Jag försöker utgå från rådande namnbruk i Äventyrsspels produkter och använda en prosodi som går i linje med dessa namn. I Ivanhoeboxen och Erebboxen kan man finna en hel del "svenskklingande" namn, blandat med fantasyfierad nomenklatur. I Kandra finns fler exempel, ta bara adelsätten "Björnestam", floden "Getån", berget "Himmelsklacken" etc, och där finns också namn som "Kandra", "Entika", m fl. "Hebanon" är analogt med detta och jag försöker hålla mig till den linjen.
Jag tycker inte att denna blandning stör, så länge det inte går överstyr. Länsnamnen, om de är dem du tänker på, är inspirerade av svenska ort- och regionnamn. Det är vad de heter på svenska, "översatta" från berendiskan om man så vill. Jag tycker att det är bra och stämningsskapande att använda svenska namn. Sedan kan det också finnas äldre namn på kejserlig jori, som med de latinska namnen på brittiska provinser och städer.
Angående gudomar: Kolla någon av religionstrådarna för summeringar av Erebs religioner. Men en kort summering; Lysande Vägen är en monoteistisk lära med en enda gud, Etin. De Unga Gudarnas religion är en polyteistisk sådan. Vilka de Gamla Gudarna var/är förtäljer inte historien men här finns en intressant diskussion om detta, och där kan man också läsa min teori om saken;
http://forum.jarnringen.se/viewtopic.ph ... c&start=90
Berendien
Håller med Peter, men om du fantasifierar namnen så ändra för allt i världen inte dessa förträffliga namn 
:
Landramendrien, Mälderike, Barlerike och Edsland. (Gillar också namnet Tvenne Ormar
)
Om inte annat kunde kanske mängden -riken minskas något. Bara öka variationen lite.
En annan sak är om det behövs så väldigt många län? Det är ju förstås bara en smaksak, men lite färre kunde kanske göra det lite mer överskådligt och länen kunde få lite mera särprägel.
Mycket trevligt att Berendeien växer fram! Och håller med Peter om att Berendien är något av the hemland i Ereb.
:Landramendrien, Mälderike, Barlerike och Edsland. (Gillar också namnet Tvenne Ormar
)Om inte annat kunde kanske mängden -riken minskas något. Bara öka variationen lite.
En annan sak är om det behövs så väldigt många län? Det är ju förstås bara en smaksak, men lite färre kunde kanske göra det lite mer överskådligt och länen kunde få lite mera särprägel.
Mycket trevligt att Berendeien växer fram! Och håller med Peter om att Berendien är något av the hemland i Ereb.
Håller med Vije. Att ha en andel svenska namn är helt i linje med Ivanhoe etc. Men det känns som lite väl mycket av samma namn. Om man bara luckrar upp med lite jorilatin och lite snygga fantasynamn kan det nog bli jäkligt rätt.
En annan tanke är att låta sig inspireras av Holländska ortnamn, då blir det ganska udda, lite mer "kontinentalt" och lite mer eget.
En annan tanke är att låta sig inspireras av Holländska ortnamn, då blir det ganska udda, lite mer "kontinentalt" och lite mer eget.
Har lagt till din Karta Ghazam...
Jag kan omöjligt se vad sjön, norr om Hebanon heter.
Jag väntar lite med namnen på länen p.g.a. diskussionen som pågår här.
Är de sträckade linjerna vägar?
Berendien - Kartor
Jag kan omöjligt se vad sjön, norr om Hebanon heter.
Jag väntar lite med namnen på länen p.g.a. diskussionen som pågår här.
Är de sträckade linjerna vägar?
Berendien - Kartor
Det där är alldeles utmärkt och är ju också helt i linje med vad Ä alltid körde med. Idén är ju som sagts att jori representeras av svenska. Vissa namn går inte att "översätta" och är därför på "riktig" jori...Jag försöker utgå från rådande namnbruk i Äventyrsspels produkter och använda en prosodi som går i linje med dessa namn. I Ivanhoeboxen och Erebboxen kan man finna en hel del "svenskklingande" namn, blandat med fantasyfierad nomenklatur. I Kandra finns fler exempel, ta bara adelsätten "Björnestam", floden "Getån", berget "Himmelsklacken" etc, och där finns också namn som "Kandra", "Entika", m fl. "Hebanon" är analogt med detta och jag försöker hålla mig till den linjen.
