Sida 27 av 105

Re: Hertigen av Likermark i Zorakin

Postat: 2008-04-22 12:28
av Regil
Yokohama skrev:Jag har skummat igenom trådarna som rör mynt och ekonomi men har detta till trots några funderingar som jag tänkte dela med mig av till denna formidabla samling DoD experter.

I min nuvarande spelargrupp är en av rollpersonerna ingen mindre än Hertigen av Likermark i Zorakin. När detta blev klart så började jag fundera över följande;
Hur mycket pengar har en Hertig i Zorakin? Vad kan man tänka sig att denne har för egendomar och hur mycket ungefär är de värda? Bönderna i Zorakin har ju en mycket svag ställning eftersom adeln tar så mycket av dem i skatt som bara är möjligt. Hur mycket skatt, i procent eller sm/gm, får en hertig in varje månad? Vad kan man tänka sig att Hertigens omkostnader är för soldater, reparationer av borgar, fort mm.?

Jag utgår från att Likermark har ungefär 200.000 inv. Ett hushåll består av i genomsnitt fem personer. (200.000/5=40.000 st) Sen tänkte jag att antigen får Hertigen skatt från alla skatteskrivna hushåll som baroner och grevar samlar in till honom/henne och att Hertigen då får ca 30% av den totala skatteinkomsten (Baronen tar 30% och Greven 30%). Jag föreställer mig att skatterna är höga, kring 50% av hushållets produktion. Ett hushåll producerar 2 sm/dag i lönearbete eller natura-värde. Detta ger Hertigen (40.000x2smx30dagar)x0,15(%) =360.000 sm/månaden.

Vad har ni för synpunkter på mina antagen och beräkning att räkna ut Hertigens och hushållens ekonomi?

Jag föreställer mig enorma klass-klyftor, där Högadeln lever enormt lyxigt och bönderna för evigt fast att "slita" för brödfödan utan chans till en "klass-resa" uppåt i systemet.
Mina synpunkter är att det verkar ganska rimligt.
Synpunkter:
Jag tycker att 30% till hertigen låter lite högt, men det är upp till Fraxinus att svar på.

2 sm per dag är lågt för Ereb (jag kommer att skriva en artikel där 3 sm/dag sätts som standard), men Likermark är inget rikt hertigdöme.

50% skatt är för högt. Det blir knappt nog över till att föda familjen. 30% är rimligare (NB - jag använder själv 50% skatt på sina håll i Kardien, men det är bara för att visa på det enorma förtryck som här råder. I allmänhet måste skatterna vara lägre.)

Kyrkan skall ha omkring 10% av skörden i skatt.

Det kan finnas markiser som inte betalar skatt till hertigen.

och slutligen... 200 000 inv känns lite lågt, Zorakin har ca 7 milj inv.

Så... 350 000 inv. 25 000 avgår markiser. 325 000/5 = 65 000 hushåll.
65 000 * 75 gm/gård/år = 4 875 000 gm BNP
20% avgår adeln => 975 000 gm
om vi tar dina 30% sedan så får vi 292 000 gm/år, vilket i princip är samma siffra som du räknade fram, bara att vi kom dit på olika vägar... :D

Postat: 2008-04-22 15:51
av Fraxinus
Höj först Likermark till ca 300000-350000 invånare (totalt i Zorakien ca 6-7 miljoner invånare). Höj andelen invånare i hushållen till 7 (man, fru, 3-4 barn, en åldring, eventuellt en dräng eller piga). Skatterna är så höga som adeln vågar ta ut. 50% i skatteuttag tillhör nog översta teoretiska gränsen som hushåll klarar av = ett mycket högt skattetryck=risk för upplopp/uppror. Lägre skattetryck är vanligare (30-40%). Andel adel i förhållande till borgare och bönder =mellan 0,5-1% (någonstans mellan 35000-70000 adliga i Zorakien)(ändrad text).

Chans till klassresa finns faktiskt (teoretiskt sett). Främst på grund av att Zorakien allt mer går mot ett samhälle där utbildning blir allt viktigare och där utbildning åtminstonde i teorin är öppen för alla. Böndernas barn (om de går i skola) går främst i tempelskolor. Tempelskolor ger främst kunskap i läsa och skriva samt basal religons och historieundervisning.

Därifrån kan man se söka sig vidare exempelvis (främst) inom kyrkan (någon son som blir riark=präst) eller som munkar men även inom den alltmer växande civila statsförvaltningen eller inom städernas förvaltning, handel etc.

