Sida 16 av 83

Postat: 2009-05-11 18:52
av DrHus
birkebeineren skrev:Sätter du ihop detta material nu DrHus eller sitter du på gammalt material? Oavsett, mycket imponerande!
Ser fram emot fördjupningar kring sjökrig och hur kaparverksamheten går till! :wink:

Tror snart det mesta som skrivits om Felicien i olika trådar är hittat, möjligens med undantaget kimzônska kalendern? Om Spindelns sällskap är inget annat sagt än Sinkadusäventyret men att låta det sortera som en oktett under Riksrådet låter bra.

Angående bruk av vapen så har det föreslagits att felicierna är mycket skiickliga innom duelleringskonsten, vad sägs om det?
Det mesta materialet fanns redan i anteckningsform (och i huvudknoppen!) och jag har mest fyllt ut och anpassat så att det ska synka med de ni redan har skrivit här på forumet.

Kimzonska kalendern ska jag definitivt ta med - som en sorts äldre rituell kalender. Sedan tänker jag mig att Felicien som det står i EA-boxen använder sig av den Arcivalska kalendern fast med några modifikationer. De räkner inte efter Odo utan efter sin ankomst till Felicien (27fO) och har förstås egna namn på månader eller veckodagar - de klassisk arcivalska namnen är ju väldigt Lysande Vägen.

Dueller, med svärd och till fots (eller varför inte till båts? sekundanten ror och kombattanterna står i fören och fäktas!?), tycker jag passar väl, fast jag hade tänkt att felicierna ska vara relativt opåverkade av den aidniska ridderliga höviskheten så lansar, hästar och svimmande damer som ger sin färger till den ädlaste riddaren tänkte jag undvika! :)

Skepp är nästa kapitel - håller på att färdigställa nu!

Postat: 2009-05-11 19:02
av DrHus
Fraxinus skrev: Långsvärdet påbörjade utvecklingen mot den smäckra Rapieren (Värjan) med sina sirligt mönstrade bygelhandskydd. Urspungligen hade dock långsvärden ett vanligt korslagt hjalt.
ja, jag tänkte mig att det i grunden är ett långsvärd fast att en väldigt färsk nymodighet är att sätta en ringbygel på parerstången. Vi gillar samma sajter märker jag för jag tänkte på det här svärdet:
http://bjorn.foxtail.nu/h_alexandria.htm

Mycket mer avancerade hjalt än så tycker jag inte riktigt passar i Ereb - Miraz/Mahariolons svärd är lite för "modernt" egentligen.

Ett annat 1400- 1500-tals svärd jag är svag för men som jag av någon anledning tänker "Erebos! Caddo!" när jag ser är cinquedan.

Fraxinus skrev:Likande typ av sköld som Pamperna använder måhända?
Ah, jag kanske ska ändra så att felicierna kanske lånade hem sköldmodellen under kriget mellan Zorakin och Felicien?

Postat: 2009-05-11 21:19
av Fraxinus
DrHus skrev:
Fraxinus skrev: Långsvärdet påbörjade utvecklingen mot den smäckra Rapieren (Värjan) med sina sirligt mönstrade bygelhandskydd. Urspungligen hade dock långsvärden ett vanligt korslagt hjalt.
ja, jag tänkte mig att det i grunden är ett långsvärd fast att en väldigt färsk nymodighet är att sätta en ringbygel på parerstången. Vi gillar samma sajter märker jag för jag tänkte på det här svärdet:
http://bjorn.foxtail.nu/h_alexandria.htm

Mycket mer avancerade hjalt än så tycker jag inte riktigt passar i Ereb - Miraz/Mahariolons svärd är lite för "modernt" egentligen.

Ett annat 1400- 1500-tals svärd jag är svag för men som jag av någon anledning tänker "Erebos! Caddo!" när jag ser är cinquedan.

Fraxinus skrev:Likande typ av sköld som Pamperna använder måhända?
Ah, jag kanske ska ändra så att felicierna kanske lånade hem sköldmodellen under kriget mellan Zorakin och Felicien?
:D Just den svärdsmodellen är mycket känd just för att det anses vara en av de första varbygeln över pekfingret och en utveckling mot värjorna. Tidigare hade många svärdsfäktare likt förbaskat hållit pekfingret runt korset för att öka rörelseförmågan i fäktningen men den fäktstrategin hade resulterat i en rad amputationer när motståndarens svärdsegg slagit emot korsbeslaget...med fingret mitt i mellan. Varbygeln minskade risken något för en sådan olycka.

Jag tycker att Felicierna mycket väl kan ha lärt sig denna sköldtyp av Efarierna. Det finns flera folkslag som gjort sköldar av härdat läder.

