Lysande Vägen

Information om religionerna och dess utbredning
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9021
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Rostar på Konsulit, det klingar liksom i samma anda som de ovriga sysslornas benamningar och luktar aven lite trakoriana (viket sallan ar fel) i sin kostruerade/verkliga stil.
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Inlägg av anders »

Eftersom jag inte hört några andra förslag eller åsikter så beslutar jag att den Lysande Vägens rådgivande riarker kallas konsuliter (från den klassiska jorins consulicus/konsulikuz - rådgivare, ledsagare)
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Inlägg av anders »

Så här blir det då:

Riark

På gräsrotsnivån består varje bontisât av flera (ibland så många som hundra) riarkât, eller församlingar. En församling leds av en riark – ungefär motsvarande en församlingspräst. Ett riarkât består av samtliga medlemmar inom ett begränsat område, aldrig större än att man inom en dagsmarsch kan nå dess soltempel, vilket ligger beläget i riarkâtets centralort (oftast en bondby eller köping). I bytemplet håller riarken regelbundna bönestunder. Man samlas varje Odosdag (en gång per månad) för en extra pampig ceremoni, men även vid flera helgon- och högtidsdagar. I genomsnitt går befolkningen till bön i templet fem eller sex gånger varje fortdag. Därtill tillkommer också andra ceremonier som bröllop, virelior och sändningar.

På fastlandet är det endast män som kan bli riarker, medan man på Caddo tillåter kvinnliga riarker. En riark ägnar sig oftast heltid till sin prästeliga tjänst - endast om bontisâtet är mycket fattigt kan riarken också vara anställd som en kronans ämbetsman för att kunna försörja sig. De flesta riarker får sin träning vid kloster eller tempelskolor – då man bör kunna läsa och skriva, vara kunnig i teologi och tala hjälplig dalkiska för att utöva sitt yrke och bli vigd till riark. Det finns fattiga områden med brist på riarker där någon kan utkoras till riark utan att kunna läsa och skriva. Som regel har denne dock blivit tränad av en mentor genom muntlig undervisning och vägledning.

Det är dock inte alla riarker som arbetar som själasörjare för ett riarkât. Vid sidan av församlingsföreståndare kan en riark även fungera som skolast, klerk, mentor eller konsulit. En skolast (på dalkiska: ído) är en läromästare vid någon av den Lysande Vägens tempelskolor eller katedralskolor. En klerk (på dalkiska: uró) är en lärd man, oftast en skribent eller administratör för bontisâtet. En riark som fungerar som mentor (på dalkiska: cétto) är vanligen avlönad av en mycket välbärgad familj för att skola dess unga. En konsulit (från den klassiska jorins konsulikuz (rådgivare), ingen dalkisk mosvarighet) är en rådgivare hos en adelsfamilj, hertig, greve eller dylikt. En rådgivare hos kungen kallas "hovkonsulit".


Bild
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9021
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

:D
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Inlägg av anders »

Om vi skulle ta och knyta ihop säcken om den Lysande Vägens utbildning..... Hur låter det här?

Utbildning
Att vara skolad har alltid varit av stor vikt inom den Lysande Vägen, då profeten Odo själv sade att “Vägen till upplysning är vishet, och vishet kommer genom meditation, bön och flitigt läsande.” De första läroplatserna var apidiolerna (solklostren) på Caddo, där munkarna lärde befolkningen att både läsa, skriva och räkna. Ganska snart blev det också riarkernas uppgift att utbilda personer i sina riarkât, och de s.k. tempelskolorna bildades. Högre utbildning förlades till städerna där man vid katedralerna samlade samman sina främsta skolaster, och bildade de prestigefyllda katedralskolorna.

Klosterskolor
Idag fungerar klosterskolorna framför allt som läroplatser för elever som vill fördjupa sig i teologi, dalkiska, historia och metafysik. Det är vanligtvis personer som planerar att initieras som solmunkar eller riarker som studerar vid klostren, då utbildningen utmärks av strikt bönedisciplin och inte så sällan viss askes. Det är relativt billigt att studera vid klostren, och det är inte ovanligt att hela utbildningen betalas av bontisâtet, om eleven verkar lovande. Däremot är klostren relativt kräsna när det gäller vilka elever som antas - endast de som tros klara av klostrets disciplin utan att knota kommer in. Klosterskolorna har producerat alltifrån milda helgon som S:t Gendro den Barmhärtige till den nitiske pûr-kerîgassen Yvein Hevel av Krerex.

