Berendien

Samlingsplats för alla länder och platser
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Ghazam skrev:Detta stämmer inte med beskrivningen av den riksbildning som finns sedan tidigare då det var Bermond Riksfader som utropade Berendien efter svartfolkskrigen. Dessa krig är viktiga för landets historia för de förklarar dels hur feodalismen i riket föddes och det förklarar de djuriske halvfolkens juridiskt fria ställning. På Tebarchus tid var Berendien ett svagt hoplänkat ättesamhälle som valde kung (lite som Britannien pre-Arthur).

Det dök for ett tag sedan upp några ideer rörande Berendien; sammanhängande historia, UGs uppkomst , LVs roll m.m. Jag gjorde då en sammanfattning baserad på dina gamla ideer och de nya som dykt upp. Ville inte utelämna något, varken gammalt eller nytt men försökte få med allt och fläta det in i en logisk och sammanhängande kronologi som även stämde med övriga Ereb och den utveckling som händt där. Detta verkade gillas och såg ut så här:
Mörkertiden 600-150 fO
Tolan retarderar gradvis bakåt i utvecklingen, naturahushållning återinförs, jordbruket förfaller, gårdar, gods och hela samhällen lämnas öde. De organiserade grupper som finns kvar efter konfluxen försöker på olika sätt att överleva. Olika maktfraktioner dyker upp som ivrigt försöker plundra varandra. Landsbygden härjas av rövarband. Svartfolken i Erbulasbergen, som klarat sig undan konfluxen i sina hålor, expanderar norrut mot de tre stora skogarna på Tolan. Landori stänger sina gränser.
Riket Berendia 150-50 fO
Tabarcus (av gammal jorisk patricierfamilj från Entichon) lyckas samla norra Tolans hövdingar och med gemensam kraft driver de bort svartfolken. Alverna i Landori bistår med trupper och även många älvfolk deltar i striderna. Slaget vid Sankmas klint kommer att bli legendarisk i Berendiens historia Tabarcus utropar sig själv till kung och delar upp landet enligt ett primitivt feodalsystem. Riket får namnet Berendia. Han lovar att respektera alvernas gränser och att älvfolk alltid skal ha en fristad här. Berendiernas öppna sinne för andra folk och kulturer härstammar från denna tiden. Tabarcus deklarerar att de Gamla Gudarna nu har drivits bort och att de nya Unga Gudarna nu råder. Han samlar diverse lokala bruksgudar och naturandar som existerat redan på tolanernas tid, innan Kejsardömet Jorpagna, knådar lite om och slår ihop dem i ett panteon som känns nytt och "ungt" men som folket ändå kän känna sig igen i. Fred råder nu under lång tid (i ett relativt isolerad land) och berendierna kommer alltid att referere till detta Berendia under de Unga Gudarnas välsignade styre som ett idealrike då allt var bra och ingen ondskap eller missnöje fanns. Så var dock inte fallet.
Inbördeskrigen 50 fO-150 eO
Tabarcus rike faller samman kort tid efter hans död, splittrat av maktgiriga adelshus, otaliga gudar och prästerskap samt svartfolken som återhämtat sig i Erbulasbergen i söder. Snart råder igen kaos och anarki idet som synes att vara Mörkertiden som återvändt. Inget enhetligt styre finns utan befolknigen i landets olika delar tvingas klara sig själva. Mot slutet av perioden vinner en morëlvidynsk krigsherre vid namn Zedufar terräng och inför ett skräckvälde i stora delar av norra Tolan och befolkningen lider svårt. Ett nytt samarbete börjar spira bland flera av adelshusen som även de ser sin makt hotat och man börjar tala om att återupprätta kungariket.
Nya tiden 150-610 eO
Trots sina svårigheter för samarbete har adelshusen samlats bakom den unge Beronrik och går ut i krig mot Zedufar. I Slaget vid Aro besegras fienden och Beronrik utropas till kung av det nya Berendien. Det gamla feodalsystem blir av kungen och hans närmaste försökt gjort mera likt det i Aidne men behåller mycket av sin "röriga" särlprägel. Beronrik samlar även några av de starkaste gudarna och gudinnorna bland de Unga Gudarna och ger dessa en mera framstående roll i panteonet. Missionärer från den Lysande Vägen finns i landet men har mycket liten betydelse. Morëlvidynen Zedufar bedrev under sitt skräckvälde en mycket nitisk och resultatrik jakt på Etinstrogna.
Vill du återgå helt till din historia Ghazam eller använda denna revidering? Viktiga anledningar till mina omskrivningar var att göra ursprunget till UG lite luddigt genom att förlägga det till det "första" riket - Berendia, som sedan föll och numera ses som nationens ärorika tid; och att senarelägga det "andra" - Berendien och östra Kopparhavets inträde i "Den nya Tiden" i förhållande till västra Ereb som gör det kring år 0. Din historia måste oavsett editeras lite då flera händelser ligger förskjutna (tror du engång skrev att du i din kampanj medvetet hade gjort detta?).

