Mikael: Kollade upp vad det stod i Krilloan, och informationen var ganska utförlig.
Krilloanska är ett hopplock av de flesta språk som förekommer runt kopparhavet och ormsjön och förändras ständigt.
____________________
Feliciska, sanritska = -2 B-FV i Krilloanska
Kimzon, trakoriska, zorakiska, kardiska, efariska, thelguliska, niferländska, morelvidynska = -3 B-FV i Krilloanska
Klomelliska, saphynska, magilliska, berendiska, erebosiska, hynsolgiska, satenu, poktiska, sombatziska, sivoiska, kejserlig jori = -4 B-FV i Krilloanska
____________________
Feliciska används som officielt skriftspråk samt i många andra officiella sammanhang
Språk
Något liknande alltså för morëlvidyn.Spelknepe skrev:Mikael: Kollade upp vad det stod i Krilloan, och informationen var ganska utförlig.
Krilloanska är ett hopplock av de flesta språk som förekommer runt kopparhavet och ormsjön och förändras ständigt.
____________________
Feliciska, sanritska = -2 B-FV i Krilloanska
Kimzon, trakoriska, zorakiska, kardiska, efariska, thelguliska, niferländska, morelvidynska = -3 B-FV i Krilloanska
Klomelliska, saphynska, magilliska, berendiska, erebosiska, hynsolgiska, satenu, poktiska, sombatziska, sivoiska, kejserlig jori = -4 B-FV i Krilloanska
____________________
Feliciska används som officielt skriftspråk samt i många andra officiella sammanhang
Satt och trixade med ett språkdiagram...
http://www.erebaltor.se/other/sprakdiagram.jpg
Jag har försökt få in solunska, samkarnska samt de akrogaliska språken på något sätt. Kanske är detta något som Adragoor kan använda sig av?
Detta kommer väl vara för rörigt för er att kommentera...
http://www.erebaltor.se/other/sprakdiagram.jpg
Jag har försökt få in solunska, samkarnska samt de akrogaliska språken på något sätt. Kanske är detta något som Adragoor kan använda sig av?
Detta kommer väl vara för rörigt för er att kommentera...
En liten snabb kommentar. Jag tror inte att Dalkiskan och Erdir forntunga skall vara besläktade med Kejserlig jori överhuvudtaget. Angående Dalkiskan skulle jag nog snarare låta dalkiskan antingen vara ett språk som utveklats ur Erdir forntunga eller att Erdir påverkat dalkiskan likt feliciskan blivit påverkad av Kimzon. I det första fallet skulle väl de båda språken höra till samma språkfamilj och i det andra fallet skulle det väl vara två språfamiljer.
Angående Krunskan hade jag tänkt mig att den skulle vara ett central akrogaliskt språk som influerats/påverkats av jorin som talades i krun innan nomaderna kom dit. Alltså borde krunskan kanske ha en länk till östjori eller kejserlig jori. Östjorin kanske det mest lämpliga alternativet.
Angående Krunskan hade jag tänkt mig att den skulle vara ett central akrogaliskt språk som influerats/påverkats av jorin som talades i krun innan nomaderna kom dit. Alltså borde krunskan kanske ha en länk till östjori eller kejserlig jori. Östjorin kanske det mest lämpliga alternativet.
Alendor: Det står utförligt om detta i Ereb Altor - Kampanj. För det fösta är Jori en språkfamilj som du inte kan välja. Det enda du kan välja är faktiskt "Språk" (Berendiska, Saphynska, Krunska).
Har du t.ex. Berendiska B5, så har du -2 B-FV i språk under samma dialektgrupp. Det vill säga B3 i Erebosiska och Hynsolgiska
Har du t.ex. Berendiska B5, så har du -2 B-FV i språk under samma dialektgrupp. Det vill säga B3 i Erebosiska och Hynsolgiska
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9044
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Mäster Spelknepe: Hinner inte nu men du får i morgon kväll en fullständig redogorelse för hur jag har integrerad de narguriska språken med nargurerna och deras historia. Det mästa finns redan men då det nog gjör det i sjuttiellva olika trådar så är översikten inte den bästa! 
