Klomellien

[birkebeineren]

Råttmän och Garrika på wikin

På detta vis står det idag
Huvudartikel: Råttmän

I Triska bor ett litet antal råttmän. Under stadsstatens Garrikas tid var de betydligt fler och hade då också en viktig roll som hantverkare i stadens väverier.

Situationen var tvärt om skulle jag säga. Råttmännen följde troligen med osrohghurerna från nargurs skogar under den tredje narguriska folkvandringen. Råttmännen och triskerna har idag en fortsatt nära relation även om man kanske inte tar dem på allvar. När Cudda-ätten intog Garrika (av misstag) så flydde huvudparten av stadens vävargille över näset till Hisskov.
För att end hjälpligt kunna hålla i produktionen så behövdes flinkt folk och här kom Råttgubbarna till pass. Mästaren för väverierna har faktiskt sedan cudda tog över alltid varit en Råttman och titeln går från far till son. Kvaliteten på produkterna är dock samma som innan. Det är dock främst inte Råttmännens fel utan råvaruproducenternas. Problemet uppstod då triskerna började avla sina Melashiska höglandsfår med den mer självgående Nordklomelliska Mufflonen. Den senare har betydligt strävare ull och lämpar sig varken för kläder eller för att göra fint mönstrade mattor och bonader.
Ullens minskade kvalitet var också orsaken till att konflikt uppstod mellan cudda och Garrika då stadens vävargille inte ville betala samma pris för den nya ullen som för den som endast gjorts på de melashiska höglandsfårens ull. Cudda ville göra en maktdemonstration och tågade mot Garrika i hopp om att få gillet att ge med sig. Han hade inte räknat med att den Garriska hären befann sig vid Erfavelklostret efter en strid med jorderna och att staden just fått bud om att deras Prinshertig stupat. Cudda kunde inte hålla tillbaka småoligarkerna han tagit med sig och då hans egna huskarlar såg att dessa tog sig över murarna så anföll de med. Garrikas ledande skick flydde över näset till Hisskov och staden var i Cuddas besittning om än motvilligt. Att ge tillbaka staden till Garrika utan att tappa ansiktet gick inte.
Så blev Garrika en triskisk undersåte.

Texten i wikin är då troligen mitt misstag. Skrev den helt kort för att det inte skulle glömmas bort att råttmän finns i Klomellien. Tolkade det som att råttmännen inte är så talrika om vi ser Klomellien under ett ifall de endast finns i Triska men ordlyden kan ge ett lite fel intryck. Och jag har tydligen helt misuppfattat hur du tänkt dig råttlingarna och vävningen.

Ny text behövs altså i wikin angående råttmän, både i artikeln för Klomellien och i den för Triska. Att erövringen av Garrika beror på en ändring i fåravel och rädsla för att tappa ansikte låter förövrigt klockrent.

[birkebeineren]

Tillägg till Sanzas historia

163 e.O.
Halvlingar från norra Drylo bosätter sig i Sanzas. De har tagit sig över Melashebergen genom Pinhake klyft och följt Strömstida ner mot kullarna i Abzural. Tidigare hade halvlingarna levt i ett liknande landskap norr om bergen men fördrivits därifrån av svartfolk.*

*Svartfolken hade vuxit i styrke när de västnarguriska belgotherna som länge bott här började återvända till Kard (där de kom att grunda riket Timolerien). Belgotherna hade gett skydd till halvlingarna men nu försvann detta och svartfolken bredde ut sig.

165 e.O.
Sanzastaden grundas. Trädgårdsland och frukthagar börjar anläggas.

168 e.O.
Ett avtal om samarbete sluts mellan halvlingarna och vargmännen i Långgräslöparnas stam. Enligt myten var det vargdrotten Marrnoghs nyfunna kärlek till odlade äpplen som starkt bidrog till avtalet. Lika viktigt var nog de tryffelsvampar som vargmännen erbjöd halvlingarna i bytesgåva.

