Caddo
Maskinen tuggar på...
Odos grav
För att få beträda tadosen vid Odos grav måste man genomgå en utdragen ceremoni av rituell rening och tvagning. För att beträda den heliga jorden under tadosen skall man ha förberett sig med fem dagars fasta. Själva rummet under tadosen är upplyst av en flamma i ett eldfat som sägs vara tänd av Etin själv. Oljan brinner inte ut och dess eld slocknar aldrig.
Odos grav anses som den allra heligaste platsen i världen av den Lysande Vägen (även av den aidiska grenen), och är det ultimata målet för vallfärder. Utanför tadosen hålls varje sommarsolstånd den vackra solandeceremonin då dalksika riarker, munkar och solriddare åkallar Etins solandar. Det sägs att de solandar som frammanas vid Odos grav är de starkaste och kraftfulla som finns.
HJÄLP: Finns det någon kunnig och vänlig själ på det här forumet som skulle vilja hjälpa mig att beskriva ank-handelshuset Hugger och dess bankverksamhet över Kopparhavsregionen? Det skulle i så fall hamna i PDFen... Själv vet jag så hiskeligt lite om "primitiv" bankverksamhet.
Odos grav
Så beskriver den Gyllene Boken Odos insomnande. Berättelsen fortsätter med att Odo stiger upp ur sin grav efter fyra dagar för att berätta för sina följeslagare om sina upplevelser på andra sidan döden. Efter en tid återvände Odo till sin grav och lade sig åter till rätta och lät sin själ återförenas med Etin. På platsen för Odos grav på Adetoberget byggdes först en enkel ociott, men år 310 eO uppfördes en liten men vacker tados på platsen. Man kan fortfarande gå ner under tadosen och stå på den jord under vilken den store profeten vilar.Den Gyllene Boken skrev:Då den gudomlige Odo sagt dessa saker lade han sig ned på sin bädd och gav upp andan. Envar av profetens lärjungar sörjde och klagade, ty de var försäkrade om att de aldrig mer skulle se sin käre mästare. De gjorde en bår av ekstavar och blått linntyg och bar sedan den insomnade profeten genom Arnos gator till Adetoberget utanför staden. Fler och fler anslöt sig till sorgetåget, och när de var redo att begrava den gudomlige Odo hade över tvåtusen män och kvinnor samlat sig. Även den gode kung Ása vad bland de sörjande. Múnedi och Verido grävde en djup grav. Laro ville kasta sig i graven och begravas med sin mästare, men hans vänner hindrade honom. Efter att den gudomlige Odo lagt sig till vila sörjde hela staden i fyra dagar, och alla klädde sig i svarta klädnader.
För att få beträda tadosen vid Odos grav måste man genomgå en utdragen ceremoni av rituell rening och tvagning. För att beträda den heliga jorden under tadosen skall man ha förberett sig med fem dagars fasta. Själva rummet under tadosen är upplyst av en flamma i ett eldfat som sägs vara tänd av Etin själv. Oljan brinner inte ut och dess eld slocknar aldrig.
Odos grav anses som den allra heligaste platsen i världen av den Lysande Vägen (även av den aidiska grenen), och är det ultimata målet för vallfärder. Utanför tadosen hålls varje sommarsolstånd den vackra solandeceremonin då dalksika riarker, munkar och solriddare åkallar Etins solandar. Det sägs att de solandar som frammanas vid Odos grav är de starkaste och kraftfulla som finns.
HJÄLP: Finns det någon kunnig och vänlig själ på det här forumet som skulle vilja hjälpa mig att beskriva ank-handelshuset Hugger och dess bankverksamhet över Kopparhavsregionen? Det skulle i så fall hamna i PDFen... Själv vet jag så hiskeligt lite om "primitiv" bankverksamhet.
