Sida 48 av 105

Postat: 2009-09-08 08:28
av Fraxinus
Mikael skrev:Jag vill inte att idén om exilmorelvidyner försvann helt, den gillar jag...tycker bara att det blev väldigt många morelvidyner och efarer.

Smuggling av specialkår under statlig ledning för att undvika statliga skatter? Kan de inte bara få fribrev av Ämbetet så riskerar de inte någon pinsam insident med hamnvakten? Eller är det just hertigen av Yttersols och Hixanis tullar man vill undvika?

Sedan tycker jag inte att jag fick svar på:
:shock: Invaderade du just Samkarna i Zorakins intresse? Varför då? Vad har Zorakin för intresse i Samkarnas inland? Vad har Zorakin för behov av denna kår alls? Och vilka är dessa samkarniska elitsoldater?

En marin "Främlingskår" är ingen dum idé, bara det att Zorakin kanske inte var landet som skulle ha det. Jag föreslår istället Berendien då de kan behöva förstärka sin flotta mot felicierna och har intressen av att störa feliciens slavhandel från Efaro/Morëlvidyn.
A) Jag skrev inget om Samkarnas inland. Varför Zorakin för småskaligt krig mot Morelvidyn? För att Morelvidynerna i århundraden har fört krig (i form av kapare) mot Zorakerna!

Jag kan se ett stort behov av en marin främlingskår för zorakerna bland annat med tanke på deras tidigare (och i viss mån fortsatta) stora intresse i Efaro som ligger på andra sidan havet sist jag såg det. Och marinkår....snarare främlingslegionärer/legoknektar/äventyrare som gör skitgöra där Zorakerna inte vill/kan skicka iväg officiella krigare etc. Tänk snarare några grupper av Francis Drake och hans anhang. Och 600-800 soldenärer, 300 sjömän och 10-15 fartyg gör inte omedelbart en sjömakt av ett land med 6-7 miljoner invånare.

Och du svarade inte på mitt konstaterande. Officiellt: Zorakin har en svag marin pga ett slag som skedde för 200 år sedan(!). Zorakin är mycket dugliga skeppsbyggare enligt köpmän. Zorakin exporterar skepp. Zorakin har stora skeppsvarv.

Min fråga. Med dessa faktorer....hur kan det komma sig att Zorakin är en svag militär sjömakt?

Postat: 2009-09-08 08:36
av Fraxinus
Smugglingen skapades som en täckmantel för den Zorakiska underrättelsetjänsten......men blev väldigt framgångsrik rent ekonomiskt och är idag en viktig finansiär för zorakins ljusskygggare utrikes aktivitet.

Till saken hör att riksskattemästaren (som tillhör en Dreverikisk släkt som under lång tid sägs ha idkat framgångsrik smuggling), Tullmästaren (nitisk, plikttrogen adelsman tillhörande hertigsläkten i Salamora) och Spionmästaren (chef för omnämnda ljusskygga kår/enhet/anhang) allihop sorterar under samma myndighetsperson, nämligen Kanslern.

Kanslern riddar Ragnvald av hertigfamiljen Dreverike

-Tullmästaren riddar Manfred av hertigfamiljen Salamora

-Riksskattemästare riddar Fabian Blåtorn av baronatet Gröneborg

-Spionmästaren

Vilket lär bädda för intressanta diskussioner i det departementet.

Postat: 2009-09-08 08:40
av Mikael
Fraxinus skrev:
Mikael skrev:Jag vill inte att idén om exilmorelvidyner försvann helt, den gillar jag...tycker bara att det blev väldigt många morelvidyner och efarer.

Smuggling av specialkår under statlig ledning för att undvika statliga skatter? Kan de inte bara få fribrev av Ämbetet så riskerar de inte någon pinsam insident med hamnvakten? Eller är det just hertigen av Yttersols och Hixanis tullar man vill undvika?

Sedan tycker jag inte att jag fick svar på:
:shock: Invaderade du just Samkarna i Zorakins intresse? Varför då? Vad har Zorakin för intresse i Samkarnas inland? Vad har Zorakin för behov av denna kår alls? Och vilka är dessa samkarniska elitsoldater?