Själv kommer jag att inom kort slänga ihop en liten artikel om det hela, komplett med vad vissa platsnamn heter på "originalspråk"...
Namn med holländsk klang tycker jag att vi nog ska reservera för någon nargurisk dialekt... Jori känns mer som ett slags fantasyfierat vagt romanskt språk. Eg. kommer jori som provinsiell krunsk dialekt blandad med ett tidigt nargurspråk att bli fantasyfierat latin med vissa grekiska inslag + lånord från urgermanska något omvandlade för att ge en fantasyromansk klang. Detta språk (som jag långt ifrån kommer att utveckla helt) ska sen genomgå ljudförändringar åt olika håll. Medan nyjori kommer att bli lite klarare och tydligare i uttalet kommer låt oss säga kanske zorakiska att bli lite mer "slarvigt". (Jmfr. italienska och franska). Meningen är att man när man sen spelar ska kunna variera sin dialekt lite för att representera olika joriska språk. Nyjori skulle man om man vill kunna representera med ett lite norrländskt uttal etc. En kort text om bakgrunden till detta kan dock skänka lite extra djup... (Funderar på att låta texten vara författad av ngn språkforskare som utreder varför de joriska språken är lika varandra...)
Geografiska namn i Berendien - svar
Tack för fint beröm! Jag har funderat över länsnamnen och tagit till mig av era synpunkter. Nya namn för en del av provinserna kommer inom kort (detta är i själva verket en bra sak att ni påpekade detta - för nu kan jag byta ut de namn jag aldrig var riktigt nöjd med. Vije kan dock vara lugn, de namn han nämnde tycker jag också ska vara kvar).Peter skrev:Håller med Vije. Att ha en andel svenska namn är helt i linje med Ivanhoe etc. Men det känns som lite väl mycket av samma namn. Om man bara luckrar upp med lite jorilatin och lite snygga fantasynamn kan det nog bli jäkligt rätt.
En annan tanke är att låta sig inspireras av Holländska ortnamn, då blir det ganska udda, lite mer "kontinentalt" och lite mer eget.
Deth bherendizke äädelscapet
Spelknepe: De streckade linjerna som kom med på kartan jag skickade till dig är ett utkast till indelning av grevskap. Berendien har samma feodala indelning som Zorakin och Kardien i hierarkin hertigdömme-grevskap-baroni. Jag kan dock tänka mig att Berendien har fler andra avarter av titlar och är mer kaotisk än länderna i väst, rent politiskt.
ADEL I BERENDIEN
Maktstrukturen i Berendien utgörs av en samling mäktiga och rika adelsätter. Ju äldre en ätt är desto finare, och man försöker därför dra sina linjer tillbaka till slaget vid Sankmas Klint då kung Bermond besegrade svartfolken och det feodala Berendien grundades. De vars förfäder inte var med i detta historiska slag har inte lika lätt att hävda sig och får finna sig i en lågstatusposition. Därför har en hel del tvister kring historiska dokument, med anklagelser för förfalskningar hit och dit, uppstått under årens lopp.
Jag har funderat på följande indelning av adeln;
HÖGADEL - Hertigar och rika grevar. Några enstaka förmögna friherrar. Notera att hertigen av Jarlmanland kallar sig "jarl" istället för hertig, men det beror på att purpursparrarna alltid ska vara så jäkla märkvärdiga.
Högadeln har mycket högre status än lågadeln. Det finns naturligtvis gränsfall.
Exempel på högadelsätter är Månevit, Aftonfalk, Björnestam, Purpursparre med flera.
LÅGADEL: Fattigare grevar och baroner, samt de flesta friherrarna (adelsmän som står direkt under kungen). I Kronomarken finns dessutom en sorts tjänstemannaadel som är mer administratörer åt kungen än de övriga adelsmän som har rustplikt istället för skatteplikt. Inom kronomarksadeln finns riddare ur lågadeln som visat sig dugliga och därmed fått ett fögderi i belöning. Kronomarkens titlar går inte i arv.
