Kardien

[Snibben]

Våldtäkt: Som i de flesta kulturer så ser man mycket strängt på detta brott som kan bestraffas med döden. Grundregeln är att en man skall försäkra sig om kvinnans samtycke innan akten. En goder echt tvingar inte till sig kärlek. I denna typ av mål står såväl i Kardien som överallt annars dock ofta ord emot ord och här kan man konstatera att en echts ord nästan alltid väger tyngst.

Varför då? Är det bara Kardiens postindustriella feminism och postmoderna humansim som värnar om kvinnans integritet och rätten till sin egen kropp?
Och hur ser man på våldtäkt inom äktenskapet, finns den? eller har en man rätt till sexuellt umgänge med sin hustru utan dennes samtycke? Kan en kvinna giftas bort utan samtycke? Och hur är det med Prima Nocte rätten, finns den i Kardien?

Våldtäkt varierar mellan olika kulturer och tidsåldrar. Vad som stämmer i dagens Sverige är inte en universell etik utan något som har växt fram ur olika ideologier framförallt då den postmoderna feminismen som tar upp kvinnans rätt till sin egen kropp (den industriell feminismen handlar om medborgliga rättigheter och den preindustriella om kvinnans rätt till sin egen ekonomi).

Våldtäkt klassas oftast från kvinnans allmänna status i samhället och i enskilda fall utifrån hennes särskilda status. Det är skillnad på en adelskvinna och en piga, en kvinna som är känd för att lägra män och en oskuld.
I äldre tider pratar man ofta om just våld. En kvinna som bara lägger sig ner räknades sällen som ett offer men en kvinna som gav motstånd var den som blev våldtagen, därifrån ordet våldtäkt.

Så följaktligen: Vad är en våldtäkt enligt Kardisk lag? Hur definieras den och för vem gäller den?

[Regil]

Våldtäkt: Som i de flesta kulturer så ser man mycket strängt på detta brott som kan bestraffas med döden. Grundregeln är att en man skall försäkra sig om kvinnans samtycke innan akten. En goder echt tvingar inte till sig kärlek. I denna typ av mål står såväl i Kardien som överallt annars dock ofta ord emot ord och här kan man konstatera att en echts ord nästan alltid väger tyngst.

Varför inte lägga till sist att: En echt som anklagas för detta grova brott, har dock svårt att undkomma övriga echters förakt även om han skulle frikännas.

Eftersom echterna har en annan syn på bevis än du och jag så tycker jag inte att den här omskrivningen funkar. Om man tror att den man som är åtalad för våldtäkt är skyldig, men saknar all form av bevisning, förutom att man tror på kvinnans ord - då blir mannen dömd. Om han blir frikänd så är det för att man tror att han är oskyldig. och i sådant fall så är det kvinnan som har kommit med anklagelsen som är en och som får omgivningens förakt och eventuellt även blir straffad för mened)

Edit:
men det är klart, någon skrivning om att den som idkar könsligt umgänge med lösaktiga kvinnor blir föraktad, även om de samtycker, kanske borde finnas med.

[Regil]

Våldtäkt: Som i de flesta kulturer så ser man mycket strängt på detta brott som kan bestraffas med döden. Grundregeln är att en man skall försäkra sig om kvinnans samtycke innan akten. En goder echt tvingar inte till sig kärlek. I denna typ av mål står såväl i Kardien som överallt annars dock ofta ord emot ord och här kan man konstatera att en echts ord nästan alltid väger tyngst.

1) Varför då? Är det bara Kardiens postindustriella feminism och postmoderna humansim som värnar om kvinnans integritet och rätten till sin egen kropp?

2) Och hur ser man på våldtäkt inom äktenskapet, finns den? eller har en man rätt till sexuellt umgänge med sin hustru utan dennes samtycke? Kan en kvinna giftas bort utan samtycke? Och hur är det med Prima Nocte rätten, finns den i Kardien?

3) Våldtäkt varierar mellan olika kulturer och tidsåldrar. Vad som stämmer i dagens Sverige är inte en universell etik utan något som har växt fram ur olika ideologier framförallt då den postmoderna feminismen som tar upp kvinnans rätt till sin egen kropp (den industriell feminismen handlar om medborgliga rättigheter och den preindustriella om kvinnans rätt till sin egen ekonomi).

