Här i utkanten av Colorado Springs. Det är som ni kanske ser ursprungligen en ortodox kyrka.Mikael skrev:Wow, var ligger den?
Lysande Vägen
anders
Såg du länksamlingen jag lade in på Kardien om medeltida byggnader och kyrkor.
Ärligt talat börjar jag sakna de tidiga råa stenkyrkor som man kan se här och var i originalskick. Titta exempelvis på Simrishamns St. Nicolaus kyrka eller Skårby kyrka! Jag saknar också teglet som konstruktionsmatrial. Se samma länk.
Skulle det gå att kombinera eller kan man spåra olika byggnadsstilar i Ereb?
Tornens huvudsakliga funktion i början var för övrigt inte bara att hålla kyrkklocker utan också att fungera som försvarstorn i oroliga landsdelar.
http://www.wadbring.com/historia/sidor/husaby.htm
Se skissen lite längre ner på denna sida hur man tror att Husaby kyrka såg ut ca 1130.
Såg du länksamlingen jag lade in på Kardien om medeltida byggnader och kyrkor.
Ärligt talat börjar jag sakna de tidiga råa stenkyrkor som man kan se här och var i originalskick. Titta exempelvis på Simrishamns St. Nicolaus kyrka eller Skårby kyrka! Jag saknar också teglet som konstruktionsmatrial. Se samma länk.
Skulle det gå att kombinera eller kan man spåra olika byggnadsstilar i Ereb?
Tornens huvudsakliga funktion i början var för övrigt inte bara att hålla kyrkklocker utan också att fungera som försvarstorn i oroliga landsdelar.
http://www.wadbring.com/historia/sidor/husaby.htm
Se skissen lite längre ner på denna sida hur man tror att Husaby kyrka såg ut ca 1130.
Senast redigerad av Fraxinus den 2008-01-30 18:42, redigerad totalt 1 gånger.
Absolut inte! Jag gillar din stil men..................Jag saknar kyrkans eller snarare templets försvarsfunktion!anders skrev:OK. Jag trodde att vi var överens om att vi inte ville ha kyrkor i Ereb - utan soltempel... Men jag hade kanske fel. Om vi vill gå tillbaka till det medeltida kristendomskonceptet i arkitektur kan vi naturligtvis göra det.
Har du förresten tittat på länken?
Är inte ett kyrkorum ett form av tempel? Du får ursäkta mig! Jag säger inte att vi ska kalla dem kyrkor. Det är bara jag som inte bryr mig om att särskilja termen tempel från kyrka ibland när jag samtalar i största allmänhet här på sidorna. Jag känner väl din definition av kyrka i Ereb. Men byggnadsstilen...
Hur lönt är det att bygga häftiga stentempel i norra Zorakien som intas och bränns i ett ögonblick av svartfolk.
Kyrkor i europa tjänade som bybefolkningarnas tillflyktsorter från angripare då det oftast var den enda stenbyggnad från var man kunde försvara sig.
Nåja jag fick bara en slags arkitektoniskt anfall.....jag hänger inte upp mig så mycket på det.
Senast redigerad av Fraxinus den 2008-01-30 18:59, redigerad totalt 2 gång.
Ja, och ja. Visst kan man få in försvarsfunktionen och fortfarande använda soltempelsarkitektur! Och visst kan man tänka sig råa stentempel (snälla sluta säga kyrkor!!Fraxinus skrev:Absolut inte! Jag gillar din stil men..................Jag saknar kyrkans eller snarare templets försvarsfunktion!anders skrev:OK. Jag trodde att vi var överens om att vi inte ville ha kyrkor i Ereb - utan soltempel... Men jag hade kanske fel. Om vi vill gå tillbaka till det medeltida kristendomskonceptet i arkitektur kan vi naturligtvis göra det.
Har du förresten tittat på länken?
)Hur förhåller sig LV till:
* fattiga - alla buden handlar om aktiva handlingar som man bör utföra (eller inte utföra, håll ditt ord!, begå icke grymma handlingar!). Inget av dem påbjuder att man skall hjälpa sina medmänniskor, eller? Om man ser en svältande på gatan har man enligt LV något ansvar för denne, eller är det OK att titta åt andra hållet? Är den fattige någon man "vördar" - endast den fattige kan nå Etins himmelrike... eller någon man ser ner på "han hade dålig kanat i sitt förra liv och förtjänar sitt straff" eller något annat? En person vars syfte är att låta den rike vara god genom att ge gåvor till? Ger man allmosor på ett organiserat vis? (zakat)
* Rika? Framgångsteologi? (Det skulle ju kunna bli så utgående ifrån tanken på återfödelse).
