Zorakin

Samlingsplats för alla länder och platser
Användarvisningsbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2513
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe » 2007-11-11 21:30

Uppdatering: Har lagt till en målning över Indarsol på Mikaels begäran. Du hittar den på denna sida.

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1618
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2007-11-12 07:22

Det där är en helt perfekt bild av Indarsol. Staden som är en av de viktigaste vad gäller handel med spannmål. Bokstavligen talat västra Erebs kornbod.

Och en imponerande syn är det också. I ett förövrigt helt platt landskapp där det enda som normalt sticker upp är väderkvarnar och enstaka träd reser sig Indarsols med mäktiga murar på den enda högre kullen i hela landskapet. En klar solig dag kan staden skymtas flera dagsmarscher bort.

Spannmålskaravanerna färdas längs långa raka vägar utan att staden för den skull tycks komma mycket närmare. Dag efter dag reser sig staden sakta allt högre innan man till slutligen kommit fram till dess portar. Runt omkring vajar ändlösa fält med korn och vete endast avbrutna av enstaka trädrader eller jordvallar vars syfte är att ge något skydd mot vindar.
Senast redigerad av 1 Fraxinus, redigerad totalt 2007 gånger.

Användarvisningsbild
Alendor
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 838
Blev medlem: 2007-05-25 13:44
Ort: Västerås
Kontakt:

Inlägg av Alendor » 2007-11-12 08:39

Kan inget annat än förundras av den bilden, riktigt bra ritad och gör spelandet så mycke roligare. =)
Clay of my clay, thou shall not kill! Thou shall not die!
Utrustningslista: http://rpg.malgol.se/drakar/utrustning/

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1618
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2007-11-12 12:16

Regil skrev:
Spelknepe skrev:
Hur är det egentligen med invandring i olika länder? Finns det t.ex. Luksiler, Legerdier, Raxorer eller Penner i Kardien?

Tror att jag har bestämt mig för att det bor en del Raxorer i östra Kardien. Inte just för att de har flytt ifrån Zorakin utan för att de "alltid" har bott där. Tycker annars att det blir för strikt med att alla folk endast håller sig till ett land.

Sedan så finns det ett mindre antal Zorakiska adelsmän som genom arvskiften etc kommit att bli godsägare i Kardien. Främst då penner?




En del Raxorer kan mycket väl ha flytt till Kardien under Lindiskiarn-krigen. Raxorerna har främst huserat i området runt Pharynx. När Lindiskiarna anföll så var det främst Raxorernas område runt Pharynx som drabbades hårdast. Det var också här som krigens blodigaste och bittraste strider utkämpades. Raxorerna har enligt uppgifter i Aidne-boken ännu inte helt återhämtat sig vare sig till antal eller sinnelag. Man antar att Raxorernas reserverade, nästan avvisande inställning härstammar från Lindiskiarnas invasion. Det är med andra ord fullt möjligt, ja, rent av troligt att en del Raxorer flydde undan Lindiskiarna och striderna över till Kardien.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6572
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2007-11-20 20:24

Fraxinus skrev:När Lindskiarnarna anföll...
Hur har du tankt dig med dessa varelser master Fraxinus, har du några planer?

Sjalv har jag en alternativ forklaring till deras plotsliga uppdykande i historien och aven deras harkomst, men vill inte bege mig in "på annans mark" utan att fråga forst! :)

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1618
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2007-11-20 20:39

Zorakien

Georgrafi

Zorakien som land uppvisar mycket stora skillnader mellan de olika landsändarna och består i huvudsak av två stora halvöar, Grindanu i väst och Indar i öst. Dessa båda "rikshalvor" binds samman av ett smalare landområde i mitten, som främst utgörs av hertigdömet Inberg, mellan havet i söder och bergen i norr.

Grindanu kännetäcknas av ett torrt, soligt medelhavsklimat och har är ett böljande, kulligt landskap med odlingar av vin, citrus och vete samt boskapsskötsel. Halvön är tättbefolkad i synnerhet ju närmare kusten man kommer. Det är tätt mellan byar och köpingar.

I östra Amtefjärd kan kusten på på sina ställen vara klippig och svåråtkomlig. Slingrande smala vägar löper här på avsatser längst kusten och sammanbinder by efter by. Odlingarna bedrivs här på terrasser. Dessa byar är svåra att komma åt för såväl pirater som fogdar vilket är en huvudorsak varför de ligger där de ligger.

Mitt i Grindanu dominerar Torildskogen. Här är det mer bergigt och inte lika tättbefolkat. Skogen hyser dessutom en del svartfolk och raider från dessa förekommer. Borgarna här är mer byggda för försvarssyfte än för skönhet vilket syns

Indar i huvudsak är ett väldigt flakt jordbrukslandskap som är genomflutet och avvattnat av två stora floder. Här domineras landskapet av de många utspridda gårdarna, småbyarna, dikessystemen, väderkvarnarna och jordbrukets odling av vete och korn.