193 e.O.
Halvlingarna börjar handla regelbundet med människorna i den gamla staden Aguzmor söder om Abzural.

203 e.O.
Solnunnor från det nygrundade Erfavelklostret vid Jaggaracksjön vandrar in bland Abzurals kullar. Många halvlingar lyssnar noggrant till Odos budskap och några följer även med tillbaka till solklostret. Avsnitten i Gyllene Boken där trädgårdsodlaren S:t Fride omtalas är särskilt omtyckta.

255 e.O.
Södra Klomellien härjas av svartfolk från Nostratiet. Halvlingarna i Sanzas drabbas inte direkt men oroas. De förstärker sina skyddshäckar och anlitar sitt första legokompani.

[gtjorgo]

Birke skrev
Aguzmor kan mycket väl ha varit en slags stadsstat tidigare. Jag har tidigare medvetet varit lite luddig när det gäller åtminstonde södra Klomelliens historia tills vi vet mer om de olika statsstaterna här. Nu börjar det dock klarna lite.

Tanken är iallafall att det under hela Mörkertiden, från det att Kontinentaljoriska riket kollapsar ca 450 fO, fortsätter att leva jorer i Klomellien. Precis som det gör i andra länder som varit en del av Kejsardömet Jorpagna. Primitiva samhällen som sakta återhämtar sig efter konfluxen och stabiliseras. Södra Klomelliens jorer är tänkta att ha kopplingar österut mot Kalklanden (en ännu obeskriven historia) och Mirel, norra Klomellien har kopplingar mot Magilre och Trakorien. Mitt emellan finns salthaltig obygd och svartfolk. Mandelorden som nere kring Kopparhavet kraftigt bidrog till att återuppbygga den joriska kulturen var inte till samma hjälp i södra Drylo och Klomellien. Utvecklingen försenades därför här och det var först på 100-200 eO som jorerna här lämnade Mörkertiden och tog sig in i Nya tiden. De etinstrogna anser att var med helgonet S:ta Inneda på 190-talet eO som civilisationen återvände till södra Klomellien men faktum är att återuppbyggandet då redan var på god väg, inte mist tack vare de lärde i Yolev. Det finns altså joriska samhällen innan Klomelliska unionen bildas och ett av dessa kan ha varit kring Aguzmor.

Hur länge hölls kontakten mellan Clorsudiums arvtagare i södra klomellien efter att Kontinentaljoriska riket föll? Bröts aldrig sammarbetet mellan de olika små städerna/samhällena som överlevde? Föll kanske några under Månulvarnas och Brända jordens härjningar på 255 talet?
Jag tänker mig att en mängd mindre statdsstater bildades dog återskapades slogs samman och försvann igen under åren. Jag tänker att den karta vi idag ser är lite av en ögonblicksbild på så vis att den inte alltid sett ut så här. Att de elva stadsstater inte ska upplevas som något permanent utan att det skiftar.
svamligt men jag återkommer med mina tankar. I kort tänker jag mig exempelvis att det kanske funnits en stadsstat som legat på västra stranden av södra Maure (vid utloppet till jaggarack och uppåt) som nu tagits över av Addiaska och Hisskov. Där addiaska kanske varit den aggressiva parten medan Hisskov tagit över sin del mer som beskyddare av den lokala befolkningen mot Addiaska och Mercana? Kanske var även Garramil en del av denna stadsstat eller ytterligare en fast högre upp?

Jag kan klura lite på hur människorna i Söderlandet och Aguzmor blir en del av Sanzas men att de blev det innan 374 eO kan vi spika. Och jag hade redan tänkt att nargurerna här kunde vara av lofernisk och gärna jordakisk ursprung om några sådana stannade kvar.

låter bra

[gtjorgo]

Råttmän och Garrika på wikin

På detta vis står det idag
Huvudartikel: Råttmän

I Triska bor ett litet antal råttmän. Under stadsstatens Garrikas tid var de betydligt fler och hade då också en viktig roll som hantverkare i stadens väverier.