Tycker häller inte det erdirska språket och dalkiska skal vara besläktad med kejserlig jori eller de golwyndiska språken.
Tycker häller inte det erdirska språket och dalkiska skal vara besläktad med kejserlig jori eller de golwyndiska språken.
SPRÅK I EREB ALTOR
I Ereb och runt kopparhavet finns en uppsjö av olika språkfamiljer, dialekter och språk. Var och en med sin egen särprägel. Många språk är rester och sammanslagningar av tidigare nu utdöda språk. De två största språkfamiljerna som kanske har haft störst inverkan på Ereb är jori och narguri.
Jori
Jori är ett forntida språk som talades i Jorpagna. Under dess storhetstid spreds jori till de flesta länder kring kopparhavet och blev under några århundraden ett etablerat språk från Felicien i sydost till Trakorien i nordväst.
Efter den tredje konfluxen föll Jorpagnas imperium ihop och det etablerade jori isolerades av långa avstånd, berg och hav. Redan nu började flera nya dialekter skapas och flera århundraden senare så hade tre stora dialektgrupper bildats; västjori, östjori samt nyjori.
Dialekterna splittrades ännu mer och det som en gång kunde kallas för Kejserlig Jori var nu ett utdött språk som endast kunde tydas i gamla bevarade skriftrullar.
Jori delas in i tre större dialektgrupper. Inom varje dialektgrupp finns en rad språk som härstammar från dialektgruppen, vilket gör det ganska lätt att förstå ett närbesläktat språk.
Kejserlig Jori
Detta språk anses vara moder till alla moderna dialekter och används idag endast vid ceremonier, högtidligheter eller av lärda. Språket är väldigt vackert och flytande.
Nyjori
Nyjori talas i det forna Jorpagna, östra Zorakin, på några erebosiska öar samt i norra Berendien. Språket är ganska smalt och ej så etablerat, men en skicklig lingvist har lätt för att förstå de närbesläktade dialektgrupperna.
Västjori
Denna dialekt talas i Felicien, Bzegusta, Kardien, Magilre, Mereld, Zorakin samt delar av Klomellien och Trakorien. Från västjorin har en speciell grupp, den kontinentala jorin, utvecklats. Kontinental jori talas i Klomellien, Magilre samt på Saphyna.
Östjori
Talas i Berendien, Hynsolge samt på Erebos.
____________________________________________
Spelknepe försöker sig på detta med att skriva. Detta hör inte till hans expertis så ha lite överseende.
Jag försöker nyskriva detta med Ereb Altor - Kampanj som referens. Kom gärna med lite små idéer om hur varje dialekt (ny- väst- östjori skulle kunna se ut och skilja sig från varandra).
I Ereb och runt kopparhavet finns en uppsjö av olika språkfamiljer, dialekter och språk. Var och en med sin egen särprägel. Många språk är rester och sammanslagningar av tidigare nu utdöda språk. De två största språkfamiljerna som kanske har haft störst inverkan på Ereb är jori och narguri.
Jori
Jori är ett forntida språk som talades i Jorpagna. Under dess storhetstid spreds jori till de flesta länder kring kopparhavet och blev under några århundraden ett etablerat språk från Felicien i sydost till Trakorien i nordväst.
Efter den tredje konfluxen föll Jorpagnas imperium ihop och det etablerade jori isolerades av långa avstånd, berg och hav. Redan nu började flera nya dialekter skapas och flera århundraden senare så hade tre stora dialektgrupper bildats; västjori, östjori samt nyjori.
Dialekterna splittrades ännu mer och det som en gång kunde kallas för Kejserlig Jori var nu ett utdött språk som endast kunde tydas i gamla bevarade skriftrullar.