Indar är ett mycket bördigt landskap med stor befolkning. Bevattningssystemen från floderna genomkorsar landskapet. Indars högsta punkter verkar oftare bestå av väderkvarnar eller borgar än av träd eller höjder. Träd syns bara som enstaka solitärer, som pilträdsvallar och som små gröna öar omgärdande byar eller ensligt liggande bondgårdar. Mitt i Indar reser sig den enda större kullen i landskapet. Uppe på kullen ligger staden Indarsol. Staden och kullen dominerar landskapet och kan i klart väder ses på flera mils och dagsmarschers avstånd. Strax utanför staden rinner floden Solån förbi. Här skeppas spannmålet från Indar ut till export.

Längre österut runt Luksilo blir landskapet lite mer småkulligt och omväxlande. Cederalléer är vanligt förekommande. Andelen skog ökar och består främst öpppna till halvöppna kastanje- och pinjeskogar. I området runt Luksilo, Kra och östra Salamora är ensamgårdarna färre och byarna mer sammanhållna likt små vackra köpingar med vindlande små gator som förenas runt ett litet torg där det alltid finns en liten springbrunn. Vinodling, boskapsskötsel och spannmålsodling dominerar jordbruket.

Hertigdömet Inberg är länken som håller ihop de båda rikshalvorna. Hertigdömet kan sägas bestå av tre lika stora delar. En del består av de Aidniska bergen. Bergen är ett alplandskap med höga spetsiga snövita toppar, vilda skogar och mycket få människor. Därefter kommer högländerna vilka består av de så kallade Innanbergen. Innanbergen fortsätter österut och utgör en försvarlig del av hertigdömet Salamora. Detta området har lite mer befolkning. Fårskötsel, skogsbruk och vinodling är de viktigaste näringskällorna här.

Slutligen så är den tredje delen Inbergs lågland. Detta lågland fortsätter vidare österut in i den västligaste delen av Indar. Landskapet består framförallt av ett öppet landskap som i huvudsak domineras av gräsmarker, här och var avbrutna av enstaka solitära träd eller mindre asp- och ekdungar. Landskapets milsvidda gräsmarker fungerar som utmärkta betesmarker. Jorbruket domineras därför av hästuppfödning och boskapsskötsel. Stora hjordar av hästar och nötboskap rör sig runt i landskapet.

Flora och fauna

Zorakien kännetecknas av sina två stora halvöar i väst och i öst, sitt havsnära, subtropiska läge i söder och de Aidniska bergen norr. De stora geografiska skillnaderna gör att landets flora och fauna är mycket varierande.

Aidniska alperna De Aidniska bergen avgränsar Zorakin i norr. Det är ett alplandskap med mäktiga snötäckta bergstoppar som tycks klösa himlen med sin vita toppar. I de högst belägna områdena kan man finna glaciärer vars smältvatten rinner ut i snabbt växande bäckar som i bland störtar ner som skyhöga vattenfall för att sedan fortsätta sin färd mot Zorakiens lågländer.

Skogarna som växer längst bergens branter är karga högst upp och består oftast av glesa bestånd stentall. Lite längre ner tar även lärk och silvergran vid.

Bergen är bland annat hemvist för björnar, pumor, snöleoparder, stenbock och gems.

Jättesalamandern har också sin hemvist här. Den gulsvarta 1,5-2 meter långa jättesalamandern lägger sina ägg i nyligen brända markområden. För att inte konkurrenter ska ta området i besittning försöker ödlorna oftast ta "sitt" brända revir i besittning innan elden ens har brunnit ut. Revirstrider förekommer ofta mellan ödlorna och de bevakar sitt brandrevir svartsjukt vilket kan ställa till problem för resande som försöker tända en eld i de Aidniska bergen.

Zorakisk klippdassarehar också sin hemvist i de Aidniska alperna. Klippdassaren kan närmast kan beskrivas som en in rund lurvig boll med fyra ben, plirande ögen och liten spetsig nos. Man ser dem ofta ligga och sola på sydlänta klippor. Den är helt harmlös men har ett skärande, skrämmande varningsskri som kan skrämma slag på den modigaste om man är beredd på det.

Innanbergen Längre söderut kommer man förbi de så kallade Innanbergen som också gett namn åt hertigdömet Inberg. Detta är ett mer låglänt bergsområde som övergår till ett högkulligt landskap.

Skogarna består omväxlande av lärk, silvergran, bokskogar och alpängar.

Faunan präglas av murmeldjur, sjusovare, vitsvanshjort, kronhjort, vildsvin, räv, varg, rödlo och björn. Enstaka jättesalamandrar kan hittas även här nere.