En marin "Främlingskår" är ingen dum idé, bara det att Zorakin kanske inte var landet som skulle ha det. Jag föreslår istället Berendien då de kan behöva förstärka sin flotta mot felicierna och har intressen av att störa feliciens slavhandel från Efaro/Morëlvidyn.
A) Jag skrev inget om Samkarnas inland. Varför Zorakin för småskaligt krig mot Morelvidyn? För att Morelvidynerna i århundraden har fört krig (i form av kapare) mot Zorakerna!

Jag ser ett stort behov av en marin främlingskår för zorakerna bland annat med tanke på deras tidigare stora intresse i Efaro som ligger på andra sidan havet sist jag såg det. Och marinkår....snarare främlingslegion/legoknektar som gör skitgöra där Zorakerna inte vill/kan skicka iväg officiella krigare etc.

Och du svarade inte på mitt konstaterande Officiellt Zorakin har en svag marin pga ett slag som skedde för 200 år sedan(!). Zorakin är mycket dugliga skeppsbyggare enligt köpmän. Zorakin exporterar skepp. Zorakin har stora skeppsvarv.

Min fråga. Med dessa faktorer....hur kan det komma sig att Zorakin är en svag militär sjömakt?
a) Nej det var väl Söderman som skrev det.
Visst är piratproblemet alltid närvarande (piratkrossande räder genomförs av Caddo och Erebos när resurser kan avvaras ifrån konflikten med Felicien, men handlar då om att sänka så mycket skepp som möjligt inte invasioner) och det kan ju Zorakin också sysla med. Kanske är Zorakin redo för en ny invasion, men jag har fått känslan av att Zorakin har siktet inställt åt så många andra håll redan...Fristaden, nostratiet, Svarta Tornet, Snoartraden... Vet inte om man har resurserna för att förbereda en ny specialtrupp för invasion av ett område Zorakin och Kardien har mycket dåliga erfarenheter av. Exmorelvidynerna är ju dessutom sedan flera generationer bosatta i Hixani och har inte bättre koll på piratkusten än zorakins modigaste handelsmän. Men det är klart, kanske finns en rörelse inom exilcub...morelverna som uppmuntras av Ämbetet, lovas stöd, får viss träning och vapen för att sannolikt gå mot Brisbukten. :wink:

B) ledsen jag har nog missat de stora intressen som Zorakin har i Efaro, men ni länkar mig säkert rätt. (Om det är Solstaten som avses så dog ju den för över 250 år sedan om jag minns rätt, men drömma kan ju en kung få göra)

C) Om jag inte svarade på ditt konstaterande beror det på att jag köpte det och inte såg det som en fråga, men flottan är eftersatt pga att kungamakten i 200 år har satsat på annat. Skeppsbyggarkonsten som du säger gäller säkert handelsskepp. Hur var det nu i sinkadus? Zorakins flotta är en kustflotta som inte skulle ha en chans emot de stora sjömakterna i Kopparhavet, men ändå har man Kopparhavets största krigsskepp. Jag tycker det är kul hur du moderniserar Zorakin och hur riket sprudlar av idéer osv, men här tycker jag er idé är en för många.

Postat: 2009-09-08 08:54
av Fraxinus
Min tanke med det där anhanget (blå kåren eller vad man nu vill kalla enheten) snarare var till för att exempelvis hålla Morelvidynerna upptagna för att i lugn och ro kunna fokusera på andra ting. Eller andra ljusskygga operationer. Om enheten en dag skulle råka inta en stad och kunna hålla den....ops! Zorakerna har under lång tid fått oroa sig för angrepp från kapare. Varför inte låta Morelvidynerna oroa sig istället.

Kustflotta som försvar mot kapare får det gärna vara. Du har rätt. Zorakin har mycket för handen som snarare sker över land just nu. Deras tidigare eskapader över hav har inte slutat lyckligt vilket har bidragit till att man fokuserar på att erövra land via land istället. En kustflotta i försvarssyfte kanske passar bättre in på deras nuvarande politik och prioriteringar.

Fartygen som byggts blir i så fall galärer som Dromoner med katapultmöjlighet och Celandioner med marininfanteri för bordning samt en del koggar eller karacker för logistik och som reserver om vinden vänder och man kan använda dessa fartygs höga bord och för och aktertorn för att beskjuta ner i andra galärer. Max räckvidd till Erebos och Caddo. Helt ok för mig. Valien ljus är däremot i det sammanhanget en smula absurd. Smuggling, kaparverksamhet, mindre landstigningsoperationer, raider och spionage kan även göras från handelsskepp och mindre fartyg.