Situationen var tvärt om skulle jag säga. Råttmännen följde troligen med osrohghurerna från nargurs skogar under den tredje narguriska folkvandringen. Råttmännen och triskerna har idag en fortsatt nära relation även om man kanske inte tar dem på allvar. När Cudda-ätten intog Garrika (av misstag) så flydde huvudparten av stadens vävargille över näset till Hisskov.
För att end hjälpligt kunna hålla i produktionen så behövdes flinkt folk och här kom Råttgubbarna till pass. Mästaren för väverierna har faktiskt sedan cudda tog över alltid varit en Råttman och titeln går från far till son. Kvaliteten på produkterna är dock samma som innan. Det är dock främst inte Råttmännens fel utan råvaruproducenternas. Problemet uppstod då triskerna började avla sina Melashiska höglandsfår med den mer självgående Nordklomelliska Mufflonen. Den senare har betydligt strävare ull och lämpar sig varken för kläder eller för att göra fint mönstrade mattor och bonader.
Ullens minskade kvalitet var också orsaken till att konflikt uppstod mellan cudda och Garrika då stadens vävargille inte ville betala samma pris för den nya ullen som för den som endast gjorts på de melashiska höglandsfårens ull. Cudda ville göra en maktdemonstration och tågade mot Garrika i hopp om att få gillet att ge med sig. Han hade inte räknat med att den Garriska hären befann sig vid Erfavelklostret efter en strid med jorderna och att staden just fått bud om att deras Prinshertig stupat. Cudda kunde inte hålla tillbaka småoligarkerna han tagit med sig och då hans egna huskarlar såg att dessa tog sig över murarna så anföll de med. Garrikas ledande skick flydde över näset till Hisskov och staden var i Cuddas besittning om än motvilligt. Att ge tillbaka staden till Garrika utan att tappa ansiktet gick inte.
Så blev Garrika en triskisk undersåte.

Texten i wikin är då troligen mitt misstag. Skrev den helt kort för att det inte skulle glömmas bort att råttmän finns i Klomellien. Tolkade det som att råttmännen inte är så talrika om vi ser Klomellien under ett ifall de endast finns i Triska men ordlyden kan ge ett lite fel intryck. Och jag har tydligen helt misuppfattat hur du tänkt dig råttlingarna och vävningen.

Ny text behövs altså i wikin angående råttmän, både i artikeln för Klomellien och i den för Triska. Att erövringen av Garrika beror på en ändring i fåravel och rädsla för att tappa ansikte låter förövrigt klockrent.

Ingen orsak till rodnad
Du har rätt i att antalet råttmän är väldigt få och de flesta har aldrig mött någon.

[gtjorgo]

Tillägg till Sanzas historia

163 e.O.
Halvlingar från norra Drylo bosätter sig i Sanzas. De har tagit sig över Melashebergen genom Pinhake klyft och följt Strömstida ner mot kullarna i Abzural. Tidigare hade halvlingarna levt i ett liknande landskap norr om bergen men fördrivits därifrån av svartfolk.*

*Svartfolken hade vuxit i styrke när de västnarguriska belgotherna som länge bott här började återvända till Kard (där de kom att grunda riket Timolerien). Belgotherna hade gett skydd till halvlingarna men nu försvann detta och svartfolken bredde ut sig.

165 e.O.
Sanzastaden grundas. Trädgårdsland och frukthagar börjar anläggas.

168 e.O.
Ett avtal om samarbete sluts mellan halvlingarna och vargmännen i Långgräslöparnas stam. Enligt myten var det vargdrotten Marrnoghs nyfunna kärlek till odlade äpplen som starkt bidrog till avtalet. Lika viktigt var nog de tryffelsvampar som vargmännen erbjöd halvlingarna i bytesgåva.

193 e.O.
Halvlingarna börjar handla regelbundet med människorna i den gamla staden Aguzmor söder om Abzural.