Det finns även högre studier att få för alla ur ALLA samhällsklasser. Detta beror främst på närvaron av Mandelorden vars Lycée historiskt har som mål att vara öppen för alla som söker upplysning (dvs kunskap). Detta har gjort att även Lysande vägen har öppnat ett par lärosäten som likaledes är öppen för alla sökande liksom att det efterhand uppstått fria akademier som inte är knutna till vare sig Lysande vägen eller Mandelorden.

Praktiskt så är andelen högre utbildade i Zorakien ändå mycket liten i förhållande till andelen befolkning. Jag har för mig att siffran låg på ca 1000-1500 "utexaminerade" per år (med genomsnittlig högre utbildningstid om 3-4 år) och totalt ca 4500-5000 invånare som är sysselsatta med studier (Lärarna undantagna)per år.

Dessutom så har det lagts in så här på forumet att Hertigen av Pharynx är liktydig med kronprinsen=kungahuset. Detta har viss realitet med Aidneböckerna. Nuvarande Zorakiska Kungaätten kommer från hertigarna av Pharynx. Det finns också ca 40 kronolän (markisskap) i hela Zorakien som är direkt underlydande Kungen. En del av dessa län är faktiskt så kallade tjänstelän dvs län som tilldelas de personer som innehar vissa högre tjänster i riket-dessa län går INTE i arv). Skatten från dessa län går till markis i fråga och till kungen. Vidare har kungen intäkter från alla fristäder.

Alla bönder är heller inte livegna. Bönder på kronomark är "fria" och betalar endast skatt till markisen/fogden i området, hälften av den skatten går till kungen.

Du glömmer dessutom riddarna. De riddare som är underställda baroner, grevar, hertigar får inte sin lön via hertigen eller greven eller baronen (beroende på vem de är svurna till). Istället kan det vara så att ett par gårdar är tilldelade dem att försörja dem. I vissa fall har kanske riddaren fått en egen särskilt stor och välförsörjd gård som han brukar själv och utan att betala skatt till någon. Nåja, brukar och brukar. Han har ett par drängar och pigor som brukar den. Själv övar han vapenlek, bildning, besöker hoven etc och har en rättare som övervakar arbetet.

En annan karriärmöjlighet för ofrälse är den som soldat som en av de adligas fotfolk eller ännubättre en av Kungens nya Regaliegarden (två till antalet med ca 4500 man vardera i led + vardera 900 armborstskyttar och 600 man hjälptrupp)

MEN generellt så lever högadeln väldigt lyxigt (även om de fått börja dra åt svångremmen något) medan bondesönernas liv är ett hårt slitande med små möjligheter till att klättra på karriärstegen, svar ja.

Truppstorlekar

Postat: 2008-04-22 17:05
av Yokohama
Tackar för svaren Mäster Fraxinus och Mäster Regil. Hur tänker ni angående truppstorlekar i Zorakin? Jag har nyligen avslutat äventyret "Triangeldrama i Edelfara", ett äventyr med politiska intriger och en skattkista med 500gm. I Äventyret nämns grevens trupper som belägrar baronens lilla borg till fem riddare och 40 soldater.

Jag tänkte att ok, 500gm får lov att vara en respektabel summa som en fattig baron inte kan fixa fram så lätt, men fem riddare och 40 soldater låter lite då ett grevskap har i genomsnitt ca 130.000 människor. Ok, kanske behövdes inte fler soldater i det här fallet men min fundering gäller - hur stora militära styrkor kan en medelrik Baron, Greve eller Hertig avlöna utan att tömma sin skattkistan helt?

Jag tänker att ca 1 av 1000 invånare är riddare och att 1 av 100 är soldat(heltid).

Postat: 2008-04-22 19:09
av Fraxinus
Nu skrev jag visserligenatt det fanns 5 % adel. Men den siffran är något överdriven. Säg snarare 0,5-1 % adel. Angående soldater så har kungen kanske utöver sin båda stående Regaliegarden (vardera 4800) också den här som Markiserna förser honom med, i genomsnitt ca 10-20 riddare och 60 soldater (summa 400-800 riddare och 2400 soldater). Detta är dock ingen fastslagen siffra utan skiftar något från markisskap till markisskap. Baroner med normala tillgångar kanske kan hålla sig med 10-20 riddare och 40-60 soldater (beroendepå rikedom):

En välbärgad greve bör kanske kunna hålla sig med kanske 20 riddare och 80 soldater (utöver "sina" baroners styrkor).

En välbärgad hertig kan kanske själv hålla 60 riddare och 120-200 soldater.

