Språk

Samlingsplats för alla länder och platser
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Jag har klippt ihop foljande texter från olika notater och foruminlagg. Har sett mig blind på det hela nu och har mycket mojligt fått till flera konstigheter och garanterad de sedvanliga stavfelen. Sag garna till och kom aven med åsikter! :)

Prangi

Historia
Prangi var ursprungligen ett blandspråk som uppstod i mötet mellan hynerna och den krunska kulturen efter Järnkrigets slut 1534 fO. Det baserades på hynernas östnarguriska dialekt och lånade in krunska ord. Relativt snabbt övergick detta pidginspråk till att bli ett kreolspråk i hynernas land och prangi blev eftervart deras nya modersmål. När hynska krigare etablerade sig som en härskande klass i vad som kom att bli Kejsardömet Jorpagna efter 1065 fO, anammde de kruniernas språk och talade snart kejserlig jori. I hynernas gamla land Hynsolge fortsatte prangi att vara det vanliga språket. Hynerna och deras kultur lämnades i relativ frid och avskiljdhet under det tidiga kejsardömets tid men efter några generatiner var kopplingen till det forna hemlandet bland de av jorernas härskare som härstammade härifrån starkt försvagat. Ett uppror orsakade vad som kom att bli Grivelas totala erövring av Hynsolge, och som en del av en mycket aktiv assimilisering av den hynska kulturen förbjöds prangi som språk. Det har spekulerats bland Erebs lärde vad som låg bakom jorernas målmedvetenhet som annars var rätt frånvarande i avseendet att sprida sin egna kultur (andra folk brukade själv mycket frivilligt uppgå i den överlägsna joriska kultursfären) men bättre svar än det mycket enkla och uppenbara har ej kunnat hittas - de härskade bland jorerna ville glömma sitt barbariska ursprung och förbjöd således det som stärkast bar hynernas kultur: Språket.

Nutid
Prangi hittas i två betydelser:

1) Talat språk i Hynsolge.
2) Skrivna tecken i Cereval och även bland övriga nargurer.

Talspråket
Prangi var ursprungligen ett begrepp den hynsk-krunska blandkulturen i Hynsolge använde när någon uttalade de märkliga symboler som av krunierna kallades skrift. Detta blev ett sätt att tala och ersatte eftervart den rent östnarguriska dialekten Prangi blev språket i Hynsolge. Hyniern Avhrador utvecklade aven ett enkelt skriftspråk. Hynerna behöll denna hynsk-krunska blandning, både i tal och i skrift, också efter att de 1065 fO blev en del av Kejsardömet Jorpagna. Det nya styret och ”kejsaren”, som kungen numera kallade sig, använde kejserlig jori som varit kruniernas språk. 903 fO utbröt uppror bland de egensinniga hynerna som bodde kvar i Hynsolge och kejserliga joriska legioner marscherade in med målet att införliva landet for alvar med Jorpagna. Som ett led i att kuva folket förbjöds hynerna att använda sitt egna språk, och tvingades att tala kejserlig jori (det skrivna prangi försvann som en följd och föll helt ur hynernas minne, det vidskepliga folket fick det till att skrift var något hemskt och vägrade sig for att "sätta tal i tecken" som uttrycket lät).

Prangi överlevde dock i vissa delar av Hynsolge, både Kejsardömet Jorpagna och Mörkertiden, som ett talat andraspråk att använda vid speciella tillfällen. Det var det enkla folkets språk, så även i dagens Hynsolge, men det hörs sällan i landets städer och aldrig bland den jorifierade adeln. Prangi har bevarat mycket av sitt ursprung och i liten grad förandrats genom sin tvåtusenåriga historia. På senare tid när ”Upproret” kastat in landet i anarki och kaos har dock språket tagits upp av flera grupper som vill återgå till det forna stamsamhället, speciellt i södra Hynsolge där inget återstår av kungamakt och bovarvälde. Texter skrivna på det tidiga prangi är ytterst sällsynta då det fåtal som engång författades är mycket gamla. Detta kallas ibland forn-hynsolgiska . Nya texter har också börjat dyka upp, än så länge mycket likt hur tecknen används i det ceriska språket vartifrån de återinförts, med ändå med vissa urprunglika detaljer. Frihetskämparen och poeten Agila Dubbelhand författar alla sina verk på skriven prangi.