Postat: 2009-05-11 21:33
av birkebeineren
DrHus skrev:Kimzonska kalendern ska jag definitivt ta med - som en sorts äldre rituell kalender. Sedan tänker jag mig att Felicien som det står i EA-boxen använder sig av den Arcivalska kalendern fast med några modifikationer. De räkner inte efter Odo utan efter sin ankomst till Felicien (27fO) och har förstås egna namn på månader eller veckodagar - de klassisk arcivalska namnen är ju väldigt Lysande Vägen.
En lösning som skulle passa med annat skrivet är att felicierna räknar åren på två olika sätt, efter sin ankomst till Kopparhavet vilket ger 637 eA (efter Ankomsten?) och enligt den allmänt använda Arcivaliska Tideräkningen vilket ger 610 eO. Den förra använder en kalender som delar upp dagar och månader efter ett system nära förknippat med den gamla kimzônska kulturen från Garumnos, medans den senare har följt med feliciernas anammande av jorisk tradition (mandelmunkar och tolaner) och likt den Nyjoriska kalendern valt att räkna åren efter exark Arcivals system då det är praktisk användbart. Kimzônska namn på månader även i dagligt tal vore dock stämningsfullt! :)

DrHus skrev:Dueller, med svärd och till fots (eller varför inte till båts? sekundanten ror och kombattanterna står i fören och fäktas!?), tycker jag passar väl, fast jag hade tänkt att felicierna ska vara relativt opåverkade av den aidniska ridderliga höviskheten så lansar, hästar och svimmande damer som ger sin färger till den ädlaste riddaren tänkte jag undvika!
Båtdueller låter interessant. Duelleringskonst behöver inte nödvändigtvis vara i aidnisk riddarstil utan mera sentida europeisk värja och pistol i grynningen. Lite britisk över felicierna i mitt huvud, dueller, kolonier, sjökrig gammal adel osv

Postat: 2009-05-12 18:43
av DrHus
birkebeineren skrev: En lösning som skulle passa med annat skrivet är att felicierna räknar åren på två olika sätt, efter sin ankomst till Kopparhavet vilket ger 637 eA (efter Ankomsten?) och enligt den allmänt använda Arcivaliska Tideräkningen vilket ger 610 eO. Den förra använder en kalender som delar upp dagar och månader efter ett system nära förknippat med den gamla kimzônska kulturen från Garumnos, medans den senare har följt med feliciernas anammande av jorisk tradition (mandelmunkar och tolaner) och likt den Nyjoriska kalendern valt att räkna åren efter exark Arcivals system då det är praktisk användbart. Kimzônska namn på månader även i dagligt tal vore dock stämningsfullt! :)
Fast den kimzonska kalendern torde ha en mycket tidigare utgångspunkt än ankomsten till Kopparhavet - en sådan måste ju ha varit i bruk långt tidigare då kimzonerna levde på Garumos.

Att dela in året i tolv månader à 30 dagar och till det lägger till en extra femdagarsvecka ser jag som grunden i det Arcivalska systemet och den metod felicierna anammat. Väldigt praktiskt att gudarna i Ereb gjort året exakt 365 dygn och inte 365 och en fjärdedel (och ytterligare en liten del)...:wink:

Att felicierna däremot skulle utgå från Odos födelse ser jag inte som särskilt realistiskt - varför skulle de göra det? Odos namn väger inte alltför tungt i Felicien. Om de i korrespondens med Lysande Vägentroende skulle behöva dubbeldatera så är det enkelt nog att räkna fram eO-datumet då ankomstdagen till Ereb enkelt går att uttrycka arcivalskt men "bakdaterat".

Postat: 2009-05-12 18:47
av DrHus
Författarens utgångspunkter vad gäller skepp:
Jag tänkte redovisa mina utgångspunkter eftersom jag tycker Äventyrsspels mest maritimt fokuserade produkt, Kopparhavets kapare (Kk), också var ett magnifikt utslag av "lapptäcks-Ereb" i meningen att skeppstyperna i den sträckte sig från antika galärer byggda bord först med mortise and tenon till 1500- och 1600-talsskepp. Flera av skeppstyperna var också av sådana modeller (extremt höga kastell) att den enda logik som leder till dem är den som fanns på Tellus: kanonen. Det här alltså ett försök att fokusera skeppstyperna till skepp som faktiskt förekommer inom ungefär samma tidsperiod (ca 1250-1450) dvs. hög- och senmedletid, inte renässans eller barock. Egentligen skulle jag önska en ännu tajtare sammanhållen period - precis som Fraxinus önskar för vapen och rustningar.

Detta innebär att vissa i Kopparhavets kapare ingående skeppstyper faller bort helt:
galeonen, den "lätta galären" (eg. en trirem), och galeassen. Om folk vill spela med gråalven och goldinen så är det OK för mig men jag kommer att förbigå dem med tystnad...

Karacken finns kvar men i den tidiga form den hade unde tidigt 1400-tal: inga kastell med massivt antal däck och ingen fullständig full rigg (dvs. tre master, två råsegel, ett latinsegel). Utan mera "blygsamma" kastell och latinmesan, stormastsråsegel och en blinda. Det är ändå den mest mångsidiga riggning som finns i Ereb och skeppstypen representerar "the cutting edge" och torde ha utvecklats under sent 500-tal eO. Som en klinkbyggd variant av karacken finns holken men denna har ofta bara en stor mast med råsegel.