203 e.O.
Solnunnor från det nygrundade Erfavelklostret vid Jaggaracksjön vandrar in bland Abzurals kullar. Många halvlingar lyssnar noggrant till Odos budskap och några följer även med tillbaka till solklostret. Avsnitten i Gyllene Boken där trädgårdsodlaren S:t Fride omtalas är särskilt omtyckta.

255 e.O.
Södra Klomellien härjas av svartfolk från Nostratiet. Halvlingarna i Sanzas drabbas inte direkt men oroas. De förstärker sina skyddshäckar och anlitar sitt första legokompani.

(Rödmarkerad text finns redan i wikin)

Gillar ovanstående
Hur stor är Sandzas stad? Jag minns att Albrekt var något av en folkräknare för sju år sedan

Hur stort är Erfavelklostret (som ligger på ätten Peffomirs mark)?
Den beskyddas ju både av ättens krigare och av en riddarorder (Avoniterordern?) om jag förstått korrekt? De senare mer entusiastiskt än peffomirs huskarlar. Triskeroligarkern själv tycker dock att det kan vara ett strategiskt värde att klostret är på hans land även om hans eget folk inte brukar det. Mission och cermonier utanför udden (samt kanske någon närliggande gammal garrisk by) ses inte med blida ögon från ätten.

Svartfolkshärjningen år 255 eO borde slagit hårt mot triskerna som ännu inte enats (förts 352 e O). måste skriva något om detta. Hur stoppades den?

[birkebeineren]

Hur länge hölls kontakten mellan Clorsudiums arvtagare i södra klomellien efter att Kontinentaljoriska riket föll? Bröts aldrig sammarbetet mellan de olika små städerna/samhällena som överlevde? Föll kanske några under Månulvarnas och Brända jordens härjningar på 255 talet?
Jag tänker mig att en mängd mindre statdsstater bildades dog återskapades slogs samman och försvann igen under åren. Jag tänker att den karta vi idag ser är lite av en ögonblicksbild på så vis att den inte alltid sett ut så här. Att de elva stadsstater inte ska upplevas som något permanent utan att det skiftar.
svamligt men jag återkommer med mina tankar. I kort tänker jag mig exempelvis att det kanske funnits en stadsstat som legat på västra stranden av södra Maure (vid utloppet till jaggarack och uppåt) som nu tagits över av Addiaska och Hisskov. Där addiaska kanske varit den aggressiva parten medan Hisskov tagit över sin del mer som beskyddare av den lokala befolkningen mot Addiaska och Mercana? Kanske var även Garramil en del av denna stadsstat eller ytterligare en fast högre upp?

Erebs lärde vet inte mycket om Kontinentaljoriska riket, faktum är att själva namnet är en konstruktion Mandelorden gjort under Nya tiden. Det fanns någon form för organiserat samarbete från Saphyna i väster, via Magilre och Klomellien, till Kalklanden i öster. Den viktigaste källan är språken här som verkar ha någon form av likhet. Riket, om det nu kan kallas ett rike, kolapsade ca 450 f.O. Möjligen orsakad av jordakiska pirater från Kard. Clorsodium/Klorsodium låg centralt i detta geografiska område där det är beläget uppe i bergspassen men om staden fortsatte att vara bebott efter kolapsen vet vi inte. Min tanke med iallafall staden är att den i dagens Ereb är övergiven och ligger i ruiner men den kan ju ha har varit bebott både efter Kejsardömet Jorpagnas fall 598-599 f.O. och Kontinentaljoriska rikets kolaps 450 f.O. Mycket är således öppet för utveckling. Förslagsvis kartlägger vi inte alla detaljer utan fortsätter ge lite lagom osäker information.

Att olika städer och samhällen föll samman och återuppstod låter rimligt, troligtvis mindre än tidigare och med mindre samarbete, innan det igen vänder och både städer och stadsstater stabiliseras. Några kan mycket väl ha fallit 255 e.O. då svartfolken från Nostratiet härjade i Klomellien (en detalj från s. 24 i Svartfolk-modulen).

En tidigare stadsstat på västsidan Maure låter bra, gärna med en koppling till Garramil. Kanske staden ligger ungefär där Hisskov och Addiaskas gränser möts vid Maure?

