Felicien

Samlingsplats för alla länder och platser
DrHus
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 133
Blev medlem: 2009-03-10 18:55
Ort: Stockholm

Inlägg av DrHus »

Vi får fortsätta att bringa ordning och systematik i den erebiska floran! Jag ska se över träden igen - hajade inte att cembratall fanns på riktigt. För att inte nämna Black locust! :lol:

Jag antar att vi vill att samma art av djur och växt får heta olika i olika områden och kultursfärer? Så Kardiens ängsek blir Feliciens holmek (för att den är lite ovanlig där och växer i små öliknande dungar) och i Hynsolge blir den kanske Fingaleken då den är så ståtlig och imposant.

Men kanske sitter det en ung lärling, låt oss kalla honom Karolu Linna, på ett Mandellycéum och drömmer om att ge alla djur och växter namn på kejserlig jori?

Korkek är ju vanlig i Portugal och Spanien men behöver ju inte vara aidnisk för det. Kanske sitter det stora kamptjurar och luktar på blommor under Jorpagnas korkekar? När de jorpagniska rovriddarna och kondottiärerna ibland tröttnar på att spetsa varandra på lans över någon teologisk dispyt är det tjurarnas tur. Dessa är dock inte alltför teologisk bevandrade.
DrHus
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 133
Blev medlem: 2009-03-10 18:55
Ort: Stockholm

Inlägg av DrHus »

Fraxinus skrev:
Ändrat: Apropå Karakal så har jag slängt in både den, puman och svartbjörnen som naturliga arter i Aidne. Liksom tvättbjörnen och den safirblå Zorakiska Parakiten. Enligt officiella källor ska det dessutom finnas alligatorer i träskmarkerna i västra Grindanu i Zorakin. :wink:
Oj! Jag har varit försiktig och försökt undvika amerikanska och nya världens arter (för mig har Melukha varit Amerika och Yndar Australien - men jag har altid varit svag för Altorsom ett fantasytellus) och karakal kändes så efarisk!

Annars har jag inget problem med att Ytzaliflodens slavslukande krokodiler ibland simmar ut på det bräcka östra Kopparhavet och på sommaren återfinns på södra Pelenos.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

DrHus skrev:.

Men kanske sitter det en ung lärling, låt oss kalla honom Karolu Linna, på ett Mandellycéum och drömmer om att ge alla djur och växter namn på kejserlig jori?

Korkek är ju vanlig i Portugal och Spanien men behöver ju inte vara aidnisk för det. Kanske sitter det stora kamptjurar och luktar på blommor under Jorpagnas korkekar? När de jorpagniska rovriddarna och kondottiärerna ibland tröttnar på att spetsa varandra på lans över någon teologisk dispyt är det tjurarnas tur. Dessa är dock inte alltför teologisk bevandrade.
Aidnisk ängsek (i Aidne)!

Och jag gillar tanken på Jorpagnisk ek med sin spektakulära bark. Kanske har man inte insett potentialen i denna eks bark ännu! En möjlighet att för en driftig samling RP att starta en affärsrörelse.

Och ja, det finns en "Linnè" men så ung är han inte :wink: Se länken!

http://www.erebaltor.se/wiki/Jerome_Monardes
Användarens profilbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 2248
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Fafnir »

Återfinns inte tom eken i den jorpagniska vapenskölden?

sorry för offtopic ;)
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
DrHus
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 133
Blev medlem: 2009-03-10 18:55
Ort: Stockholm

Inlägg av DrHus »

Fafnir skrev:Återfinns inte tom eken i den jorpagniska vapenskölden?

sorry för offtopic ;)
Definitvt on-topic! Och ja, det gör det ju. :D
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Den Jorpagniska (kork)eken fick mig att tänka på det faktum att Romarriket kände till och använde korken bland annat till att försluta kärl och isolera hus. Men denna kunskap glömdes bort fram till 1700-talet.

