Berendien

Samlingsplats för alla länder och platser
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Gaurhir skrev:Et alternativ er også å si at de er gamle kolonier av f.eks Krun eller Efaro (hva som enn passer), som ble gjen-erobret av Berendien for lenge siden.
Ingen dum ide!

De skulle kunna vara riktigt gamla namn från den tiden Krun borjade kolonisera Tolan och innan den tidiga krunskan hade blivit mera lik den kejserliga joriskan vi kanner (las: pseudo-latin)?

Går det att få el till nedan och nur till vid på en tidig variant av jori master Adragoor?
Användarens profilbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 2248
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Fafnir »

Ventimiglia skiljer sig också ganska mycket från de andra namnen, va?

Jag är som bekant en sån där som inte gärna ändrar i saker, utan hellre försöker hitta förklaringar. (...sa han som just delade in ransarderna i två klasser/folkslag... :roll: )
Nu är mina språkkunskaper inte de bästa, men jag har nog sett Keram el... etc. som mkt gamla namn precis som ovanstående förslag.

Ventimiglia etc som ett arv av Jorpagnatiden.

Och Kandra, Entika, Atrema etc som moderna namn dvs efter att Berendien blivit en egen nation.

Vidare heter Berendien, Berendia i tidigare källor. Detta har jag då låtit vara det ålderdomliga namnet som moderniserats. (jmfr Svea Rike - Sverige) Berendia används fortfarande inom skalderkonsten och i exempelvis i mer högtravande sammanhang (Samt av de urgamla mer tjurskalliga invånarna :wink: )


En intressant tanke att jobba på är dock varför namnbruket ter sig ålderdomligare i sydliga Berendien. Var befolkningen där envisare och mer styvnackade när Jorpagna riket vidgades. Eller var området inte speciellt uppmärksammat av imperiet? Eller återtog områdena sina gamla namn efter imperiets fall och i sådana fall varför? Eller döptes ingenting om under den tiden utan endast nyare samhällen har nyare namn? Eller är det helt enkelt så att nästan alla äldre samhällen har namn som dessa, men det är bara dessa mindre samhällen som via har namngivna.

Sedan kan jag mycket väl tänka mig att Keram och Karan används i folkmun då det går snabbare att uttala utom i de situationer förväxlingsrisk föreligger. Keram kan ju betyda "by" på detta gammel Krunska eller vad det nu blir. Dvs Byn vid (sjön)Krom. I dag funkar det mer som ett namn ungefär som Kromby eller Sjöby (om krom betyder sjö...) Liknande uppbyggnader har vi ju själva. :) Bodde under några år i "Svedmyra" (svedjemyren?) Ingen myr så långt ögat kunde se, men men.

Nu blev det längre och mer flummigt än tänkt så jag sätter punkt för mina svamlerier här. Måste börja tatuera...
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor »

birkebeineren skrev:
Gaurhir skrev:Et alternativ er også å si at de er gamle kolonier av f.eks Krun eller Efaro (hva som enn passer), som ble gjen-erobret av Berendien for lenge siden.
Ingen dum ide!

De skulle kunna vara riktigt gamla namn från den tiden Krun borjade kolonisera Tolan och innan den tidiga krunskan hade blivit mera lik den kejserliga joriskan vi kanner (las: pseudo-latin)?

Går det att få el till nedan och nur till vid på en tidig variant av jori master Adragoor?
Eller så kan det var ord från ett gammalt numera utdött språk som talades i området innan ens fornjorin...

Men el kan annars komma från ett fornjoriskt ord som betydde ngt i stil med "ligga ner". (Frítt inspirerat av proto-indoeuropeiska). Detta ord utvecklades sedan till en preposition. En annan möjlighet är att det är en artikel, kanske i genitiv... Isf. för att skilja Krôms Keram från andra Keram på andra ställen.

Nur, hmmm... Det finns ett hypotetiskt PIE ord *meur eller *meus som betyder "träsk" (på svenska har det gett upphov till "mosse"). Man kan tänka sig att detta ord blivit mur på berendiska via ett kejserligt joriskt muria. m:et i mur blir sedan förändrat av ett föregående n. *Karan-mur-alemin har alltså kommit att uttalas Karan-nur-alemin och sedan börjat stavas så.
Karan kan ha att göra med befästning eller borg och komma av en gammal rot *kar som betydde stark. Alemin kommer kanske från *lem som betydde "blodsugande monster".