Området har ett mer tempererat klimat vattentillgången är förhållandevis god och det är mer befolkat med människor. Människorna utnyttjar alpängarna som betetsmark och ängstäkt.

Vidare söderut skiftar landskapet sin karaktär till ett småkulligt och tämligen skogsrikt landskap. Landet börjar bli torrare men avvattnas fortfarande av bäckar, forsar och åar från bergen. Dessa börjar flyta ihop till större floder.

Skogen domineras fortfarande av bok och lärk men även ek, lönn och kastanj ingår i trädfloran.

I skogarna trivs hare, vildsvin, kronhjort, vitsvanshjort, svartsvanshjort, räv, varg, lo och enstaka karakaler.

Det börjar bli tätare mellan bosättningar och man kan se flera borgar och större byar. Flera vinodlingar finns i området. Ännu längre söderut delas Zorakin upp i två halvöar. Grindanu i väst som gränsar mot Kardien och Indar i öst.

Grindanu Grindanu domineras av ett välutvecklat jordbruksområde närmare kusten och av Torildskogen i mitten omfamnande Grindanubergen. Jordbruksområdet är mycket tättbefolkat medan de djupare delarna av Torildskogen undviks av människor på grund av förekomsten av svartfolk. Området däremellan består främst av öppna till halvöppna ekskogar med inslag av lind, kastanj och avenbok.

De Aidniska ekskogarna i södra och centrala Kardien samt västra Zorakiens har under århundraden vuxit sig mäktiga, breda och krumma med långa, lågt sittande grenar. Enskilda ekars trädkronor kan utan vidare täcka upp till ett halvt tunnland mark.

Här och där mellan ekarna står enorma kandelaberliknande lindar och förvridna, månggrenade avenbokar med låga svepande kronor som gjorda att klättra i. Skogarna har en halvöppen karaktär. Varje träd har sitt eget klart avgränsade "revir" innan nästa trädkrona tar vid. Bestånd av enorma hasselbuskar bildar kyrkoliknande valv under de glesa ek- och lindskogarna.

Skogarna hyser djur som flygekorre, sjusovare, svartsvanshare, vattenrå, vildsvin, kronhjort och jättehjort. Varg, räv och karakal har dessa skogar som jaktmarker.

Dryaderna, trädens väktare sägs ha skymtats i dessa skogar.

Skogarna avbryts av enorma ängs- och hagmarker kantade med bryn av vitblommig hagtorn, slån och hasselbuskar. Enstaka ekar, lindar och vildkörsbär står som jättelika solitärer i landskapet. Ängsmarkerna är ett överflöd av gräs och ängsblommor som slåttergubbe, ängsskallra, solhatt, gentiana och blåklocka och orkidéer.

Morgondimmor ligger täta över ängarna och man kan nästan höra de silverlika skratten från älvorna och tycka sig skymta deras ringdanser. Närmast byarna används ängsmarkerna även som hötäkt. Folkets låter sina hästar och boskap betar här.

Så gör också kronhjort, jättehjort och svartsvanshjort. Muntjaken smyger under lindar vars grenar hänger ut över vattendragen. Den stampar nervöst och ger akt på minsta ljud eller rörelse. Uppe i en av ekarna ligger en karakal och spejar från en långsträckt, bågböjd gren. Trädets bark är behängd med mörkgrön, sammetslik mossa.

I de torrare södra och sydvästra delarna av Kardien och Zorakien växlar landskapet mellan fullständig uppodling och torra, öppna skogar av ek, holmek samt pinjetall vars paraplyliknande klargröna kronor skänker välbehövlig skugga och mjukar upp det brända ängslandskapet. Fröna från pinjetallen äts av både grisar och människor.

De vanligaste djuren i området är rödräv, aidnisk karakal, tvättbjörn, hare och olika sorters hjortar.

Grimaniträsket i på den östra sidan av Grindanuhalvön är en ogästvänlig plats. Stora och nästan ogenomträngliga sumpskogar breder ut sig i träskområdet. Träd som sumplönn, hemlock, sumpcypress,al och pil växer på gigantiska socklar vars stora rotben skapar de mest groteska formerna. Här och var öppnar sumpskogen upp sig i stora översvämmade vass och gräsmarker. Här växer kryddig kalmus, blå svärdslilja, blomvass, sjönöt och enorma näckrosor.

Längst ut närmast havsbandet breder en mangroveskog ut sig. Träden står på sina höga rotben och luftrötter sticker upp likt spjutspetsar överallt.

I träsket trivs alligatorer, muntjack, possum och tvättbjörn. Fågellivet är spektakulärt både till antal och i färgsceneri. Den zorakiska praktparakiten är vida känd för sin safirblåa fjäderdräkt. Lika kända de vackra små solfåglarna som suger nektar från de många blommorna i träsket.