Tempelskolor
På Aidnehalvön har ungefär sex av tio soltempel en tempelskola av något slag. Vissa av dessa är anspråkslösa och utbildar bara en handfull individer, medan andra har flera klasser med ett antal skolaster och vägledare. I tempelskolorna lär man sig framför allt att Läsa och Skriva (främst genom bruket av den Lysande Vägens böne- och meditationsskrifter), grundläggande Religionskunskap, Historia och i viss mån Räkning. På vissa håll kan man även lära sig andra språk, bl.a. grundläggande dalkiska, men det är ovanligt. Traditionellt undervisas pojkar och flickor i separata klasser. I städer och köpingar händer det att flera olika riarkât går samman och på så vis får flera kompetenta lärare i olika ämnen. Vissa av dessa har högre anseende än andra. Vill man gå vidare i sina studier söker man sig vanligtvis till katedralskolan i närmsta stad.

Katedralskolor
En elev vid en katedralskola kallas adept, och bland adepterna går ungefär tre fjärdedelar vidare till att bli ämbetsmän inom kyrkan. Många katedralskolor har imponerande bibliotek vilka har attraherat lärda män och kvinnor långt utanför den Lysande Vägens fålla. Både män och kvinnor utbildas vid katedralskolorna, men oftast i olika avdelningar. Katedralskolorna har högt anseende i stora delar av södra Ereb, och det ger prestige bland unga konservativa adelsmän och rika borgarsöner att bli antagna som adepter. Vanliga ämnen vid katedralskolorna är bl.a. Historia, Teologi, Religonsvetenskap, Dalkiska, Klassisk Jori, Främmande språk, Retorik, Geografi, Musik, Matematik, Heraldik. Vissa katedralskolor erbjuder också samma grundläggande utbildning som tempelskolorna vanligtvis står för, vilken är nödvändig för att bli adept. Katedralskolor är ofta uppkallade efter en företeelse eller ett helgon, tex. "Odo Uppenbarelseskola" eller "S:t Jeorgsskolan". Utbildningsmässigt ligger katedralskolor på samma nivå som mandelordens lycéer.
Senast redigerad av anders den 2008-08-21 21:10, redigerad totalt 2 gång.
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9021
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Ser mycket bra ut master anders! :)

En fråga dock; man lar sig dalkiska på klosterskolorna, inte endast på vissa tempelskolor?
...och en till; kan man borja sin utbildning direkt på katedralskolan eller måste grundlaggande studier vara gjorda i klosterskolor eller tempelskolor?
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Inlägg av anders »

Jag funderar på att härnäst ta på mig att beskriva Ljusa Handen och dess verksamhet. Idéer?

Birke, jag svarade på dina frågor genom att redigera texten något. Vill också påminna dig om att Solriddarorden och Soltågen fortfarande ligger på ditt bord. :wink:
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Inlägg av anders »

Varför jag inte bor på Aidne:

Ljusa Handen
År 314 e.O. instiftade exarken Zegedorn III en kyrklig organisation under namnet Ljusa Handen, med syfte att hålla ett vakande öga på kyrkans ämbetsmän, och de läror som förkunnades inom kyrkan domäner. Ljusa Handen leds av pûr-kerîgassen och har i princip helt fria händer i sitt ämbetsutövande vilket gör den till en både fruktad och respekterad organisation. Det är organisationens ansvar att se till att samtliga av kyrkans ämbetsmän undervisar i överensstämmelse med exarkens tolkning av den rena Läran. Ljusa Handen har sin egen militärstyrka bestående av lojala soldater och riddare (och kan på så vis betraktas som en egen orden). Som tots-kerîgass har dock Ljusa Handes ledare även tillgång till pergonitergardet och (i viss mån) solriddarorden, något som den nuvarande pûr-kerîgassen utnyttjat till sin fördel. Trots detta rekryterar Ljusa Handen företrädesvis riddare och riarker utan tidigare starka lojaliteter för att försäkra sig om att alla dess medlemmar är odelat lojala mot pûr-kerîgassen och den nuvarande exarken.