I så fall betyder Karan-nur-alemin "Vampyrträskborgen"... :)

Vad tycks?
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Låter bra, men Vampyrträskborgen är kanske att ta i. Myggträskborgen räcker väl?
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor »

Mikael skrev:Låter bra, men Vampyrträskborgen är kanske att ta i. Myggträskborgen räcker väl?
Jo visserligen, fast *lem i vår värld tros vara upphovet till "lamia" (som ju är en blodsugande demon)... Myggor är ju bara monstruösa i förstoring.
Användarens profilbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 2248
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Fafnir »

inlägg angående blandad små-info

Sélden III är högt upsatt i det välkända och rika handelshuset Giondar i Entika.
Källa: Enhörningshornet s.49

Det finns blåsidenmesar i Berendien. Deras försvar är störtbombningar medelst avföring mot ögonen...och de är mycket träffsäkra.
Källa: Enhörningshornet s.48
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Fafnir skrev:inlägg angående blandad små-info

Sélden III är högt upsatt i det välkända och rika handelshuset Giondar i Entika.
Källa: Enhörningshornet s.49

Det finns blåsidenmesar i Berendien. Deras försvar är störtbombningar medelst avföring mot ögonen...och de är mycket träffsäkra.
Källa: Enhörningshornet s.48
Detta kommer för övrigt att tas upp i en kort (men mycket spottsk) pasus av Jerome Monardes i hans stora verk Erebs skogar och träd. :D
Användarens profilbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 2248
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Fafnir »

Även i denna tråd finns en hel del "färdiga" pryttlar som kan wikifieras. Om nu Ghazam tillfälligt lider tidsbrist, kanske vi kan hjälpa honom?
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
Användarens profilbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 2248
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Fafnir »

Saker som vore kul att få in i Berendiska wikin:

Jorpagniska biten med områden etc, som diskuterades tidigare i annan tråd, efter det att Ghazam sist syntes.

Berendia som ett tidigare namn, som senare "moderniseras"

Torshem som Berendisk koloni, enligt tidigare diskutioner.

---------------------------------------------------------------------
Saker jag reagerat på medans jag wikifierat Ghazams text:

Är det sistnämnda korståget officiellt, eller är det hittepå, och skall det i sådana fall vara kvar eller strykas?

Ligger Kerisatsätet i Entika eller Ventmiglia?
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Fafnir skrev:Saker som vore kul att få in i Berendiska wikin:

Jorpagniska biten med områden etc, som diskuterades tidigare i annan tråd, efter det att Ghazam sist syntes.

Berendia som ett tidigare namn, som senare "moderniseras"

Torshem som Berendisk koloni, enligt tidigare diskutioner.
Låter bra! Har här och där skrivit om Torshem så jag kan leta upp detta och få in det.
Fafnir skrev:Är det sistnämnda korståget officiellt, eller är det hittepå, och skall det i sådana fall vara kvar eller strykas?

Ligger Kerisatsätet i Entika eller Ventmiglia?
Sistnämda soltåget var Ghazams ide vill jag minnas så det kan nog uteslutas. Eventuellt kan det senare inbakas som ett huvudsakligt berendisk företagande.

Kerisâtet lade jag i Ventimiglia eftersom jag inte minns något LV tempel på kartan över Entika, men det kan ändras. I EA boxen finns det en karta över religionernas utbredning och där tror jag det berendiska kerisâtet finns markerad om vi vill utgå från denna...
vije
Erebosisk Köpman
Inlägg: 372
Blev medlem: 2007-03-07 20:46

Re: Deth bherendizke äädelscapet

Inlägg av vije »

Ghazam skrev:Spelknepe: De streckade linjerna som kom med på kartan jag skickade till dig är ett utkast till indelning av grevskap. Berendien har samma feodala indelning som Zorakin och Kardien i hierarkin hertigdömme-grevskap-baroni. Jag kan dock tänka mig att Berendien har fler andra avarter av titlar och är mer kaotisk än länderna i väst, rent politiskt.