4) Våldtäkt klassas oftast från kvinnans allmänna status i samhället och i enskilda fall utifrån hennes särskilda status. Det är skillnad på en adelskvinna och en piga, en kvinna som är känd för att lägra män och en oskuld.

5) I äldre tider pratar man ofta om just våld. En kvinna som bara lägger sig ner räknades sällen som ett offer men en kvinna som gav motstånd var den som blev våldtagen, därifrån ordet våldtäkt.

6) Så följaktligen: Vad är en våldtäkt enligt Kardisk lag? Hur definieras den och för vem gäller den?

1) va? jag förstår faktiskt inte vad du syftar på. är det bara Kardien - nää, som i de flesta kulturer. Definitionerna kan kanske variera, men du får gärna peka ut en kultur där brottet inte existerar eller ses som allvarligt. har svårt att tro att du hittar någon, även om tex slavägares våldtäkt av slavar givetvis varit fullt lagligt .

2) Våldtäkt inom äktenskapet finns, men då får nog själva våldet vara mer fysiskt påtagligt, själva samtycket kommer ju så att säga med äktenskapslöftena. En kvinna kan inte giftas bort utan sitt samtycke principiellt sett, men släkten kan utöva mycket hårda påtryckningar och seden är givetvis att man åtminstone i högre kretsar arrangerar äktenskapen.

3) ja. och här placerar jag denna postmoderna syn på våldtäkt i en medeltida värld.

4) om du tar det jag skrivit om hur en rättegång går till, parar det med att ord står mot ord i våldtäktsmål och att en echts orda alltid väger tyngst så får du fram precis det du har skrivit.

5) Denna definition gäller uppenbarligen inte i Kardien.

6) En våldtäkt definieras precis som jag har skrivit den. Grundregeln är att en man skall försäkra sig om kvinnans samtycke innan akten. En goder echt tvingar inte till sig kärlek. Dvs som vänsterpartiet definierar begreppet ungefär. Den man som har sex med en kvinna och inte har tillförsäkrat sig om hennes samtycke utför en våldtäkt. (Brasklapp - en prostituerad vill ju alltid, och faltrakiska bondfruar har ju alltid längtat efter att få en redig echtisk riddare i sängen, det vet ju alla. men det vill inte Vidar Bondes hustru Ellke som Riddar Klinga bör akta sig noga för att våldta då han riskarar att dömas hårt, även om hans rang skyddar en del).

[Regil]

Härad och Domsaga - samma sak eller det ena underordnat det andra? Kanske faltrakisk respektive echtisk benamning på rattsområde som efter Vidar IIs rikslag fungerar ungefar på samma satt?

Lagar
Rättsskipning i Kardien utgår ifrån Vidar II rikslag. Denna skapades efter maktskiftet då kungen samlade alla domsagornas fredsdomare och gav dem i uppdrag att nedteckna en lag som skulle gälla hela Kardiens land, lika för alla...

Vad om den sista meningen fortsatter med: "...men med echterna som overordnade icke-echter."?

Innan Maktskiftet har rimligtvis Kardien haft lagar, mojligtvis inte lika samlade och ordentlig som Vidar IIs, men andå. Och det lagar som aven echterna har valt att underordna sig brevid sina egna regler. Jag skriver valt då jag tolkat det så som att Echteriket på Divra sakert hade kunnat gå egna vagar men andå foljde den faltrakiska kungen av Kardien och hans lagar (eller åtminstonde ett urval av dem). Var således den lag som framlades den 14:e öppne 426 eO en sammanforing av kardisk ratt och echternas regler, till en ny enhet med nya tillagg komna i samband med maktovertagandet och anammandet av det zorakiska feodala systemet?

Kyrkorätt: Aidniska kyrkan har domsrätt över sina egna och dömer i mål rörande hädelse och kätteri. Man har dock inte rätt att genomföra fysiska påföljder för brotten, dessa överlåts åt den kungliga rättsapparaten.

Forslag till andring:
Aidniska kyrkan har full domsrätt över sina egna och dömer även andra i mål som klassas som Budbrott, främst de rörande hädelse och kätteri. Man har dock inte rätt att genomföra fysiska påföljder för brotten gentemot andra än det egna prästerskapet, men även dessa överlåts oftast åt den kungliga rättsapparaten.