Efaro...där Willemiterna från Kardien och Zorakin fortfarande håller tre borgar. Nog finns intresset kvar. Men förmodligen inte lika starkt om man frågar kungen.

Postat: 2009-11-14 23:45
av Fraxinus
Yttersol

Befolkning Penner 22%, Luksiler 25 %, Legerdier 30 %, Morelvidyner 5%, Efarier 3 %, Ankor 5 %, Halvlängdsmän 10% (Befolkningstillhörigheten är grovt uppskattad, bland människorna sker givetvis en hel del korsgiften mellan de olika grupperna).

Befolkningstäthet Medelhög

Politik Yttersol domineras politiskt av två folkslag. Pennerna och Luksilerna. Pennerna dominerar i dag framförallt den sydvästra delen av Yttersol med Hixani som huvudstad. Här bor också huvuddelen av hertigdömets Legerdiska befolkning. Legerdierna är oftast livegna bönder under Pennisk adels styre. I nordost dominerar Luksilerna. Även här bor det Penner men den Luksiliska adeln har i huvudsak lyckats behålla en stor del av sina egendomar och sin makt i denna landsdel.

Yttersol är ett av Zorakins mest oroliga hörn. Här pågår ständigt kampen om hertigtronen. Luksilernas adel har aldrig brytt sig om att tävla om hertigtiteln. Trots det så är det just en Luksilisk adelsman som har suttit längst på titeln som hertig av Yttersol.

I 41 år satt riddar Adramel O`Bardisee som hertig av Yttersol efter att ha valts till titeln i vad man trodde skulle bli en kort övergångsregering. Dessa år kallas allmänt Yttersols lyckliga tid, en tid av fred och välstånd. Detta var också tiden för den Morelvidyniska Exodusen, när många Morelvidyner av adinisk tro sökte skydd i Zorakin. Hertig Adramel gav dem tillåtelse att slå sig ner i Yttersol. När han sedan dog lämnade han titeln i arv, inte åt sin son som många (inte minst den Penniska adeln) väntat. Utan till den som visade sig mest värdig.

Följden blev att den Penniska adeln, som för en gångs skull hade enats inför vad de trodde skulle bli en uppgörelse mot Luksilerna, föll i sär i nytt inbördeskrig i kampen om att själva vinna hertigtiteln. Luksilerna höll sig utanför striden. Detta har nästan blivit regel i Yttersol. Luksilerna håller ihop och sköter sitt medan den Penniska adeln är splittrad i sin ständiga kamp om hertigtronen i Hixani. Samtidigt genom att vara samlade har Luksilerna mer än en gång blivit den avgörande vikten i Pennernas strider om hertigtiteln. Men Luskilernas lojalitet är lika svår att vinna som den är enkel att förlora. Hotar hertigen av Hixani den Luksiliska befolkningens självständighet så förlorar han deras stöd. Och de övriga Penniska adelsmännen faller hertigen i ryggen.

Geografi Grovt kan man säga att hertigdömet består av en sydvästlig del runt Hixani och en nordöstlig del gränsande till Gredelmark. Hertigdömet består i sydväst huvudsakligen av ett varmt, torrt, småkulligt och glest beskogat ängslandskap där stenek, ängsek, ätlig kastanj och pinjetall dominerar trädflora. Undantaget i de centrala delarna av södra Yttersol där Solåns många armar skänker vatten och bördighet och landskapet blir mer grönskande, vackert och mer beskogat.

Lindar, sumplönn, locust och kärrek tillförs till trädfloran. Stora odlingsterasser med allehanda spannmål och grönsaker samt lundar med fruktträd återfinns runt byarna. Längst i syd vid havet har deltabildningen från en av Solåns armar bildat en massa öar med mycket hög bördighet. Här ligger kanalstaden Hixani på 7 öar och med en mindre del på fastland.