Vad tycks?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Ursäkta dubbeltpostandet, min handvevbara är sjuk. :(
Ghazam
Zorakisk Väpnare
Inlägg: 102
Blev medlem: 2007-03-02 15:17
Ort: Lund

Inlägg av Ghazam »

Tack för din text! Nja, en hel del stämmer tycker jag men jag är inte nöjd med hur Tebarchus roll förstärkts (han är bara en av flera hövding-konungar i Berendiens uppbyggelsefas i min bok) och Zedufar och Beomund Riksfaders historia är ju något annorlunda och inte riktigt som jag tänkt mig det... Den största invändningen jag har är att det är världsliga härskare som planerar och genomdriver de teologiska förändringarna. Detta tycker jag inte fungerar i en värld där det de facto finns gudar. Religiösa förändringar tar betydligt längre tid att förändra och drastiska reformer är svåra att få genom. Som du dock mycket riktigt påpekar, mäster Björkbening, så ändrade jag lite årtal för att det skulle passa i min kampanj, men det var ingen jätterevidering och det ska nog gå att fixa. Jag ska fundera lite och avvaktar diskussionen kring UG:s roll och uppkomst.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Ghazam skrev:Nja, en hel del stämmer tycker jag men jag är inte nöjd med hur Tebarchus roll förstärkts (han är bara en av flera hövding-konungar i Berendiens uppbyggelsefas i min bok) och Zedufar och Beomund Riksfaders historia är ju något annorlunda och inte riktigt som jag tänkt mig det... Den största invändningen jag har är att det är världsliga härskare som planerar och genomdriver de teologiska förändringarna. Detta tycker jag inte fungerar i en värld där det de facto finns gudar. Religiösa förändringar tar betydligt längre tid att förändra och drastiska reformer är svåra att få genom. Som du dock mycket riktigt påpekar, mäster Björkbening, så ändrade jag lite årtal för att det skulle passa i min kampanj, men det var ingen jätterevidering och det ska nog gå att fixa. Jag ska fundera lite och avvaktar diskussionen kring UG:s roll och uppkomst.
Helt lugnt, om du nu återtagit dig ansvaret for Berendien är det du som bestämmer! :)
Skulle dock uppskatta om du tänker genom innan du ändrar tillbaka då jag ägnade en hel del tid (precis som du säkerligen också gjorde med din historia) åt att få ihop allas ideer när vi trodde du lämnat projektet.

Min historia är egentligen bara "grovindelningen" av Berendiens historia och i princip alla dina detaljer kan flätas in. Jag tänker mig inte Tebarchus som alltfor framträdande utan mest den som i senare tiders konungaberättelser ansetts som den samlande gestalten bland flera faktiska (kanske i tappning av dina nämnda trubadurer?). Tror ochså att det i detta tidiga rike var prästarna i samråd med sina gudar som använde den värdsliga makten for att etablera sig, mer än det var tvärtom. Sholakprästerna har säkert sin markant annorlunda variant av händelserna i sina arkiv (som nu hålls ännu mer hemliga när LV börjat gräva i UGs urprung).
När det gäller Beomund Riksfader och Zedufar så kan gärna ordlyden ändras och utökas; mera årtalen jag ville modifiera enligt de två anledningarna jag nämnde i förra inlägg; ett "dimridå" i tid avseende UGs upphav, och tiden för det moderna Berendiens inträde på scenen.
Ghazam
Zorakisk Väpnare
Inlägg: 102
Blev medlem: 2007-03-02 15:17
Ort: Lund