Domsaga står över härad.

Lika för alla echter är genomtänkt och får stå kvar.

Nja, echterna lydde inte under Faltrax lagar utan hade sina egna lagsamlingar. och vid maktskiftet så struntade de givetvis i faltrakiernas lagar (annars så vore de ju inte de arroganta echter som de ju faktiskt är). men visst hade Kardien lagar som gällde på Faltraxnäs och i norra Kardien. säkert flera stycken också.

Jag vill inte definiera Budbrott som ett brott. Hädelse är ett brott (och budbrott). Kätteri är ett brott (och ett budbrott). Att kalla sin far för träskalle är ett budbrott (bud 3), men inget brott. Att tortera en fånge på kungens order är ett budbrott (bud 4), men eftersom kungen gav ordern så är det definitionsmässigt inget brott. Att höja skatten för sina utarmade faltrakiska bönder är ett budbrott (4 och kanske 5), men givetvis inget brott så länge det följer godssedvänjan (och även om den inte gör det och sålunda är olaglig, så kommer ingen att ingripa för att stävja brottet)

[Snibben]

1) va? jag förstår faktiskt inte vad du syftar på. är det bara Kardien - nää, som i de flesta kulturer. Definitionerna kan kanske variera, men du får gärna peka ut en kultur där brottet inte existerar eller ses som allvarligt. har svårt att tro att du hittar någon, även om tex slavägares våldtäkt av slavar givetvis varit fullt lagligt .

Våldtäkt är som rubricering oftast allvarlig även om alla regler har undantag. Jag ville snarare få fram vad som är en våldtäkt, denna definition har stora skillnader. Kardien beskrivs oftast som ett feodalt land med feodala strukturer. Feodalism har inte bara med den enkla uppdelning av bönder, präster och adel utan är en struktur som genomsyrar hela samhället. I grund och botten handlar våldtäkt om vem som äger din kropp och därför har rätten till att nyttja den på det sätt den finner. I ett feodalt samhälle finns alltid en ägare till din kropp och ditt sinne. På en liten gård är detta husfadern (eller dennes änka). Han har rätt att bestämma vem hans barn eller husfolk får gifta sig med. Han bestämmer vem som får äta eller sova var och han har rätt att prygla vem han vill av sitt husfolk. Likaså har riddarna och länsfurstarna samma makt över de enskilda bönderna. Våldtäkten är alltså här bara en term som används om den som har rätten till din kropp bestämmer sig för att det ska vara så (huruvida det var med samtycke från kvinnan är irrelevant)

2) Våldtäkt inom äktenskapet finns, men då får nog själva våldet vara mer fysiskt påtagligt, själva samtycket kommer ju så att säga med äktenskapslöftena. En kvinna kan inte giftas bort utan sitt samtycke principiellt sett, men släkten kan utöva mycket hårda påtryckningar och seden är givetvis att man åtminstone i högre kretsar arrangerar äktenskapen.

I ett feodalt samhälle har familjefadern rätten att prygla vem han vill i sitt hushåll. I Sverige hade man husaga fram till 1858 och då inskränktes den till bara anställda pojkar under 18 år och anställda flickor under 16 år. Husaga försvann först 1920 och barnaga 1966.

3) ja. och här placerar jag denna postmoderna syn på våldtäkt i en medeltida värld.

Fast den påminner allt mer om renässans.

4) om du tar det jag skrivit om hur en rättegång går till, parar det med att ord står mot ord i våldtäkts mål och att en echts orda alltid väger tyngst så får du fram precis det du har skrivit.

Jag gissar att det även finns andra saker som influerar domslutet. politik mellan olika familjer och ibland kan det vara fördel att döma för den mäktiga faltrakiska ogden snarare än den enkla echtiske riddaren, om det nu bara är för att undvika ett uppror. Det kanske är så enkelt att länsherren gör upp i godo och riddaren då får ett anta piskrapp utom synhåll för pöbeln. Denna husaga är länsherrens rätt till bestraffning över ridarens trindskallighet och att han vågar ge sig på länsherrens rättmätiga egendom utan att fråga om lov, alltså inte starff för ett brott då inget har begåtts. Länsherren betalar sedan en summa till den mäktiga ogden som kommer dras av riddarens lön och alla är nöjda och glada (utom kanske kvinnan).