Jag har frågorna, utgår ifrån att Anders har svaren
* fattiga - alla buden handlar om aktiva handlingar som man bör utföra (eller inte utföra, håll ditt ord!, begå icke grymma handlingar!). Inget av dem påbjuder att man skall hjälpa sina medmänniskor, eller? Om man ser en svältande på gatan har man enligt LV något ansvar för denne, eller är det OK att titta åt andra hållet? Är den fattige någon man "vördar" - endast den fattige kan nå Etins himmelrike... eller någon man ser ner på "han hade dålig kanat i sitt förra liv och förtjänar sitt straff" eller något annat? En person vars syfte är att låta den rike vara god genom att ge gåvor till? Ger man allmosor på ett organiserat vis? (zakat)
* Rika? Framgångsteologi? (Det skulle ju kunna bli så utgående ifrån tanken på återfödelse).
Jag har frågorna, utgår ifrån att Anders har svaren
Hmm... Bra frågor! Och just i den här frågan tror jag att man kan finna många olika åsikter inom den Lysande Vägen.Regil skrev:Hur förhåller sig LV till:
* fattiga - alla buden handlar om aktiva handlingar som man bör utföra (eller inte utföra, håll ditt ord!, begå icke grymma handlingar!). Inget av dem påbjuder att man skall hjälpa sina medmänniskor, eller? Om man ser en svältande på gatan har man enligt LV något ansvar för denne, eller är det OK att titta åt andra hållet? Är den fattige någon man "vördar" - endast den fattige kan nå Etins himmelrike... eller någon man ser ner på "han hade dålig kanat i sitt förra liv och förtjänar sitt straff" eller något annat? En person vars syfte är att låta den rike vara god genom att ge gåvor till? Ger man allmosor på ett organiserat vis? (zakat)
* Rika? Framgångsteologi? (Det skulle ju kunna bli så utgående ifrån tanken på återfödelse).
Jag har frågorna, utgår ifrån att Anders har svaren
De fattiga
Det finns åtminstone två saker som talar för att man skall visa barmhärtighet mot de fattiga och ge allmosor. För det första är det grundtesen i Odos lära att alla tänkande varelser är av lika värde. Då tiggaren enligt Odo (som själv gjorde mycket för de fattiga - och valde de flesta av sina lärjungar ur de fattigare klasserna) har lika stort värde som den förmögne handelsmannen i Etins ögon skall man också visa denne samma kärlek och respekt. För det andra har vi budet "Du skall icke begå grymma handlingar", och att ignorera de fattiga och lämna dem i sitt elände när man har medel för att hälpa dem anses av många som en grym handling.
Men som vanligt försöker människan åla sig ur sitt ansvar för sin nästa och har kommit upp med en rad ursäkter för att inte vara barmhärtig mot de fattiga. Bland annat tas detta med personens kanat upp, och man menar att tiggaren är i denna situation som bot för att han brutit bud i sitt tidigare liv. "Vem är jag för att hindra denna mans botgörelse? Etin vill ju ödmjuka stackarens själ, så inte ska jag ge honom silver då det bara skulle förhindra Etins reningsverk!"
En annan ursäkt som stundom hörs på fastlandet är att människan trots allt är "mer" i Etins avbild än andra väsen - och därför besitter större värde. Om jag därför får valet att hjälpa antingen en medmänniska eller en fattig halvlängdsman blir svaret oftast människan. Ser man därför en fattig anka eller halvling är det lätt att tänka: "Vi har så många fattiga människor som först behöver hjälp - sedan kan vi kanske hjälp dessa andra arma varelser."
I stort är dock den Lysande Vägens lära klar - endast den som visar barmhärtighet mot andra skall ges bermhärtighet av Etin. Därför är det sed för alla församlingar att ge en del av sina intäkter till att hjälpa de fattiga. De flesta uppriktigt troende försöker också dra sitt strå till stacken och förbarma sig över de lidande - framför allt för att föra sin kanat närmre Etins ljus. I städerna bedriver många tempel och kloster fattighus och härbärgen för de lidande. Vissa ordnar bedriver även hospital för att ta hand om de sjuka som inte har tillgång till en egen medicus som då många av de förmögna.