[birkebeineren]

Hur stor är Sandzas stad? Jag minns att Albrekt var något av en folkräknare för sju år sedan

Den är iallafall vidstäckt enligt källmaterialet. Har en kort beskrivning å gång, staden ligger djupt inne i Abzural omgiven av en sorts odlade skyddshäckar. Skall leta upp Albrekts mycket välgenomtänkta folkräkningssiffror.

Hur stort är Erfavelklostret (som ligger på ätten Peffomirs mark)?
Den beskyddas ju både av ättens krigare och av en riddarorder (Avoniterordern?) om jag förstått korrekt? De senare mer entusiastiskt än peffomirs huskarlar. Triskeroligarkern själv tycker dock att det kan vara ett strategiskt värde att klostret är på hans land även om hans eget folk inte brukar det. Mission och cermonier utanför udden (samt kanske någon närliggande gammal garrisk by) ses inte med blida ögon från ätten.

Jag är ganska flexibel här. Solnunnorna i klostret har ett välfylld bibliotek som nästan kan mäta sig med det som förestås av de lärde i Yolev. Så mycket mer har jag inte tänkt än. Anovaniterorden är även den ganske obeskriven men jag ser före mig den med ett huvudsäte ute på ön Tretorningen varifrån den med några skepp säkrar sjövägen över Jaggarack till Erfavelklostret. När Klomelliska unionen först bildades 374 e.O. av Garrika, Hisskov och Sanzas tog städerna i besittning tre gamla joriska torn byggda på nordspetsen av den stora ön i Jaggarack. En ö som sedan tidigare kallades just Tretorningen från dessa byggnader. Garrikas torn är det som Anovaniterorden besitter och Triska har aldrig erövrat denna del av Garrikas forna territorium, detta eller Serafudden med Erfavelklostret.

Ön Tretorningen i övrigt har jag en idé om att är nästen helt obefolkat ...förutom av klomuller! Ön är där de stora sköldpaddorna har sin vintervila och de får inte störas. Om det passar så får gärna triskerna vara de som mest nitisk anser att alla skall hålla sig borta från ön och de heliga klomullerna. Som alla vet var ju självaste hjälten Klomul av triskisk (nargurisk) börd!!!

Svartfolkshärjningen år 255 eO borde slagit hårt mot triskerna som ännu inte enats (förts 352 e O). måste skriva något om detta. Hur stoppades den?

Bra fråga?

[Albrekt]

Tillägg till Sanzas historia

Jag gillar alltsamman! Finns det någon anledning att vänta med a wikifiera detta? Snyggt och okontroversiellt, gissar jag.

[Snibben]

Angående Karlsorden i Klomellien skrev jag så här:

594 e.O.
Tre nya kloster anläggs i Addiaska Yolev och Hisskov i Klomellien. Klostret i Addiaska förklaras som abbotkloster för de övriga två även om det inte är mycket större eller rikare än de andra.

Passar det in för Klomelliens herrar?

[birkebeineren]

Passar för mig.

Tänker du huvudkloster eller missionskloster?

[Snibben]

Tänker du huvudkloster eller missionskloster?

Abbotkloster och huvudkloster är synonymt inom Karlsorden.

[gtjorgo]

Birke skrev

Erebs lärde vet inte mycket om Kontinentaljoriska riket, faktum är att själva namnet är en konstruktion Mandelorden gjort under Nya tiden. Det fanns någon form för organiserat samarbete från Saphyna i väster, via Magilre och Klomellien, till Kalklanden i öster. Den viktigaste källan är språken här som verkar ha någon form av likhet. Riket, om det nu kan kallas ett rike, kolapsade ca 450 f.O. Möjligen orsakad av jordakiska pirater från Kard. Clorsodium/Klorsodium låg centralt i detta geografiska område där det är beläget uppe i bergspassen men om staden fortsatte att vara bebott efter kolapsen vet vi inte. Min tanke med iallafall staden är att den i dagens Ereb är övergiven och ligger i ruiner men den kan ju ha har varit bebott både efter Kejsardömet Jorpagnas fall 598-599 f.O. och Kontinentaljoriska rikets kolaps 450 f.O. Mycket är således öppet för utveckling. Förslagsvis kartlägger vi inte alla detaljer utan fortsätter ge lite lagom osäker information.