5) Denna definition gäller uppenbarligen inte i Kardien.

Tydligen inte.

6) En våldtäkt definieras precis som jag har skrivit den. Grundregeln är att en man skall försäkra sig om kvinnans samtycke innan akten. En goder echt tvingar inte till sig kärlek. Dvs som vänsterpartiet definierar begreppet ungefär. Den man som har sex med en kvinna och inte har tillförsäkrat sig om hennes samtycke utför en våldtäkt. (Brasklapp - en prostituerad vill ju alltid, och faltrakiska bondfruar har ju alltid längtat efter att få en redig echtisk riddare i sängen, det vet ju alla. men det vill inte Vidar Bondes hustru Ellke som Riddar Klinga bör akta sig noga för att våldta då han riskerar att dömas hårt, även om hans rang skyddar en del).

ok

[Regil]

Om du läser det jag har skrivit på wikin så är Kardien inte rakt igenom ett feodalt land.

Då echterna beskrivs som ett enat folk har jag valt att tolka detta som att den echtiska medelklassen står mycket stark gentemot överheten. Så i de ursprungliga echtiska områden på Divra så är det kanske mer svenskt 1800-tal som gäller än feodalism, även om jag främst låtit mig inspireras av svensk medeltid.

I faltrax bland de kuvade livegna bönderna är situationen mer den som rådde under den "mörka" medeltiden.

I ett feodalt samhälle finns alltid en ägare till din kropp och ditt sinne
- Tja, kanske ligger en del i det, men... ja... alltid? Är det den frie bondens syn på sig själv? hantverkaren i staden? baronen i borgen? drängen som visserligen lyder under husbond, men som drar vidare till nästa husbonde när kontraktet löper ut? För mig låter det kanske mer som en definition som används mer för att förklara vår tids ideologier än medeltidens.

Och som du har konstaterat så är Erebs "medeltida" värld fylld av anakronismer. Vilket jag i princip gillar. och det finns väl många delar av Ereb som drar en hel del inspiration från renässansen?

I ett feodalt samhälle har familjefadern rätt att prygla vem han vill i sitt hushåll.
Om husaga försvann 1858 så är det ju inte feodalt som är nyckelordet här, eller?

[Snibben]

Jag går med på vad du säger regil, jag vill bara få folk att tänka på att det finns flera etiska förhållningsätt än ont och gott. Vissa äldre moralsyner är idag lika främmande för oss som den japanska etiken.

Så i de ursprungliga echtiska områden på Divra så är det kanske mer svenskt 1800-tal som gäller än feodalism, även om jag främst låtit mig inspireras av svensk medeltid.

Som i Aidneboken. Sverige var aldrig något feodalt samhälle i egentlig mening. Vissa feodala strukturer fanns men inte för att göra sveriges medeltid så strikt som den franska eller tyska.

I faltrax bland de kuvade livegna bönderna är situationen mer den som rådde under den "mörka" medeltiden.

Eller postantika som många historiker föredrar att säga idag.

I ett feodalt samhälle finns alltid en ägare till din kropp och ditt sinne
- Tja, kanske ligger en del i det, men... ja... alltid? Är det den frie bondens syn på sig själv? hantverkaren i staden? baronen i borgen? drängen som visserligen lyder under husbond, men som drar vidare till nästa husbonde när kontraktet löper ut? För mig låter det kanske mer som en definition som används mer för att förklara vår tids ideologier än medeltidens.

Knappast ser sig bonden som sådan. Det är hämtat från den matrealistiska historiesynens förklaringsmodell över feodalismen utvecklad av Karl Marx och Friedrich Hegel.

I ett feodalt samhälle har familjefadern rätt att prygla vem han vill i sitt hushåll.
Om husaga försvann 1858 så är det ju inte feodalt som är nyckelordet här, eller?

Fast rätten finns redan i de gamla landslagarna. Husagan har sitt ursprung i bestämmande rätten över en person. Denna människosyn finns redan under antiken och tack vare slaveriets "avskaffande" bereder den vägen för feodalismen. Likaså i Sverige hade vi trälar så att denna människosyn förändras inte bara för att vi var mindre feodala. Rätten till husaga är alltså något som försvinner med den industriella och postindustriella människosynen.