Indar Indarshalvöns landskap är nästan fullständigt platt i väster och syd. Landskapsbilden dominers nästan helt av jordbruket. Den allra yttersta västra delen av Indar, liksom de sydliga delarna av hertigdömet Inberg som knyter i hop Zorakins båda rikshalvor, består av ett mycket glest beskogat gräslandskap. Detta område används för uppfödning av hästar och boskap. Stora hjordar av dessa djur vandrar runt i landskapet.

I detta gräslandskap trivs den välkända pampiska stäppharen. Haren är vid känd för sin enorma hastighet. Endast de snabbaste hästarna har en chans att hinna ifatt den. Harjakt från häst är en vida populär sysselsättning bland pamperna. En variant av den pampiska harjakten bedrivs av adelfolket i Inbergs och Indarrikes stäppområden.

Andra djur som trivs här är aidnisk karakal, rödräv, svartsvanshjort och stortrapp (en stor slättfågel)

Genom Indar flyter två stora breda floder vid namn Solaån och Granströmmen. Vassbältena och våtängarna längst dessafloder erbjuder ett eldorado för fågellivet. Vattnet från dessa båda floder avvattnar resterande delen av Indar genom ett sinnrikt dikessystem och bidrar till Västra Erebs rikaste spannmålsskördar.

Närmare bergen i nordöst ovan Indar sluter sig sedan markerna igen i lummiga ädellövskogar och blandskogar bestående av bokar, kastanjer, lärk, silvergran, skogslönn och bergslönn. Det sägs dessutom att det någonstans i dessa skogar ska finnas kvar ett bestånd av den sällsynta och outsägligt vackra gyllenlönnen.

Marker som dessa ger skydd åt många ljusskygga varelser, både mänskliga och djur. Bland djuren ses framförallt olika hjortar, hare, vildsvin, varg, räv, enstaka karakaler, rödlo, pumor och vargar.

I nordbergaskogarna finns det fortfarande en del alvbosättningar och svanmöer sägs hålla till invid trolska otillgängliga skogssjöar
Senast redigerad av 14 Fraxinus, redigerad totalt 2007 gång.

Användarvisningsbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2513
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe » 2007-11-20 21:48

Uppdatering: Har lagt till en karta över Indarsol bifogad avb Mikael. Du hittar den i denna tråd på föregående sida.

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1618
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2007-11-21 22:40

birkebeineren skrev:
Fraxinus skrev:När Lindskiarnarna anföll...
Hur har du tankt dig med dessa varelser master Fraxinus, har du några planer?

Sjalv har jag en alternativ forklaring till deras plotsliga uppdykande i historien och aven deras harkomst, men vill inte bege mig in "på annans mark" utan att fråga forst! :)
Jag har för mig att någon skrivit något under fliken folkslag om att Lindskiarnarna är en sorts resar eller besläktat med resar. Men ska man tolka beskrivningen från Aidne så är de inte alls särskilt lika något Svartfolk. De är inte lika något annat folkslag överhuvudtaget.

De verkar ha telepatisk förmåga. De har grönaktigt skinn (rätta mig om jag minns fel). De skyr järn. De är fantastiskt skickliga hantverkare och byggare. Och de är mycket skickliga krigare, i synnerhet i strid i formation.

Så visst har jag funderat på deras härkomst men inte mycket mer. Jag är tacksam för förslag.

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2007-12-09 11:59

Fraxinus:

Jag skulle vilja att vi arbetade ihop något slags samsyn på relationen mellan kardien och Zorakin. jag har en del tankar och förslag som jag vräker ur mig, så kan du väl komma med kommentarer och motförslag (eller bara ropa bifall och halleluja, men tror nog att det blir bäst med ett gemensamt arbete).

1) Mycket vänskaplig relation. Detta är "officiellt" och inget som jag vill ändra på. Politiskt söker man stödja varandra. Officiella ambassadörer. De nuvarande kungarna kommer mycket väl överens och försöker se till att träffas åtminstone vartannat år. De flest av kungarnas riddare är medlemmar i Handslagsorden (se ordnar, en gemensam orden för Kardien och Zorakin. Mer en sällskapsorden än något annat).

2) Delvis gemensam adelsklass. Echter accepterar zorakiska adelsmän som sina likar (det är ett stort steg för en echt...). Genom giftermål etc så har Zorakiska adelsmän kommit att bli länsinnehavare i Kardien. Även tvärtom, även om det är mindre vanligt.
Adelsmännen besökar gärna grannlandet. De större tornerspel som hålls bevistas av riddare från båda länderna.