ADEL I BERENDIEN

Maktstrukturen i Berendien utgörs av en samling mäktiga och rika adelsätter. Ju äldre en ätt är desto finare, och man försöker därför dra sina linjer tillbaka till slaget vid Sankmas Klint då kung Bermond besegrade svartfolken och det feodala Berendien grundades. De vars förfäder inte var med i detta historiska slag har inte lika lätt att hävda sig och får finna sig i en lågstatusposition. Därför har en hel del tvister kring historiska dokument, med anklagelser för förfalskningar hit och dit, uppstått under årens lopp.

Jag har funderat på följande indelning av adeln;

HÖGADEL - Hertigar och rika grevar. Några enstaka förmögna friherrar. Notera att hertigen av Jarlmanland kallar sig "jarl" istället för hertig, men det beror på att purpursparrarna alltid ska vara så jäkla märkvärdiga. :wink: Högadeln har mycket högre status än lågadeln. Det finns naturligtvis gränsfall.
Exempel på högadelsätter är Månevit, Aftonfalk, Björnestam, Purpursparre med flera.

LÅGADEL: Fattigare grevar och baroner, samt de flesta friherrarna (adelsmän som står direkt under kungen). I Kronomarken finns dessutom en sorts tjänstemannaadel som är mer administratörer åt kungen än de övriga adelsmän som har rustplikt istället för skatteplikt. Inom kronomarksadeln finns riddare ur lågadeln som visat sig dugliga och därmed fått ett fögderi i belöning. Kronomarkens titlar går inte i arv.
Under baronerna finns en nivå till och det är bannérriddarna. En bannérriddare är en vasall som ingår i en adelsmans rytteri men som har fått en egen egendom som ska försörja honom och hans söner. Denna egendom, vanligtvis inte mer än en bondgård, brukar han själv.

En berendisk ätt har fått sitt namn från sitt heraldiska vapen. Sålunda har Månevit en vit måne på svart grund, Tvenne Ormar har två omslingrande ormar i sitt vapen och Sol & Måne har en delad sköld med en sol och en måne på en delad sköld. En ätts färger går igen i klädsel och i sina vakters livré och är något man bär med stolthet. Mer om varje enskild ätts vapen kommer senare (jag har inte med mig detta just nu). Min tanke om namnen är i alla fall att i största möjliga mån undvika klichéartade adelsnamn som Gyllenskjöld eller Silvferhök. Då inspireras jag hellre av gamla svenska adelsätter som Natt och Dag eller Stolpe.
Såhär skrev alltså Ghazam när det begav sig, och det diskuterades lite lätt då, med tanken att tydligare få fram det mångfald och kaos som Ghazam tänkte skulle komma fram i Berendien (till skilnad från Aidnes rätt strikta hertig-greve-baron-hierarki). Samtidigt pratade vi lite om länens namn, och att de ev. borde fantasyfieras lite, och kanske minskas lite på -rikena.

Här är ett förslag på modifiering av länsnamnen och en uppluckring av den feodala strukturen där jag gärna ser att Berendien skiljer sig något från Kardien och Zorakin (Nu är ju inte Ghazam här och försvarar sina tankar ( :twisted: ), men jag tycker mycket om det han skrivit och där finns väldigt bra grejer, men här alltså ett litet kosmetiskt förslag):
(Grönt är identiskt med Ghazams text)

NORDARIKE - NORDHALS
LARDAMENDRIEN
MÄLDERIKE

BEDARIKE - BEDA
FRÄNDERIKE - KLINGA FOT
LINDAROS - MELLIMA
KRONOMARKEN
DAL

NORRA SKÖLDERIKE - ALDARAM
SÖDRA SKÖLDERIKE
BARLERIKE
EDSLAND
THUN
JARLMANLAND

SYLVERIKE - SYLVERVIDD
HÅVASLÄTT - HÅVA SLÄTT
SOLRIKE - COROMRA


ADEL
Adelns hierarkiska uppdelning är ett debatterat och svårhanterat ämne, men som regel kan sägas att om man under sig har adelsmän som svurit lojalitetsed gentemot en själv, kan man klassas till högadeln. Detta är dock inte hela sanningen och stor vikt ligger också vid ens ätterötter, om man kan påvisa band till Sankmas Klint, samt ens förmögenhet och sociala kontakter.
Titeln borde i princip ange ens hierarkiska rang, men med tiden har så invecklade inbördes förhållanden uppstått att inte ens det är en fullgod indikator på adelsrang. Vanligtvis tituleras högadliga med furste, jarl, landsherre eller hertig. Exempel på högadelsätter är Månevit, Aftonfalk, Björnestam, Purpurskalle med flera.