I sydöstra Yttersol blir landskapet först mer torrt och de av ekar, kastanjer och pinjetall glest beskogade ängsmarkerna återkommer men sedan blir klimatet allt mildare ju längre norrut man reser. Havet dimma sveper längre in i landet om morgnarna och skänker välbehövlig fuktighet. Landskapet blir mera kulligt och omväxlande. Här och var reser sig kusten från låglänta sandstränder till mer bergiga utlöpare där fiskebyar tycks klänga sig fast längst klipporna. Skogsdungarna växer i storlek och blir tätare och andelen lind och lönn blir vanligare. I detta huvudsakligen torrare landskap dominerar odling av citrus och vin samt veteodling och boskapsskötsel. Gruvdrift är också vanligt förekommande.

Historia Ursprungligen var Yttersol delat av Legerdier i syd och Luksiler i nordöst. Hixani var Legerdiernas andra stad men grundlades av Ereboserna som handelsstad och omlastningsstad för spannmålshandeln i från Legerdiens kärnland. Hixani var väl skyddat ute i Solåns delta och detta hindrade Lindiskiarnarna från att inta staden. Efter Lindiskiarnerkriget tog Pennerna över landet. Legerdierna var stark försvagade och böjde sig fullständigt. Men Luksilerna var inte förtjusta i Pennernas krav på överhöghet och rustade för krig. En rad skärsmytslingar och trevande stridigheter förekom och Pennerna tvingades inse att Luksilerna var betydligt mer välorganiserade militärt och politiskt än exempelvis de flesta folkslag i Aidne vid denna tid, Pennerna och Echterna undantagna.

Luksilerna trodde i sin tur sig ha Caddos stöd. Men Caddo gjorde en allvarlig politisk blunder. Istället för att alliera sig med Luksilerna så lät Caddo Luksilo omfattas av samma blockad som övriga delar av det nyblivna Zorakiska riket. Ställda inför faktumet att stå ensamma mot Pennerna valde Luksilerna det säkra för det osäkra och förhandlade fram ett förenande av det Luksiliska riket med Zorakin. Zorakerna beslöt att splittra det förhållandevis starka Luksiliska riket i tre delar och lät den norra delen bli en del av hertigdömet Salamora, den södra delen en del av hertigdömet Yttersol. Slutligen blev det Luksiliska kärnlandet runt staden Luksilo markgrevskapet Gredelmark. Och den Luksiliska kungafamiljen blev markgreve av Gredelmark. Dessa har senare uppgraderats till hertigdöme Grdelmark och hertig av Gredelmark.

Ekonomi Jordbruk och fiske präglar ekonomin i hertigdömet. Framför allt odlar man grönsaker, spannmål, citrus och vin samt föder upp nötboskap och en sorts svartgulbrokiga grisar. Fisket är mycket omfattande, det fins gott om hummer och ostron i havet utanför Yttersol. Man producerar främst lufttorkade skinkor, torkad och saltad fisk, saltat kött, korvar, ostar, frukt, grönsaker och hudar till rustningar. Vinerna från de nordöstra delarna är högklassiga. I de nordöstra delarna bryter man även stenkol och ädelstenen Topas som exporteras vidare till vapensmedjorna och juvelerare i Gredelmark och Luksilo.

Övrigt På grund av den turbulenta politiken så är det svårt att uttala sig om hertigens politiska tillhörighet. Hertigen av Yttersol är allt som oftast mer fokuserad att hålla sig vid liv och kvar vid tronen som hertig. Krig av någon form pågår jämt i Yttersol. Till skillnad från resten av Zorakin är det inte ovanligt att adelsmännen slåss även på havet med egna små flottor. En utveckling som accelererat det senaste århundradet på grund av att allt fler adelsmän i Yttersol är djupt involverade i smuggling bland annat över Morelvidyn.

Postat: 2009-11-15 01:14
av Fraxinus
Torilskogen

Wilmar från Gröneborg smög genom den dunkla granskogen. Hans steg liksom alla andra ljud i skogen dämpades effektivt av det mjuka, täta och osannolikt tjocka mosstäcke som bäddade in skogsmarken och allt annat som kommit i vägen för det som stubbar, block liggande träd och stora, stora stenar.

Här och var lyckades solljuset hitta ner genom små glipor i det täta krontaket som resta sig högt ovanför gruppens huvuden och dessa få gyllene solstrålar som fann vägen ner och lyste upp den gröna mossan eller en daggstänkt spindelväv skapade en nästan överjordisk känsla inte olik den man fick i Etins tempel under Soltimman mitt på dagen när Etins strålar föll genom templets tak och lyste upp Pemoden mitt i det dunkla tempel.