Skrivtecknen
På 300-talet fO skrev en ung östnargurier vid namn Ufwhida av cerernas stam inn sig ved lyceet i Lirvella. Mandelorden från Aidne hade här bildat sitt första lycee i östra Ereb, lockade av rykten om gammalt plundergods i form av handskrifter från det Kejserliga Jorpagna. När han skrev in sig vid lyceet var det med ett bomärke fumligt ritat med ett okänt föremål kallad fjäderpenna, men mycket snabbt visade han fallenhet för skriftspråk och behärskade redan efter tre vintrar den kejserliga jorin som var mandelmunkarnas språk. Ufwhida insåg dock att detta språk och i synnerhet dets skrift skulle bli svårt för hans stamfränder att lära, så för att kunna sprida kunskapens ljus till östra Ereb skapade han ett nytt skriftspråk för östnargurerna. Ufwhida hade hittat skrivtecken som en viss Avhrador skapade på 1400-talet fO baserat på krunska språket och med utgångspunkt i dessa utarbetade han ett sätt att formulera den narguriska dialekten med enkla tecken möjliga att ritsa i trä eller sten. Han kallade sin skapelse för "de prangiska tecknen". När Ufwhida senare blev överhuvud för lyceet försökte hans utsända munkar sprida kunskapen om skriften till ceriska andebesvärjare och även vidare till sjamanerna på andra sidan Cerbergen. Framgången var liten, och när det ceriska lyceet 357 fO ockuperades av dvärgar på flykt undan en överlägsen styrka svartfolk med följden att skrifter, byggnader dvärgar och munkar brann upp, var Ufwhidas vision om skrivkunniga nargurer till synes död.

Over sexhundra år senare, på 320-talet eO, återupptäcktes dock vid Biblioteket i Drakonia de prangiska tecken. Med dessa som utgångspunkt har de lärde här utvecklade ett cerevalliskt skriftspråk vilket gjort Cereval till ett mindre men hogst levande kunskapcentrum i östra Ereb. I Hynsolge har det sedan Upproret bröt ut börjat dyka upp texter skrivna med de prangiska tecknen, än så länge mycket likt det ceriska skriftspråket med ändå med vissa unika detaljer. I Nargur hittas också här och var prangi, både i Trasimo och i Mastika Agga (men att definera nargurerna som kunniga i skriven prangi är en kraftig överdrift och missuppfattning bland vissa språkstuderare). Således lever Ufwhidas arv vidare och de prangiska tecknen är nu väl etablerade som grund för skrivspråk.


Edit: Rodfargat texten.
Senast redigerad av birkebeineren den 2008-12-15 16:03, redigerad totalt 2 gång.
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor »

Så, för att reda ut hur detta sammanhänger med den joriska skriften:
1. Skrivtecken baserade på en kursiv krunsk skrift utarbetas enligt traditionen runt 1400 f.O. avsedda att användas av hynerna.
2. Dessa skrivtecken utvecklas sedermera till att användas för krunska under det nya namnet jori. I samband med detta ändrar vissa tecken form, och andra lånas in från erdir.
3. Den gamla hynska varianten förbjuds av hynernas invaderande forna stamfränder, och de joriska runorna blir de officiella i alla joriska områden.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Adragoor skrev:Så, för att reda ut hur detta sammanhänger med den joriska skriften:
1. Skrivtecken baserade på en kursiv krunsk skrift utarbetas enligt traditionen runt 1400 f.O. avsedda att användas av hynerna.
2. Dessa skrivtecken utvecklas sedermera till att användas för krunska under det nya namnet jori. I samband med detta ändrar vissa tecken form, och andra lånas in från erdir.
3. Den gamla hynska varianten förbjuds av hynernas invaderande forna stamfränder, och de joriska runorna blir de officiella i alla joriska områden.
Ja, precis ungefar så. Hurra! :D
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Adragoor skrev:2. Dessa skrivtecken utvecklas sedermera till att användas för krunska under det nya namnet jori. I samband med detta ändrar vissa tecken form, och andra lånas in från erdir.
Detta sker formodligen i just vad som kommer bli Kejsardomet Jorpagnas karnland, den krunska kolonin langs "barbarkusten" (Jorpagna). De haradoriska runorna hamnade har, narmare påverkan från vastra Ereb, och utvecklades till att bli tecken for det krunska språket jori. Efter segern vid Grivela formaliserades skriften och vi har klassisk kejserlig jori. Ungefar så?

I Hynsolge fortlevde en variant av de forsta tecknen Harador skapade (for vem annars kan Avhrador ha varit?) men detta forn-hynsolgiska skriftspråk dog ut ca 900 fO.