[Regil]

Jag gissar att det även finns andra saker som influerar domslutet. politik mellan olika familjer och ibland kan det vara fördel att döma för den mäktiga faltrakiska ogden snarare än den enkla echtiske riddaren, om det nu bara är för att undvika ett uppror. Det kanske är så enkelt att länsherren gör upp i godo och riddaren då får ett anta piskrapp utom synhåll för pöbeln. Denna husaga är länsherrens rätt till bestraffning över ridarens trindskallighet och att han vågar ge sig på länsherrens rättmätiga egendom utan att fråga om lov, alltså inte starff för ett brott då inget har begåtts. Länsherren betalar sedan en summa till den mäktiga ogden som kommer dras av riddarens lön och alla är nöjda och glada (utom kanske kvinnan).

Det är ju här som det börjar bli spännande.
När domaren står trängd mellan echtisk sedvänja att alltid döma till fördel för echter, en mäktig ogd, en uppretad pöbel som tar ut sitt hat gentemot baronen på dennes svinige riddare, en allmänt förbannad baron och ett uppdykande kungligt sändebud som talar om vikten av stabilitet i landet.

[Mikael]

1) Och hur ser man på våldtäkt inom äktenskapet, finns den? 2) eller har en man rätt till sexuellt umgänge med sin hustru utan dennes samtycke? 3) Kan en kvinna giftas bort utan samtycke? 4) Och hur är det med Prima Nocte rätten, finns den i Kardien?
...
I äldre tider pratar man ofta om just våld. En kvinna som bara lägger sig ner räknades sällen som ett offer men en kvinna som gav motstånd var den som blev våldtagen, därifrån ordet våldtäkt.

Så följaktligen: Vad är en våldtäkt enligt Kardisk lag? Hur definieras den och för vem gäller den?

Förslag på 1) Nej, när kvinnan gift sig är hon mannens. Påtvingat sex är inte ett brott, däremot kanske misshandel som syns dagen efter vara det? 2) se 1...3) absolut, det är hennes far (eller kanske i vissa fall hennes mor) som beslutar hur det skall bli...av kärlek eller politik. 4) Inte i rikslagen, men jag kan tänka mig att för mer regionala områden kan den finnas (faltrakiska ogdar tycker jag skall ha rätten).

Regil och du talar lite om varandra här. Jag tycker din definition är riktig. Om kvinnan inte har utsatts för våld, dvs åtminstone blåmärken på handlederna, så har hon samtyckt eller iaf inte motsatt sig, så ingen våldtäkt.

Eftersom echterna har en annan syn på bevis än du och jag så tycker jag inte att den här omskrivningen funkar. Om man tror att den man som är åtalad för våldtäkt är skyldig, men saknar all form av bevisning, förutom att man tror på kvinnans ord - då blir mannen dömd. Om han blir frikänd så är det för att man tror att han är oskyldig. och i sådant fall så är det kvinnan som har kommit med anklagelsen som är en och som får omgivningens förakt och eventuellt även blir straffad för mened)

Nu gör du echterna dummare än de behöver vara (eller mer byråkratiskt lagda). De känner ju till spelreglerna, att den med flest och bäst bevis (vittnen, gode echter, trdition och makt) vinner. Det gör endast att de inte öppet kan anklaga personen eller kräva straff. Personen är friad, men för den del behöver inte folk betrakta honom som oskyldig. (Även idag med vår syn på bevisning och tes om att en anklagad är oskyldig till bevisad skyldig. Alla VET ju att vissa personer gjort vissa saker men kommer undan ändå...för att fogden, domarn eller åklagaren är för dålig/mutad/idiot. Majoriteten av moderna jurister tror jag håller med om att en man som frias/inte fälls för det brott han anklagas för av domstolen inte nödvändigtvis är oskyldig (JK och några till säger motsatsen) utan enbart inte bevisad skyldig. Personens skuld är fortfarande osäker, medan vid fällande dom hans skuld är bevisad bortom all rimlig tvivel.) Bara att bli anklagad för detta brott kan vara så förkastligt bland echter att det är oerhört ovanligt att det utövas.