Ska försöka att göra något åt det... Jag har redan börjat lite med en revidering av ordlistan. Sen ska grammatiken skrivas färdigt. Kanske lite text om berömd dalkisk litteratur, några smakprov på dalkiska osv. (Och en handledning till hur man skriver dalkiska givetvis. Fast det kommer nog att ta ett tag innan det blir färdigt tyvärr...anders skrev:Adragoor: Det skulle vara vansinnigt trevligt om vi kunde inkludera ett (långt) appendix i PDFen om det dalkiska språket. Grammatik, ordlista, alfabet... Hela paketet! Kan du fixa det? (Frågar inte efter lite, jag vet)
Kanske kan bli ytterligare en expansionsmodul till Caddo så småningom.Adragoor skrev:Ska försöka att göra något åt det... Jag har redan börjat lite med en revidering av ordlistan. Sen ska grammatiken skrivas färdigt. Kanske lite text om berömd dalkisk litteratur, några smakprov på dalkiska osv. (Och en handledning till hur man skriver dalkiska givetvis. Fast det kommer nog att ta ett tag innan det blir färdigt tyvärr...anders skrev:Adragoor: Det skulle vara vansinnigt trevligt om vi kunde inkludera ett (långt) appendix i PDFen om det dalkiska språket. Grammatik, ordlista, alfabet... Hela paketet! Kan du fixa det? (Frågar inte efter lite, jag vet)
Ännu en platsbeskrivning... Troligtvis kommer denna plats att inkludera en karta med kortfattade beskriviningar av rum och byggnader...
Solriddarordens högsäte, Ísetinis Úggo
I östra Arno, inte alltför långt från palatstadosen, ligger Ísetinis Úggo, den dalkiska solriddarordens högsäte. Byggnaden känns lätt igen på dess höga kringgärdande mur, dess storlek och dess kopparkupol. Ísetinis Úggo, vilket på dalkiska betyder ”Justins hus” är vackert belägen intill Addofloden.
Det är här alla dalkiska solriddare tränas och utbildas. Huset har det näst största biblioteket på Caddo (endast exarkpalatsets bibliotek är större), och det är öns mest framstående munkar som undervisar solriddarnoviserna. Trots att den dalkiska solriddarorden, eller ”S:t Justinsorden” som den också kallas, har över 1 000 solriddare till sitt förfogande finns det sällan mer än 150-200 riddare på plats i Ísetinis Úggo. Ytterligare omkring 100 solriddare håller till vid palatstadosen, och i genomsnitt har Arno ungefär 400 solriddare. Övriga ordensmedlemmar är utspridda på ön, eller i tjänst på fastlandet eller i sydländerna.
Vid Ísetinis Úggos akademi tränas ungefär 40 nya solriddare varje år. Trots att man inte behöver vara av någon speciell social status för att bli solriddare är det få som klarar de hårda inträdesproven. Man måste bevisa inte bara styrka och uthållighet, utan även andlig skärpa och stark moralkänsla. Solriddarträningen tar mellan 3 och 5 år, beroende på eleven, och den är mycket krävande. Disciplinen är stenhård, och ungefär en tredjedel av noviserna hoppar antingen av eller blir utkastade för att de inte håller måttet.
Själva byggnadskomplexet är imponerande. Innanför murarna finns inte bara centralbyggnaden med dess bibliotek, ociott, träningssalar och dormatorium, utan också en smedja, verkstad, vattenkvarn, stall och fårlada.
Under Ísetinis Úggo finns ett omfattande källarsystem, med ett imponerande vinförråd (solriddarorden gör sina eget viner) och en stor gravkammare vari S:t Justin vilar med det heliga svärdet Gávalat i sin famn. Det finns ständigt åtminstone två solriddare som håller vaka vid graven, och ofta några bedjande munkar.
Nuvarande stormästare av solriddarorden är Gannin Hasõ, en mycket storvuxen man med ärrat anlete och långt skägg. Han hår är mycket ljust blont, nästan vitt, trots att Gannin bara är 45 år gammal.
Solriddarordens högsäte, Ísetinis Úggo
I östra Arno, inte alltför långt från palatstadosen, ligger Ísetinis Úggo, den dalkiska solriddarordens högsäte. Byggnaden känns lätt igen på dess höga kringgärdande mur, dess storlek och dess kopparkupol. Ísetinis Úggo, vilket på dalkiska betyder ”Justins hus” är vackert belägen intill Addofloden.
