Häxmästaren i Svarta Tornet

Kända eller nämnvärda karaktärer i Ereb Altor. Allt från elaka svartalfshövdingar till fagra alvdrottningar.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9015
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Häxmästaren i Svarta Tornet

Inlägg av birkebeineren »

Albrekt skrev: 2021-02-10 05:19Jag tycker att vi borde göra lite av Mikaels story officiell så att Häxmästaren verkar lite mindre patetisk. En kommentar eller två i wikin om att hans (faktiskt framgångsrika) projekt varit att samla nekromantisk kraft i alla dessa år skulle definitivt hjälpa. Eller detta om att han inväntar konfluxens kaos. Vi behöver inte förklara hur eller varför.
Några fler ord i wikin om vad han faktisk gjort under de tvåhundra år som gått sedan Svarta Tornet restes borde vi iaf få in. Den biten saknas. Även vad omvärlden tycker och tror om Häxmästarens planer. Och något om den kommande konfluxen.

En klassisk lösning är att lägga fram olika ingame-teorier om hur något ligger till. Även kanske sammanställa en uppsättning "Vad den xxx säger" om Häxmästaren?
Användarens profilbild
Wolfhart
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 157
Blev medlem: 2009-01-02 17:45
Ort: Hässelby

Re: Häxmästaren i Svarta Tornet

Inlägg av Wolfhart »

Svarta Tornets tvåhundraåriga existens genererar andra funderingar också, ex. kring logistik:

Hur funkar födoförsörjningen? Hur mycket spannmål kan man odla eller boskap kan man föda kring Svarta Tornet (kan man överhuvudtaget få svartfolk att idka jordbruk?!), hur mycket kan man importera från eller via kasenubarbarerna, hur mycket kan man plundra från grannländerna? Eller har svartfolk så hög reproduktion att de vid behov åtminstone delvis kan försörjas genom kannibalism?!

Samma sak med råvaruförsörjning i övrigt: vad finns i tornets närhet och vilka arbetar med det? Varifrån och varigenom kan det annars importeras?

Jag ser framför mig karavaner som färdas mellan Kasenuskogens utkant och Aidnebergens fot, ständigt bevakade och stundom överfallna av skogsalver, rivaliserande barbarstammar samt zorakiska utbygdsjägarförband. Ett småskaligt men utdraget krig i det dolda, delvis fört genom ombud vars trohet hela tiden måste säkras genom tyst diplomati, och där den enes vinst slutligen kan tvinga den andre till öppen konflikt igen.
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Häxmästaren i Svarta Tornet

Inlägg av skaraborgarn »

Förslavade människor sköter en del av produktionen gäller såväl livsmedel som andra ting som att bryta malm. Vättar kan hjälpa till med det sistnämnda. Slavar hämtas då och då och vidbehov görs slavräder. "Akta er barn så ni inte blir slavar hos häxmästaren" har mången zorakisk mor sagt till barn som vill vara ute när det mörknar.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Häxmästaren i Svarta Tornet

Inlägg av Snibben »

skaraborgarn skrev: 2021-02-10 17:44 Förslavade människor sköter en del av produktionen
Varför måste onda personer alltid hålla sig med slavar?
Man kan även tänka sig att Svarta tornets bönder är människor som hamnat i utanförskap i Kardien och Zorakin då de begått brott och blivit fredlösa, ansett sig själva vara utsatt för en oförrätt i egendomsförfaranden (rätt eller ej) eller helt enkelt tillhört en grupp som saknat egendom och därför har deras bästa möjlighet för försörjning varit att ansluta sig till Svarta tornet. Häxmästaren håller sig med lägre skatter och blir på så sätt en populär figur (han arbetar trotts allt väldigt mycket för att få folkopinionen på sin sida) och ses till och med som god av flera människor.
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Häxmästaren i Svarta Tornet

Inlägg av skaraborgarn »

De lever i en utopisk demokrati!

Ärligt talat så låter det lite konstigt om de människor som bor där är fria. De kan knappast lämna landet och de får finna sig i att orcher och annat bor där.