Dvs som vänsterpartiet definierar begreppet ungefär. Den man som har sex med en kvinna och inte har tillförsäkrat sig om hennes samtycke utför en våldtäkt.

Hur sker detta i Kardien? Med vittnen, skriftligen eller med handen på den Gyllene boken? Någon som kan fråga Oly?

Jag vill inte definiera Budbrott som ett brott. Hädelse är ett brott (och budbrott). Kätteri är ett brott (och ett budbrott). Att kalla sin far för träskalle är ett budbrott (bud 3), men inget brott. Att tortera en fånge på kungens order är ett budbrott (bud 4), men eftersom kungen gav ordern så är det definitionsmässigt inget brott. Att höja skatten för sina utarmade faltrakiska bönder är ett budbrott (4 och kanske 5), men givetvis inget brott så länge det följer godssedvänjan (och även om den inte gör det och sålunda är olaglig, så kommer ingen att ingripa för att stävja brottet)

Väl formulerat, även om jag kanske skulle gjort vissa detaljer annorlunda. Ljusa Handen måste få använda fysiska medel(dvs tortyr) i Aidne för att jag skall bli glad, så kanske är tortyr inte straffutövning utan endast utredningsverksamhet, medan fysiskt straff (bränn bränn bränn) är statens jurisdiktion?

Jag gissar att det även finns andra saker som influerar domslutet. politik mellan olika familjer och ibland kan det vara fördel att döma för den mäktiga faltrakiska ogden snarare än den enkla echtiske riddaren, om det nu bara är för att undvika ett uppror. Det kanske är så enkelt att länsherren gör upp i godo och riddaren då får ett anta piskrapp utom synhåll för pöbeln. Denna husaga är länsherrens rätt till bestraffning över ridarens trindskallighet och att han vågar ge sig på länsherrens rättmätiga egendom utan att fråga om lov, alltså inte starff för ett brott då inget har begåtts. Länsherren betalar sedan en summa till den mäktiga ogden som kommer dras av riddarens lön och alla är nöjda och glada (utom kanske kvinnan).

Det är ju här som det börjar bli spännande.
När domaren står trängd mellan echtisk sedvänja att alltid döma till fördel för echter, en mäktig ogd, en uppretad pöbel som tar ut sitt hat gentemot baronen på dennes svinige riddare, en allmänt förbannad baron och ett uppdykande kungligt sändebud som talar om vikten av stabilitet i landet.

Det är viktigt att skilja på juridik och politik. I landslagen står strikt vad som gäller, hur någon blir kung och hur man gör sig av med en...tex. Hur denna lag faktiskt utövas inom rättsystemet är naturligtvis mer praktiskt och politiskt. Detta skall dock inte anges vid de olika brotten eller bevisning eller så, utan det skall anges som slutkläm avs hur rättsystemet faktiskt fungerar.

[Regil]

Nu gör du echterna dummare än de behöver vara (eller mer byråkratiskt lagda). De känner ju till spelreglerna, att den med flest och bäst bevis (vittnen, gode echter, trdition och makt) vinner. Det gör endast att de inte öppet kan anklaga personen eller kräva straff. Personen är friad, men för den del behöver inte folk betrakta honom som oskyldig. (Även idag med vår syn på bevisning och tes om att en anklagad är oskyldig till bevisad skyldig. Alla VET ju att vissa personer gjort vissa saker men kommer undan ändå...för att fogden, domarn eller åklagaren är för dålig/mutad/idiot. Majoriteten av moderna jurister tror jag håller med om att en man som frias/inte fälls för det brott han anklagas för av domstolen inte nödvändigtvis är oskyldig (JK och några till säger motsatsen) utan enbart inte bevisad skyldig. Personens skuld är fortfarande osäker, medan vid fällande dom hans skuld är bevisad bortom all rimlig tvivel.) Bara att bli anklagad för detta brott kan vara så förkastligt bland echter att det är oerhört ovanligt att det utövas.