Inlägg av Ghazam »

birkebeineren skrev: Helt lugnt, om du nu återtagit dig ansvaret for Berendien är det du som bestämmer! :)
Skulle dock uppskatta om du tänker genom innan du ändrar tillbaka då jag ägnade en hel del tid (precis som du säkerligen också gjorde med din historia) åt att få ihop allas ideer när vi trodde du lämnat projektet.

Min historia är egentligen bara "grovindelningen" av Berendiens historia och i princip alla dina detaljer kan flätas in. Jag tänker mig inte Tebarchus som alltfor framträdande utan mest den som i senare tiders konungaberättelser ansetts som den samlande gestalten bland flera faktiska (kanske i tappning av dina nämnda trubadurer?). Tror ochså att det i detta tidiga rike var prästarna i samråd med sina gudar som använde den värdsliga makten for att etablera sig, mer än det var tvärtom. Sholakprästerna har säkert sin markant annorlunda variant av händelserna i sina arkiv (som nu hålls ännu mer hemliga när LV börjat gräva i UGs urprung).
När det gäller Beomund Riksfader och Zedufar så kan gärna ordlyden ändras och utökas; mera årtalen jag ville modifiera enligt de två anledningarna jag nämnde i förra inlägg; ett "dimridå" i tid avseende UGs upphav, och tiden för det moderna Berendiens inträde på scenen.
Jag har redan tagit intryck av dina och andras idéer inför den slutgiltiga (?) formuleringen av Berendiens historia. Du ska veta att ditt intresse och ditt arbete uppskattas! Är det någon variabel i övrigt som bör vara betydlig inför fortsatta skriverier i ämnet?
Ghazam
Zorakisk Väpnare
Inlägg: 102
Blev medlem: 2007-03-02 15:17
Ort: Lund

Inlägg av Ghazam »

Visionen om Berendien del 2: Politik och maktstrukturer

Berendien är en feodal monarki vars överhuvud är kung Frekvand. Han är rikets mäktigaste och rikaste man eftersom Kronomarken och den mycket bördiga Opa-dalen är hans domän. Dessutom äger han mark även utanför Kronomarken på olika håll i landet. Men, kungen är långt ifrån enväldig. En rad olika adelsätter, av vilka de flesta kan spåra sina stamtavlor tillbaka till slaget vid Sankmas Klint då det feodala Berendien grundades, besitter stora markägor och rikedomar. Adelsätterna svär visserligen trohet till konungen, men är vana vid att vara relativt självständiga och sköter sina egna affärer. Kungen fungerar främst som överbefälhavare för den armé som man sätter upp i tider av oro (t ex om svartfolk eller felicier hotar landet), ansvarig för utrikespolitiken samt medlare vid tvister mellan adelsätterna. Kungen är också av tradition försvarare av de Unga Gudarnas dyrkare i landet, en sedvänja som går tillbaka till det förbund som slöts mellan prästerskapet och den legendariske hövdingen Trebarchus för många sekler sedan. Att kungen dessutom är den Lysande Vägens beskyddare och förkämpe i landet sätter honom i en mycket prekär situation i det rådande reiligiösa klimatet och bidrar ytterligare till hans begränsade politiska rörelsefrihet. Kungen anses av många ha en svag position och den nuvarande kung Frekvand (som aldrig varit känd för några djärvare utspel) har på grund av sviktande hälsa allt mer dragit sig tillbaka från poltikens huvudscen.
Till sin hjälp har monarken både ett Rikets Råd, som en gång i tiden grundades av den mytomspunne stavmagikern och lärde mannen Tychon. Bland rådsmedlemmarna finns ansvariga för bl a finanser, utrikespolitik, juridik och flotta, men också hertigen av Berget, Erbulasregionens försvarare, har en stol i Rådet. Rådets främsta uppgift är att sköta den löpande administrationen och det är kungen som tar alla viktiga beslut. Det finns också en folkförsamling som vart femte år samlas i Entika. I folkförsamlingen finns representanter för de fria städerna, de största prästerskapen, de fria halvfolken samt odalmännen i varje större provins. Folkförsamlingen instiftades på Beomund Riksfaders tid och var en fortsättning på det krigsråd som hjälpte den blivande kungen att hålla ordning på den brokiga allians som han ledde i strid. Med tiden utmanövrerades församlingens makt, bl a av den lömske Zedufar, och numera är dess makt nästan enbart av symboliskt slag och dess möten har mer blivit ett sätt att knyta handelskontakter än att påverka politiken i riket i någon betydelsefull utsträckning.

