Kardien

[birkebeineren]

Det är kyrkans jobb att hämnas våldshandlingar mot kyrkan. Den kan dock söka stöd bland adeln ifall de egna resurserna inte anses tillräckliga.

Uttryckte mig lite klumpigt, menade mera i lite mindre skala, exempelvis om en echtisk adelsmann blir vitne till hur några plundrande soldater skymfar ett soltempel, eller kanske ser en enkel riark bli misshandlad av en ung väpnare, är han inte då berättigad till att använda vold?

Fast också om låt säga en greve som under en bankett hos sin hertig bivånar sin lenshärre i fyllan och villan uttala sig ohederligt om kyrkan och beordrar husmunken in i salen för att kasta kycklinben på honnom, kan inte då greven med all rätt änvända lämpligt tillhygge som stekspett eller liknande för att utöva vold mot blasfemikern? Hela scenariot låter iofs lite oe(ch)tisk.

[Regil]

Det är kyrkans jobb att hämnas våldshandlingar mot kyrkan. Den kan dock söka stöd bland adeln ifall de egna resurserna inte anses tillräckliga.

Uttryckte mig lite klumpigt, menade mera i lite mindre skala, exempelvis om en echtisk adelsmann blir vitne till hur några plundrande soldater skymfar ett soltempel, eller kanske ser en enkel riark bli misshandlad av en ung väpnare, är han inte då berättigad till att använda vold?

Fast också om låt säga en greve som under en bankett hos sin hertig bivånar sin lenshärre i fyllan och villan uttala sig ohederligt om kyrkan och beordrar husmunken in i salen för att kasta kycklinben på honnom, kan inte då greven med all rätt änvända lämpligt tillhygge som stekspett eller liknande för att utöva vold mot blasfemikern? Hela scenariot låter iofs lite oe(ch)tisk.

Jo, absolut. Men de exemplena du tar upp faller ju mer inom en riddares "sedvanliga" plikter än under krigslagarna. Det är väl varje riddares plikt att bekämpa våldsdåd och orättvisor varhelst de dyker upp. I teorin...

[birkebeineren]

Så sant, så sant! Om Lysande Vägen behöver använa vold har de Solriddarna som hjälpmedel, vilket borde räcka ganska långt.

[Regil]

Invasionen av Philmark (484-485 eO)
Under våren 484 drabbades Philmarks högadel av en rad olyckor. Hertigen avled hastigt i en mystisk sjukdom, utan att lämna någon arvinge. En greve omkom i en ridolycka och en annan blev mördad i sömnen. Av illgärningsmannen fanns inget spår. Många baroner insjuknade även plötsligt i dödliga sjukdomar eller drabbades av oturliga olyckor. Philmark förlamades fullständigt politiskt då större delen utav högadeln så avlidit, i många fall utan att lämna en självklar arvinge efter sig. När så våren övergick i sommar så vällde svartfolken ner från bergen i stora horder av orcher, svartalver, svartnissar och resar, medföljda av två skräckinjagande jättar som stod 6 alnar höga. Philmarks oorganiserade adel kunde inte bjuda något motstånd. Snart var hela Philmark i svartfolken händer, inklusive Phil-Tofia, delar av Haperike och Slättebo (Zor). Överallt flydde människor undan inför vågen av svartfolk. Vägarna fylldes av flyende familjer, ständigt spanande över axeln i fruktan för svartfolkens patruller. De som stannade kvar plundrades grundligt, våldtogs eller sattes i slavarbete. Många verkar också ha skickats upp i bergen för att slita i häxmästarens gruvor.

Kung Vidar III verkar ha tagits på sängen fullständigt av den plötsliga attacken. Han fann sig dock snart och sammankallade hären. Vidar tog dock gott om tid på sig och inväntade trupper även från de bortre delarna av Nordmark innan han långsamt satte hären i rörelse mot Skapen som var omringat av fienden, men ännu inte hade fallit. Frustrationen över väntan hos de ädlingar vars marker nu plundrades var enorm, men ingen vågade framföra kritik mot den barske kungen.