Men man kan tänka sig att det finns en del folkslag eller stammar som allierat sig med häxmästaren samt överlöpare.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9015
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Häxmästaren i Svarta Tornet

Inlägg av birkebeineren »

Wolfhart skrev: 2021-02-10 12:22 Svarta Tornets tvåhundraåriga existens genererar andra funderingar också, ex. kring logistik:

Hur funkar födoförsörjningen? Hur mycket spannmål kan man odla eller boskap kan man föda kring Svarta Tornet (kan man överhuvudtaget få svartfolk att idka jordbruk?!), hur mycket kan man importera från eller via kasenubarbarerna, hur mycket kan man plundra från grannländerna? Eller har svartfolk så hög reproduktion att de vid behov åtminstone delvis kan försörjas genom kannibalism?!

Samma sak med råvaruförsörjning i övrigt: vad finns i tornets närhet och vilka arbetar med det? Varifrån och varigenom kan det annars importeras?
Svartfolken kan tänkas försörja sig på jakt, plundring och odling av grottsvamp. Vad jag vet har ingen ens föreslagit jordbrukande svartfolk varken i Ereb eller annorstädes så troligen sker inte dette heller i Svarta Tornets närhet. Sen sker byteshandel med de olika folken i Snoarskogarna, både kasenerna och snoaranerna, gissningsvis genomförd endast tack vare Häxmästarens kontroll över svartfolken. Handeln borde ske på bekostnad av plundringen, men det kan vara så att det handlas med vissa stammar, kanske de närmaste, och andra stammar plundras, kanske de längre bort. Plundring kan annars förekomma i Goiana, Kardien och Zorakin. Hur mycket livsmedel som behövs för att föda Häxmästarens svartfolk beror på en annan fråga och det är hur många svartfolk det finns? Inför de stora krigen lär de ha varit många men i de långa mellanperioderna troligtvis långt färre. Jag ser före mig att Häxmästaren ständigt måste balansera förhållandet svartfolk—livsmedel utifrån vad han planerar och den rådande situationen i bergen. Det står i källorna att svartfolk vid flera tillfällen har belägrat Svarta Tornet och även om det varit rivaliserande svartfolk från andra delar av bergen kan det även ha varit hans egen som gjort uppror då det inte fått mat.
Kanibalism kan säkert förekomma men även för svartfolk tror jag det tillhör undantagen och extrema situationer. Någon svartnisse kan dock tänkas gå med ibland om mera grytkött behövs.

Övriga råvaror i Svarta Tornets närhet är guld- silver- och järngruvor. Troligen är det detta han köper sitt livsmedel för, och betalar sina många spioner med.

Det står även följande i artikeln om Tornriddarna i Kardien:
I Inmark är man både fruktade och älskade. Inmarkaborna vet att tornriddarna är deras sköld mot svartfolksräder, samtidigt som de får betala mycket höga skatter och utstå tornriddarnas arrogans. För många unga män i Inmark är dock möjligheten att bli medlem i orden den enda chansen till ett materiellt sett gott liv. Ofta kan en sergeant skicka hem en ganska stor summa pengar till sin familj varje år. Pengar som räcker till att betala alla skatter och köpa något utöver livets nödtorft.
I Inmark är den andra stora chansen till ett bra liv att som smugglare sälja varor till Häxmästarens lakejer i bergen. Detta är också en farlig bana då alltför många smugglare faller offer för tornriddarnas bödelssvärd.
Människor som smuglar varor till Svarta Tornet. Livsmedel säkert, men kanske även varor som Häxmästarens magiska verksamhet behöver?
Wolfhart skrev:Jag ser framför mig karavaner som färdas mellan Kasenuskogens utkant och Aidnebergens fot, ständigt bevakade och stundom överfallna av skogsalver, rivaliserande barbarstammar samt zorakiska utbygdsjägarförband. Ett småskaligt men utdraget krig i det dolda, delvis fört genom ombud vars trohet hela tiden måste säkras genom tyst diplomati, och där den enes vinst slutligen kan tvinga den andre till öppen konflikt igen.
Som gjort för äventyr!
Användarens profilbild
Albrekt
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 646
Blev medlem: 2008-11-22 14:08
Ort: Jakarta, Indonesien

Re: Häxmästaren i Svarta Tornet

Inlägg av Albrekt »