I Pendon har kungen det Kungliga livgardet vilket består av 200 riddare. Staden Pendons stadsvakt består av 400 man. Utöver det är det mycket att staden idag inhyser ytterligare 400-600 man av de så kallade Regaliegardisterna. Se Wikipedia för mer info om dem.

Allt detta är mycket grov uppskattat och absolut inte statiskt. En baron kan vara mycket rikare än en greve och därmed ha mer trupp. Hertigarna har däremot en status för sig och därför är det svårt för enskilda grevar att nå upp till hertigarna i förmögenhet och styrka.

Räknar man ihop alla grevskap och gissar sig till att det finns ca 6 baronat i varje grevskap blir antalet baronat ca 312 i Zorakien. Detta ger med ovanstående siffror en summa armé om någonstans mellan 8000- 12000 riddare och ca 28000-30000 soldater.

Men för det första utgör inte riddarna med den här beräkningen 0,5% del av befolkningen, snarare 0,1-0,2 % (1-700 invånare, nästan som som du kalkylerade med). För det andra utgör infanteriet ca 4% av befolkningen (Inklusive Regaliegardet) . Det är kanske rimligt (möjligen en aning högt).

Jag hade möjligen velat höja andelen ryttare och riddare ytterliggare till kanske 18000 man men frågan är om det är realistiskt. Kanske finns det en del oadligt kavalleri men jag är tveksam till det.

Så som svar på din fråga så borde andelen soldater hos baronen i Edelfara vara 5-10 riddare och 30-40 soldater. Greven borde ha 20 riddare och kanske 60 soldater i belägringen. Baronen känns i det här äventyret mer så som jag klassificerar en enkel riddare utan övrig titel. Nu är det förstås möjligt att det är en fattig baron men då är han ordentligt fattig. Likaså så är inte heller greven så rik. Men han har kanske lämnat kvar merparten av sin trupp i borgen.

ÄNDRAT: Det finns ca 0,5 % adel i Zorakin. Och det finns ofrälse rytteri.

Postat: 2008-04-29 09:10
av Patrik Höij
När man talar om antalet soldater som en baron, greve eller hertig kan ställa upp, eller för den delen kungen, så får man heller inte glömma att man inte behöver nyttja sig av ständigt stående trupp som kostar pengar även i fred, utan att man i stor omfattning och i händelse av ofred kan värva legoknektar. De betalar man för den tid de behövs och avslutar kontraktet när de inte längre behövs. Alltså tidsbestämda kostnader. Orsaken till att strider mellan olika baroner slutar kan mycket väl vara att de har slut på pengar och att legoknektarna de använt helt enkelt går hem.

Fundera också över bågskyttarnas roll och bondeuppbåd, i vilken omfattning nyttjas sådana? Som exempel kan nämnas att vid Agincourt kostade engelsmännens långbågskyttar ungefär tiondel av vad en rustad "Man at Arms" kostade. Bågskyttar är alltså billiga i drift och många bönder kan hantera vapnet utan vidare träning. Att bönder ställer upp beror kanske på att de får betalt (legosoldater i princip) eller att de skyddar sina hem, snarare än att de slåss för den baron eller greve de "lyder" under?

Postat: 2008-05-05 08:44
av Regil
Fraxinus: Vem är kungens sändebud vid det kardiska hovet? Skriver om Ekeborg nu och tänkte skriva in honom i texten.

Postat: 2008-05-21 08:45
av Fraxinus
Jag kommer faktiskt inte ihåg något namn på något Zorakiskt sändebud i Kardien!

Sannolikt är han av Pennisk högadlig härkomst (det enda folkslag som accepteras på något så när lika villkor av Echterna sedan de 30 Tappras Slag). Det är inte osannolikt att han kommer från Hertigdömet Slättebo och dessutom genom arv långt tillbaka har något baronat även på den Kardiska sidan.

En Greve troligen. Då kungen står för utnämnande av diplomater och Kardien är en viktig allierad så har han förmodligen satt någon på positionen som INTE tillhör såväl Greverydska orden eller för den delen Sydzorakiska brödraskapet. Det talar för en Markis. Nej det får bli en Greve. Det lägger mer vikt vid positionen i Echternas ögon. Medlem i Handslagsorden. Studerat ca tre år vid Lycéet i Pendon. Han är duktig på tornering.

Han har kanske också i ett utslag av ungdomlig äventyrslusta under ett par år varit städslad som riddare hos någon furste i Jorpagna och där deltagit i något mindre krig.

Han talar således flytande Zorakiska (givetvis) och Kardiska och hygglig Jorpagniska.