Det visade sig att Vidars långsamhet verkade till hans fördel. Allteftersom månaderna förflöt minskade sämjan i svarfolkens led. Olika klaner började slåss om bytet och snart var de lika upptagna med att kämpa inbördes som att fortsätta erövringen och plundringen. När så Vidars här närmade sig Skapen stötte man ihop med två svartalfsklaner just lämnat belägringen då de tröttnat på att vänta och ville plundra Ekeborg. Dessa nergjordes raskt. Följande dag jagade man undan de kvarvarande belägrarna. Svartfolken drevs sedan raskt undan. Ryktet om riddarhären föregick den och svarterna flydde hals över huvud upp i bergen. Innan löven stod på träden våren 485 så var Philmark befriat. Landet var dock skövlat, åkrar och hus brända, kvarnar sönderslagna och allt av värde plundrat. Kvar fanns en sargad befolkning som endast erbjöds hårt arbete som tröst mot sorgen.

[Mikael]

Ohhh jag gillar vad Aidne växer fram till!

(Jättarna var dock några små ena, 3,6 meter, inte mycket mer än resarna?)

[birkebeineren]

Gillar sådana historiska historer, perfekta att använda i egna historier!

[Regil]

Ohhh jag gillar vad Aidne växer fram till!

(Jättarna var dock några små ena, 3,6 meter, inte mycket mer än resarna?)

Ehh... (Springer och hämtar Aidnehäftet) 1 aln = 0.65 m => 3.9 m. men jag tänkte 1 aln = 1 yard = omkring 0.9 m när jag skrev. Så om de är 9 alnar långa istället så blir det kanske bra?

Wikin för övrigt uppdaterad med den här och tidigare historiska texter. (Inklusive de 9 alnar höga jättarna.[/b]

[Spelknepe]

Hur är det egentligen med invandring i olika länder? Finns det t.ex. Luksiler, Legerdier, Raxorer eller Penner i Kardien?

[Regil]

Hur är det egentligen med invandring i olika länder? Finns det t.ex. Luksiler, Legerdier, Raxorer eller Penner i Kardien?

Tror att jag har bestämt mig för att det bor en del Raxorer i östra Kardien. Inte just för att de har flytt ifrån Zorakin utan för att de "alltid" har bott där. Tycker annars att det blir för strikt med att alla folk endast håller sig till ett land.

Sedan så finns det ett mindre antal Zorakiska adelsmän som genom arvskiften etc kommit att bli godsägare i Kardien. Främst då penner?

[Fraxinus]

Hur är det egentligen med invandring i olika länder? Finns det t.ex. Luksiler, Legerdier, Raxorer eller Penner i Kardien?

Tror att jag har bestämt mig för att det bor en del Raxorer i östra Kardien. Inte just för att de har flytt ifrån Zorakin utan för att de "alltid" har bott där. Tycker annars att det blir för strikt med att alla folk endast håller sig till ett land.

Sedan så finns det ett mindre antal Zorakiska adelsmän som genom arvskiften etc kommit att bli godsägare i Kardien. Främst då penner?

En del Raxorer kan mycket väl ha flytt till Kardien under Lindiskiarn-krigen. Raxorerna har främst huserat i området runt Pharynx. När Lindiskiarna anföll så var det främst Raxorernas område runt Pharynx som drabbades hårdast. Det var också här som krigens blodigaste och bittraste strider utkämpades. Raxorerna har enligt uppgifter i Aidne-boken ännu inte helt återhämtat sig vare sig till antal eller sinnelag. Man antar att Raxorernas reserverade, nästan avvisande inställning härstammar från Lindiskiarnas invasion. Det är med andra ord fullt möjligt, ja, rent av troligt att en del Raxorer flydde undan Lindiskiarna och striderna över till Kardien.

[Regil]

[
En del Raxorer kan mycket väl ha flytt till Kardien under Lindiskiarn-krigen. Raxorerna har främst huserat i området runt Pharynx. När Lindiskiarna anföll så var det främst Raxorernas område runt Pharynx som drabbades hårdast. Det var också här som krigens blodigaste och bittraste strider utkämpades. Raxorerna har enligt uppgifter i Aidne-boken ännu inte helt återhämtat sig vare sig till antal eller sinnelag. Man antar att Raxorernas reserverade, nästan avvisande inställning härstammar från Lindiskiarnas invasion. Det är med andra ord fullt möjligt, ja, rent av troligt att en del Raxorer flydde undan Lindiskiarna och striderna över till Kardien.

Då säger vi så. En större våg Raxorer i samband med Lindskiarner krigen drog västerut och bosatte sig i Philmark och delvis Haperike i Kardien. I Philmark är man den största folkgruppen.