Jori delas in i tre större dialektgrupper. Inom varje dialektgrupp finns en rad språk som härstammar från dialektgruppen, vilket gör det ganska lätt att förstå ett närbesläktat språk.
Kejserlig Jori
Detta språk anses vara moder till alla moderna dialekter och används idag endast vid ceremonier, högtidligheter eller av lärda. Språket är väldigt vackert och flytande.
Nyjori
Nyjori talas i det forna Jorpagna, östra Zorakin, på några erebosiska öar samt i norra Berendien. Språket är ganska smalt och ej så etablerat, men en skicklig lingvist har lätt för att förstå de närbesläktade dialektgrupperna.
Västjori
Denna dialekt talas i Felicien, Bzegusta, Kardien, Magilre, Mereld, Zorakin samt delar av Klomellien och Trakorien. Från västjorin har en speciell grupp, den kontinentala jorin, utvecklats. Kontinental jori talas i Klomellien, Magilre samt på Saphyna.
Östjori
Talas i Berendien, Hynsolge samt på Erebos.
____________________________________________
Spelknepe försöker sig på detta med att skriva. Detta hör inte till hans expertis så ha lite överseende.
Jag försöker nyskriva detta med Ereb Altor - Kampanj som referens. Kom gärna med lite små idéer om hur varje dialekt (ny- väst- östjori skulle kunna se ut och skilja sig från varandra).
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9044
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Vi har overseende med dig mäster Spelknepe!
Här kommer lite tankar rörande narguri, mfl:
Det vi vet om det narguriska språket från officielt håll är det som står i EA boxens språkkarta och språkdiagram; ganska klart och översiktlig. Om vi sen forsöker tolka dessa utifrån det som står i beskrivningarna av de narguriska länderna Cereval, Hynsolge, Ransard och Jorduashur, samt Barbia- och Torshem-modulerna, bli det lite knepigare att forstå.
De tjugiska dialekterna har utvecklats tidig från urspråket, likaså de barbiska, men sen har vi de syd-, vast- och östnarguriska språken. De södra språken krånglar inte till det utan går också att forklara och passa in. De östra vet vi har utvecklats 1500 fO (eller tidigare?) eftersom hynerna som slogs i Järnkriget mot dvärgarna tillhör dessa, likaså är det logisk att cererna som senara bildade de cerevalliska bystaterna tillhör språken. Hur och varfor nargurerna i Nargurs skogar på språk kartan har markerats som tillhörande östnarguriska framgår dock ingenstans. Detta skulle kunna gå att forklara om inte vi visste att de västnarguriska språken utvecklades från urspråket på 900-talet fO. Det blir ett glapp på 600 år som antingen gör Nargurs skogar obebodda mellan 1500 fO och 900 fO eller att det helt byttes språk från ursprungligt västnarguri till östnarguri (som redan utvecklats 1500 fO). Båda varianterna stämmer också dårlig med de historiska upplysningarna i Barbia- och Torshem-modulerna.
Min lösning bygger på bildandet av en ny dialektgrupp och ett nytt språk. Dialektgruppen, kallad ”central-narguri”, läggs in i språkträdet ovanfor västnaguri och et nytt språk, ”ny-narguri”, placeras direkt under denna dialektgrupp. Ur centralnarguri, som då blir språket som talades i Nargurs skogar mellan 1500 fO och 900 fO, utvecklades västnarguri och nynarguri (”narguriska”?).
Nargurerna i Sjölandet (Torshem) talar ovatiska som (via howathiska) tillhör centralnarguri, även om det har påverkats av satenu och jori.
Hur låter detta?
När det galler språken i Orghin och på Sanithsid så består dessa i mitt tycka av tjugiska dialekter (sprungna ur narguri) talade av ”isbarbarerna” och av de blåhudade orghinernas helt egna språkfamilj. Olika blandningar av dessa, och nord-dvargiska språk, förekommer sakerligen for beskrivare av dessa områden att utveckla.