3) kardien är lite "kusinen från landet". Zorakin är rikare och mäktigare än Kardien. Lyceet i Pendon utklassar Ekeborg usla universitet. Pendon är en 10 gånger större stad än Ekeborg (villket gör att den blir 10 gånger större än tidigare. men jag tycker att Zorakin skall ha en livlig metropol till huvudstad, inte en förvuxen landsortshåla). Kardiska adelsmän ses som ärliga och ärofulla, men också lite bondska och naiva. Zorakisk politik är mer rakt på sak en echtisk som följer strikta koder.

4) Zorakin är föregångare inom mode och kultur. Modet i Pendon kommer ett decenium senare till Ekeborg, till stor del via studenter vid lyceet. I "Spelarboken" anges Zorakiskt mode som "mycket oblygt" med extremt korta tunikor. jag gillar det och tänker mig att de pryda echterna förfasar sig över att man så oblygt visar upp sina privat delar.

5) Sedan är ju kyrkan gemensam, men det vet jag inte om vi behöver jobba något på.

6) Fil-Tofia. gemensam stad. jag tänker mig att den har anor sedan jorpagnisk tid med ganska många välbevarade hus. Från början en garnissonsstad. Nu uppdela politisk i två hälfter, men befolkningen är nästan alla Raxorer och rör sig fritt mellan båda sidor och floden.

7) språket. I aidnehäftet beskrivs skillnaden som närmast dialektal (amerikanska-engelska används som liknelse), medan den regelmässigt hamnar på nivån Svenska-norska. jag gillar det förstnämnda bättre, men här är det väl risk att fler kommer och lägger sig i... Birke? (du är ju expert på just den språkskillnaden)

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2007-12-09 13:09

Regil skrev:7) språket. I aidnehäftet beskrivs skillnaden som närmast dialektal (amerikanska-engelska används som liknelse), medan den regelmässigt hamnar på nivån Svenska-norska. jag gillar det förstnämnda bättre, men här är det väl risk att fler kommer och lägger sig i... Birke? (du är ju expert på just den språkskillnaden)
Man kan också tänka sig att det rör sig om ett dialektkontinuum, dvs. att det egentligen inte finns två enhetliga språk utan att dialekterna går över i varandra utan respekt för gränser. Detta kan jämföras med hur österrikisk tyska gradvis övergår i de högtyska dialekterna som gradvis övergår i plattyska och sedan i holländska i takt med att man rör sig mot nordväst. Nationalspråk är ju något som i första hand har uppstått när radio och tv uppfanns.
Följdaktligen är det isf. rätt stor skillnad mellan språket i östra Zorakin och i norra Kardien (även om folk förstår varandra någotsånär), men i både Fil och Tofia talas samma dialekt...

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6572
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2007-12-09 14:18

Regil skrev:7) språket. I aidnehäftet beskrivs skillnaden som närmast dialektal (amerikanska-engelska används som liknelse), medan den regelmässigt hamnar på nivån Svenska-norska. jag gillar det förstnämnda bättre, men här är det väl risk att fler kommer och lägger sig i... Birke? (du är ju expert på just den språkskillnaden)
Jag gillar också liknelsen med amerikansk och britisk engelska, tycker den illustrerar ganska tydligt hur samma språk kan låta klart olika.

Skillnaderna mellan svenska.. ..og norsk er det litt vanskelig å skille mellom i spilletekniske termer.. da fær æksempel dialekta er enn ting å tenkje på (exempelvis min östnorska sådana, lite lik värmländska och dalmål).. ..eit likestelt sidemål noko anna (som Nynorsk är jämställd i "Noreg", brevid Bokmål).. ..og språghistorien måske er beslægted på ulige måder (som med norska och danska)! :P

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2007-12-09 14:36

birkebeineren skrev:
Regil skrev:7) språket. I aidnehäftet beskrivs skillnaden som närmast dialektal (amerikanska-engelska används som liknelse), medan den regelmässigt hamnar på nivån Svenska-norska. jag gillar det förstnämnda bättre, men här är det väl risk att fler kommer och lägger sig i... Birke? (du är ju expert på just den språkskillnaden)
Jag gillar också liknelsen med amerikansk och britisk engelska, tycker den illustrerar ganska tydligt hur samma språk kan låta klart olika.

Skillnaderna mellan svenska.. ..og norsk er det litt vanskelig å skille mellom i spilletekniske termer.. da fær æksempel dialekta er enn ting å tenkje på (exempelvis min östnorska sådana, lite lik värmländska och dalmål).. ..eit likestelt sidemål noko anna (som Nynorsk är jämställd i "Noreg", brevid Bokmål).. ..og språghistorien måske er beslægted på ulige måder (som med norska och danska)! :P
Precis så. Mellan Sverige och Norge finns ett dialektkontinuum och språkskillnaderna är lite suddiga vid gränsen. Precis som äldre skånska dialekter är väldigt lika danska och sydjyska dialekter är rätt lika de plattyska på andra sidan gränsen. (Däremot finns det en hel del skillnader mellan gotländska och nordnorska dialekter och folk får tala riktigt tydligt för att förstå varandra utan övning.) Rätt långt fram i medeltiden kan man ju också räkna dåtida svenska, norska och danska som dialekter av samma språk. Folk vid gränsen mellan Zorakin och Kardien har säkert en hel del kontakt med varandra och då går dialekterna naturligt över i varandra i.o.m. att språken är väldigt lika...