Angående "Det gamla Krun":

Kallades skrivtecknen har for glyfer? Vet inte om definitionen av vad en glyf ar passar med hur du tanker dig de golwyndiska(?) språkens utveckling men jag gillade ordalyden i beteckningen "krunska glyfer".
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor »

birkebeineren skrev:
Adragoor skrev:2. Dessa skrivtecken utvecklas sedermera till att användas för krunska under det nya namnet jori. I samband med detta ändrar vissa tecken form, och andra lånas in från erdir.
Detta sker formodligen i just vad som kommer bli Kejsardomet Jorpagnas karnland, den krunska kolonin langs "barbarkusten" (Jorpagna). De haradoriska runorna hamnade har, narmare påverkan från vastra Ereb, och utvecklades till att bli tecken for det krunska språket jori. Efter segern vid Grivela formaliserades skriften och vi har klassisk kejserlig jori. Ungefar så?

I Hynsolge fortlevde en variant av de forsta tecknen Harador skapade (for vem annars kan Avhrador ha varit?) men detta forn-hynsolgiska skriftspråk dog ut ca 900 fO.


Angående "Det gamla Krun":

Kallades skrivtecknen har for glyfer? Vet inte om definitionen av vad en glyf ar passar med hur du tanker dig de golwyndiska(?) språkens utveckling men jag gillade ordalyden i beteckningen "krunska glyfer".
Jo, det var ungefär så det var tänkt från början. Förutom att hynerna behöll en äldre variant av runorna i ett hundratal år, vilket jag dock tycker funkar. De nya runorna skapades kort efter kejsardömets upprättande baserade på de haradoriska runorna som de segerrika barbarerna redan var vana vid.

Krunska, eller golwyndiska glyfer är tänkta att vara rätt annorlunda, mer ett slags stavelseskrift kombinerat med ideogram. Jag har dock inte funderat exakt på hur de ska se ut än, men hur tänkt mig att två varianter av dem används dels i Furgia och dels som en uråldrig helig skrift i delar av Sombatze.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Kan du få med foljande i beskrivningen av de jorska språken Adragoor?
När kîmzonerna anlände södra Tolan fanns det en jorisk befolkning här, av sentida lärde benämd pelenos-jorer eller sydtolaner. De hade knappt tagit sig ut ur Mörkertiden och deras samhällen var i ett mycket enkelt skick. Det som fanns av civilisation var kring Österbukten där den från Aidne härstammande Mandelorden etablerat ett lycèe. Hit skickade hövdingaätterna sina unga att lära skrivkonst och om det stora Kejsardömet Jorpagnas tid. Mandelmunkarnas västjoriska språk hade blivit först den lilla överklassens sätt att tala och sen även folkets, vilket förklarar varfor det joriska språk som kimzônerna eftervart kom att anamma blev ett tillhörande denna dialektgrupp.
Har forsokt ge en historisk forklaring till varfor feliciska tillhor den vadtjoriska dialekt/språk-gruppen nar landet ligger i ett annars ostjoritalande område.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

birkebeineren skrev:Kan du få med foljande i beskrivningen av de jorska språken Adragoor?
När kîmzonerna anlände södra Tolan fanns det en jorisk befolkning här, av sentida lärde benämd pelenos-jorer eller sydtolaner. De hade knappt tagit sig ut ur Mörkertiden och deras samhällen var i ett mycket enkelt skick. Det som fanns av civilisation var kring Österbukten där den från Aidne härstammande Mandelorden etablerat ett lycèe. Hit skickade hövdingaätterna sina unga att lära skrivkonst och om det stora Kejsardömet Jorpagnas tid. Mandelmunkarnas västjoriska språk hade blivit först den lilla överklassens sätt att tala och sen även folkets, vilket förklarar varfor det joriska språk som kimzônerna eftervart kom att anamma blev ett tillhörande denna dialektgrupp.
Har forsokt ge en historisk forklaring till varfor feliciska tillhor den vadtjoriska dialekt/språk-gruppen nar landet ligger i ett annars ostjoritalande område.
OK, nu förstår jag din tanke Birke. Kan det inte annars bara vara praktiskt så att den lilla grupp kimzoner som kom och tog makten också behövde handla och tala med ursprungsbefolkningen och sina grannar varpå feliciskan har lånat in mer från östjori än västjori vilket skulle förklara...
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Mikael skrev:OK, nu förstår jag din tanke Birke. Kan det inte annars bara vara praktiskt så att den lilla grupp kimzoner som kom och tog makten också behövde handla och tala med ursprungsbefolkningen och sina grannar varpå feliciskan har lånat in mer från östjori än västjori vilket skulle förklara...
På senare tid har formodligen feliciska lånat in ostjoriska ord (det har aven lånat efariska) men enligt kartan i EA-Kampanj tillhor det den vastjoriska dialektgruppen...
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor »

birkebeineren skrev:Kan du få med foljande i beskrivningen av de jorska språken Adragoor?
När kîmzonerna anlände södra Tolan fanns det en jorisk befolkning här, av sentida lärde benämd pelenos-jorer eller sydtolaner. De hade knappt tagit sig ut ur Mörkertiden och deras samhällen var i ett mycket enkelt skick. Det som fanns av civilisation var kring Österbukten där den från Aidne härstammande Mandelorden etablerat ett lycèe. Hit skickade hövdingaätterna sina unga att lära skrivkonst och om det stora Kejsardömet Jorpagnas tid. Mandelmunkarnas västjoriska språk hade blivit först den lilla överklassens sätt att tala och sen även folkets, vilket förklarar varfor det joriska språk som kimzônerna eftervart kom att anamma blev ett tillhörande denna dialektgrupp.
Har forsokt ge en historisk forklaring till varfor feliciska tillhor den vadtjoriska dialekt/språk-gruppen nar landet ligger i ett annars ostjoritalande område.
Din förklaring verkar helt rimlig. Den är härmed noterad i den joriska språkhistorien.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Jag har i wikin gjort lite andringar i innehållsforteckningen till Språk och lagt till ett hjalpmedel for att skapa namn:

http://www.erebaltor.se/wiki/Spr%C3%A5k#Namnbruk

Har endast listat upp joriska namn och de flesta från eget huvud som jag postat olika stallen på forumet. Många fler lar finnas i bla Aidne-modulen och Krilloan-modulen.

Vad tycker ni om det hela? :?
Användarens profilbild
Alendor
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 840
Blev medlem: 2007-05-25 14:44
Ort: Västerås
Kontakt:

Inlägg av Alendor »

birkebeineren skrev:Jag har i wikin gjort lite andringar i innehållsforteckningen till Språk och lagt till ett hjalpmedel for att skapa namn:

http://www.erebaltor.se/wiki/Spr%C3%A5k#Namnbruk

Har endast listat upp joriska namn och de flesta från eget huvud som jag postat olika stallen på forumet. Många fler lar finnas i bla Aidne-modulen och Krilloan-modulen.

Vad tycker ni om det hela? :?
Gillar det verkligen. Namn är bland det svåraste att komma på.... oftast =)
Clay of my clay, thou shall not kill! Thou shall not die!
Utrustningslista: http://rpg.malgol.se/drakar/utrustning/
Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl »

Har lagt till centralakrogaliska namn som rubrik och där inkluderat kunska, nidländska och kalmurriska namn. Lagt in en del krunska namn.
Det kanske hade varit en god ide att även ta upp lite namnregler för de olika kulturena om det finns, tänker t.ex. på de jorpagniska prefixen.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Jorpagniska prefixregler lagt till.

Skal leta upp vad jag (någonstans) skrivit om narguriska namn...
Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl »

Namntråden kanske? viewtopic.php?t=282

La till min gamle jorpagniske exilfurste "Enbrosiuz Borgo Derrotta ab Ybramun" till exemplen på jorpagniska namn.

Angående af skrev du tidigare att "a och ab lät inte så tokigt, kanske så det ser ut i kejserlig jori och nyjori, ev med varianten af i de lite underliga nordjorpagniernas tolkning?". Har du ändrat nordjorpagnierna mot furstehus av nyare härkomst?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Bergdahl skrev:Angående af skrev du tidigare att "a och ab lät inte så tokigt, kanske så det ser ut i kejserlig jori och nyjori, ev med varianten af i de lite underliga nordjorpagniernas tolkning?". Har du ändrat nordjorpagnierna mot furstehus av nyare härkomst?
Jag har visst gett två forklaringar verkar det som, eller snarare samanfattningar av vad som diskuterats. Den du citerar tror jag var borjan till den andra. Jag gor om lite:

Furstehus med anor från Kejsardömet Jorpagna
(språkligt och kulturellt nara kejserlig jori)

"a" (om efternamnet börjar på en konsonant)
"ab" (om efternamnet börjar på en vokal)

Furstehus av nyare härkomst
(varav många i nordjorpagna, den "nyjoriska" kulturen ar tydligare)

"af" (en utveckling från "ab")
Skriv svar