Wilmar stannade tvekande till vid en stammen av en stor silvergran. Han såg ner på kartan han hade i handen. Under sin tid på lycèet hade han hittat originalkartan och efter lite studier till slut förstått vad han upptäckt. Arbetet med att kopiera originalet hade kostat honom många vakna nätter. Fast å andra sidan hade han under arbetets gång blivit riktigt duktig på att smyga. Han hade visserligen kunnat stjäla kartan med som visade platsen guldgruvan men han hade inte riktigt kunnat förmå sig till det. Hans lojalitet med Mandelorden hade varit för djup. Dessutom hade det varit roligar på det här sättet.

Wilmar ryckte till. Hade han inte hört något. Något som lät misstänkt likt en kvist som bröts. Eller hade han inbillat sig. Han vände sig sakta om och tittade osäkert på sin färdkamrater. Ermel hade lagt en pil lagd på bågen. Jonar kramade sitt spjut och hans blick for vaksamt fram occh tillbaka över terrängen. Kardierna Doronel och Ovar kramade handtagen på sina svärd och yxor och deras sköldar var höjda i försvarsställning. Den senaste timmen hade en växande olustkänsla smugits sig på gruppen. Ingen av dem hade sagt något men alla hade kännt det, vetat att de andra i gruppen också hade kännt samma sak. En känsla av att vara iakttagna. Och en känsla av fientlighet...eller rent av illvilja. Och den kompakta tystnaden gjorde den hela än mer kusligt. Wilmar andades långsamt ut och vände sedan blicken framåt igen. Pilen slog med våldsam kraft in i stammen precis framför hans näsa. Svartalfernas stridsrop ljöd genom skogen


Geografi I hjärtat av Grindanu ligger Grindanubergen omgivna av av den mytomspunna Torilskogen. Landskapet är börjar ganska flackt men blir snart allt kulligare och brantare för att senare övergå i bergig terräng. De högsta topparna når närmare 1500 meter över havet.

Historia Ursprungligen var Torilskogen känd för sina djupa trolska lövskogar där det sades att man kunde skymta svanmöer längst överjordiskt vackra skogstjärnar och forsar. Men sedan hertig Miskrun misslyckats att helt stoppa svartfolkets övergång av Jostefloden vid Blotferpasset och kung Kruxhelm underlåtit sig att komma till sin hertigs hjälp trots att svartfolksarmèn blivit allvarligt försvagad efter Miskruns insatser kunde de resterande svartfolken söka skydd i Torilskogen. Där har de sedan etablerat sig.

Vissa Lärde hävdar att det kanske inte rörde sig om en renodlad invasion från svartfolkens sida utan snarare kan det ha varit en form av folkvandring. De skulle med andra ord ha varit på flykt från sina gamla stamområden och sökte efter en ny plats att slå ner bopålarna på. Resultaten av svartfolkstammars folkvandring är hur som helst i princip den samma som efter ett regelrätt plundringståg och är undantagslöst förödande för de bygder där stammarna drar fram.

Hur som helst, svartfolken har allt sedan dess förhindrat att människorna kan söka sig för långt in i Torilskogen. Detta har fått till följd att skogen har fått en allt vildare och råare utseende. Skogen växer igen alltmer. Svartgranar, nålgranar och silvergran får allt mer överhand över de luftigare och mer ljuskrävande lövträden. Endast de resliga och ljusslukande bokarna och berglönnarna verkar förmå hålla granarna och övriga barrträd stången.

Den en gång så legendariska och mångombesjungna vårblommingen i Torilskogen som finns beskriven i tidiga botaniska verk i Lyceet i Pendon har blivit alltmer undantryckt av ett tjockt moss- och bärristäcke som här och var ersätts av frodiga ormbunkar där stormbyar lyckats slå upp en bräsch för ljuset i den annars alltför täta, mörka och kompakta barrskogen.

Under årens gång har de Zorakiska kungarna och hertigarna upprättat baronat allt djupare in i Torilskogen för att försöka återta kontrollen över de centrala delarna av Grindanu, säkra den så kallade västra riksvägen mellan Pendon och Pharynx samt försvåra för svartfolken att kunna genomföra plundringståg.