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1618
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2007-12-10 08:04

Regil skrev:Fraxinus:

Jag skulle vilja att vi arbetade ihop något slags samsyn på relationen mellan kardien och Zorakin. jag har en del tankar och förslag som jag vräker ur mig, så kan du väl komma med kommentarer och motförslag (eller bara ropa bifall och halleluja, men tror nog att det blir bäst med ett gemensamt arbete).

1) Mycket vänskaplig relation. Detta är "officiellt" och inget som jag vill ändra på. Politiskt söker man stödja varandra. Officiella ambassadörer. De nuvarande kungarna kommer mycket väl överens och försöker se till att träffas åtminstone vartannat år. De flest av kungarnas riddare är medlemmar i Handslagsorden (se ordnar, en gemensam orden för Kardien och Zorakin. Mer en sällskapsorden än något annat).

2) Delvis gemensam adelsklass. Echter accepterar zorakiska adelsmän som sina likar (det är ett stort steg för en echt...). Genom giftermål etc så har Zorakiska adelsmän kommit att bli länsinnehavare i Kardien. Även tvärtom, även om det är mindre vanligt.
Adelsmännen besökar gärna grannlandet. De större tornerspel som hålls bevistas av riddare från båda länderna.

3) kardien är lite "kusinen från landet". Zorakin är rikare och mäktigare än Kardien. Lyceet i Pendon utklassar Ekeborg usla universitet. Pendon är en 10 gånger större stad än Ekeborg (villket gör att den blir 10 gånger större än tidigare. men jag tycker att Zorakin skall ha en livlig metropol till huvudstad, inte en förvuxen landsortshåla). Kardiska adelsmän ses som ärliga och ärofulla, men också lite bondska och naiva. Zorakisk politik är mer rakt på sak en echtisk som följer strikta koder.

4) Zorakin är föregångare inom mode och kultur. Modet i Pendon kommer ett decenium senare till Ekeborg, till stor del via studenter vid lyceet. I "Spelarboken" anges Zorakiskt mode som "mycket oblygt" med extremt korta tunikor. jag gillar det och tänker mig att de pryda echterna förfasar sig över att man så oblygt visar upp sina privat delar.

5) Sedan är ju kyrkan gemensam, men det vet jag inte om vi behöver jobba något på.

6) Fil-Tofia. gemensam stad. jag tänker mig att den har anor sedan jorpagnisk tid med ganska många välbevarade hus. Från början en garnissonsstad. Nu uppdela politisk i två hälfter, men befolkningen är nästan alla Raxorer och rör sig fritt mellan båda sidor och floden.

7) språket. I aidnehäftet beskrivs skillnaden som närmast dialektal (amerikanska-engelska används som liknelse), medan den regelmässigt hamnar på nivån Svenska-norska. jag gillar det förstnämnda bättre, men här är det väl risk att fler kommer och lägger sig i... Birke? (du är ju expert på just den språkskillnaden)

Jag ska försöka svara punkt för punkt.

1. Politik Zorakien och Kardien Ja Kardien och Zorakien har mycket vänskapliga relationer. Det är också sannolikkt att kungarna kommer väl överens (det är nästan politiskt nödvändigt för båda kungarna).

Men (och nu pratar jag bara för kungen av Zorakien) den Zorakiske kungen och hans "parti" ligger mycket nära vad vi skulle kunna kalla Machiavellis fursteideal. Han är således inte någon riddarromatiker (möjligtvis som utanpåverk) utan snarare en slug makt - och realpolitiker. Han är dessutom mån om sitt lands enighet vilket han vet är under hot bland annat från de olika adelsfraktionerna och i synnerhet från de två största, "Sydzorakiska brödraskapet" och "Greverydska orden" samt från religösa motsättningar mellan troende av den dalkiska respektive den fastlandstroende grenen av LV.

För att motverkar de religösa motsättningarna verkar därför den Zorakiske kungen för att skapa något som vi skulle kunna beskriva som Erebaltors motsvarighet till "Ediktet i Nantes". Vilket innebär religonsfrihet (med vissa begränsningar).

Angående ordnar så kan det visst finnas ett flertal medlemmar av Handslagsorden men de verkligt viktiga ordnarna i Zorakin är de båda "politiska" ordnarna, Sydzorakiska brödraskapet och Greverydska orden. Medlemmar i dessa ordnar tenderar att hjärtligt avsky varandra, givetvis på ett belevat och artigt vis.