Snibben skrev: 2021-02-11 10:56 Man kan även tänka sig att Svarta tornets bönder är människor som hamnat i utanförskap i Kardien och Zorakin då de begått brott och blivit fredlösa, ansett sig själva vara utsatt för en oförrätt i egendomsförfaranden (rätt eller ej) eller helt enkelt tillhört en grupp som saknat egendom och därför har deras bästa möjlighet för försörjning varit att ansluta sig till Svarta tornet. Häxmästaren håller sig med lägre skatter och blir på så sätt en populär figur (han arbetar trotts allt väldigt mycket för att få folkopinionen på sin sida) och ses till och med som god av flera människor.
Detta gillar jag!

Jag tror dessutom att det finns mycket ont blod mellan faltrakier och nordmarkare å ena sidan, och alverna i Goiana å den andra. Många människor måste ha förlorat jordbruksmark, jaktmarker, och annat när alverna tog Goiana 415-424 e.O. Alverna kan knappast ha sett med mycket förståelse på de kardier som efter 424 kom med gamla landtitlar eller markcertifikat och ville ha kompensation. De gillar definitivt inte heller människor som vill bo och bygga i Goiana, som mänskligt folk fritt kunnat göra tidigare. Lite etnisk rensning från alvernas sida måste ha förekommit.

Sådant ont blod skulle leda många människor att ta Tornets sida i de skärmytslingar som fortfarande förekommer. Och dessa människor skulle då finna sig på fel sida om echternas arroganta utrikespolitik, men eftertraktade och välkomna som nybyggare och bönder i Tornets skugga.
"Så framt han vill älska vår nåd och vår vrede fly."
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9015
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Häxmästaren i Svarta Tornet

Inlägg av birkebeineren »

Svarta Tornet ligger vid en bergssjö enligt Aidne-modulen och den har tolkats så här av Spelknepe:

Bild

Bild

Kartorna är kanske inte helt geografiskt exakta men att sjön är stor och att den ligger i någon sorts dalgång borde stämma. Även om det inte framgår helt är det också tänkt att Svarta Tornet ligger på en klippa invid själva sjön och att det finns en underjordisk hamn under borgskomplexet. Från tornsjön är det också möjligt att ta sig till Jostefloden som passerar Blotferpasset ner i Zorakin, möjligtvis delvis genom underjorden. Svartfolken som bosatte sig i Torilskogen 126 eO (altså långt innan Häxmästaern fanns) kom den vägen och fästningen Pharynx lås som hålls av den zorakiske herigen av Pharynx bevakar nu den vägen.

Om vi vill ha det så att fredlösa människor lever uppe i bergen och tjänar Häxmästaren så skulle de kunna bo i dalgången kring sjön.
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Häxmästaren i Svarta Tornet

Inlägg av skaraborgarn »

Förslag när det gäller människor:

Slavar, folk som haft oturen att tagits till fånga eller vara födda slavar. Utför de hårdaste och farligaste arbetena. En och annan lyckas avancera och bli slavuppsyningsman eller får chansen att få bli soldat av de som är födda slavar. Dessa blir i sin tur väldigt hårda och hänsynslösa då de fått en chans.

Fria människor. Ättlingar till människor från olika stammar norrifrån som valt att samarbeta med häxmästaren. Dessa anser ha fördelar av att vara i det Svarta Tornets tjänst. Många av dessa ogillar svartfolk men accepterar dem som allierade till häxmästaren.

Övriga. Den minsta kategorin men också den mest intressanta. Folk som av olika skäl ogillar Kardien och Zorkain, adelsmän som gått i tjänst hos häxmästaren i hopp om att känna pengar, kriminella, magiker som hoppas få lära sig magi och en del äventyrare som inte är alltför blödhjärtade.
Användarens profilbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 2248
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Häxmästaren i Svarta Tornet

Inlägg av Fafnir »

Gillar också idéen med ett samhälle av desertörer, fredlösa, utstötta och oliktänkande.