Garrika utropas år 283 e O av den förste Prinshertigen Bitovus. Det har tidigare diskuterats att dessa garriker kommer från Clorosidium. Kan det varit så att Clorosidum fick dödsstöten eller nära på denna under svartfolksattackerna år 255 eO? Att de lyckades Clorosidiums folk lyckades barrikadera sig men att omkringliggande stater och allierade områden förstördes så pass att det inte gick att fortsätta längre? Försörjningen kanske kollapsade? och efter några decennier flyttade man ner från bergen norrut mot jaggarack? Detta skulle även kunna förklara att Näset vid garriskasjön/jaggarcksjön var obebott. De ythuguhrer som fanns där innan blev decimerade/utraderade av Månulvarna och Brända jordens horder? Spekulerar

Birke

Att olika städer och samhällen föll samman och återuppstod låter rimligt, troligtvis mindre än tidigare och med mindre samarbete, innan det igen vänder och både städer och stadsstater stabiliseras. Några kan mycket väl ha fallit 255 e.O. då svartfolken från Nostratiet härjade i Klomellien (en detalj från s. 24 i Svartfolk-modulen).

jävlar! åkte de hela vägen från Nostratiet! hyffsad Roadtrip

En tidigare stadsstat på västsidan Maure låter bra, gärna med en koppling till Garramil. Kanske staden ligger ungefär där Hisskov och Addiaskas gränser möts vid Maure?

Precis där hade jag tänkt mig att stadsstaten låg (arbetsnamn Poane). En republik dominerad av några adelsfamiljer i huvudorten Poane (placerad på udden vid M i Maure). Staden intogs sedermera av Addiaska och var den nordligaste av statsbildningens städer. Fästet var svårintagligt från sjösidan och utövade tull på skepp som inte var för läskiga. Jag tänker mig att de gamla gudarna eller annan kult dyrkades i stadstaten och då denna inte är populär hos Addiaska så har detta föranlett att de som inte gick under eller flydde under belägringen till stor del lämnat efter att staden blivit en del av Addiaska.

Näst störst av städerna var Garramil. Den låg i det som idag är Hisskov/alternativt Sandzas ( i jämnhöjd med Addiaska fast vid Maure). Stadens råd ogillade de styrande i Poanes översitteri och vägrade komma till hjälp när Addiaska överföll huvudstaden. När man insåg att man låg näst på tur inbjöd man några handlare i Mercana att beskydda staden varefter Mercana glupskt slukade Garramil. Mercana var inte intresserade av omkringliggande område utan befäste endast staden och lätt övriga området ges till Hisskov /alternativt Sandzas. På så vis fick Mercanerna även en buffert mellan sig och Addiaska. De Kardiska ättlingarna är ju inte lika flinka på strid på floderna som många andra i klomellien då deras starka rytteri är verkningslöst.

Den sista staden i den nu utraderade stadsstaten heter Lunloigis och är den minsta. Den ligger i Hisskov på sjöstranden mittemot Peffomirättens högsäte. Statdstaten var från början självständig men blev erövrad av Poane. man skilde sig från Poane och Garrimil på så vis att man tagit till sig av St Innendas förkunnande och omvänt sig till den ljusa vägen. Ett visst religiöst gnabbande förekom även om varken Poane eller Lunloigis var särskilt fanatiska kring frågan. Denna stad är nu en integrerad del av Hisskov efter att Poane fallit. Detta på begäran av Lunloigis egen befolkning.
Staden har emellertid lidit en del av plundring från pirater och räder från andra stadsstater vilket gjort att befolkningsökningen stagnerat något.