Lågadliga bär titlar som markherre, kastellan, baron, slottsfogde, sköldjarl.
Under den traditionella lågadeln finns därtill bannérriddarna. En bannérriddare är en vasall som ingår i en adelsmans rytteri men som har fått en egen egendom som ska försörja honom och hans söner. Denna egendom, vanligtvis inte mer än en bondgård, brukar han själv.

I Kronomarken finns dessutom en sorts tjänstemannaadel som är mer administratörer åt kungen än de övriga adelsmän som har rustplikt istället för skatteplikt. Inom kronomarksadeln finns riddare ur lågadeln som visat sig dugliga och därmed fått ett fögderi i belöning. Kronomarkens titlar går inte i arv.

En berendisk ätt har fått sitt namn från sitt heraldiska vapen. Sålunda har Månevit en vit måne på svart grund, Tvenne Ormar har två omslingrande ormar i sitt vapen och Sol & Måne har en delad sköld med en sol och en måne på en delad sköld. En ätts färger går igen i klädsel och i sina vakters livré och är något man bär med stolthet.
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Re: Deth bherendizke äädelscapet

Inlägg av Regil »

vije skrev:Under den traditionella lågadeln finns därtill bannérriddarna. En bannérriddare är en vasall som ingår i en adelsmans rytteri men som har fått en egen egendom som ska försörja honom och hans söner. Denna egendom, vanligtvis inte mer än en bondgård, brukar han själv.
En bannérriddare är en vasall som ingår i en adelsmans rytteri men som har fått en egen egendom som ska försörja honom och hans söner. Denna egendom, vanligtvis inte mer än en liten by, ger tillräcklig avkastning för att upprätthålla riddarvärdighet men just inte mer.

- En riddare har nog svårt att leva av en vanlig gård som han brukar själv om han skall hålla sig med stridshäst, rustning, vapen och ha tid till att träna med dem och uprätthålla någon form av värdighet vad gäller kläder etc. Annars så gillar jag ändringarna, men föreslår denna lilal ändring.
Senast redigerad av Regil den 2008-01-23 14:38, redigerad totalt 1 gånger.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Jag ändrar historien i wikin enligt dessa källor:
birkebeineren skrev:Kejsar Aurelion II regeringstid är 885-863 fO, inte 873-851 fO.
Härförarnas Krig, inte Härarnas Krig, utbryter 863 fO, inte 851 fO.
Zenobias regeringstid är 828-728 fO, inte från 816 fO.
Efariska kriget bryter ut 736 fO, inte 724 fO.

Källa: Sinkadus 28

Kung Adam regerade under åren 159-174 eO
Kandra får sina stadsprivilegier 174 eO, inte 186 eO

Källa: Kandra

Zorakin allierar sig med Berendien mot Felicien 370 eO, inte 389 eO.

Källa: Ivanhoe (Aidne)
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Inlägg av anders »

Jag har kollat igenom det som står skriven om den Lysande Vägen under Berendien i Wikin och har två synpunkter....

1) Jag tycker att Ventimiglia passar bra som kerisât-säte eftersom Entika som huvudstad kan bli kontroversiellt då Berendien inte ännu är ett uteslutande LV-troende land.

2) Jag saknar spänningen mellan de två grenarna. Faktum är att ingenting nämns om de båda grenarna! I Kandra står det att Caddo fört framgångsrik mission i området och att den dalkiska grenen existerar. Vi kan också förmoda att den aidniska grenen finns och är minst lika stark (troligtvis starkare) och att Berendien är ett fastländskt kerisât. Troligtvis har Caddo dock en bontisâl i Berendien som ansvarar för hela missionen och de etablerade templen där... Detta måste tänkas igenom och beskrivas. Berendien är ett av de få länder i Ereb där både den aidniska och dalkiska grenen är representerad. Visst funkar det, vi måste bara tänka igenom dynamiken!