Det är här alla dalkiska solriddare tränas och utbildas. Huset har det näst största biblioteket på Caddo (endast exarkpalatsets bibliotek är större), och det är öns mest framstående munkar som undervisar solriddarnoviserna. Trots att den dalkiska solriddarorden, eller ”S:t Justinsorden” som den också kallas, har över 1 000 solriddare till sitt förfogande finns det sällan mer än 150-200 riddare på plats i Ísetinis Úggo. Ytterligare omkring 100 solriddare håller till vid palatstadosen, och i genomsnitt har Arno ungefär 400 solriddare. Övriga ordensmedlemmar är utspridda på ön, eller i tjänst på fastlandet eller i sydländerna.
Vid Ísetinis Úggos akademi tränas ungefär 40 nya solriddare varje år. Trots att man inte behöver vara av någon speciell social status för att bli solriddare är det få som klarar de hårda inträdesproven. Man måste bevisa inte bara styrka och uthållighet, utan även andlig skärpa och stark moralkänsla. Solriddarträningen tar mellan 3 och 5 år, beroende på eleven, och den är mycket krävande. Disciplinen är stenhård, och ungefär en tredjedel av noviserna hoppar antingen av eller blir utkastade för att de inte håller måttet.
Själva byggnadskomplexet är imponerande. Innanför murarna finns inte bara centralbyggnaden med dess bibliotek, ociott, träningssalar och dormatorium, utan också en smedja, verkstad, vattenkvarn, stall och fårlada.
Under Ísetinis Úggo finns ett omfattande källarsystem, med ett imponerande vinförråd (solriddarorden gör sina eget viner) och en stor gravkammare vari S:t Justin vilar med det heliga svärdet Gávalat i sin famn. Det finns ständigt åtminstone två solriddare som håller vaka vid graven, och ofta några bedjande munkar.
Nuvarande stormästare av solriddarorden är Gannin Hasõ, en mycket storvuxen man med ärrat anlete och långt skägg. Han hår är mycket ljust blont, nästan vitt, trots att Gannin bara är 45 år gammal.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9053
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Koolt. Läs igenom det som redan skrivits om S:t Justinsorden under Caddo i wikin bara...birkebeineren skrev:Låter bra master anders!anders skrev:Solriddarordens högsäte, Ísetinis Úggo
Har några ideer rorande hur Solriddarorden och Justinerorden uppstod och splittrades men jag kan lufta dessa i Orden tråden...
Fäktskolan i Haddio
Som alla andra städer på Caddo har staden Haddio flera träningsplatser för folkuppbådet. Varje år inkallas varje duglig man för mönstring och träning. För 130 år sedan förestods den största av dessa av en man vid namn Erron Igelus. Erron blev solmunk när han var tjugo år gammal, men efter sju år insåg både Erron och hans dédo att hans kall låg någon annanstans, så han frigjordes från sina munklöften och började sin träning som solriddare. Han blev en mycket duktig krigare och skickades ofta på uppdrag utomlands. Vid en manöver i Morëlvidyn, blev Erron svårt skadad och förlorade ena benet. Han lämnade solriddarorden och återvände bedrövad till sin hemstad Haddio. Under ett år drack sig den avdankade riddaren nästan till döds, men när han tillfrågades om han ville träna folkuppbådet fick hans liv ny mening. Erron tog sitt jobb på största allvar, och använde sina erfarenheter i sin träning av dalkiska bönder och borgare. Han kombinerade sina kunskaper i tanno-tekniken och svärdskonst och snart stod det klart att de män och kvinnor som tränats av Erron var dugligare än några andra i landet. Erron blev då erbjuden att träna den lokala landsvakten, vilket fick lysande resultat. Han fick då idén att mer systematiskt träna dem som ville, mot en mindre avgift – och snart hade Erron begynt en fäktskola.
Errons fäktningsteknik har en mycket speciell stil som lätt känns igen på dess låga startpositioner och virvlande anfall. Den utgår från bruket av en liten rund träsköld och bredsvärd. Erron tränade upp flera elever som vid hans död tog över skolan och förde vidare svärdskonsten. Idag är föreståndaren för fäktskolan en kvinna vid namn Ídda.