Karavellen finns kvar i des tidiga form: ett lätt (ca 50 ton) tvåmastat skepp med latinsegel. Ett fantastiskt skepp för kustfart, men ändå mycket sjövdugligt - ett mycket manövrerbart skepp för upptäcktsfärder i okända vatten och ett uselt skepp för storhandel på etablerade rutter med kända dominernade vindriktningar.

Både karacken och karavellen föreslår jag har utvecklats antingen i Trakorien, Klomellien eller kanske i norra Kardien - något område där jordisk-nargurisk rårigg och klink möter kopparhavskravell och latinsegel. Koggen torde komma från ungefär samma område då dess skrov är byggd i kravell (typiskt de tre första borden som bildare den flata botten) och klink.

Galeassen såsom avbildad i Kk med dess kastell för kanoner går bort och ersätts med dess föregångare, den hög- och senmedeltida handelsgalären eller stora galären. Syftet med skeppstyperna är dock desamma: att kombinera roddskeppets egenskaper med segelskepper. För övrigt något som galleassen misslyckades fatalt med (den var långsam och klumpig under rodd och under segel) men handelsgalären var faktiskt en framgångsrik handelsskeppstyp under en lång period - det var med sådana skepp som t.ex. venetianerna för första gången seglade ut i Atlanten och upp till Southampton, Brügge och London. I krigstid användes dessa skepp i krigsflottorna.

Galärerna nyanseras och omfattar dromoner (en skeppstyp på väg ut och den enda galären med roddarbänkar på två plan), tunga galärer, lätta galärer samt de små galärer (galliot, brigantin, fusta) som är chebeckens föregångare.

Småbåtarna är inspirerade av grekisk-turkiska och maltesiska fiskebåtar och karakoren av segelkanoter med utriggare från Marshallöarna. Den sista är det mest exotiska inslaget i linje med EA-boxens omnämnande av efariska katamaraner och trimaraner.

Namnen är ibland tagna rakt av från Tellusspråk och ibland lätt modifierade för att kännas erebiska/felciska: många namn som slutar med -on eller -os. Genomgående har jag också kallat llatinsegel för kimzonsegel. Något som antingen kan stå för deras ursprung eller för kimzonerna chauvinism.

Till sist: jag lämnare drakskepp, långskepp, lodjor och knarrar därhän då de mera hör hemma i de Narguriska kuststaterna och inte ofta kommer i kontakt med felicier som dessutom inte bygger klink.

Postat: 2009-05-12 18:59
av DrHus
Skepp och navigation
Felicierna är arvtagare till såväl den kimzonska sjöfaratraditionen (i sig påverkad av Yndar) och den joriska då södra Tolan redan under kejsartiden var ett land med blicken mot havet. Genom sina koloniala företag har felicierna också påverkats av efariska och niferländska sjöfarartraditioner. Galärbyggen är felicernas paradgren men de bygger också rena segelfartyg och förstås en uppsjö av mindre båtar.

Galärer
Inget folk i Kopparhavet bygger bättre galärer än felicierna och ej heller snabbare. Feliciska galärer byggs spant först i ett fåtal snarlika modeller där allt timmer redan vid tillsågningen märks ut var de ska placeras i konstruktionen. Detta tillåter snabb konstruktion och även möjligheten att bryta ner en galär i sina delar, flytta dem och sätta samman dem igen. I cederträdet har felicierna ett superbt galärvirke, men cederträdet är ovanligt och dyrt och används enbart i de kungliga galärerna.

Galärerna kommer i flera modeller:

Dromonen är den tyngsta stridsgalären och den enda med roddarna placerade i flera (två) nivåer med två roddare vid varje åra. Antalet roddare på dromonen är sammanlagt 240. Skeppt är tungt nog att besättningen inför strid kan resa torn i trä i fören, midskepps och mot aktern och där placera armbortskyttar och arcuballister. Inför strid fälls de två till tre stora kimzonersegel (=latinsegel) som skeppet är utrustat med. Rammen i fören är skodd i stål och används myter till trots inte för att sänka faryg utan för att krossa motståndarens åror samt som en sorts änterbrygga. Förskeppet är stort nog att vid belägringar där montera katapulter eller t.om. belägringstorn.


Dromonens svaghet är att roddarkonfigurationen samt mängden roddare tillåter mycket litet utrymme för förnödenheter och den har därmed kort räckvidd. Detta innebär att den sin styrka till trots är på väg ut som tung enhet i den feliciska flottan då denna förbereds för kampanjer längre från sin hemmabaser än tidigare (läs: Erebos och Caddo). I stället används taridoner som tyngre enheter med stort antal marinsoldater. Dromonen är ett vanligt skepp i bl.a. Caddo och Trakoriens flottor.