Och... Det är viktigt att komma ihåg att LV inte alls ser sig själv som en "människoreligion". Etin är för alla tänkande varelser - inklusive alver. LV har därför inget att vinna på att undvika alver, utan borde också vara intresserade av att bjuda in dessa in i Etins ljus.
Senast redigerad av anders den 2008-01-23 18:37, redigerad totalt 1 gånger.
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Gjort följande tillägg och ändringar i historien:
1300 f.O
Krunska kolonier börjar etableras längs Tolanhalvöns kuster. På den plats Atrema en gång skall ligga byggs ett krunsk fort.
1080-1065 f.O
Det krunska kriget mellan hynerna och Krun rasar men berör huvudsakligen länderna öster och väster om Tolan. Många av de krunska kustkolonierna blockeras dock av hynernas allierade från Efaro.
1065 f.O
Kejsardömet Jorpagna utropas av hynerna och de forna krunska kolonierna svär trohet till den nye kejsaren. Befolkningen på Tolan skickar även utsändingar till det nya hovet i Grivela men håller sig avvaktande.
1025 f.O
Tåget mot Tolan. Kejsar Tiberion leder en jorisk här in i Tolanhalvön, från stödjepunkten i Tremium (Atrema). Målet är att skapa en landförbindelse mellan de västra och östra delarna av Jorpagna, vilket man lyckas med. Alverna i Landori oroas, men lugnas av kejsarens sändebud. Endast i de södra bergen bjuder svartfolk och med dem allierade stammar motstånd.
1022 f.O Tiberions avtal
Kejsar Tiberion sluter personligen ett avtal med Landori om att respektera alvrikets gränser.
1017 f.O
Joriska legionärer går in i södra Landori för att bygga en väg mellan rikets östra och västra delar. Den anläggs av slavar från fälttåget på södra Tolan och följer den gamla vandringsleden genom Landori tvärs över Tolan-halvön, från Grivela och Argaldiun (Argald) in i norra Hynsolge. Även upp leden genom Landori mot Nidapasset tar sig jorerna. Alverna protesterar men kan inget göra då jorerna er numerärt överlägsna och ett krig skulle vara förödande. Ovaterna, den narguriska stam som bebor landet nedanför Nidapasset drivs bort och et jorisk fort byggs, Grafferburg kallad. Landoris gränser respekteras i övrigt men alverna skal sent glömma detta brott på ett ingått avtal.
912 f.O Rådsmötet i Grafferburg
Jorerna inkallar narguriska hövdingar till ett rådsmöte invid Grafferburg. Fred och framtida handel erbjuds men då nargurerna ej är intresserade av detta och heller vill ha en ursäkt för jorernas beteende mot ovaterna och alverna i Landori, kommer jorernas verkliga avsikter fram. Kejsar Tamsolion av Jorpagna vill enbart öka sitt inflytande och sin makt i norr. En mäktig hövding kallar då kejsaren ”en söderns hund och vekling” och som svar blir samtliga nargurer nerhuggna av joriska legionärer gömda runt mötesplatsen.
906 f.O Invasionen av Nargur
Fälthärren Varion leder sju legioner upp genom Landori till Grafferburg och över Nidapasset. Målet är att underkuva Nargur men styrkorna nergörs i princip till sista mann. Nargurerna går som en följd ut i öppet krig, stärkt stödda av sina fränder i Barbia. Jorpagna attackeras inte bara vid Nidapasset utan även i öster från Cereval och i sydväst mot Mirelien och själva hjärtlandet Jorpagna. Nargurerna lyckas dock inte erövra Grafferburg men jorerna får stora problem med att transportera trupper och förnödenheter genom Landori och Sjölandet (Torshem senare kallad). Det sägs att många jorer faller för alvernas pilar men då inga överlevande finns från dessa attacker kan inget bevisas. Jorerna har heller inte resurser att även gå i krig med alverna.
828 f.O
Zenobia kröns och Härförarnas Krig slutar. Kejsarinnan återupprättar Tiberions avtal från 1022 f.O med Landoris alver och reser vid gränserna stora stenar med vilkåren om ömsesidig respekt inhugget på satenu och kejserlig jori.
Skriv svar