Sen vill jag ytterligare en gång verka for mireliernas icke-narguriska härstamning. Kan inte detta folk få sin egen historia både när det gäller språk och blod? Vi vet ytterst lite om Mirel/Mirelien och dets befolkning men det lilla som finns talar for att den inte är i släkt med nargurerna (även om de kan ha påverkat varandra). Språkkartan i EA boxen visar ett blankt område här och i Imperium Iorpagnum artikkeln verkar det tydligt framgå att mirelier och nargurer är olika folk. Inget måste for mig men jag tycker att här finns en möjlighet att beskriva något nytt!
Läs, begrunna och tyck till!
Morëlvidynska språket härstammar väl från Soluna?
Kîmzon har sitt ursprung någonstans i sydöst, frågan är vart; Valgussjon, Glashavet, Irendor, kanske Yndar?
Här kommer lite tankar rörande narguri, mfl:
Det vi vet om det narguriska språket från officielt håll är det som står i EA boxens språkkarta och språkdiagram; ganska klart och översiktlig. Om vi sen forsöker tolka dessa utifrån det som står i beskrivningarna av de narguriska länderna Cereval, Hynsolge, Ransard och Jorduashur, samt Barbia- och Torshem-modulerna, bli det lite knepigare att forstå.
De tjugiska dialekterna har utvecklats tidig från urspråket, likaså de barbiska, men sen har vi de syd-, vast- och östnarguriska språken. De södra språken krånglar inte till det utan går också att forklara och passa in. De östra vet vi har utvecklats 1500 fO (eller tidigare?) eftersom hynerna som slogs i Järnkriget mot dvärgarna tillhör dessa, likaså är det logisk att cererna som senara bildade de cerevalliska bystaterna tillhör språken. Hur och varfor nargurerna i Nargurs skogar på språk kartan har markerats som tillhörande östnarguriska framgår dock ingenstans. Detta skulle kunna gå att forklara om inte vi visste att de västnarguriska språken utvecklades från urspråket på 900-talet fO. Det blir ett glapp på 600 år som antingen gör Nargurs skogar obebodda mellan 1500 fO och 900 fO eller att det helt byttes språk från ursprungligt västnarguri till östnarguri (som redan utvecklats 1500 fO). Båda varianterna stämmer också dårlig med de historiska upplysningarna i Barbia- och Torshem-modulerna.
Min lösning bygger på bildandet av en ny dialektgrupp och ett nytt språk. Dialektgruppen, kallad ”central-narguri”, läggs in i språkträdet ovanfor västnaguri och et nytt språk, ”ny-narguri”, placeras direkt under denna dialektgrupp. Ur centralnarguri, som då blir språket som talades i Nargurs skogar mellan 1500 fO och 900 fO, utvecklades västnarguri och nynarguri (”narguriska”?).
Nargurerna i Sjölandet (Torshem) talar ovatiska som (via howathiska) tillhör centralnarguri, även om det har påverkats av satenu och jori.
Hur låter detta?
När det galler språken i Orghin och på Sanithsid så består dessa i mitt tycka av tjugiska dialekter (sprungna ur narguri) talade av ”isbarbarerna” och av de blåhudade orghinernas helt egna språkfamilj. Olika blandningar av dessa, och nord-dvargiska språk, förekommer sakerligen for beskrivare av dessa områden att utveckla.
Sen vill jag ytterligare en gång verka for mireliernas icke-narguriska härstamning. Kan inte detta folk få sin egen historia både när det gäller språk och blod? Vi vet ytterst lite om Mirel/Mirelien och dets befolkning men det lilla som finns talar for att den inte är i släkt med nargurerna (även om de kan ha påverkat varandra). Språkkartan i EA boxen visar ett blankt område här och i Imperium Iorpagnum artikkeln verkar det tydligt framgå att mirelier och nargurer är olika folk. Inget måste for mig men jag tycker att här finns en möjlighet att beskriva något nytt!