Ute i hertigdömena styr varje länsherre sina interna angelägenheter. De traditionellt starkaste ätterna (Månevit, Aftonfalk, Purpursparre, Björnestam m fl) är tillsammans långt mäktigare än konungen. De är dock ständiga konkurrenter inbördes och fiendskap har uppstått, några gånger med dragna klingor. Dessa de mäktigaste ätterna och deras överhuvuden innehar en så stor maktfaktor att få riktigt stora beslut kan tas utan deras medgivande. Det finns ingen kodifierad juridisk struktur i landet utan avtal, lagar och sedvänjor bygger på gamla traditioner och överenskommelser. Många adelsätter är ingifta i varandra och har besittningar på flera olika håll i landet. Sedan den Lysande Vägen etablerat sig i landet och erhållit landegendomar via gåvor och arv har även kyrkan blivit en maktfaktor att räkna med. Allt detta gör att den inhemska politiska strukturen i Berendien är snårig och komplicerad. De rikaste länsherrarna håller sig därmed med skrift- och lagkunniga män för att kunna hålla ordning på sina affärer och anspråk.
De fria städerna Kandra, Lindaros och Ventigmilia svarar endast inför konungen och styr sig själva. De fria halvfolkens bosättningar är stundom konungens direkta undersåtar men en del halvlängdsmannabyar och anksamhällen i södra Berendien har ställt sig under en länsherres beskydd, (t ex halvlängdsmannabyn Bäckelid i Södra Skölderike).

De flesta högre adelsmän tillhör numera den Lysande Vägen, men undantag finns (t ex den mycket traditionsbundne och buttre hertig Aftonfalk av Lardamedrien). I lågadeln finns de gamla traditionerna kvar i betydligt större utsträckning. Många adelsmän befinner sig i samma dilemma som kungen, d v s att man har en traditionell roll i de gamla traditionerna samtidigt som man bekänner sig till Odos lära. I de län där folket fortfarande tillber Sholok, Sankma och Visha är det mer eller mindre tvungna att delta i festligheter och traditioner eftersom folket kräver det. Detta ses inte med blida ögon av kyrkan som aktivt motarbetar alla former av blandkultur mellan trosuppfattningarna.

Frågor:

Kan en fri stad bestämma över sina egna skatter och tullar eller är det kungens uppgift?

Hur stort är LV:s prästerskaps inflytande över den interna politiken i landet?

Är Berendiens maktstruktur för lik Zorakin och Kardiens? Om ja, gör det något?

Andra kommentarer?
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Ghazam skrev:Visionen om Berendien del 2: Politik och maktstrukturer
Frågor:

1) Kan en fri stad bestämma över sina egna skatter och tullar eller är det kungens uppgift?

2) Hur stort är LV:s prästerskaps inflytande över den interna politiken i landet?

3) Är Berendiens maktstruktur för lik Zorakin och Kardiens? Om ja, gör det något?