Vad jag menar är att med vår syn på bevisning så vet vi att massor med skyldiga människor kommer att gå fria i brist på bevis. Det är priset vi "betalar" för att slippa sätta oskyldiga människor i fängelse (eller, så få som möjligt i alla fall). I Kardien så räcker en skälig misstanke för att fälla någon för ett brott. Tror vi att det var Karsten som var den som stal hästen så dömer vi honom för hässtöld. Han har 1) helt plöstligt fått pengar på fickan. 2) Sågs i trakten vid tidpunkten för stölden. 3) är känd som en tjuvaktig typ. Det måste vara han. Så problemet med att människor som man vet är skyldiga går fria är ju avsevärt mindre. man får ju ett helt annat problem istället...

Angående våldtäkt - jag lutar starkt åt att ta bort hela texten. Det är uppenbarligen ett ämne som är lite minerat. Min tanke var att placera en modern och kanske för en del provocerande definition av begreppet i Kardien för att.. tja väcka tankar. Få ett annat perspektiv. men det känns inte som att det funkade på det sätt jag tänkt mig, eller också så funkade det för bra

[Mikael]

Jag förstår att du ville få med en nyhet med våldtäkt, och jag tycker inte du skall ge upp ännu. Bara strofen om hur inge bortförklaringar goddtas får bli tydligare. Jag har inget emot att just våldtäkt skillts ut som ett brott där offrets ord gäller och ingen ursäkt eller försvar finns. Ett mäktigt vapen i fel händer. Men hur hanteras detta vapen i Kardien? Någon typ av försvar måste finnas för att detta farliga vapen skall få finnas, om så endast att mirakel av Etin kan rädda en. Eller så är straffet för den som begår falsk anklagelse ännu värre än döden. Kanske en sådan där härlig bevisning om att endast en oskyldig man flyter...bunden i en säck av sten. Alternativt som jag föreslog att oavsett utgången så är en våldtäcktsanklagad för alltid dömd i andra ecters ögon, man bara inte försätter sig i den situationen, hetrosex finns inte innan äktenskapet, man måste alltid ha ett vittne vid lägringakten innan äktenskap för att kunna bevisa sin oskuld (dvs varje part har ett vittne när överenskommelsen ingås...själva akten behöver inte bevittnas.)...spånar högt på annorlunda lösningar som passar din idé.

Eller så urskiljer du helt enkelt inte brottet från andra brott.

[Snibben]

Angående våldtäkt - jag lutar starkt åt att ta bort hela texten. Det är uppenbarligen ett ämne som är lite minerat. Min tanke var att placera en modern och kanske för en del provocerande definition av begreppet i Kardien för att.. tja väcka tankar. Få ett annat perspektiv. men det känns inte som att det funkade på det sätt jag tänkt mig, eller också så funkade det för bra

Jag ville nog att du inte skulle göra det vanliga misstaget i rollspel att tillämpa en mycket modern rättsetik. Man kan jämföra detta med att sätta in laser vapen, för att ta ett extremt exempel. I en kultur där de vanligaste straffen är påtagligt fysiska visas också förakten för kroppen och man fokuserar mer på själen, det är därför ingen slump att de länder som fortfarande har dödsstraff också är mycket religiösa (USA, Iran osv.) medan de länder som är mer sekulariserade ofta har avskaffat dödsstraff (undantag finns naturligtvis åt båda hållen.
Etik och moral är i ständig förändring och förändras med synen på vart undersåten, medborgaren eller kamraten har på sig själv och sin del och roll i samhället. Vi kan fortfarande förlika oss till viss del med dödsstraff men få skulle ha mage att bevittna en blodig avrättning där bödeln får svinga sin yxa både två och tre gånger för att sedan stycka kroppen.
Symtomen i denna debatt må vara hur förhållandet till våldtäkt skall vara men den underliggande orsaken är nog att vi inte har kommit fram till huruvida vilken är den viktigaste individen i samhället. Är det den enskilda individen så som det är i vår samhälle eller är det familjen som det var länge i historien och fortfarande är i många delar av världen. Lagar bör avspegla detta och ett straff kan vara på ett sådant sätt att även om det bara drabbar en person så straffas hela släkten.
I övrigt så bör lagarna också avspegla varför det finns lagar. I ett privilegiesamhälle skyddar alltid lagarna de privilegierade och deras rättigheter, lagarna är inte till för att skydda medborgare, som i vårt moderna samhälle, utan främst för att begränsa maktutövande, rätt brukar ändå skipas. Och ja, jag kan ge flera exempel på detta. Den Frankiska lagen, de Svenska frids lagarna, Willhelm erövrarens lagar, moderna kinesiska lagar. Den enda lagsamling som värnar om individen för individens skull fram till 1776 (USA:s konstitution) är den kanoniska rätten som ofta är i strid med praxis och lokal lag.
Vad jag säger är att man bör fundera på hur lagen fungerar och vilka moraliska idéer som finns i samhället innan man alltför starkt applicerar en modern etisk syn.