Kanske använde det Jorpagniska kejsardömet på samma sätt korken...en kunskap som glömts bort eft konfluxen.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Trevligt mäster Hus! :D

...och Fraxinus, dina skriverier bådar mycket gott för när jag tänker anlita dig och JM till att utforska floran i Nargurs djupa skogar ytterligare! :wink:
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Läste idag i Kopparhavets Kapare att Darition är en ung stad, tillkommen ca år 500 eO enbart för feliciska flottans syften. Uppförd på ett gammalt fiskeläge. :!:
DrHus
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 133
Blev medlem: 2009-03-10 18:55
Ort: Stockholm

Inlägg av DrHus »

Mikael skrev:Läste idag i Kopparhavets Kapare att Darition är en ung stad, tillkommen ca år 500 eO enbart för feliciska flottans syften. Uppförd på ett gammalt fiskeläge. :!:
Jo, jag vill minnas det också. Men har väl förträngt eftersom jag har så svårt för just den kampanjboken. Min förklaring på det hela skulle vara att modifiera den officiella historien lite, typ: "Darition var ett av kimzonernas ursprungliga stamsäten men staden raserades helt under det slavuppror som Sombatze provocerade fram 499eO. På platsen för stadens ruiner låg därefter endast ett fiskeläge tills dess att staden återuppbyggdes i slutet av 500-talet efter inbördeskriget mellan Prins Hamilon och Prins Baros. Kung Hamilon lät återuppbygga staden som ett led i att stärka sin position gentemot de ärftliga stamfurstarna."

Annars får jag hitta på ett nytt nionde stamsäte! Andra bra läge för ett västpelonosiskt stamområde skulle vara den djupa viken nordöst om Darition eller den vik söder om Darition där två midre floder mynnar.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Att ge Darition en äldre historia borde väl funka, särskilt om det som står i Kopparhavets Kapare-modulen annars följs... Den stam som i så fall tidigare hade sitt säte i staden, finns den kvar i det numera av militären styrda Darition?
DrHus
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 133
Blev medlem: 2009-03-10 18:55
Ort: Stockholm

Inlägg av DrHus »

Rotade fram Kopparhavets kapare (Kk). Det går att anpassa dess Daritionhistoria ungefär på det sätt som jag föreslog (en del datum måste ändras - staden byggs enligt Kk i början av 500-talet och då kanske man kan tänka sig att en eventuell ursprunglig stad raserades under det dermanska kriget).

Däremot är Kk tydlig med att Darition styrs direkt av kronan och inte har det interna självstyre som Feliciens stamprovinser har (i EA-boxen 5 områden, i denna tråds version 9 självstyrande stamområden). Vi kanske ska låta Darition vara en kunglig stad enligt Kk och så skapar vi ett nytt självstyrande stamsäte för västra Pelenos?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Låter bra.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

DrHus skrev:Däremot är Kk tydlig med att Darition styrs direkt av kronan och inte har det interna självstyre som Feliciens stamprovinser har (i EA-boxen 5 områden, i denna tråds version 9 självstyrande stamområden). Vi kanske ska låta Darition vara en kunglig stad enligt Kk och så skapar vi ett nytt självstyrande stamsäte för västra Pelenos?
låter bra!
DrHus
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 133
Blev medlem: 2009-03-10 18:55
Ort: Stockholm

Inlägg av DrHus »

Nu har jag läst genom Kopparhavets kapare lite mera noggrant. Vi behåller Daritions historia som den beskrivs där (grundas ca 500 eO, blir flottbas ca 530 eO och expanderas på 580-talet eO). Det skulle dock också innebära att kartan på första sidan i denna tråd måste ändras. Darition byggs enligt Kk för att bevaka Enios sund och ligger också på de medföljande kartorna på Pelenos sydvästra spets inte den nordvästra.

Mitt förslag är ett Darition flyttas till Pelenos sydöstra kust och att där Darition ligger på denna tråds första karta föreslår jag istället att stamsätet Ityke ligger.