Dromon:
http://ledidemi.ifrance.com/cariboost_f ... omongd.gif
http://2.bp.blogspot.com/_KezhQ6waZT0/S ... dfrttg.jpg
http://www.areamilitar.net/DIRECTORIO/I ... on_600.jpg
http://www.hellenica.de/Griechenland/By ... romon1.jpg
http://www.modelshipmaster.com/products ... dromon.htm


Celandion, den tunga galären, är en galär med åror enbart i en nivå med tre roddare per roddarbänk och ca 25 nedställda roddarbänkar roddarbänkar per sida. En bänk på vardera sidan används för matlagning och under däck finns visst utrymme för förnödenheter, vilket ger ett typiskt totalt roddarantal på 144 man. Celandion har således bättre räckvidd och uthållighet än dromonen men är inte stabil och bred nog för större torn eller tyngre belägringsmaskine. Dromonen och celandion är lika snabba under rodd, men celandion är mera manövrerbar.

Celandion:
http://syropoulos.co.uk/images/ships2.jpg
http://www.modelshipmaster.com/products ... netian.htm

Saettion, den lätta galären, är en lätt och extremt smal galär byggd för maximal hastighet. De trettio roddarbänkarna har vardera två roddare, 120 roddare, och skeppet har oftats bara ett fåtal marinsoldater ombord. Denna skeppstyp är mycket snabb, speciellt över längre sträckor, och används i sjöslag på flankerna, som rörlig reserv och som depeche- och spaningsfartyg. Deras svaghet är att de är de minst sjövärdiga av galärtyperna (inga av dem är tåliga för hög sjö, saettion minst av alla).

Saettion:
http://www.arts.cornell.edu/dendro/2000news/kadirga.jpg

Halvgalären, Brigandon, har 20 roddarbänkar med två roddare vardera och används som patrullfartyg och som eskort till segelfartyg. Den är den långsammaste av galärtyperna under åror, men den bästa seglaren. Brigandonen används också av feliciska sjörormsjägare - ett riskfyllt feliciskt mandomsprov. Att tjäna en sommar på en sjöormsjägare anses vara en viktig mandomsrit för unga kimzoner. I Krun och Morelvidyn kallas denna skeppstyp Xebec/Chebeck.

Brigandon:
http://www.antichisaporiestensi.it/pinco.gif
http://www.modelshipmaster.com/products ... Chebec.htm

Ett mellanting mellan segelfartyg och galär är Taridonen som är den lastdrygaste och sjödugligaste av galärtyperna. De har samma roddarbänkskonfiguration som celandion, men kan klämma in en fjärde roddare vid behov. De är utrustade med tre stora kimzonersegel och använder årorna framförallt vid stiltje, då de ska runda farliga uddar eller gå in i hamn. Roddarna kan vid behov beväpnas och fungerar framförallt som inbyggda vakter (få piratskepp kan borda ett fartyg med 200+ beväpnade män på försvararsidan). Felicierna använder dessa galärer framförallt vid värdefull last t.ex. i Ormsjötraden eller vid mycket långa seglatser, som till Tricilve. Lastdrygheten uppgår till ca 150-200 ton. Taridonen kallas i Trakorien för Galbalon och annorstädes Galeass.

Taridon:
http://g-ec2.images-amazon.com/images/G ... rco_4b.jpg
http://www.bigscalemodels.com/ships/ler ... alley5.jpg
http://warandgame.files.wordpress.com/2 ... la1500.jpg
http://www.wackyland.com/pages/boat/17% ... Galley.jpg


Segelfartyg
Det typiska feliciska större handelsfartyget kallas Gaulos och är ett runt lastdrygt skepp med hög akter och för, oftast med kastell. Längd till bredd proportionen är ungefär 1:3. Skeppet bär 1-3 stora kimzonersegel på varsin mast och kan variera stort i storlek och lastdryghet. De små lastar ca 100 ton och de allra största flerdäckade bjässarna 600-800 ton. De sistnämnda används som trupptransporter i marinkåren och även i de konvojer som varje vår seglar från Felicien med sikte mot Torilia, Mercana, Moril Dilaz, och Tricilve. I Trakorien kallas denna skeppstyp Kavarell.

Gaulos:
http://library.thinkquest.org/06aug/003 ... RTHGO1.jpg
http://2.bp.blogspot.com/_KezhQ6waZT0/S ... ggdfrg.jpg
http://1.bp.blogspot.com/_KezhQ6waZT0/S ... sdeert.jpg
http://www.dkimages.com/discover/DKIMAG ... Cog-2.html

En skeppstyp som börjat användas av felicierna i begränsad utsträckning är cochonen. Denna skepptsyp kallas kogg eller cocha bland de länder där den första började användas och är populär: Klomellien, Kardien, Zorakin, Caddo och Erebos. Det feliciska ordet har som en händelse betydelsen "gris", vilket väl beskriver feliciernas känslor för den. I Erebos och Caddo används den flitigt då den är billig att bygga, lastdryg och och kräver liten besättning, vilket sammantaget innebär kostnadseffektiv frakt. Mer kostnadseffektiv än t.ex. den feliciska gaulosen som kräver stor besättning för att hantera kimzonersegelns långa rår. Den är dock svårmanövrerad och en dålig kryssare. De flesta koggar i Felicien är sålda av kapare som tagit dem som byte i Enios sund eller utanför Berendiens västkust. Koggen är byggd med flat botten och kan vila på botten vid ebb i det starkt tidvatteninfluerade Västerhavet. I krigstid kan de relativt små kastell som koggen har byggas ut och förstärkas och då fungera som goda plattformar för bågskyttar och armborstkyttar.