4) Andra kommentarer?
På fråga
1) svarar jag JA.
2) vet inte... den borde ju vara något så när stor om konflikten mellan LV och UG skall lyftas fram. I Kardien och Zorakin har man väl inte så stort dierekt inflytande, men indirekt som försavara av god moral etc så har man givetvis stort inflytande. En skillnad här är att vi bestämde att i kardien-Zorakin så lever kyrkan av tempelskatten, ca 10% av böndernas skörd, och har endast små egna gods. Jag tycker att eftersom LV kyrka inte alls har samma ställning i Berendien så är det rimligt med en annan lösning här, men får klara sig mer på egen hand helt enkelt.
3) Maktstrukturen är mycket lik Kardiens och Zorakins, vilket gör att vi har hela tre (3) sådana länder i Ereb (lägg till Hynsolge och Magilre så närmar vi oss fem (5)). Det är ju inte så många att man trillar av stolen direkt :wink: om vi framhåller skillnader mot Kardien:
* Kardiske kungen har större makt. Han kan avsätta vem han vill (om han vågar), stiftar lagar och står för hög rätt och har en position där alla adelsmän förväntas (och kommer att) hörsamma hans rop om han kallar till härmönstring. Det pågår även en centralisering av styret som kungen givetvis inte känns vid eller låssas om, men numera ligger två av hertigdömena indirekt under kungens kontroll. (Inmark & Haperike)
* Folkförsamlingen, finns ej i Kardien, upplöst i Zorakin.
* Kardien har en rikslag. ej heltäckande, men ändå.

4) Eftersom språket i övrigt är så bra påpekar jag följande:
att man har en traditionell roll i de gamla traditionerna

utgår ifrån att tanken är att det här skall upp på wikin. rödmarkera säger jag!

Fråga: hur mycket krigar adeln i berendien inbördes?

Sedan en tanke - då Kardien och Zorakin långsamt lämnar den feodala ekonomin (pengar är på väg att ta över) så skulle jag kunna tänka mig att Berendien ligger ett steg bakom och fortfarande tar in nästan all skatt in natura.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

I Zorakien så ingår en av de högsta kyrkliga ledarna i kungens råd. Detta råd har dock formellt inte längre någon praktisk betydelse annat än att de kan ge just råd. Kungen bestämmer i princip enväldigt. Det betyder dock inte att han inte lyssnar på råden.

Tidigare hade det kunliga rådet (folkförsamlingen) begränsade bestämmanderätter. Kungen var alltså tvungen att förankra beslut hos rådet. Men så är det alltså inte längre. Rådet bestod av ett överhus och ett underhus. I överhuset återfanns hertigar och grevar. I underhuset återfanns baroner och markiser samt kyrkliga dignitärer.

Enbart adel och högkyrkliga ur LV med andra ord. Så mycket för "folk"församling.

I Zorakien är den pågående centraliseringen mer långt gången än Kardien. Kungen söker stärka sin makt i alla led. Han håller med visst hyssj-hyssj på att försöka skapa en armé av elitinfanteri om ca 9000 man. Han uppmuntrar och nybyggande i obygder som han klassificerar som kronomark.

Ett hertigdöme är helt i kunglig kontroll, Pharynx. Dessutom finns ca 40 markisskap direkt underställda kungen, så kallade kronolän. Officiellt är det kungen som utdelar dessa län till markiser etc.

Ca 23 markisskap ges som belöningslän eller som försörjningslän. Dessa ges normalt endast på livstid åt den som är föremål för belöningen.

Ca 5 län ges som tjänstelän. De är kopplade till en viktig tjänst som exempelvis marsk, kansler, riksamiral, hovnarr etc. Dessa ges enbart ut så länge man upprätthåller tjänsten.

Ca 12 av markisskapen tillhör de så kallade gamla markisskapen. Tidigare var dessa 20 men de har dragits in efterhand som släkter har dött ut. Även dessa tilldelas officiellt ut av kungen på livstid. Men inofficiellt överförs dessa markisskap från far till son. Dör den manliga sidan ut tas länet tillbaka till kungen som delar ut den till en ny innehavare.