Man skall också påpeka att fattigdom av många ses som ett ideal - då det är lättare att fokusera på kanats renande och fördrivandet av Hemaquiels mörker när man inte distraheras av denna världens rikedomar. Denna form av askes praktiseras inte bara av "de Enkla", utan även av många solmunkar på Caddo och flera munkordnar och lekmän på fastlandet.
Sammanfattningsvis kan man altså säga att barmhärtighet mot de fattiga är ett ideal inom den Lysande Vägen - eftersom det reflekterar Etins barmhärtighet. Detta ideal försöker både individer och hela kyrkan att leva upp till - i alla fall i teorin.
Rikedom
Den Lysande Vägens syn på rikedom är delad. Dels ses rikedom som ett tecken på Etins välsignelse och godhet - men samtidigt kan den vara ett hinder då girighet är en av Hemaquiels egenheter.
Rent allmänt ser man de rika som benådade av Etin, kanske som en belöning för ett tidigare väl levt liv. Kungar, härskare och överhet anses t.ex. vanligtvis ha fått sin position av Etin - ock därför skall man sträva efter att underordna sig sin överhet och visa lydnad och respekt. Detta predikas inte minst på Aidne där det feodala systemet fått bränsle av denna del av läran. Förmögna handelsmän och även adeln uppmuntras att ge av sin välsignelse till de behövande - men det sker inte alltid. Rent allmänt ser man de rika som benådade av Etin och belönade för goda gärningar i tidigare liv. Men orätt vinning och girighet accepteras inte av den Lysande Vägen (i princip), då dessa egenskaper inte reflekterar Etins ljus.
Att kyrkan är förmögen och har enorma medel förklaras med att allt skapat tillhör Etin, som inte lider någon brist. Lite av denna rikedom har Etin givit kyrkan - som är hans representanter under ärke-represanten, exarken. Det aidniska exarkuret är mycket rikare och pråligare än det dalkiska. På fastlandet ser man detta som ett tecken på Etins välsignande hand över fastlandsgrenen. På Caddo ser man det som ett täcken på Ekeborgs girighet och fåfänga.
...typ.
Fler frågor?
Senast redigerad av anders den 2008-02-01 17:35, redigerad totalt 2 gång.
På Fraxinus begäran...
Aidniska försvarstempel
Den dalkiska arkitekturen som inspirerat det mesta av tempelbyggandet på fastlandet är inte den enda typen av soltempel. När den Lysande Vägen vann anhängare i de norra delarna av Aidne var templen tvungna att anpassas till de rådande omständigheterna. Det var framför allt i regionen kring Inberg i Zorakin som de så kallade försvarstemplen först började byggas. Landsortsbefolkningen levde under ett ständigt hot från Aidnebergens svartfolk, och soltemplen kom att agera både helgedom och försvarsverk. Dessa tempel har sålunda tagit mer intryck av aidniskt borgbygge än dalkisk tempelarkitektur.
De aidniska försvarstemplen byggs dock inte bara runt Aidnebergen längre, utan överallt där ett samhälle hotas av angrepp – vare sig det rör sig om rövare, pirater, rovriddare eller svartfolk. På Caddo hade man aldrig riktigt behövt oroa sig för dessa typer av attacker, då till exempel svartfolk över huvudtaget inte existerar på ön. Inte heller i södra Zorakin eller Kardien hade templen behövt fungera som skyddsvärn. Försvarstemplen har dock blivit populära då de har givit tidigare försvarslösa byar möjlighet att värja sig.
Ett försvarstempel kan variera i utseende, men det är vanligtvis omgärdat av en hög stenmur. Själva templet har ofta ett (ibland två) torn som agerar försvarsplats för armborstskyttar. Templen är robust byggda i sten eller tegel. I stället för den typiska dalkiska kupolen (som även blivit normerande på fastlandet) har de nordaidniska templen ett konformat tak med solluckor. Trots att detta tak ofta är gjort i trä (för att lätt kunna manövrera de olika luckorna och gluggarna) har det en inre struktur av brons eller sten. En angripare har alltså inget att vinna på att bränna taket. Den inre helgedomen har också ett något annorlunda utförande än vanliga aidniska soltempel.
1. Vapenhus
Här måste envar lämna sina vapen vid bönestunder, om de inte bär välsignade vapen. Även om templet skulle angripas är det ovanligt att riarken tillåter församlingen att rusta sig och ta med vapen in i bönesalen.