Den nuvarande pûr-kerîgassen (och sålunda överhuvudet för Ljusa Handen) är Yvein av Krerex. Han blev invald som pûr-kerîgass år 591 e.O. och har sedan dess påbörjat något av en reformation av den aidniska kyrkan. Yvein föddes som son till en echtisk riark och växte upp i ett starkt troende hem. Då han i unga år hade föga intresse för religion valde Yvein att studera vid lycéet i Ekeborg. Efter ett år blev han dock utkastad på grund av osedligt leverne och en mycket uppstudsig attityd. Hans föräldrar blev ursinniga och skickade honom till en av Aidnes striktaste klosterskolor, vilket innebar en vändpunkt i den unge Yveins liv. Efter något av en personlig uppenbarelse började Yvein hänge sig helt åt teologiska studier och ägnade dagligen många timmar i bön och tyst meditation. Han blev snart invigd som riark, och började först undervisa som skolast i katedralskolan i Ekeborg. Inom några år hade han blivit vald till bontisâl, och tjänade direkt under exarken i Ekeborg. Redan som bontisâl visade han en enorm effektivitet i att få ut bekännelser ur heretiker och kättare - även om hans metoder stundom kritiserades. Exarken Verolex I gjorde Yvein kerisgass över Divra kerisât en kort tid innan han blev vald tots-kerîgass några år senare. Nuvarande exark Partomus II är mycket förtjust i sin pûr-kerîgass, och det verkar som om ny resurser kommer att avsättas för Ljusa Handen inom en snar framtid.

Som ledare för Ljusa Handen är Yvein av Krerex en oerhört mäktig och skrämmande man. Han sägs vara benådad av Etin med klärvoajansens gåva, och kan särskåda människors sinnen med bara en blick. Yvein är starkt troende och mycket nitisk (fanatisk, enligt de flesta) i sin övertygelse. Den rena läran betyder allt för honom, och han har ingen som helst tolerans för slapphet i tron. Han har förklarat krig mot all korruption och lättja inom den Lysande Vägens prästerskap, och många bontisâler har dömts till botgöring och klostergång för sitt budbrytande leverne. I samverkan med världsliga makter har Yvein fått hundratals villolärare och dödsbesvärjare brända på bål. Trots att en lång väg återstår innan kyrkan är renad från korruption är en sak säker - hans helighet Yvein av Krerex kommer inte att ge upp. Ofta ger han sig ut på långa resor genom Kardien och Zorakin för att övervaka Ljusa Handens verksamhet, och i egen hög person döma i komplicerade mål - oftast med bålet som straff.

Det finns ingen motsvarighet till Ljusa Handen inom den dalkiska grenen av den Lysande Vägen.
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Utmärkt Mäster Anders! Tack för en Ljus Hand man fruktar att behöva svara inför. :D
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Inlägg av anders »

En fråga: Behöver vi skriva något om Riddarordnar under "Den Lysande Vägen" eller räcker det med Solriddarorden? Bör riddarordnar hellre beskrivas under de olika länderna? De är ju vanligtvis bara löst förknippade med religionen... Eller?
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9021
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

anders skrev:Vill också påminna dig om att Solriddarorden och Soltågen fortfarande ligger på ditt bord. :wink:
Får lite dårligt samvete varje gång jag skriver ett inlagg som inte ar de två fardiga soltågstexterna eller om solorden... :oops:

Det Fjarde soltåget ar i princip klart och postas nu under helgen, Solorden kan jag aven den gora klar (materialet finns redan postat men på olika stallen och i något ostrukturerad form). Det Tredje soltåget som i mycket kan liknas ett varsdligt ett krig mellan Zorakin (och Kardien), Caddo och Morëlvidyn tar jag mig så an, med forhoppningsvis hjalp från mastare Fraxinus, anders, Mikael, Regil och eventuella andra interessenter.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9021
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

anders skrev:En fråga: Behöver vi skriva något om Riddarordnar under "Den Lysande Vägen" eller räcker det med Solriddarorden? Bör riddarordnar hellre beskrivas under de olika länderna? De är ju vanligtvis bara löst förknippade med religionen... Eller?
I historien om hur Solorden bildades (foregångaren till dagens S:t Justins Orden och Solriddarorden) forsokte jag ge en mycket enkel forklaring till hur riddarordnarna uppstod och aven att det finns vardsliga riddarordnar och andliga riddarordnar. En vardlig orden en ren militar sammanslutning med ett "vardsligt" mål eller syfte och en andlig orden den militara sammanslutningen kombinerat med ett "andligt" mål eller syfte.

Just detta, att det finns en skillnad på vardsliga och andliga ordnar skulle enkelt kunna forklara vilka ordnar som beskrivs vart. De andliga beskrivs under Religion, antingen under egen beskrivning/artikkel/pdf eller i respektive lands beskrivning av en religion, medans de vardsliga beskrivs under respektive Land, eller snarare kanske kung, de lyder under. I fall dar "religion/kung" ar samma sak och/eller orden ar en sjalvstandig statsbildning/organisation (som med Palinor) hamnar beskrivningen i sin egen beskrivning.

Var det dar forståligt? :?

I fallet LV så borde alltså Solriddarorden beskrivas har, men garna någon annan riddarorden också som har exarken som overhuvud. Mojligtvis S:t Willems Orden men den frågan postar jag i annan tråd då jag har några ideer kring den.

viewtopic.php?p=19485#19485

Sen en fråga anders: Du antyder att Ljusa Handen har egna soldater och riddare, tanker du då en egen slags orden? I så fall skulle inte denna krocka lite med solriddarna och forta dessas roll som LVs riddare?

Jag skulle garna se att Ljusa Handen inte har egna styrkor av något slag men de har ratten att "ta over" (hittar inte ratt svenskt ord... "claim" ungefar på engelska) andras styrkor når de anser de behovlig, vare sig det ar solriddare, en barons hushållsriddare, ett kompani stadsvakter eller byns "starka karar". Med dockument markta med pûr-kerîgass och exarks sigill tar de med tveklos sjalvrattrådighet over de medel de anser sig behova for att tjana sitt och Larans mål. Detta skulle inte galla endast militara styrkor utan aven enkla saker som kost och logi, fornodenheter till eventuella uppdrag, hastar och skeppsfardsel. Och ALLA lyder, for att inte gora det vore att bryta mot exarken i Ekeborg.
Ett sådant satt skulle garanterat ge uppslag for konflikter, politiskt trassel och aventyr. :)
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Inlägg av anders »

Mäster birke, du har rätt. Det är ju både mer spännande och dynamiskt om Ljusa Handen har makt att lägga beslag på andras resurser... Skrämmande. :shock: Ska skriva om det i wikin.

EDIT: Lyder nu så här: "År 314 e.O. instiftade exarken Zegedorn III en kyrklig organisation under namnet ''Ljusa Handen'', med syfte att hålla ett vakande öga på kyrkans ämbetsmän, och de läror som förkunnades inom kyrkan domäner. Ljusa Handen leds av pûr-kerîgassen och har i princip helt fria händer i sitt ämbetsutövande vilket gör den till en både fruktad och respekterad organisation. Det är organisationens ansvar att se till att samtliga av kyrkans ämbetsmän undervisar i överensstämmelse med exarkens tolkning av den rena Läran. Ljusa Handen har ingen egen militärstyrka, men som tots-kerîgass har dock Ljusa Handes ledare tillgång till både pergonitergardet och (i viss mån) solriddarorden, något som den nuvarande pûr-kerîgassen utnyttjat till sin fördel. Ljusa Handen har också rätt att begära andras styrkor att ställa sig till förfogande när det behövs. Detta gäller inte bara solriddare, utan också en barons privata riddare, ett kompani stadsvakter, handelskepp eller helt enkelt byns "starka karlar". Ljusa Handen har också rätt att inom den aidniska kyrkans domäner kräva kost och logi, hästar, eller förnödenheter för sina långa resor och uppdrag. Få är de som vågar neka Ljusa Handens utsända något när de kommer bärndes på dokument med pûr-kerîgassens sigill. Att neka Ljusa Handen något vore att häda inför exarken, vilket kan leda både till bannlysning och rening i eld."