Kogg:
http://2.bp.blogspot.com/_KezhQ6waZT0/S ... models.jpg
http://www.modelshipmaster.com/products ... %20cog.JPG
http://warandgame.files.wordpress.com/2 ... ghasdf.jpg
http://www.yorkshirehistory.com/RAVENSE ... APOLE2.jpg

En annan skeppstyp från västra Kopparhavet och sydvästra Västerhavet är karacken, ibland också kallad holk (i sin klinkbyggda form). Denna är en ny skeppstyp och dess mera rundade former gör den än lastdrygare och den är inte heller lika flatbottnad som koggen vilket gör den till en bättre seglare. Karacken har alltid en rårigad stormast. Ofta utrustas den med ett kimzonersegel på en mesanmast och har ofta en liten blinda som kallas artemon. Den blandade riggen förstärker ytterligare dess goda segelegenskaper och karacken är definitivt en skeppstyp som är på väg in. I krigstid utrustades den dock ofta med höga för- och aktekastell vilka påverkar seglingsegenskaperna negativt. Karacken är i Felicien, liksom koggen, oftast kaparbyte.

Holk eller karack:
http://www.stradbrokeislandgalleon.com/ship_cog.jpg
http://www.royalnavyhistory.co.uk/c1_carrack.jpg
http://www.icomos-ciic.org/CIIC/nao.jpg

Kogg och karack, jämförelse:
http://www.stradbrokeislandgalleon.com/ ... arrack.jpg

En scen från det kommande Feliciska Piratkriget som visar uppankrade karacker:
http://img370.imageshack.us/img370/401/ ... tleyk8.jpg

Karabosen är det vanligaste mindre lastfartyget och har en mast, ibland två master, med kimzonersegel och lastar ca 40-80 ton. De fungerar förutom som handelsfartyg också som "moderskepp" till fiskebåtar på längre fiskeexpeditioner, t.ex. sydpelenosernas fiske längs Tigranes kust eller gerdikkfiskarnas längs Hynsloges kust. Dessa skepp är smäckrare än gaulosen, ca 1:4. I västra Kopparhavet byggs en speciell tvåmastad variant av karabosen som kallas karavell.

Karabos:
http://www.axelnelson.com/antik/yassiada.jpg
http://nautarch.tamu.edu/WilderLab/images/modeling3.jpg
http://ina.tamu.edu/images/Yassiada7/Sh ... a7-607.JPG


Båtar
Mindre skepp och båtar finns det en uppsjö av - vanligen varianter av den typ kimzoner kallar Dgaisos. Dessa är relativt smäckra (längd-breddproportion 1:4-5) och har ett eller två kimzonersegel, men kan även ros med bunkåror kortare sträckor. De är vanliga som fiskebåtar och för lokala kusttransporter. Större galärer har en eller flera dgaiasoner ombord.

Dgaisos:
http://www.mercatorproject.eu/on-line-a ... 20Boat.jpg

En specialiserad båttyp är Manalonen som från början är en fiskebåt avsedd för rodd och trålfiske. Då de är snabba oavsett vindriktning används också rikt dekorerade manaloner som lust- och passagerarfaryg i Feliciens större städer.

Manalon:
http://www.modelgemi.com/resim2.html
http://www.modelgemi.com/resim3.html

Lustmanalon:
http://farm4.static.flickr.com/3574/331 ... 466121.jpg

Den vanligaste flodbåten i Felicien och på Ytzalifloden som mynnar vid Caraidon kallas Gaiassos. Dessa är egentligen långa, lastdryga och grundgående pråmar med ett eller två kimzonersegel. Motströms dras de ofta av oxar, mulor eller slavar.

Till sist bör nämnas att felicierna från efarerna har anammat stora segelkanoter av katamarantyp. Dessa är speciellt vanliga i Derk, övriga södra Pelenos och i de efariska kolonierna. Segelkanoterna kallas Karakoros av felicierna och de används framförallt som patrull- och kaparfartyg eftersom den är mycket snabb under segel. Karakoroser paddlas och är också utrustade med ett segel.