[birkebeineren]

Kan echtiska kvinnor inneha län och titlar i Kardien? Är det en förutsättnig att vara riddare kanske, något kvinnor inte tillåts bli; eller kan de faktiskt det?

[Regil]

Kan echtiska kvinnor inneha län och titlar i Kardien? Är det en förutsättnig att vara riddare kanske, något kvinnor inte tillåts bli; eller kan de faktiskt det?

Jag har tänkt mig att de kan det, men att de bör se upp för att gifta sig i sådant fall, då mannen annars tar över som länsinnehavare.

Kvinnor blir ofta länsinehavare av två anledningar:

1) saknar äldre bröder och blir därigenom arvinge till faderns län
2) maken har avlidit och änkan förvaltar länet tills äldste sonen blir 18 år
saknas barn i äktenskapet är juridiken oklar vilket ofta leder till tvister mellan änkan och släktingar till den avlidne mannen.

Saknas både fru och barn är juridiken återigen ej klart definierad vilket kan leda till konflikter mellan olika släktingar.

Kvinnliga riddare tror jag dock är extremt ovanligt och anses som ytterst opassande. Få echtiska adelsmän skulle kunna tänka sig att dubba en kvinna till riddare.

Kvinnliga adelsmän är istället "hertiginnan", "grevinnan", "baronessan". Frun till en riddare räknas som adlig men har egen ingen titel. Tilltalas med "fru" och sedan mannens släktnamn.

[birkebeineren]

...saknas barn i äktenskapet är juridiken oklar vilket ofta leder till tvister mellan änkan och släktingar till den avlidne mannen.

Möjligt du redan beskrivit detta tidligara i hur du utformat feodalismen i Kardien men bygger inte länsinnehav delvis på att vissa militära plikter skal kunna utföras? Kanske änkan antingen, i ytterst sällsynta fall, måste uppfylla kraven till att bli riddare och sen hitta någon som vill dubba henne, eller så "anlitar" hon någon riddare (utan titlar eller län) som kan ta sig av dessa plikter?

Lösningen att ytterst snabbt efter mannens död hitta någon livskraftig yngling ur den faltrakiska bondeskaran som efter använding änkan sedan avlägsnar är kanske inte helt oförekommande?

Saknas både fru och barn är juridiken återigen ej klart definierad vilket kan leda till konflikter mellan olika släktingar.

Scenariot lär ju inte vara alltför sällsynt, att en länsinnehavare dör innan han gift sig? Borde inte detta leda till att länet blir "ledigt", eller är det så att län går i arv inte bara framåt (för att uttrycka mig så) utan även bakåt?
Låt säga att en ung ogift riddare utan tidigare länsinnehav innom sin familj utmärker sig och ges ett län av sin herre, sen dör han och lämnar jord och titel till... sin odugling till yngre bror som inte alls gjort några storverk?

[Regil]

...saknas barn i äktenskapet är juridiken oklar vilket ofta leder till tvister mellan änkan och släktingar till den avlidne mannen.

Scenariot lär ju inte vara alltför sällsynt, att en länsinnehavare dör innan han gift sig? Borde inte detta leda till att länet blir "ledigt", eller är det så att län går i arv inte bara framåt (för att uttrycka mig så) utan även bakåt?

Det är ju vad länsherrens länsherre brukar tycka. Den avlidnes släktingar är av en annan åsikt. Änkan har en tredje. Kyrkan hävdar att mannen lovat dem hälften av alla gårdar på sin dödsbädd. Alla har rätt att försvara sin egendom med vapen i hand enligt kardisk lag.

Jag har tänkt mig att den kardiska arvsrätten är uselt utformad. Den funkar bara så länge det finns barn till den som har avlidit. Annars så är läget oklart och öppet för tolkningar. "Alla" är medvetna om att lagen inte är bra, men den skrevs av landfadern Vidar II som var ofelbar så det är svårt att ändra den. De gånger som frågan har dryftats på allvar har det alltid stupat på att kungen inte kunnat finna stöd i rådet för de ändringar som han har föreslagit.

I slutändan så ger kardisk arvsrätt möjlighet för adelsmän att starta fullt lagliga väpnade konflikter för att avgöra tvister. Vilket kan användas för att starta allsköns intriger.