Så två riddare eller adliga som råkar vara på ett möte i Handslagarorden kan också vara medlemmar i Sydzorakisk brödraskapet (hädanefter refererat som SZB) och Greverydska orden (hädanefter refererat som GRO). Vid ett sådant tillfälle lär de oinvigda uppleva ett visserligen artigt och belevat möte men mycket kyligt och med en invecklad muntlig holmgång där båda försöker förolämpa varandra på de mest belevade, finurliga och dräpande vis.

Dessutom finns det ett tredje "officiellt" adelsparti, knappt accepterat av de båda andra. Nämligen det kungliga partiet. Utöver det har vi också kyrkan som politisk tungviktare.


2. Adeln Zorakin och Kardien Det är givet att det förekommer ingifte mellan adeln över gränsen mellan Kardien och Zorakien. Men skillnaden mellan de båda ländernas utformning av adelsskapet kan ställa till problem. Det är visserligen sant att huvudelen (kanske 70 %) av det Zorakiska adelsskapet består av Penner (vilka är närstående till Echterna). Men det finns även adel från andra folkslag i Zorakien, framförallt från Luksiler.

Dessutom finns det markisskapen som har en udda bakgrund. Lediga markisskapen delas ut som befodran till särskilt kungatrogna adelsmän. Det har till och med hänt att en osedvanligt kompettent borgare blivit adlad och fått ett markisskap. Ett par markisskap är dessutom så kallade tjänstelän som tilldelas Marsken respektive Kanslern. Behöver jag kommentera att Markiserna är illa sedda hos Hertigarna (då de står utanför dessas kontroll). Markisskapet är därmed en populär titel att vinna......om du inte försöker göra dig karriär hos någon Hertig.


3. Samhällslivet Zorakien och Kardien Pendon är en storstad. Gärna 5-10 ggr större Ekeborg. Lycéet är ett av Erebaltors främsta universitet. En av de största kungliga garnisonerna i Zorakien ligger också i Pendon. Liksom myntverk, kungl. slottet, skatteverket, handelskammaren, viktig hamn, krigsakademin, kathedral, tre-fyra kloster etc

Kardier må av vissa Zorakier ses som naiva och bondska men lika många Zorakiska ädlingar beundrar dem för deras ära, mod, ärlighet och rättrådighet (Vissa Zorakier tenderer kanske att blåsa upp dessa sidorna lite väl mycket och kan bli lurade därav i sitt umgänge med Kardier). Zorakier är på sätt och vis mer rakt på sak. De söker makt eller söker bibehålla makt i alla dess former. Politiskt, ekonomiskt, militärt. Sättet de försöker vinna denna makt sker däremot inte alltid så rakt på sak. Det finns ärofulla sätt (krig mellan adelsmän, giftermål, militär karriär, stödja konst etc etc)...och mindre ärofulla sätt (mord, mutor, ryktesspridning, ekonomisk utsugning av bönder etc)

Att gifta bort sin näpna dotter eller för den delen unga son till någon rik och mäktig gammal änkling eller änka är kanske det vanligaste draget bland makthungriga Zorakiska adelsfamiljer. Faktum är att det kanske inte är så ovanligt att unga Zorakiska idealistiska och romatiska adelssöner försöker fly sin familjs planer och söka giftemålslycka i Kardien.


4. Zorakiens kulturliv Där har jag en del planer. Konst,musik och retorik är högt uppskattade konster i Zorakien. Man kan se tre konstnärliga huvudfåror. Den kejsar-renässansiska stilen och den dalkisk stilen och och den romantiska stilen.

Kejsarstilen hyser stort intresse och efterhärmar den klassiska jorpagniska kejsarstilen. Skulpurer föreställande antika motiv. Korta, vita tajt skurna klänningar eller tajta halvt genomskinliga togor med slitsningar vid benen (a la Sparta) som kan få den mest skinntorra änkling att få hjärtsnörp. Kammarmusik med harpa, cello, flöjt och sopran. Typisk uppskattare. Yngre adelsman eller kvinna i hovet eller storstad som står nära kungapartiet och som vill vara lite radikal jämfört med sina mossiga föraldrar som sitter och dammar bland lutor och bonader med jaktmotiv i dragiga gamla slott.

Den nyromantiska stilen försöker se på Zorakiens (och Kardiens) fornstora arv. Ballader, minnessånger, fantastiska sammetsklänningar med svällande vällustiga former som visar mer än de döljer, riddarromatik, drakdödarsånger, tornerspel, beridna jakter, odödlig kärlek a la Romeo och Julia, mod och ära etc. Typisk uppskattare. Konservativ adel, yngre man eller kvinna bland hertigars och grevars hov på landsbygden som lider av överspända känsloregister och som spelar luta och skriver verser hellre än bra samt svärmar runt i sökandet efter den sanna kärleken.