Mer kommer senare!

Postat: 2009-11-15 11:48
av birkebeineren
:)

Ändra gärna högmässan till soltimmen och altarpodiet till pemoden för att använda LV-uttryck i Wilmar berättelse.

Postat: 2009-11-15 12:01
av Fraxinus
Det är gjort. Tack Birke. Jag var för lat för att söka upp de rätt begreppen i går. Jag förutsatte att någon skulle se mina felaktigheter och ge mig de rätt orden för middagscermonin och altaret.

Postat: 2009-11-28 11:39
av birkebeineren
Har i beskrivningarna av soltågen och diverse riddarordnar namngett ett flertal zorakiska ädlingar, huvudsakligen officiella kungar och lågtitulerade men även några av hertiglig härkomst.

Frågor relaterade:

I Aidne-modulen står det att Willem Korp, helgonet S:t Willems Orden har sitt namn ifrån, var son till hertigen av Likermark. Korp levde kring år 275 eO men enligt wikin så har hertigdömet Likermark styrts av familjen Armstarke helt sedan innan kung Kruxhelm Armstarkes tid 110-138 eO. Var Korp ett namn av någon annan bakgrund eller kan det tänkas att Armstarkefamiljen för en tid i slutet av 200-talet eO inte innehade hertigtiteln?

Sen har jag råkat knyta Likermark (eller möjligtvis Dreverike?) och dets hertigtitel till politiska förvecklingar kring ett par tvillingbröder vid namn Björnhugge som var involverade i det fjärde soltåget år 353 eO (den ene brodern spökar förövrigt fortfarande på hertigslottet var det tänkt...). Det står som sagt i wikin att Likermark regeras av Armstarke men om jag ändrar till Dreverike kan min historia kanske passas in med att detta hertigdömes regerande familj (som övertog på 200-talet eO) heter Björnhugge? Annars kan det här också bortförklaras med ett namn av annan bakgrund.

Åsikter Fraxinus? :?

Postat: 2009-11-28 19:44
av Fraxinus
Jag har noterat namnskillnaderna. Det enklaste förklaringen är förstås om vi utgår ifrån att Armstarke var ett smeknamn för just kung Kruxhelm själv. Ungefär som Kung August den starke av Sachsen/Polen. Han var helt enkelt armstark och gillade visa upp det genom att knyckla ihop och krossa tennbägare eller trästop med sina händer. Eller böja järnstänger och hästskor.....något sådant.

Familjenamnet (vapnet) är däremot Korp. Jag undrar om jag inte nämnt detta redan?

Vad gäller Björnehugg är jag nästan säker på att jag har tagit upp det redan. Nuvarande hertigfamilj heter Sterne-Björnehugg...vill jag minnas. De stammar på möderet från de ursprungliga hertigarna av Dreverike. Jag tror att namnet finns nämnt hos en av medlemmarna i kungens råd.

Postat: 2009-11-29 12:48
av birkebeineren
Kruxhelm "Armstarke" Korp av Likermark blir det alltså.

Sen hittade jag i översikten över Riksrådet kanslern Ragnvald Sterne-Björnehugg som tillhörande hertigfamiljen i Dreverike.

Postat: 2009-11-29 12:49
av birkebeineren
Hur blev det förresten med Riksrådet och Hovstaten du beskrev tidigare, är det information som kan rödmarkeras eller saknas några medlemmar? Det står i Aidne-modulen att rådet har fjorton medlemmer men detta är kanske var en sanning med modifikation?
Riksrådet

Riksdrotsen Greve Borodrik Sorthelm av Ryng

-Ståthållaren Riddare Martel Hammar av markgrevskapet Angelmark (Närmsta underlydande till riksdrotsen och chef för Fögderiet (slottsfogdarna) och Ständerna (fria borgmästarna), dvs förvaltningen av kungsmarkerna och fristäderna)

-Myntmästare Mäster Solvens Silverslant

Kanslern Riddare Ragnvald Sterne-Björnehugg av hertigfamiljen Dreverike

-Riksskattemästare Riddare Manfred Grijp av hertigfamiljen Salamora

-Tullmästaren Riddare Fabian Blåtorn av baronatet Gröneborg

-Spionmästaren Riddare Aron från Kra

Marsken Markis Berthold Axman av markgrevskapet Junemark

Storamiralen Greve Krind'O Ulvakus (från hertigdömet Luksilo)