Vad gäller riddarordnar är det nog många som har blandade syften - både världsliga och andliga. Vidare är nog många "världsliga" ordnar Etinstrogna, har egna kapell osv. Tror det är bättre att använda följande definition: Alla ordnar som är organisatoriskt kopplade till kyrkan räknas som andliga ordnar. De som inte har några konkreta kopplingar till kyrkan ses som världsliga.

Sedan en fråga till: Vad vet vi om Helige Raal? Vem var han? Vad gjorde han? Varför är dennes klippa så helig?
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Inlägg av anders »

Pilgrimsfärder
Att företa sig pilgrimsfärder är något som varje rättroende försöker göra åtminstone en gång i livet. Det anses att man förbättrar sina chanser på ett bättre nästa liv om man beger sig på pilgrimsfärd, och på så vis bevisar sin hängivenhet till Etin och hans profet. S:t Dericus sade: “Varje steg en pilgrim tar mot en helig plats är ett steg närmre víllornea”. Det händer också att man av sin andliga överhet föreskrivs att dra ut på pilgrimsfärd som botgöring för något särskilt svårt budbrott. Det finns hundratals pilgrimsmål runtom Ereb med omnejd, men de tre största pilgrimsfärderna är Caddoleden, Via Aidne och Efarofärden.

Caddoleden
Caddoleden ses som den absolut heligaste, då den följer i den gudomlige Odos fotspår. Vandringen begynner utanför Arnos stadsmur, där en vacker ociott uppförts på den plats där Odo ska ha födds. Man besöker sedan berömda platser där Etin utförde underverk genom sin tjänare Odo, där den store profeten höll berömda förkunnelser. Man vandrar till Odos Udde där profeten mottog sitt kall från Etin. Den svåraste delen är vandringen upp i Appobergen, vilken kräver viss klättring. Här hjälper ofta de yngre pilgrimerna de äldre. Allt som allt tar vandringen ungefär två månader att genomföra - och den avslutas vid exarkens platstados i Arno där man deltar i en lång böneceremoni och prostrerar sig inför den Gyllene Bokens originalskrifter, och tillber invid Odos lärjungars gravar.
Aidniska troende har full tillåtelse att delta i pilgrimsvandringen på Caddo, något som de senaste årtionden blivit alltmer populärt. De pilgrimmer som kan dalkiska får däremot öva sitt tålamod, då dalkerna ofta viskar smädesord bakom ryggen på de “fastländska kättarna”. Det händer att bråk utbryter mellan dalkiska och aidniska pilgrimer, men det slutar sällan alltför blodigt. I de flesta tadoser och ociotter längs Caddoleden finns tempelvakter och justinerriddare som är redo att snabbt avsluta slagsmål om de skulle uppstå.

Via Aidne

Efarofärden


Som ni ser behöver jag lite hjälp här... birke och Regil, om jag minns rätt har ni pratat en del om Via Aidne. Är det något ni kan sätta på pränt? Och hur mycket vet vi om Efarofärden - förutom att den inkluderar Raals Klippa (se inlägget ovan)? Öppen för förslag från samtliga forumister! :)
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9021
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Kul att du gillade min ide angående Ljusa Handen, nu vill inte jag heller bo i Aidne! :)

Via Aidne tror jag ar Regils skapelse så han lamnas bast ordet.

Efarofarden måste jag fundera lite over men om ni tittar i vad jag skrev om S:t Willems Ordens fasten så tar kanske (åtminstonde numera) sin borjan på on Tabris utanfor Efaros nordvastra kust? Helige Raal Klippa har diskuterats någonstans, mojligtvis i trådarna for Krun, Efaro och/eller Soluna...
Skriv svar