Karakoros:
http://www.multihull.de/proa/history/Ma ... walap2.jpg

Skeppsutsmyckningar
Även den fattigaste fiskare i Felicien sätter stolthet i sin båts kvalitet och även dess dekoration. De flest skepp och båtar i Felicien bemålas, åtminstonde den övre bordläggningen och alla förses med ögon. Det kan vara ögon målade direkt på bordläggningen eller de ögon som sitter på skulpterade, bemålade och förgyllda galjonsfigurer. När det gäller skulptur så är det oftast skeppets akter som är mest utsmyckat och figurerna och växtornamentiken hämtas från felicisk mytologi och heraldik. Det är också vanligt med upphängda sköldar på relingssidor och kastell samt vapenförsedda segel och rikt färgade flaggspel. En speciell form av dekoration är de rikti dekorerade skeppslyktorna som pryder galärernas akterspeglar och som nattetid används för att hålla avstånd mellan skepp och för enklare ljussignalering.

Marinkårens skepp är alla försedda med en akterskulpturer i vilken Feliciens riksvapen står i centrum flankerat av Kalameikos och Elissa. Havskårens skepp bär på motsvarande plats stammens vapensköld med riksvapnet som hjärtsköld.

Exempel den rika dekoration flaggskepp kan ha:
http://www.alfredo.adreamtraveler.net/i ... ictureText
http://www.alfredo.adreamtraveler.net/i ... ictureText
http://www.alfredo.adreamtraveler.net/i ... ictureText
http://en.wikipedia.org/wiki/File:La_R% ... g_0266.jpg

Felicisk flottorganisation
Ett skepp styrs av en Kapten (kimzon "Seren"). Normalt består dock den typiska feliciska minsta patrullen av tre skepp under befäl av en Kommendör. Tre sådana patruller, kallad en eskader, står under befäl av en Kommendörkapten. Eskadrar grupperas i flotillor om 27 skepp vilka står under befäl av en Generalkapten (som också kommenderar en myriado). Dessa kan i sin grupperas i flottor om upp till 81 skepp under ledning av en Generalamiral. Till slut kan flera flottor formeras till armador om bestående av två till sex flottor under befäl av monarken själv eller en av honom utsedd Storamiral.

3 skepp - Kommendörkapten (kimzon "Rasan")
9 skepp - Kommendör (kimzon "Sa´al")
27 skepp - Generalkapten (kimzon "Aluf")
81 skepp - Generalamiral (kimzon "Ravaluf"
81+ - Storamiral (Kimzon "Tartan"), en kunglig prins eller monarken själv

Varje kimzonsk myriados har en grupp om 27 stridsskepp till sitt förfogande. I fredstid är de flesta uppdragna i skeppshus och taridonerna är uthyrda till köpmannakonsortier. Flera brigandoner och karakorer är numera uthyrda till kaparkaptener.

En typisk myriadosflotta kan bestå av följande skeppstyper:
Tre dromos och
Tre taridos alt.
Sex taridos
Nio celandios
Sex saettios
Tre brigandos och
Tre karakoros alt.
Sex brigandonos


Navigation
Felicierna är skickliga navigatörer och navigerar framförallt med sinna sinnen: stjärnornas höjd och gång över himlen, molnens form, och vindens doft. De tar dock även hjälp av verktyg som lod, Karmosstaven (=Jakobsstav), astrolabier, kompass samt astronomiska tabeller, portolaner och seglingsbeskrviningar. När kimzonerna anlände till Kopparhavet var de de främsta av navigatörer, men numera är dalker och trakorier skickligare speciellt på kartering och instrumentnavigering.


Hamnar
Felicierna är goda hamnbyggare. Två specialiteter är befästa slutna hamnar, vilka kallas Cothon, och skeppshus i vilka galärer kan dras upp för vinter- eller reservförvaring, s.k. Drassanor.

Galär i en drassano:
http://www.alfredo.adreamtraveler.net/i ... ictureText

Skeppsvarv
Skeppsvarv kallas på feliciska för neorion. De kungliga skeppsvarven i Tyros, Darition och Caraidon är speciellt kända och kapabla att producera galärer i rask takt. De kungliga neoriorna är kombinerade med cothoner och bildar tillsammans dedikerade befästa militära hamnar med tillhörande varv.

Av stammarnas neorior är de i Sidon, Assabanik och Ehram de mest renommerade, men det finns skeppsvarav i varje kimzonskt stamsäte samt i flera mindre städer. I Derk byggs de snabba karakoroserna.



De feliciska kaparna

Felicien har sedan 603 eO gett ut kaparbrev. Först gavs de ut i hemlighet, men ganska snart stod det klart att Felicien stod bakom de nya pirater som jagade byte i Enios sund, Echatiska havet, Vägen ut (när RhabdoRhinn blåser), i vattnen utanför Stabul och längs Berendiens västkust. Det har också hänt att de gjort strandhugg i Berendien, Jorpagna och på Targero. Skeppen de snappar upp är framförallt erebosiska fast flera dalkiska och några berendiska skepp faller också offer. De feliciska kaparna omfattar 610eO ungefär 20-25 skepp. Till skillnad från de nästan helt kimzonska Marinkåren och Havskåren är kaparna långt mera heterogena. Felicierna är i majoritet förstås, men såväl kimzoner, tolaner som geroner finns representerade bland dem. Enstaka montagoraner, kruner, efarer, krilloaner och hynsolger återfinns också i kaparbesättningarna. Utrustning och beväpning varierar kraftigt men genrellt sett är kaparna utrustade för rörlighet snarare än tyngd. Några enstaka vindvävare och vågtämjare finns också bland kaparna.