Tänk dig att du som livegen bonde plötsligt måste tåga under din länsherre mot ett meningslöst slag i en konflikt som inte rör dig. Om du dör svälter din familj. Kanske bättre då att göra det otänkbara. Det ryktas om att häxmästaren välkomnar all allmoge som kan tänka sig att vända jord och så teg. Att han aldrig tvingar ut sina arbetare i strid. Ett liv i fred i svarta tornets skugga eller ett liv i träldom, osäkerhet och strid under den maktfullkomlige länsherren. Ett är säkert. Om du lämnar för svarta tornet med din familj kommer du aldrig åter. Att ha tjänat under häxmästaren är att bära nidingmärke även utan mästermannens glödgade järn.

Bönder som odlar marken blir viktiga och behövs inte som kanonmat i här där istället svartfolkens inneboende aggressivitet kan nyttjas.
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Häxmästaren i Svarta Tornet

Inlägg av skaraborgarn »

Om man godtar att häxmästaren vill få folk att bo hos sig kan man undra hur de verkliga förhållandena är?
Man arbetar mer och får mindre kvar i kassan samt att man måste ta hänsyn till orcher och annat. Häxmästaren har väl inte kadaverdisciplin på dessa sina tjänare?
Visst folk kan ha flytt till eller lurats att bo hos häxmästaren men de får arbeta hårt och de som är från Zorakin och Kardien vet att de riskerar att hängas som förrädare. Man kan knappast flytta heller.

Människor som arbetar med jordbruk kan tänkas vara i någon ofriställning men har det ändå bättre än de som arbetar i gruvor.

Häxmästaren är rik och kan genom bulvaner köpa det som behövs kanske inte från Zorakin och Kardien men från andra.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9015
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Häxmästaren i Svarta Tornet

Inlägg av birkebeineren »

Fafnir skrev: 2021-02-19 13:09Tänk dig att du som livegen bonde plötsligt måste tåga under din länsherre mot ett meningslöst slag i en konflikt som inte rör dig. Om du dör svälter din familj. Kanske bättre då att göra det otänkbara. Det ryktas om att häxmästaren välkomnar all allmoge som kan tänka sig att vända jord och så teg. Att han aldrig tvingar ut sina arbetare i strid. Ett liv i fred i svarta tornets skugga eller ett liv i träldom, osäkerhet och strid under den maktfullkomlige länsherren. Ett är säkert. Om du lämnar för svarta tornet med din familj kommer du aldrig åter. Att ha tjänat under häxmästaren är att bära nidingmärke även utan mästermannens glödgade järn.
Stämningsfull argumentasjon.:) Börjar se se före mig ett mänskligt samhälle här uppe i Tornsjödalen nu...

Den bild som har målats upp av hur det enkla folket har det i hertigdömet Inmark som närmast gränsar till Svarta Tornet gör det inte otroligt att några har valt det otänkliga och sökt skydd hos Häxmästaren:
Regil skrev: 2007-12-27 20:31 Inmark

Befolkning: Faltrakier, Svartfolk
Befolkningstäthet: Låg
Hertig: Inmark har ingen hertig då denne anslöt sig till häxmästaren. Kung Vidar V omvandlade skänkte dennes domäner till Tornriddarna som numera beskyddar Inmark. Dessa lyder under kungen och juridiskt sett så är Inmark numera till större delen kronomark.
Produktion: Järn, koppar, pälsverk, fårull, träkol.
Välstånd: Mycket fattig bondebefolkning, men rikt på naturresurser i form av gruvor.
Platser: Gruderborg. Inmarkasjön – en fiskrik insjö, aggressiva svartfolksstammar befolkar sjöns södra strand. Tornriddarborgen.

I Inmark sträcker sig Aidnebergens sista utlöpare mot kusten i väster. Även om bergen inte är lika höga här som i de inre massiven så når de högsta topparna över 2000 meter över havet och landskapet domineras helt av de karga bergen. Inmark är glest befolkat. Endast en smal remsa längs kusten och upp med Phaltoflodens dalgång är tätbefolkade. I övrigt så lever folk utspridda i små ensliga gårdar på bergssidorna eller i små byar i dalgångarna.