Under baronerna finns en nivå till och det är bannérriddarna. En bannérriddare är en vasall som ingår i en adelsmans rytteri men som har fått en egen egendom som ska försörja honom och hans söner. Denna egendom, vanligtvis inte mer än en bondgård, brukar han själv.
En berendisk ätt har fått sitt namn från sitt heraldiska vapen. Sålunda har Månevit en vit måne på svart grund, Tvenne Ormar har två omslingrande ormar i sitt vapen och Sol & Måne har en delad sköld med en sol och en måne på en delad sköld. En ätts färger går igen i klädsel och i sina vakters livré och är något man bär med stolthet. Mer om varje enskild ätts vapen kommer senare (jag har inte med mig detta just nu). Min tanke om namnen är i alla fall att i största möjliga mån undvika klichéartade adelsnamn som Gyllenskjöld eller Silvferhök. Då inspireras jag hellre av gamla svenska adelsätter som Natt och Dag eller Stolpe.
ADEL I BERENDIEN
Maktstrukturen i Berendien utgörs av en samling mäktiga och rika adelsätter. Ju äldre en ätt är desto finare, och man försöker därför dra sina linjer tillbaka till slaget vid Sankmas Klint då kung Bermond besegrade svartfolken och det feodala Berendien grundades. De vars förfäder inte var med i detta historiska slag har inte lika lätt att hävda sig och får finna sig i en lågstatusposition. Därför har en hel del tvister kring historiska dokument, med anklagelser för förfalskningar hit och dit, uppstått under årens lopp.
Jag har funderat på följande indelning av adeln;
HÖGADEL - Hertigar och rika grevar. Några enstaka förmögna friherrar. Notera att hertigen av Jarlmanland kallar sig "jarl" istället för hertig, men det beror på att purpursparrarna alltid ska vara så jäkla märkvärdiga.
Högadeln har mycket högre status än lågadeln. Det finns naturligtvis gränsfall. Exempel på högadelsätter är Månevit, Aftonfalk, Björnestam, Purpursparre med flera.
LÅGADEL: Fattigare grevar och baroner, samt de flesta friherrarna (adelsmän som står direkt under kungen). I Kronomarken finns dessutom en sorts tjänstemannaadel som är mer administratörer åt kungen än de övriga adelsmän som har rustplikt istället för skatteplikt. Inom kronomarksadeln finns riddare ur lågadeln som visat sig dugliga och därmed fått ett fögderi i belöning. Kronomarkens titlar går inte i arv.
Under baronerna finns en nivå till och det är bannérriddarna. En bannérriddare är en vasall som ingår i en adelsmans rytteri men som har fått en egen egendom som ska försörja honom och hans söner. Denna egendom, vanligtvis inte mer än en bondgård, brukar han själv.
En berendisk ätt har fått sitt namn från sitt heraldiska vapen. Sålunda har Månevit en vit måne på svart grund, Tvenne Ormar har två omslingrande ormar i sitt vapen och Sol & Måne har en delad sköld med en sol och en måne på en delad sköld. En ätts färger går igen i klädsel och i sina vakters livré och är något man bär med stolthet. Mer om varje enskild ätts vapen kommer senare (jag har inte med mig detta just nu). Min tanke om namnen är i alla fall att i största möjliga mån undvika klichéartade adelsnamn som Gyllenskjöld eller Silvferhök. Då inspireras jag hellre av gamla svenska adelsätter som Natt och Dag eller Stolpe.
Gillar upplägget.
Personligen är jag ingen stor vän av standardtitlar som baron, greve, hertig osv. Kanske kunde de luckras upp med lite sköldjarlar, markfurstar, landsherrar, citadellmästare, kastellaner, gamla hederliga prinsar osv (gillar skarpt bannérriddarna).
Fler högmodiga struttar som jarl Purpurskalle!
