gått så lång tid att en egen dialekt utvecklats? Det kan ju naturligtvis hända på 100 år, särskilt med påverkan av andra närliggande språk - men jag kom just på att jag aldrig sett ett datum på Nya Arnos etablerande. Det skulle vara bra att ha med i Caddos kronologi...

2) Är verkligen den Gyllene Boken den äldsta bevarade dalkiska skriften? Den är ju "bara" 550 år gammal. Innan dess hade Caddo kung (regentslängder, lagbok, kungliga beslut?) och bedrev vid handel (handelsbrev, inventarier, osv). Bläck och pergament fanns väl på den tiden i Ereb? Eller?
1. Jag har inte heller sett någon sådan uppgift, så det är väl bara att hitta på något. På 300-talet kanske?
2. Min tanke var inte att dalkerna var ilitterata innan Odo. Snarare att de inte hade någon skriftlig litteratur, men säkert handelsbrev o.dyl. Säkert bevaras vanligen inte heller sådana dokument i flera hundra år. Man kan också lätt föreställa sig att Vasker Bruushane och hans efterkommande i ett par sekler talade jori vid hovet.
Jag tänkte mig att det först var när apidioler började upprättas som inhemsk dalkisk litteratur började kopieras och bevaras. (Men det går ju att ändra...)

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2007-12-18 15:14

Adragoor: Det funkar iofs. Då hade väl dalkerna en mucket utvecklad muntlig tradition med sånger och verser för att minnas viktiga saker. Kanske är det just därför som dalkiskan är ett tonspråk - för att hjälpa memorering. Och bara för att solmunkarna började kopiera och bevara skrifter betyder ju inte att inte enstaka gamla dokument kan dyka upp.

Jag slänger in ett datum på skeppsbrottet i Klomellien. 340 eO till exempel...

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2007-12-18 15:24

anders skrev:Adragoor: Det funkar iofs. Då hade väl dalkerna en mucket utvecklad muntlig tradition med sånger och verser för att minnas viktiga saker. Kanske är det just därför som dalkiskan är ett tonspråk - för att hjälpa memorering. Och bara för att solmunkarna började kopiera och bevara skrifter betyder ju inte att inte enstaka gamla dokument kan dyka upp.

Jag slänger in ett datum på skeppsbrottet i Klomellien. 340 eO till exempel...
Precis... Póvego t.ex. är säkert mycket äldre än den äldsta nedskrivna versionen...

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2007-12-18 17:16

Dalkisk landsvakt patrullerar en slumrande by på södra Caddo. Passet på eftermiddagen är särskilt drygd då de flesta på sydsidan tar sig en siesta... Det är varmt och solen gassar. Tur att man har öppen hjälm med brätte, annars skulle man nog få solsting. :wink:

Bild

vije
Erebosisk Köpman
Inlägg: 372
Blev medlem: 2007-03-07 20:46

Inlägg av vije » 2007-12-18 17:30

Fan, jag märker att jag blir riktigt avundsjuk på Caddo med alla dess fantastiska bilder :D

Snyggt igen, anders. En sak som dock slår mig är att vakten ser lite påpälsad ut med tanke på vad du skriver om hettan. Har caddiskt mode avhandlats? Jag kunde tänka mig lite mera bart skinn :roll:

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2007-12-18 17:56

vije skrev:Fan, jag märker att jag blir riktigt avundsjuk på Caddo med alla dess fantastiska bilder :D

Snyggt igen, anders. En sak som dock slår mig är att vakten ser lite påpälsad ut med tanke på vad du skriver om hettan. Har caddiskt mode avhandlats? Jag kunde tänka mig lite mera bart skinn :roll:
Har du någonsin varit i heta trakter? :wink: Jag har bott 10 år i södra Asien och kan försäkra att kläder hjälper till att kyla - hur märkligt det än låter. Vakten ser påpälsad ut eftersom han har läderharnesk under kläderna, annars är det bara en linnemantel över den. Bart skinn har kanske vissa bönder på fälten, men knappast landsvakten.

Men för att göra din mer avundssjuk kommer här en solmunk som tränar tanno-tekniken.

Bild

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2007-12-18 19:28

Dalkerna handlar med dvärgarna i Aidnebergen...

Bild

Skriv svar