Livet i Inmark är hårt. I öster lurar ständigt svartfolken med räder. Alla vuxna går beväpnade och snart sett varje by har en liten tornborg (...eller nordaidnisk försvarstempel? /Admin.) dit man flyr i orostider. Dessa fästen är inget match för en beslutsam här, men räcker för att skydda folket mot kringströvande svartfolksband. Varje herremansfäste är också en borg, oftast finns här en långhall i sten som står i anslutning till ett välbyggt torn som dit man söker skydd i orostider. Utöver det har tornriddarna även några mindre borgar långt i öster på nedsidan om massiven som övervakar de viktigaste passen. I de västra delarna är livet inte mycket enklare. Här har iofs inte svartfolken kommit och plundrat sedan Tornriddarorden bildades, men å andra sidan får man betala deras skoningslösa skatter. Speciellt i Phaltodalen är skattetrycket mördande då det är härifrån som Tornriddarna får sina spannmål. I bergen gömmer sig rövarband av förrymda faltrakiska livegna som kan göra livet svårt för resanden. Dessa är numera ett nästan lika stort problem som svartfolken, men bekämpas inte lika hårt.

Inmarkaborna brukar jorden där man kan. I dalgångarna får man någorlunda goda skördar, medans jordbruken på bergssidorna knappt kan försörja en familj. Innan länsherren kommer för att kräva in sina skatter. Uppe i bergen är fårskötsel mycket vanlig. De små och magra Inmarkafåren ger en ypperlig ull som mestadels säljs på export till Berendien där den omvandlas till Grilnuytyg. De största fårhjordarna ägs av adeln och tornriddarna och vallas av livegna faltrakier. I övrigt så finns här många gruvor där man bryter järn samt en rik koppargruva som ägs av Tornriddarna. Dessa rikedomar kommer dock endast de adliga gruvägarna till godo.

Husen i Inmark är av sten. Man använder inte murbruk utan mejslar till stenarna så att de passar in i varandra. Enkla hyddor byggs av sten som bara staplats på varandra och har en tendens att rasa. Taken täcks av torv eller skiffer.

Det finns inte många sätt för en Inmarkabo att förbättra sin lott. De flesta är fast i livegenskap och trälar vid sin jordlott tills döden slutligen skänker dem vila. För den som vill få ett bättre liv finns två huvudval: Häxmästaren och Tornriddarna. Häxmästaren har alltjämt många spioner i Inmark vilka alla blir tämligen rikligt belönade i klingande guldmynt. Han betalar även frikostigt för de varor som på slingrande bergsstigar smugglas upp i Aidnebergen. Utgående från de varor som beslagtagits av Tornriddarna verkar häxmästaren ha smak för vin, kostbara tyger, honung och allehanda örter & dekokter. Den andra vägen är att bli en av tornriddarna, medlemskapet är öppet för alla, även om det endast är echter som kan nå riddargraderna. Den som lyckas visa sin duglighet vid de lekar som anordnas årligen vid Tornriddarborgen antas som meniga. Under ett år prövas så rekryten, de som inte håller måttet skickas hem. Övriga upptas som sergeanter, får en materiellt sett tryggad tillvaro och kan oftast skicka hem en större summa pengar till släkten varje år.

Att resa i Inmark är besvärligt. Vägarna är smala och vindlar sig upp och ner genom bergspass och dalgångar. Dessutom så finns ständigt risken att bli överfallen av de stråtrövare som gömmer sig i bergen eller rädande svartfolk. Den som fraktar värdefullt gods gör bäst i att ha en stark eskort. För att frakta varor används mestadels åsnor. Genom Phaltodalen går nästan dagligen kolonner med åsnor som fraktar bergens produkter ner till Faltrax och livsmedel till Tornriddarna på vägen åter. Ekonomiskt så blöder Inmark ymnigt, varje år lämnar varor för betydligt större värden landskapet än vad som inkommer. Denna obalans regleras inte eftersom den grundar sig i adelns överföringar från län i Inmark till sina bekväma gods i Ekenfara eller Divra. Man investerar inte mer än nödvändigt i Inmark och de flesta adelsmän besöker sina län endast en gång per år. Undantaget är då landskapets store godsherre Tornriddarna som investerar i borgar, gruvdrift, kvarnar och vägar och dessutom erhåller kungligt apanage som sänds på hemliga stigar med stor eskort en gång om året, bevakat av de Kungliga riddarna. Några brukar sedan alltid stanna i Tornriddarborgen för att skaffa sig stridserfarenhet. Det har i det närmaste blivit tradition att häxmästaren gör sitt bästa för att lägga vantarna på Tornriddarnas guld och riddarna kan ibland närmast uttrycka sin besvikelse de år man kommer fram utan minsta skärmytsling. Vid inte mindre än fyra tillfällen har dock häxmästaren lyckats tillskansa sig hela eller delar av guldet. År 592 års guldkaravan var dåligt planerad efter kungens frånfälle. Man följde den till synes säkraste vägen uppför Phaltodalen, men det slutade i katastrof då riddarna hamnade i bakhåll för en stor styrka svartalfer. Nästan samtliga riddare massakrerades och svartalferna försvann upp i bergen med guldet. Tornriddarnas dåvarande stormästare Ebon Enöga fick omedelbart stå till svars inför den nytillträdde kungen för försumlighet och begav sig vanärad i landsflykt.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Häxmästaren i Svarta Tornet