[Regil]

Vill poängtera att det inte fanns någon form av slarvigt överförande av modern moral till spelvärlden pga av ignorans i det jag skrev.

Innan jag konstaterar att jag tar bort den här delen av texten.

[Fraxinus]

Angående våldtäkt - jag lutar starkt åt att ta bort hela texten. Det är uppenbarligen ett ämne som är lite minerat. Min tanke var att placera en modern och kanske för en del provocerande definition av begreppet i Kardien för att.. tja väcka tankar. Få ett annat perspektiv. men det känns inte som att det funkade på det sätt jag tänkt mig, eller också så funkade det för bra

Jag ville nog att du inte skulle göra det vanliga misstaget i rollspel att tillämpa en mycket modern rättsetik. Man kan jämföra detta med att sätta in laser vapen, för att ta ett extremt exempel. I en kultur där de vanligaste straffen är påtagligt fysiska visas också förakten för kroppen och man fokuserar mer på själen, det är därför ingen slump att de länder som fortfarande har dödsstraff också är mycket religiösa (USA, Iran osv.) medan de länder som är mer sekulariserade ofta har avskaffat dödsstraff (undantag finns naturligtvis åt båda hållen.
Etik och moral är i ständig förändring och förändras med synen på vart undersåten, medborgaren eller kamraten har på sig själv och sin del och roll i samhället. Vi kan fortfarande förlika oss till viss del med dödsstraff men få skulle ha mage att bevittna en blodig avrättning där bödeln får svinga sin yxa både två och tre gånger för att sedan stycka kroppen.
Symtomen i denna debatt må vara hur förhållandet till våldtäkt skall vara men den underliggande orsaken är nog att vi inte har kommit fram till huruvida vilken är den viktigaste individen i samhället. Är det den enskilda individen så som det är i vår samhälle eller är det familjen som det var länge i historien och fortfarande är i många delar av världen. Lagar bör avspegla detta och ett straff kan vara på ett sådant sätt att även om det bara drabbar en person så straffas hela släkten.
I övrigt så bör lagarna också avspegla varför det finns lagar. I ett privilegiesamhälle skyddar alltid lagarna de privilegierade och deras rättigheter, lagarna är inte till för att skydda medborgare, som i vårt moderna samhälle, utan främst för att begränsa maktutövande, rätt brukar ändå skipas. Och ja, jag kan ge flera exempel på detta. Den Frankiska lagen, de Svenska frids lagarna, Willhelm erövrarens lagar, moderna kinesiska lagar. Den enda lagsamling som värnar om individen för individens skull fram till 1776 (USA:s konstitution) är den kanoniska rätten som ofta är i strid med praxis och lokal lag.
Vad jag säger är att man bör fundera på hur lagen fungerar och vilka moraliska idéer som finns i samhället innan man alltför starkt applicerar en modern etisk syn.

Å andra sidan.......vad säger att fantasyvärlden Erebaltor i sin dimension har samma syn på lagar och rättspraxis som det medeltida Europa?

Och om jag förstod Regils text rätt så har ändå de privilegierade som adelsmän och rika borgare fördel i rättspraxis och juridiska tvister just för att de är adliga, rika och inflytelserika och för att de har flera släktingar och vänner etc som sitter som domare och lagförare.

[Regil]

Å andra sidan.......vad säger att fantasyvärlden Erebaltor i sin dimension har samma syn på lagar och rättspraxis som det medeltida Europa?

Och om jag förstod Regils text rätt så har ändå de privilegierade som adelsmän och rika borgare fördel i rättspraxis och juridiska tvister just för att de är adliga, rika och inflytelserika och för att de har flera släktingar och vänner etc som sitter som domare och lagförare.

Ja, jag tycker att jag var ganska tydlig på den punkten...