En fristad bestämmer i huvudsak över sina tullar och bestämmelser själv MEN de är officiellt tillhörande och svurna till kronan, alltså kungen. Dessutom så måste de betala en fastslagen skattesats varje år till kungen. Den är inte särskilt betungande och den baseras på invånarantal. Ju större folkmängd ju mer skatt till kungen. En mindre del av tullavgiften över varor går också till kungen. Kungens krav är oftast dock ganska modesta i förhållande till vad de adliga kräver av "sina" städer.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Bar skrivet Mäster Ghazam!
1) Ja
2) Mindre än i Aidne tycker jag, men aggressivare då den ännu inte är det självklara valet. Tycker de kan ha manövrerat ut UG:s präster som rådgivare till kungen och de flesta adelsmännen, om det passar.
3) nej

Hur är det med UG inflytande då? och dess ägande? vad lever de av?
Användarens profilbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 2248
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Fafnir »

Jag tycker att Berendiens likheter med Zorakin och Kardien bara är av godo. Då jag alltid sett Berendien som en relativt färsk feodalstat har jag använt den som ett land med "lillebrorskomplex" (vilket även går att utläsa i EA spelarboken, Zorakinkapitlet. Rolig läsning)
Adeln vill väldigt gärna vara zorakin eller kardien. Romantiska riddarballader och historier importeras och ynglingar gör allt för att uppvisa samma hjältemod som i de aidniska historierna.
Jag har låtit detta också vara en av de främsta anledningarna till LVs framgångar hos just adeln.
Jag upprepar också min förhoppning att LVs plats i Berendien inte är helt självskriven. Att dalkiska och aidniska grenen båda finns representerade och att de konkurerar om sina följeslagare. Både Caddo och Zorakin har ju goda relationer till Berendien och finns väl representerade i landet genom handelshus etc.
Har tänkt mig att bönder och viss del av borgarna, framför allt i inlandet är UG
Adeln som har Zorakinkomplex har svalt den aidniska LV (förutom de mest tjurskalliga traditionalisterna)
Medans framför allt köpmannaklassen i kuststäderna, som är mer sekualiserade, valt att i stort bekänna sig till dalkiska LV.
Och många har inte ens hajjat skillnaden mellan dalk/aidne LV. Vissa å andrasidan kör säkra kort och bekänner sig till alla religoner. Går till LV-templet på mässorna, tänder rökelser i Kushta templet, flyger drakar på drakdagen till Sankmas ära etc.
Trollkarlar är sannolikt Sholakanhängare, antingen av religös nit eller för att det bara bäst gynnar deras position.
Ah, vilken härlig kaotisk intrigerande krutdurk :)
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
Användarens profilbild
Psipo
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 827
Blev medlem: 2007-02-14 20:01

Inlägg av Psipo »

Jag tycker om den form Berendien börjar få. Visst är det något problematiskt med snarlika länder, men å andra sidan så har ju Ereb aldrig handlat om det fantastiska, utan det rimliga (i fantastisk miljö), och visst är det rimligt att riken influerar varandra.

Trots det så tycker jag att varje rike ska kunna sammanfattas i ett 10-meningar långt stycke där det unika kan förklaras, utan att Aidne och Berendien verkar för likt. (det är dessutom ett förslag jag har att vi ska göra framöver). Kan du göra det är du hemma.
Ghazam
Zorakisk Väpnare
Inlägg: 102
Blev medlem: 2007-03-02 15:17
Ort: Lund

Inlägg av Ghazam »