Det kungliga skeppsrådet har gett tillstånd att skrov från havskårsreserven får, mot en avgift och med Furstens skeppsråds godkännande, hyras ut till kapare. Kaparna står sedan själva för riggen, skeppsutrustningen och förstås bemanningen. De har ofta stöd i detta av investerande köpmän. Skeppstyperna kaparna använder varierar beroende på var i Felicien de kommer från: kapare från Koalint, Österbukten eller Gerdikk föredrar brigandoner, medan de från södra Pelenos och de efariska kolonierna föredrar karakoroserna. Gemensamt är att bägge skeppstyperna är lätta och ett typiskt kaparskepp har en besättning om ca. 40-80 man. Ofta seglar kaparna i grupper om ett till tre skepp, men ibland bildas större band i försök att samordnat attackera konvojer.

Alla besättningsmän på kaparskeppen är fria män och kvinnor och den vanliga organisationsmodellen är ett andelssystem där intäkterna delas i viktade andelar där viktningen baseras på rang och roll ombord. En fast andel av alla intäkter går till kungen och kapare får enbart sälja sitt gods i Darition. I denna marinbas med dess höga säkerhet och starka befästningar kan skepp och byte säljas diskret och kaparna själva hållas under uppsikt av starka marinkårsförband.

Den oktett i Riksrådet som administrerar kaparpolitiken försöker att undvika att redan etablerade piratkaptener ges kaparbrev då dessa antas vara svårkontrollerade. Trots det har det tidvis varit problem med att kaparna ger sig på skepp från nationer som egentligen inte ingår som lagligt byte enligt kaparbreven. Detta problem förvärrades av att ereboserna ibland seglar under falsk flagg i sina försök att undvika attacker och att när kaparna uppdagade detta så började de använda det som en ursäkt för att kapa fartyg oavsett flagg.


Rödmarkerat /Admin.

Postat: 2009-05-12 20:30
av Fraxinus
Jag är mållös. LYSANDE!!!!
:D :D

Postat: 2009-05-12 21:01
av birkebeineren
DrHus skrev:Fast den kimzonska kalendern torde ha en mycket tidigare utgångspunkt än ankomsten till Kopparhavet - en sådan måste ju ha varit i bruk långt tidigare då kimzonerna levde på Garumos.
Har i utvecklandet av tidsmätningen på Altor gjort ett skilje mellan kalender och tideräkning, kalendern är indelningen i dygn, månader, veckor och cykler medans tideräkningen är hållpunkten att datera historien före och efter. Feliciernas kalender tycker jag absolut skall härstamma från Garumnostiden men de kan ha ändrat sin tideräkning när de ankom Kopparhavet.
DrHus skrev:Att dela in året i tolv månader à 30 dagar och till det lägger till en extra femdagarsvecka ser jag som grunden i det Arcivalska systemet och den metod felicierna anammat. Väldigt praktiskt att gudarna i Ereb gjort året exakt 365 dygn och inte 365 och en fjärdedel (och ytterligare en liten del)...:wink:
Altors gudar var faktisk ännu mera praktiska och gjorde året till 360 dygn långt, tyvärr kom det tidigt grus i maskineriet och tiden stämmer numera bara på ett ungefär överens med året (något som golwyndierna tidigt upptäckte, se länk: http://www.erebaltor.se/wiki/Golwyndisk ... C3%A4kning ). Exarkens kalendersystem som ligger till grund för Arcivaliska tideräkningen är förovrigt ändrat till att ha tolv månader a 29 dygn + 12 såkallade festdagar, både Aidniska kalendern och Caddiska kalendern utgår från detta även (också "piratkalendern" i någon underlig förvanskad form).
DrHus skrev:Att felicierna däremot skulle utgå från Odos födelse ser jag inte som särskilt realistiskt - varför skulle de göra det? Odos namn väger inte alltför tungt i Felicien. Om de i korrespondens med Lysande Vägentroende skulle behöva dubbeldatera så är det enkelt nog att räkna fram eO-datumet då ankomstdagen till Ereb enkelt går att uttrycka arcivalskt men "bakdaterat".
Tänkte kanske att felicierna använde fO/eO (likt kanske tolanerna?) när de talade det östjoriska språket feliciska och sin egna tideräkning när de talade kimzônska. Men vi kan låta dem "bakdatera" vid de tillfällen de eventuellt känner behov av att tillmötesgå användare av Arcivaliska tideräkningen.