På senare tid har ett särskilt slags bredsvärd utvecklats som är idealiskt för stridskonsten. Det kallas ”igelussvärd” och är något smalare än ett vanligt bredsvärd och påminner lite om en huggare. Stridskonsten har i folkmun fått namnet igelusfäktning.
Fäktskolan fungerar fortfarande som en öppen träningsbas för folkuppbådet en gång om året, men för den som vill fördjupa sig i igelusfäktning gäller det att betala för träningen – och det är inte billigt. Dessutom är det näst intill omöjligt att träna där om man inte är kunnig i dalkiska, vilket gör det svårt för folk från fastlandet.
Som alla andra städer på Caddo har staden Haddio flera träningsplatser för folkuppbådet. Varje år inkallas varje duglig man för mönstring och träning. För 130 år sedan förestods den största av dessa av en man vid namn Erron Igelus. Erron blev solmunk när han var tjugo år gammal, men efter sju år insåg både Erron och hans dédo att hans kall låg någon annanstans, så han frigjordes från sina munklöften och började sin träning som solriddare. Han blev en mycket duktig krigare och skickades ofta på uppdrag utomlands. Vid en manöver i Morëlvidyn, blev Erron svårt skadad och förlorade ena benet. Han lämnade solriddarorden och återvände bedrövad till sin hemstad Haddio. Under ett år drack sig den avdankade riddaren nästan till döds, men när han tillfrågades om han ville träna folkuppbådet fick hans liv ny mening. Erron tog sitt jobb på största allvar, och använde sina erfarenheter i sin träning av dalkiska bönder och borgare. Han kombinerade sina kunskaper i tanno-tekniken och svärdskonst och snart stod det klart att de män och kvinnor som tränats av Erron var dugligare än några andra i landet. Erron blev då erbjuden att träna den lokala landsvakten, vilket fick lysande resultat. Han fick då idén att mer systematiskt träna dem som ville, mot en mindre avgift – och snart hade Erron begynt en fäktskola.
Errons fäktningsteknik har en mycket speciell stil som lätt känns igen på dess låga startpositioner och virvlande anfall. Den utgår från bruket av en liten rund träsköld och bredsvärd. Erron tränade upp flera elever som vid hans död tog över skolan och förde vidare svärdskonsten. Idag är föreståndaren för fäktskolan en kvinna vid namn Ídda.
På senare tid har ett särskilt slags bredsvärd utvecklats som är idealiskt för stridskonsten. Det kallas ”igelussvärd” och är något smalare än ett vanligt bredsvärd och påminner lite om en huggare. Stridskonsten har i folkmun fått namnet igelusfäktning.
Fäktskolan fungerar fortfarande som en öppen träningsbas för folkuppbådet en gång om året, men för den som vill fördjupa sig i igelusfäktning gäller det att betala för träningen – och det är inte billigt. Dessutom är det näst intill omöjligt att träna där om man inte är kunnig i dalkiska, vilket gör det svårt för folk från fastlandet.
Hur låter detta som en sammanfattning på Caddos syn på och relation till Trakorien?
Caddo har både stor respekt och avsky för det trakoriska öriket. Man beundrar dess långt gångna handelsverksamhet och ingenjörskonst, men ser med vämjelse på den dekadens och avgudadyrkan som pågår. De dalkiska handelsmän som är vana vid andra kulturer störs inte mycket av detta, men många präktiga och självgoda dalker förfasar sig över Trakoriens livsföring. Caddo och Trakorien har haft starka handelsförbindelser sedan lång tid tillbaka. Bland annat handlar Caddo salt från Palamux och säljer fartyg och sjöfartsinstrument till Paratorna. Det finns även några få dalkiska munkar som förgäves försöker få paratornerna att ändra sitt leverne och betänka den store profeten Odos ord, men det har hittills varit utan mätbart resultat.