Den dalkiska stilen. Skulpturer i snövit dalkisk marmor, dalkisk intrikat musik, romaner och poesi, smakfullt tillverkade sidenkläder med mönster, parfymkultur, arkitektoniskt förfinade palats, dalkisk tro. Typisk uppskattare. Adel och borgare med kontakter i Caddo, dalkiskt troende, intellektuella som vill vara förmer än andra och som snusar högljutt i luften och grimaserar om någon landsbygdsadel eller annat byke dyker upp i deras närhet


5. Religon Kyrka är i huvudsak gemensam för Kardien och Zorakien och kungen i Zorakien "måste" tillhöra fastlandkyrkan. Basta!

Men till den Zorakiska fastlandskyrkans fasa verkar det som om kungen att istället för massutvisning av Caddister, som ju vore den bästa lösningen för nationen, istället verkar inställd på en mer diplomatisk lösning för att inte störa handeln med Caddo.

Andelen dalkiskt troende i Zorakien uppgår kanske till ca 20 % av befolkningen.


6. Fil-Tofie Fil-Tofie är en de fyra äldsta städerna i Zorakien.

Indarsol har kvar byggnadsverk från kejserlig tid och räknas som den stad som har längst bebyggd historia (dock med avbrott).

Likaså har Fi-Tofie har synbara rester kvar efter kejsartid. Varför inte en kejserlig befäst brosystem som ansluter till den berömda Ingenmansö (eller Kämparnas ö) mitt i floden där de 30 Tappras slag mellan Kardien och Zorakien ägde rum. "Slaget" slutade oavgjort då alla de tappra dog och därför blev floden (och ön) inget lands territorium. Därför är också fisket i floden fritt för den vanliga befolkningen på båda sidorna. Befolkningen i (Fil-)Tofie består huvudsakligen av Raxorer som flydde hit under Lindiskiarn-kriget. Raxorerna i Zorakien anses vara synnerligen kungatrogan med avogt inställda till främlingar.

De två andra antika städerna med lång bebyggd historia i Zorakien är förövrigt Luksilo och Pendon.

7 Språk Se Birkebeinerens svar ovan
Senast redigerad av 27 Fraxinus, redigerad totalt 2007 gång.

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2007-12-10 08:25

Fraxinus skrev: 2. Det är givet att det förekommer ingifte mellan adeln över gränsen mellan Kardien och Zorakien. Men skillnaden mellan de båda ländernas utformning av adelsskapet kan ställa till problem.
Absolut. men det är ju problem som är skälva kärnan i en intrig, så det är väl ingen nackdel spelmässigt. Sedan så är ju själva grunden för adelsskapet densamma - en son ärver faderns ägor och titlar, så där finns det inga problem.

1) Ser framemot duellerna mellan GRO och SZB! Sedan kanske kungens riddare främst tillhör kungapartiet... :wink: Men jag gillar verkligen tanken på den här sortens "tvärförbindelser". Kanske tvingas de till och medstrida sida vid sida då orden kallar för första gången på femtio år?

Att Zorakins kung är en hårdhudad realpolitiker är väl inget som hindar honom från att odla vänskap med Kardien? Snarare tvärtom, det gäller att kunna få så mycket stöd som möjligt från sin Kardiske broder. Kanske till och med en allierad om det börjar osa hett inrikes? Vem vet...

men skillnaderna i ploitik är uppenbara. två politiska motståndare i Zorakin spyr glåpord mot varandra och intrigerar i mörkret. i Kardien ligger konflikterna mer på ytan, blossar emellanåt upp i fientlighter för att avslutas (idealt) med försoning.

Har du kommentaraer om övriga punkter? Framförallt forsätter jag min övertalningskampnj vad gäller pendons storlek... :P

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6572
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2007-12-10 09:29

Den politiska situationen i Zorakin börjar bli riktig interessant.

Med ett "Ediktet i (Pendon?) Nantes" tänker du dig alltså att caddisterna i Zorakin har börjat få så stor betydelse att kungen ser detta som en lösning? Hur ser deras situation ut; vilka är de; vad vill de; hur stor makt har de? Antar att svar kommer så småningom men jag är lite otålig! :)

Hur är det egentligen med tronföljden i Zorakin, har Valien VII någon arvinge?

Vad om en sådan, kanske en svärsön, skulle visa sig som caddist? :shock: Han skulle kunna bli en "Henrik (Borodrik?) av Navarra" som växlar mellan den aidniska grenen och den dalkiska om han når tronen. Dock kanske inte så troligt med en zorakisk kung som svär trohet till Arno... :roll:

Skriv svar