Om du vill kan jag försöka utveckla lite kring feliciernas kalendersystem, för dig och andra att sen tycka till om? :)

Postat: 2009-05-12 22:20
av birkebeineren
Fraxinus skrev:Jag är mållös. LYSANDE!!!!
:D :D
Kan bara istämma och lägga till två stora leenden! :D :D

Postat: 2009-05-13 14:47
av Grisodlar'n
Fantastiskt arbete! :D

Postat: 2009-05-13 17:12
av Fafnir
Sällar mig till hyllarskaran! :D :D Fullkomligt lysande. Jag ser en "Kopparhavets Kapare -revisited" framför mig ;)

Jag kommer med all säkerhet ödmjukt be om bistånd när ranernas skepp och förhållande till havet skall fastställas och nedplitas.

Stora delar från dessa inlägg skulle defenitivt kunna wikifieras även i en fristående skepps och sjökonsts sektion, för att underlätta sökningar om detsamma mer allmänt. :D

Postat: 2009-05-13 17:29
av Mikael
:shock: :D
WOW
Amiral Dr Hus
Förövrigt håller jag med Fafnir. :D

Postat: 2009-05-13 18:08
av DrHus
Tack för all positiv feedback! Skepp och båtar ligger nära mitt hjärta så det är verkligen extra kul att ni tycker om just detta "kapitlet". Researchen för det här inlägget har också varit extra roligt - gamle Björn Landströms "Skeppet" är en superkälla till bilder och skeppstyper.

Jag återkommer gärna vid eventuell diskussion om raners, orghingar, jordukaerlars, habuloners och cerevaliers skepp och båtar - folk med starkar maritima traditioner. Sedan har vi ju ankor: Varför seglar de långskepp trots att de flesta ankor är Kopparhavsbor? Kallar de sina långskepp för andrakar? Och är de byggda i 2/3-skala ur ett människorperpsektiv?

Postat: 2009-05-13 18:48
av DrHus
birkebeineren skrev: Har i utvecklandet av tidsmätningen på Altor gjort ett skilje mellan kalender och tideräkning, kalendern är indelningen i dygn, månader, veckor och cykler medans tideräkningen är hållpunkten att datera historien före och efter. Feliciernas kalender tycker jag absolut skall härstamma från Garumnostiden men de kan ha ändrat sin tideräkning när de ankom Kopparhavet.
Aha! Ja, det tycker jag låter mycket bra! Den kimzonska kalender borde ju mycket riktigt ha följt med från Garumos. Kanske snarlik margylernas, kamsunernas och furgiernas. Tideräkningsbörjan för den kanske kunde vara Yndars fall? Mycket historia gick förlorad i Garumos fall och kimzonernas och farkhonernas historia innan dess torde vara mer myt än historieskrivning, men man kan ana att de tidvis var ett margyliskt lydfolk precis som furgierna och såg Yndars fall som en lättnad och en lämplig nystart.

När de sedan ankom Kopparhavet så såg de det som början för ett nytt tidevarv och en ny tideräkningspunkt sattes (motsvarande 27f0).
birkebeineren skrev: Altors gudar var faktisk ännu mera praktiska och gjorde året till 360 dygn långt, tyvärr kom det tidigt grus i maskineriet och tiden stämmer numera bara på ett ungefär överens med året (något som golwyndierna tidigt upptäckte, se länk: http://www.erebaltor.se/wiki/Golwyndisk ... C3%A4kning ). Exarkens kalendersystem som ligger till grund för Arcivaliska tideräkningen är förovrigt ändrat till att ha tolv månader a 29 dygn + 12 såkallade festdagar, både Aidniska kalendern och Caddiska kalendern utgår från detta även (också "piratkalendern" i någon underlig förvanskad form).
Man kan nästan tro att de altoriska gudarna är lata Spelledare som inte vill bry sig om skottår och konvergerande sol- och måndcykler! :D

Jag har lyckats missa det fina tideräkningskapitlet i wikin. Det jag ser där om felicisk tideräkning och kalender passar mig alldeles utmärkt. Gillar vaktindelningen och klepsydran!!!
birkebeineren skrev: Tänkte kanske att felicierna använde fO/eO (likt kanske tolanerna?) när de talade det östjoriska språket feliciska och sin egna tideräkning när de talade kimzônska. Men vi kan låta dem "bakdatera" vid de tillfällen de eventuellt känner behov av att tillmötesgå användare av Arcivaliska tideräkningen. Om du vill kan jag försöka utveckla lite kring feliciernas kalendersystem, för dig och andra att sen tycka till om? :)


Gärna! Bättre att du som har koll på Altors kalendrar tar fram ett förslag. Det enda jag tänkt om den ursprungliga kimzonska kalendern är att den precis som det kimzonska språket mest används i mycket formella och högtidliga eller djupt religiösa sammanhang medans den "joriska" är den som alla i Felicien använder i sin vardag.

En av de grejer jag också har i mina anteckningar är att felicierna kanske delar in längre historiska perioder (ungefär ett sekel) i s.k. tidevarv och döper dem till något "maritimt" - den feliciska guvernören över Krilloan verkar ju i alla fall ha döpt Krilloans första period fram till att dermanerna 311 eO brände staden för "Havsrockans tidevarv". De efterföljande nästan hundra åren av krig med dermaner och berender kanske var "Vithajens tidevarv"?