Typ så här:
http://i577.photobucket.com/albums/ss21 ... atser2.png
DrHus
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 133
Blev medlem: 2009-03-10 18:55
Ort: Stockholm

Inlägg av DrHus »

Tänkte fortsätta med demografi och uppdaterad släkteräkning. När det gäller demografin har jag tagit fasta på EA-boxens omnämnande att Felicien är överbefolkat och även på Pelenos försökt introducera en fiende som är starka nog att tidvis kräva tribut av de välorganiserade och krigiska felicierna (att pelenoserna ibland betalar tribut till svartfolk omnämns också i EA-boxen). Även med ett tiofaldigande av EA-boxens befolkning så skulle ett land av Feliciens storlek (Pelenos är ca 950x125 kvadratkilometer och Kritos ca 650x175 kvadratkilometer) inte vara överbefolkat med 1 700 000 invånare. Mitt förslag är baserat på ett estimat av Englands högmedeltida befolkningstäthet (ca 25 invånare per kvadratkilometer).

Om kimzonsk och felicisk släkteräkning
Kimzonerna är unika i Kopparhavsområdet i att de räknar släktskap längs mödernet och praktiserar polyandri, matrilinearitet och matrilokalitet. Enligt Mandelordens lärde skall denna tradition ha sitt ursprung i den skeva könsfördelning som existerade under seglatsen mot Koalint (endast 1 av 3 i besättningen var kvinnor).

Polyandrin är begränsad till att en kvinna kan gifta sig med flera bröder (naturliga eller i mycket ovanliga fall blodsbröder). Juridisk status som kimzon kan enbart "man av kimzonsk kvinna född" uppnå i det feliciska samhället. I ovanliga fall kan icke-kimzoner adopteras av kimzonska kvinnor och därmed uppnå status som kimzon. Adoptionsceremonin omfattar rituellt blodsbyte.

Avkomma från kimzonsk man och icke-kimzonsk kvinna (läs: slavinna, geron eller tolan) är vanlig medan det omvända är starkt tabu och straffas med döden för moder och barn. Kimzonernas matrilinearitet till trots är det kimzonska samhället mansdominerat (t.ex. har enbart kimzonska män, med vissa undantag, rösträtt i stammarnas skeppsråd). Barn av kimzonsk man och icke-kimzonsk kvinna ärver moderns sociala status (slav, geron, tolanin eller tolan) och kan enbart nå status som kimzon genom adoption av kimzonsk kvinna.

Av detta skäl är dynastiska bröllop mellan kimzoner och utländska adelsmän ganska ovanliga, men undantag finns. Det finns t.ex. färska dynastiska band mellan Felicien och Hynsolge samt mellan Felicien och Jorduashur, vilket är en av anledningarna till de nuvarande goda relationerna mellan dessa länder.

Tolanerna följer joriska patrilinjära, patrilokala, monogama traditioner rörande giftermål och arv. Slavar räknas inte som juridiska subjekt i Felicien och kan inte ingå juridiskt bindande äktenskap (även om många slavpar förstås i praktiken samlever). Frigivna slavar har en speciell juridisk status kallad geron (maskulinum)/geran (femininum) som i hierarkin ligger mellan tolan och tolanin (småtolan). Halvfolksindivider som är bosatta i Felicien och är fria räknas också som geroner.

Juridisk status i Felicien:
Kimzon/Kimzan: fri man/fri kvinna
Tolon/Tolan: fri tolansk man resp. kvinna
Tolanin: också kallade småtolaner. Livegna. Suffixet -in är en diminutivform som används i tilltal till barn och söta djur.
Geron/Geran: Frigivna slavar, man resp. kvinna. Den exakta innebörden på kimzon är "gäst". Även halvfolk räknas som geroner.
Slavar: Dessa har inga rättigheter alls.

I felicisk lagstiftning har individer olika rättigheter och skyldigheter baserade på denna status.
Senast redigerad av DrHus den 2009-05-09 17:29, redigerad totalt 1 gånger.
Skriv svar