Inlägg av Snibben »

Vad är det som gör att man vill arbeta för Häxmästaren?

Tänk dig följande scenario:
Du är tredje sonen till en fattig bonde. Din äldsta broder skall ta över/har tagit över gården, din andra broder lyckades er far att få in på en bra position som lägre dräng hos den lokala länsherren- Kvar blir din lott - inget mer än kläderna du har på dig och kanske några enkla tillhörigheter. Dina färdigheter består främst i att bruka mark och djurhållning samt att du kanske har vissa kanske har några små hantverksfärdigheter utöver de du behöver för att driva en gård. Du måste nu bryta upp och söka lyckan på annan plats. Kanske blir din lott gruvdräng, där du får arbeta 14h per dag i mörker och fackelsken eller måste du kanske hanka dig fram på små daglöner när arbetstillfällen blir tillgängliga? Kanske är det krig och det behövs soldater men då är chansen stor att ditt liv blir kort. Samma sak om du går till sjöss. I värsta fall måste du kanske ta tiggarstaven i din hand.
Helt plötsligt får du höra att det finns möjligheter för bönder att bryta ny mark och bilda nya byar. Uppe i bergen bjuder en läsnherre, som kallas Häxmästaren, in bönder att bosätta sig. Du har hört att talas om Häxmästaren och inte mycket gott har sagts om honom - men å andra sidan är det mest som sagts väldigt likt det som sägs om länsherrarna där du bor.
Du är kanske inte på botten av samhället just nu, men det är bara en tidsfråga - Här får du en chans, tar du den?
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Häxmästaren i Svarta Tornet

Inlägg av skaraborgarn »

Tänker osökt på de svenska kommunister som bosatte sig i Stalins Sovjet...
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9015
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Häxmästaren i Svarta Tornet

Inlägg av birkebeineren »

Nordöst om Svarta Tornet ligger de stora Snoarskogarna där Goiana utgör endast den västliga delen. Längre öst finns Kasenu som är en samlingsbeteckning på en kultur bestående av flera olika stammar tillhörande de sydnarguriska folken. I Snoarskogarna finns även snoaraner som tillhör en urbefolkning på Aidnehalvön som är äldre än både nargurer och jorer. Kasener och snoaraner lever ibland nära tillsammans och är i vissa fall delvis sammanblandade. Vargmän finns här, mindre svartfolksstammar och längst i öst ett dvärgrike och den mäktiga Brända Jordens klan vars svartfolk flera gånger hotat Svarta Tornet. Över Aidnebergen och rakt in i skogen har nyligen Zorakin etablerad en handelsled.

Hur dessa folkslag och kulturer förhåller sig till Häxmästaren och han till dem lär ha betydelse.
Bild

Firkaxkasenerna i blått
Drevedaga-alliansen i orange (kasener och snoaraner)
Nedre Linnflodskasenerna i rött
Övre Linnflodskasenerna i gult
Herdekasenerna i brunt
Drevekasenerna (och lindskiarnarna) i grönt

Svartmarkerade området öster om de gula kasenerna ett vargmannarike
Dvärgriket/området under delar av Brända Jordens revir

Zorakins bergspassvägsområde i lila
Diskussion: http://erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=27726#p27726
Skriv svar