Detta är verkligen bara ett utkast men kanske ett embryo? det skulle förklara lite om hur gränserna kom till och varför lilla hisskov är så stort

[gtjorgo]

Birke skrev

Jag är ganska flexibel här. Solnunnorna i klostret har ett välfylld bibliotek som nästan kan mäta sig med det som förestås av de lärde i Yolev. Så mycket mer har jag inte tänkt än. Anovaniterorden är även den ganske obeskriven men jag ser före mig den med ett huvudsäte ute på ön Tretorningen varifrån den med några skepp säkrar sjövägen över Jaggarack till Erfavelklostret. När Klomelliska unionen först bildades 374 e.O. av Garrika, Hisskov och Sanzas tog städerna i besittning tre gamla joriska torn byggda på nordspetsen av den stora ön i Jaggarack. En ö som sedan tidigare kallades just Tretorningen från dessa byggnader. Garrikas torn är det som Anovaniterorden besitter och Triska har aldrig erövrat denna del av Garrikas forna territorium, detta eller Serafudden med Erfavelklostret.

Ön Tretorningen i övrigt har jag en idé om att är nästen helt obefolkat ...förutom av klomuller! Ön är där de stora sköldpaddorna har sin vintervila och de får inte störas. Om det passar så får gärna triskerna vara de som mest nitisk anser att alla skall hålla sig borta från ön och de heliga klomullerna. Som alla vet var ju självaste hjälten Klomul av triskisk (nargurisk) börd!!!

Jag tycker att detta låter bra!
Den enda lilla invändning jag har är att Peffomir nog ser sig som ägare av Serafudden men låter riddarorden hålla ställningarna. Huruvida solnunnorna och Anovaniterordern håller med bryr sig inte triskerna om.
Triskeroligark AvinMalegha är dock den mest öppna av triskernas styrande och ser nog en allians med olika potentater utifrån som ganska lockande. AviMalegha kan nog tänka sig att inte bara lämna klostret ifred utan även skydda de från mindre oligarker. Då framställer han sig som en attraktiv partner och polerar bilden av triskerna som barbariska plundrare....visserligen kostar det en liten slant.
Tretorningen har man nog inget stort intresse av utöver att man vill hålla det fritt från övriga stadsstaters fingrar. Ätterna Peffomir och Cudda påstår båda att den tidigare Garriska delen av ön är "deras". Cudda som arvtagare till Garrika och Peffomir som Erfavelklostrets beskyddare. Kontentan av detta tillsammans med att platsen saknar resurser har blivit att ingen egentligen anlägger ön för att inte riskera en konflikt. Cudda har vidare dåliga erfarenheter med att svälja för mycket och Peffomir har bra relationer med riddarna på ön.
Ibland skapar mindre oligarker reden här men dessa stör klomuller vilket är dåligt för deras ägare som ibland släpper sina sköldpaddor fria för att just få sin behövliga vila.(bra ide där!) dessa återvänder i regel till sina boplatser när vilan genomförts något som innebär att det är svårt att kidnappa en klomull en längre tid. antingen simmar de hem vid första bästa chans eller så mår de dåligt av hemlängtan och sorg. Att störa klomuller vid häckning, äggkläckning och vintervila är belagt med dödsstraff hos triskerna.

och precis som alla andra stadsstater så hävdar givetvis Triska att Klomul var av deras stam

[gtjorgo]

Angående Karlsorden i Klomellien skrev jag så här:

594 e.O.
Tre nya kloster anläggs i Addiaska Yolev och Hisskov i Klomellien. Klostret i Addiaska förklaras som abbotkloster för de övriga två även om det inte är mycket större eller rikare än de andra.

Passar det in för Klomelliens herrar?

Har lite dålig koll på Karlsordern men alla tre stadsstaterna tillhör den Aidniska delen av den ljusa vägen så det bör gå. Ligger klostren i städerna eller ute i odlingslandskapen eller i vildmarken? Det finns potential för alla varianter

[gtjorgo]

Hur lägger man in bilder förresten? :O har glömt det