Utmärkt, kamrater! Jag tackar och bockar för kommentarer och svar. Jag har alltid tänkt mig att kadern Berendien-Zorakin-Kardien (ev. även Hynsolge, Magilre) utger någons sorts erebisk motsvarighet till England-Tyskland-Frankrike. Gemenskapen är stark p g a samhällsskick och religion (i den sfären ingår ju även Erebos m fl stater). Utbytet länderna emellan är utbrett och på många plan (ekonomiskt, intellektuellt, andligt, socialt). Eftersom man är beroende av varandra, främst ekonomiskt, så är det självklart att man även tar efter varandra kulturellt och politiskt. Särarter bör dock finnas, mer om det nedan.
Fafnir skrev:Jag tycker att Berendiens likheter med Zorakin och Kardien bara är av godo. Då jag alltid sett Berendien som en relativt färsk feodalstat har jag använt den som ett land med "lillebrorskomplex" (vilket även går att utläsa i EA spelarboken, Zorakinkapitlet. Rolig läsning)
Adeln vill väldigt gärna vara zorakin eller kardien. Romantiska riddarballader och historier importeras och ynglingar gör allt för att uppvisa samma hjältemod som i de aidniska historierna.
Jag har låtit detta också vara en av de främsta anledningarna till LVs framgångar hos just adeln.
Jag upprepar också min förhoppning att LVs plats i Berendien inte är helt självskriven. Att dalkiska och aidniska grenen båda finns representerade och att de konkurerar om sina följeslagare. Både Caddo och Zorakin har ju goda relationer till Berendien och finns väl representerade i landet genom handelshus etc.
Har tänkt mig att bönder och viss del av borgarna, framför allt i inlandet är UG
Adeln som har Zorakinkomplex har svalt den aidniska LV (förutom de mest tjurskalliga traditionalisterna)
Medans framför allt köpmannaklassen i kuststäderna, som är mer sekualiserade, valt att i stort bekänna sig till dalkiska LV.
Och många har inte ens hajjat skillnaden mellan dalk/aidne LV. Vissa å andrasidan kör säkra kort och bekänner sig till alla religoner. Går till LV-templet på mässorna, tänder rökelser i Kushta templet, flyger drakar på drakdagen till Sankmas ära etc.
Trollkarlar är sannolikt Sholakanhängare, antingen av religös nit eller för att det bara bäst gynnar deras position.
Ah, vilken härlig kaotisk intrigerande krutdurk :)
Detta är i linje med vad jag tänker. Berendien befinner sig lite i bakvattnet dels p g a att de andra länderna har bättre lägen rent handelsmässigt, men också närheten till västra Kopparhavets kulturcentra (Arno, Ekeborg, Pendon, Nosthril) gör att situationen är gynnsammare där. Därmed inte sagt att Berendien är någon sorts U-land i jämförelse, man har t ex en hel del som de andra länderna kanske inte har (här måste jag refererar till kommande del av visionen - om kultur).

Angående religion så håller jag med Fafnir. Det behöver ju inte vara så likformat (medeltiden var ju inte det!) och det religiösa splittrade lägetr speglar också landets något eftersläpande position internationellt. Jag kan tänka mig att situationen som Fafnir beskriver är den rådande, även om man kan tona ner den dalkiska LV något (det är ju trots allt kätteri vi pratar om!). Mycket dalkiskt tankestoff finns dock i landet, dels tack vare vissa dalkiska kloster som fortfarande lever enligt och anser sig härstamma från "ursprungskyrkan", men man kan också tänka sig att berendiska teologer reser till Arno för att studera (eller är detta för kontroversiellt?).
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Ghazam skrev: Mycket dalkiskt tankestoff finns dock i landet, dels tack vare vissa dalkiska kloster som fortfarande lever enligt och anser sig härstamma från "ursprungskyrkan", men man kan också tänka sig att berendiska teologer reser till Arno för att studera (eller är detta för kontroversiellt?).
Om de är en del av aidniska kyrkan så är svaret ja. Tror i sådant fall att fafnirs lösning med båda kyrkorna representerade, men kanske inte lika starkt konkurrerande, skulle gå bättre ihop med övrigt material.
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Inlägg av anders »

Regil skrev:
Ghazam skrev: Mycket dalkiskt tankestoff finns dock i landet, dels tack vare vissa dalkiska kloster som fortfarande lever enligt och anser sig härstamma från "ursprungskyrkan", men man kan också tänka sig att berendiska teologer reser till Arno för att studera (eller är detta för kontroversiellt?).
Om de är en del av aidniska kyrkan så är svaret ja. Tror i sådant fall att fafnirs lösning med båda kyrkorna representerade, men kanske inte lika starkt konkurrerande, skulle gå bättre ihop med övrigt material.
Rent kort: Instämmer!
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Hur blev det vi twistade till uppgiften i kandra om att LV kom till berendien fört kring år 510?
Skriv svar