2. Bönesalen
Trots att försvarstemplet har ett primitivt och robust yttre, är det inte ovanligt att det är oerhört vackert utsmyckat inuti. Ofta pryds innandömet av vackra tempelmålningar föreställande scener ur Odos eller något helgons liv. I salens mitt står pemoden, ofta omgärdad av ett kort skrank.
3. Kören och tornet
Detta är den plats som oftast tillfaller kören. Det är också botten på försvarstornet, och trappan vid södra väggen leder upp till tornets övre våningar. Särskilda ulepper välsignas av riarken till att bära armborst och bågar när det är risk för anfall. Vapnen och rustningarna förvaras i tornet.
4. Sanktoriet
Här bevaras heliga kärl och föremål, såsom tvagningsfatet och rökelsekaren.
5. Riarkoriet
”Prästeduken” skiljer som vanligt detta rum från bönesalen. Det är här riarken ikläds sin ämbetsdräkt och ber förberedelseböner innan de offentliga bönesamlingarna begynner.
Aidniska försvarstempel
Den dalkiska arkitekturen som inspirerat det mesta av tempelbyggandet på fastlandet är inte den enda typen av soltempel. När den Lysande Vägen vann anhängare i de norra delarna av Aidne var templen tvungna att anpassas till de rådande omständigheterna. Det var framför allt i regionen kring Inberg i Zorakin som de så kallade försvarstemplen först började byggas. Landsortsbefolkningen levde under ett ständigt hot från Aidnebergens svartfolk, och soltemplen kom att agera både helgedom och försvarsverk. Dessa tempel har sålunda tagit mer intryck av aidniskt borgbygge än dalkisk tempelarkitektur.
De aidniska försvarstemplen byggs dock inte bara runt Aidnebergen längre, utan överallt där ett samhälle hotas av angrepp – vare sig det rör sig om rövare, pirater, rovriddare eller svartfolk. På Caddo hade man aldrig riktigt behövt oroa sig för dessa typer av attacker, då till exempel svartfolk över huvudtaget inte existerar på ön. Inte heller i södra Zorakin eller Kardien hade templen behövt fungera som skyddsvärn. Försvarstemplen har dock blivit populära då de har givit tidigare försvarslösa byar möjlighet att värja sig.
Ett försvarstempel kan variera i utseende, men det är vanligtvis omgärdat av en hög stenmur. Själva templet har ofta ett (ibland två) torn som agerar försvarsplats för armborstskyttar. Templen är robust byggda i sten eller tegel. I stället för den typiska dalkiska kupolen (som även blivit normerande på fastlandet) har de nordaidniska templen ett konformat tak med solluckor. Trots att detta tak ofta är gjort i trä (för att lätt kunna manövrera de olika luckorna och gluggarna) har det en inre struktur av brons eller sten. En angripare har alltså inget att vinna på att bränna taket. Den inre helgedomen har också ett något annorlunda utförande än vanliga aidniska soltempel.
1. Vapenhus
Här måste envar lämna sina vapen vid bönestunder, om de inte bär välsignade vapen. Även om templet skulle angripas är det ovanligt att riarken tillåter församlingen att rusta sig och ta med vapen in i bönesalen.
2. Bönesalen
Trots att försvarstemplet har ett primitivt och robust yttre, är det inte ovanligt att det är oerhört vackert utsmyckat inuti. Ofta pryds innandömet av vackra tempelmålningar föreställande scener ur Odos eller något helgons liv. I salens mitt står pemoden, ofta omgärdad av ett kort skrank.
3. Kören och tornet
Detta är den plats som oftast tillfaller kören. Det är också botten på försvarstornet, och trappan vid södra väggen leder upp till tornets övre våningar. Särskilda ulepper välsignas av riarken till att bära armborst och bågar när det är risk för anfall. Vapnen och rustningarna förvaras i tornet.
4. Sanktoriet
Här bevaras heliga kärl och föremål, såsom tvagningsfatet och rökelsekaren.
5. Riarkoriet
”Prästeduken” skiljer som vanligt detta rum från bönesalen. Det är här riarken ikläds sin ämbetsdräkt och ber förberedelseböner innan de offentliga bönesamlingarna begynner.
Senast redigerad av anders den 2008-01-31 20:46, redigerad totalt 1 gånger.