Läs, begrunna och tyck till!
Morëlvidynska språket härstammar väl från Soluna?
Kîmzon har sitt ursprung någonstans i sydöst, frågan är vart; Valgussjon, Glashavet, Irendor, kanske Yndar?
Gör det, är det något officiellt? Har inte tillgång till mina böcker för tillfället men kan inte erinra mig att jag läst någonstans att det skulle vara ett solunskt språk.Morëlvidynska språket härstammar väl från Soluna?
Sen så har jag en liten fundering angående Jori. Som sagt har inte tillgång till böckerna för tillfället men borde inte öst-, väst- och nyjori vara utvecklingar av den kejserliga jorin. Tänker mig att det var kejserlig jori som talades under Imperium Jorpagnas tid och iom det rikets fall avskärmades rikets olika delar ifrån varandra och nya språk utvecklades ur den kejserliga jorin...
Birke:
Bergdahl:
De talar Barboski i Orghin och SanithsidNär det galler språken i Orghin och på Sanithsid så består dessa i mitt tycka av tjugiska dialekter (sprungna ur narguri) talade av ”isbarbarerna” och av de blåhudade orghinernas helt egna språkfamilj
Vilket språk talas i Mirel? Är det inte aleriska/timoriska?Sen vill jag ytterligare en gång verka for mireliernas icke-narguriska härstamning. Kan inte detta folk få sin egen historia både när det gäller språk och blod? Vi vet ytterst lite om Mirel/Mirelien och dets befolkning men det lilla som finns talar for att den inte är i släkt med nargurerna (även om de kan ha påverkat varandra). Språkkartan i EA boxen visar ett blankt område här och i Imperium Iorpagnum artikkeln verkar det tydligt framgå att mirelier och nargurer är olika folk. Inget måste for mig men jag tycker att här finns en möjlighet att beskriva något nytt!
Då borde man kanske koppla ihop Kimzon med något sýdakrogaliskt eller något från öarna; yndar, irendor eller nått?Kîmzon har sitt ursprung någonstans i sydöst, frågan är vart; Valgussjon, Glashavet, Irendor, kanske Yndar?
Bergdahl:
Jag har faktiskt också läst någonstans att de skulle tala Efariska i Morelvidyn. Kankse i Krilloan?Gör det, är det något officiellt? Har inte tillgång till mina böcker för tillfället men kan inte erinra mig att jag läst någonstans att det skulle vara ett solunskt språk.
Har också uppmärksammat detta, men enligt språkdiagramkartan i Ereb Altor så är Kejserlig Jori en gren från Jori. Det är ju visserligen enkelt att ändra.Sen så har jag en liten fundering angående Jori. Som sagt har inte tillgång till böckerna för tillfället men borde inte öst-, väst- och nyjori vara utvecklingar av den kejserliga jorin. Tänker mig att det var kejserlig jori som talades under Imperium Jorpagnas tid och iom det rikets fall avskärmades rikets olika delar ifrån varandra och nya språk utvecklades ur den kejserliga jorin...
Morelverna fördrevs från Soluna för mkt länge sedan (officiellt) och borde därför tala en solunsk och samkranisk blandning. I städerna föreställer jag mig att språket är en blandning av den typ som finns i Krilloan, inte samma men liknande då pirater från alla havens länder finns där. Kopplingen till Efaro har jag också läst. Kunskapen om sjöfart kom därifrån om jag minns rätt. (slavarna tas inte sällan därifrån av någon anledning)? Står det i Krilloan att språken är släkt? Är det en form av efariska? I min gamla version av landet lät jag Morelverna vara en fördriven efarisk stam för våldsam att få bo kvar där, men om idén kom från officiellt material eller inte minns jag inte.