Ett mera diversifierat titelbruk kunde kanske också stötta tanken med ett mera kaotiskt feodalsystem.
Visst skall ju baroner & co också finnas (Kardien o Zorakin är väl givna), men kanske inte överallt.
fast nu kan det ju hända att just Berendien trots allt passar rätt bra för de vanliga titlarna? Kanske mera fantasifierade titlar passar bättre i tex Hynsolge eller Jorpagna? Eller..?
Personligen är jag ingen stor vän av standardtitlar som baron, greve, hertig osv. Kanske kunde de luckras upp med lite sköldjarlar, markfurstar, landsherrar, citadellmästare, kastellaner, gamla hederliga prinsar osv (gillar skarpt bannérriddarna).
Fler högmodiga struttar som jarl Purpurskalle!
Ett mera diversifierat titelbruk kunde kanske också stötta tanken med ett mera kaotiskt feodalsystem.
Visst skall ju baroner & co också finnas (Kardien o Zorakin är väl givna), men kanske inte överallt.
fast nu kan det ju hända att just Berendien trots allt passar rätt bra för de vanliga titlarna? Kanske mera fantasifierade titlar passar bättre i tex Hynsolge eller Jorpagna? Eller..?
Som vi varit inne på tidigare här så känns Berendien för många här som ett rätt "straight" feodalt land i fantasymiljö. De mer udda titlarna är bra, men som du påpekar kan de sparas till andra länder. Det kan dock finnas inslag av detta i Berendien. Jag tycker att sköldjarl och landsherre är titlar som mycket väl kan användas i Berendien, och jag gillar kastellan. Det sistnämnda skulle kunna vara en titel som hertigen av Erbulas ger till enskilda befälhavare över en befästning.vije skrev:Gillar upplägget.
Personligen är jag ingen stor vän av standardtitlar som baron, greve, hertig osv. Kanske kunde de luckras upp med lite sköldjarlar, markfurstar, landsherrar, citadellmästare, kastellaner, gamla hederliga prinsar osv (gillar skarpt bannérriddarna).
Fler högmodiga struttar som jarl Purpurskalle!
Ett mera diversifierat titelbruk kunde kanske också stötta tanken med ett mera kaotiskt feodalsystem.
Visst skall ju baroner & co också finnas (Kardien o Zorakin är väl givna), men kanske inte överallt.
fast nu kan det ju hända att just Berendien trots allt passar rätt bra för de vanliga titlarna? Kanske mera fantasifierade titlar passar bättre i tex Hynsolge eller Jorpagna? Eller..?
Prinstiteln känner jag igen från renässansens norditalien och passar inte riktigt in (jmfr "The Prince" i Romeo & Julia t ex). Denna titel borde vara synonym med 'furste'?
Ett inlägg i debatten:
viewtopic.php?t=160
viewtopic.php?t=160
Hynsolgiska och Berendiska skiljer sig knappast åt mer än svenska och norska... Titlarna i dessa två länder bör alltså vara i stort sett desamma (fast de kanske inte fungerar likadant...) För Jorpagnas del kan man tänka sig att man använder "riktiga" joriord till titlarna, nyjori sägs ju vara mer gammeldags. (Egentligen används ju "riktiga" joriska titlar i Berendien också, fast dessa har 2översatts" till svenska)Kanske mera fantasifierade titlar passar bättre i tex Hynsolge eller Jorpagna? Eller..?
Några exempel på hur titlarna egentligen låter: (Kanske att användas till jorpagniska adelsmän och furstar.)
rek's, pl. regez - kung (av lat. rex)
duk's, pl. dukez - hertig (av lat. dux)
baro liber, pl. baronez librêz - baron, friherre (av lat. liber baro)
komez, pl. komitez - greve (av lat. comes)
prinkhep's, pl. prinkhipez - furste (av lat. princeps)
hekez, pl. hekitez - riddare (av lat. eques)
En liten kul grej som bara måste tas upp vad gäller titeln baron, är att detta ord - "baro", på klassiskt latin (liksom i modern italienska) betyder "tölp, skojare". (Italienska för baron är "barone", men det är eg. samma ord)