Kerigassen Hans Helighet Fengald av Indarsol

Hovmagikern Fryna från Thespia (Animisterna hus - Kra)

Riksmarskalk Riddare Didrian Gyldenmark av hertigfamiljen Amtefjärd
(chef över Hovstaten, medlem i Riksrådet, Kungens högra hand och har även i nödfall viss beslutsrätt-officiella källor)
Hovstaten

-Hovmarskalk Riddare Dormant Schlummer (Organisatören)

-Seneskalk Lärde Laurendus Drejare (Ekonomen)

-Hovjägmästare Riddare Osvan Hirsche av hertigfamiljen Inberg (ansvar för kungliga jägeriämbetet och jaktparkerna)

-Hovstallmästaren Riddare Einergrid Ram av Grå hallar

-Härolden riddar Justus Horn av Oreberg

-Överheraldiker (även kallad Draken, Väktaren av Vapnen) Lärde Harold Höök

Postat: 2009-12-10 21:24
av birkebeineren
Fraxinus skrev:Nu pratar ni kanske inte om Zorakin men den staten har som jag sett det en förhållandevis hög läskunnighet pga Mandelordens inflytande och pga LV:s försök att med egna lärosäten och undervisning minska Mandelordens inflytande. Det har också blivit viktigare och alltmer förknippat med status att ha bildning i Zorakin. Och på grund av Mandelordens närmast religösa uppfattning att ALLA oavsett ursprung och härkomst ska få bildning om de vill eller kan ta emot den så har läskunnigheten sökt sig ganska långt ner i leden. Det innebär inte att alla är läskunniga. I östra Zorakin är det sannolikt sämre beställt med läskunnigheten bland exempelvis Indars legerdiska bondbefolkning. Och det förekommer säkert fortfarande att även en del adliga inte är några hejare i bildning eller för den delen läs och skrivkunnighet. Men en förhållandevis stor andel av befolkningen i Zorakin kan läsa och skriva.

Postat: 2010-02-04 15:52
av birkebeineren
Vad vet vi om Nordbergaskogen?

-enligt Aidne-kartan är den ca 70 mil lång och 5-15 mil bred
-rest av ett sammanhängande skogsbälte som innan Kejsardömet Jorpagnas dagar sträckte sig längs norra kopparhavskusten mellan Aidne och Tolan
-skogen är glest befolkat men skogshuggare och jägare finns
-ligger i hertigdömerna Inberg och Salamora
-alvbosättningar
-sjön Anja kand från händelser anknutna Andra kriget mot Svarta Tornet 546-555 eO (samt äventyret "Skönheten och Odjuret") ligger i skogens nordöstra utkant

Postat: 2010-02-04 17:23
av Fraxinus
Alvstam/stammar som under lång tid idkat handel med Luksilerna bor i nordbergaskogen. Jag vill minnas att handelsutbytet bland annat rörde exklusivt timmer, visst hantverk och pälsverk. Men jag är inte säker på handelsvarorna. Jag får kolla Aidne när jag kommer hem. Jag tror att alverna kallas nordberga-alver i böckerna. Men mycket lite annat är nämnt om dem. Skogen är också känd som tillhåll för Svanmöer. Jag vill också minnas att alverna har autonomi i förhållande till den Zorakiska staten...iallafall över delar av skogen. Men området räknas ändå in i Zorakiskt territorium.

Jag skulle gissa att nordbergaskogen med alver är en buffert-zon mot brända jordens klan för hertigdömet Salamora. Alverna och den Zorakiska kronan har förmodligen slutit avtal om att alverna sköter sig i stort själva utan att vara underställda Zorakerna. Däremot har sannolikt Zorakiska kronan tagit på sig vissa åtagande om att hjälpa till i försvaret av nordbergaskogen mot svartfolken mot rätten att, inom vissa gränser, få nyttja nordbergaskogen som virkestäkt och pälsfångst. Därför ligger nordbergaskogen inom Zorakisk territorial-gräns.

Kanske ställer alverna till och med upp med något kompani bågskyttar och scouter i händelse av svartfolksinvasioner enligt någon form av avtal med den zorakiska kronan.