Caddo har både stor respekt och avsky för det trakoriska öriket. Man beundrar dess långt gångna handelsverksamhet och ingenjörskonst, men ser med vämjelse på den dekadens och avgudadyrkan som pågår. De dalkiska handelsmän som är vana vid andra kulturer störs inte mycket av detta, men många präktiga och självgoda dalker förfasar sig över Trakoriens livsföring. Caddo och Trakorien har haft starka handelsförbindelser sedan lång tid tillbaka. Bland annat handlar Caddo salt från Palamux och säljer fartyg och sjöfartsinstrument till Paratorna. Det finns även några få dalkiska munkar som förgäves försöker få paratornerna att ändra sitt leverne och betänka den store profeten Odos ord, men det har hittills varit utan mätbart resultat.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9053
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9053
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Det låter bra. De dalkiska munkarna kanske kan hitta inhysning hos den Tigwalvandyrkande kafrilersekten, om de då kan overse med mereldernas magiutovande?anders skrev:Hur låter detta som en sammanfattning på Caddos syn på och relation till Trakorien?
Caddo har både stor respekt och avsky för det trakoriska öriket. Man beundrar dess långt gångna handelsverksamhet och ingenjörskonst, men ser med vämjelse på den dekadens och avgudadyrkan som pågår. De dalkiska handelsmän som är vana vid andra kulturer störs inte mycket av detta, men många präktiga och självgoda dalker förfasar sig över Trakoriens livsföring. Caddo och Trakorien har haft starka handelsförbindelser sedan lång tid tillbaka. Bland annat handlar Caddo salt från Palamux och säljer fartyg och sjöfartsinstrument till Paratorna. Det finns även några få dalkiska munkar som förgäves försöker få paratornerna att ändra sitt leverne och betänka den store profeten Odos ord, men det har hittills varit utan mätbart resultat.
Jag vet inte om jag är kunnig, men vänlig är jaganders skrev: HJÄLP: Finns det någon kunnig och vänlig själ på det här forumet som skulle vilja hjälpa mig att beskriva ank-handelshuset Hugger och dess bankverksamhet över Kopparhavsregionen? Det skulle i så fall hamna i PDFen... Själv vet jag så hiskeligt lite om "primitiv" bankverksamhet.
jag skulle kunna göra det, jag kan inte så otroligt mycket, man har läst en del om medeltida handel etc. Framförallt så blev jag inspirerad av förslaget: jag ser framför mig en hansa av ankhus. hugger är den dalkiska famlj som organisearar verksamheten, men de flesta lokakontor drivs av traktens ankor. på så vis har man fått en oöverträffad spridning och finns representerade från Tricilve till Stabul. vidare arbetar man gärna med genmensamma projekt tillsammans med andra handlaredär hugger står för kapitalinsatsen och samarbetspartern för arbetsinsatsen. detta har blivt grund till den bankverksamhet somman bedriver. den består i grunden av växlar där insättning kan göras på ett kontor och pengarna sedan lyftas i ett annat. vad tycks?
Sedan kanske du kan hjälpa till med lysande vägens aidniska del? för religion är en svag sida hos mig...
Låter lysande!Regil skrev:Jag vet inte om jag är kunnig, men vänlig är jaganders skrev: HJÄLP: Finns det någon kunnig och vänlig själ på det här forumet som skulle vilja hjälpa mig att beskriva ank-handelshuset Hugger och dess bankverksamhet över Kopparhavsregionen? Det skulle i så fall hamna i PDFen... Själv vet jag så hiskeligt lite om "primitiv" bankverksamhet.
jag skulle kunna göra det, jag kan inte så otroligt mycket, man har läst en del om medeltida handel etc. Framförallt så blev jag inspirerad av förslaget: jag ser framför mig en hansa av ankhus. hugger är den dalkiska famlj som organisearar verksamheten, men de flesta lokakontor drivs av traktens ankor. på så vis har man fått en oöverträffad spridning och finns representerade från Tricilve till Stabul. vidare arbetar man gärna med genmensamma projekt tillsammans med andra handlaredär hugger står för kapitalinsatsen och samarbetspartern för arbetsinsatsen. detta har blivt grund till den bankverksamhet somman bedriver. den består i grunden av växlar där insättning kan göras på ett kontor och pengarna sedan lyftas i ett annat. vad tycks?
Sedan kanske du kan hjälpa till med lysande vägens aidniska del? för religion är en svag sida hos mig...
Och visst ska jag hjälpa till med den aidniska grenen. Det kan du ge dig på. Om du nu kan skruva upp en text om Huset Hugger och "ankhansan" vore jag mycket, mycket tacksam.