Han är bevandrad i Administration, Heraldik, Geografi, Matematik(?) samt eventuellt Historia och Taktik.

Han bör kunna något musikinstrument eller iallafall kunna dansa.


Alternativt är han någon gammal stöt som fortfarande minns sin ungdoms glada dagar när han stred mot svartfolk i Kriget mot Svarta tornet. Bakgrund och härkomst är i övrigt ungefär densamma som jag just beskrivit.

Postat: 2008-05-21 18:35
av Regil
Så vi har en Greve, från Slättebo, har ett baroni i... Haperike. Medlem handslagsorden, men ej i de stora politiska partierna.

Bor i Zorakiska residenset i Slottet i Ekeborg.

Det blir bra!

Postat: 2008-06-11 15:25
av Mikael
Kardiens karta är på G HURRA!!!

När det gäller Zorakins karta har jag ett önskemål på köping:
Haak, liggandes i Hertigdömmet Pharynxs nordligaste delar vid bergens fot.

Postat: 2008-06-11 15:52
av birkebeineren
Då kan ju jag också passa på att komma med några önskemål utplacerade i Zorakins geografi:

Stirpazklyfte (norr om Tofia)
Vidarhamn (på en av de fyra ute i Dakkilobukten söder om Luksilo)
Bore (på den lilla ö med samma navn utanför sydvästra Grindanu)
Tausabine (östra Indar)
Gröneborg (i Torilskogens västra utkanter)

Detta tänkt som städer/orter där vi hittar några av Solriddarordens priorier.

Postat: 2008-06-13 23:25
av Fraxinus
Låt mig då underätta om att det är tänkt att etableras en kunglig frristad med garnisonsort väster om Torilskogen vid havet precis på gränsen mellan Hertigdömena Mannemo och Slättebo. I övrigt har jag inget att erinra om dessa namnförslag. Tvärtom! Jag gillar dem.

Postat: 2008-06-14 07:55
av birkebeineren
Fraxinus skrev:Låt mig då underätta om att det är tänkt att etableras en kunglig frristad med garnisonsort väster om Torilskogen vid havet precis på gränsen mellan Hertigdömena Mannemo och Slättebo. I övrigt har jag inget att erinra om dessa namnförslag. Tvärtom! Jag gillar dem.
Vet inte om du läst i Ordenstråden på senaste men städerna är tänkt att vara centralorter i några av Solordens priorier. Huruvida militära fästen fullständigt lojala mot LV har en plats i zorakiska fristäder vet jag inte hur går i hop med hur du täker dig men upplys mig gärna. Gröneborg kan vara namnet på staden mellan Mannemo och Slättebo om du inte döpt den än, eller så flyttar du den dit du vill. Jag tänker mig Solordens priorier vara organiserade så att centralorten antingen är viktiga städer i sig själv eller har blivit det, främst för LV, genom att orden har upprättat ett fäste där.

Har du annars några tankar kring solriddarna i Zorakin så är jag öppen för förslag.

De zorakiska priorierna jag listat ser ut så här:
Zorakiska priorier
-Mannemo
-Pendon
-Framhundra
-Pharynx
-Greveryd
-Kra (östflottans huvudbas)
-Indarsol
-Stirpazklyfte (norr om Tofia)
-Vidarhamn (hamnstad på en av de fyra ute i Dakkilobukten söder om Luksilo)
-Bore (hamnstad på den lilla ö med samma navn utanför sydvästra Grindanu)
-Tausabine (östra Indar)
-Gröneborg (i Torilskogens västra utkanter)

Övriga priorier
-Fristaden
-Kalband (mindre stad nordöst om Fristaden, brevid Östaidniska leden ("Riddar Agadrims dödståg") över Aidnebergen till Mirel)

Postat: 2008-06-14 09:48
av Fraxinus
Gröneborg och den kungliga garnisonsort som jag nämnde är inte samma stad. Garnisonsorten ska hysa Regaliegardister och någon lojalitetskonflikt vill inte kungen ha i denna stad. Sannolikt ligger prioriet Gröneborg något längre söderut i Mannemo.

Postat: 2008-06-14 10:31
av birkebeineren
Kollade på Zorakinkartan en gång till och för att fördela ordensfästerna lite bättre så kanske Gröneborg kan ligga nordväst för Drällinge, i Torilskogens utkanter upp mot Grindanubergens sluttningar i västra Likermark? Vid någon led över den södra delen av Grindanu, en korsning mellan huvudvägarna från Pendon, Pharynx och Drällinge?

Sen en annan fundering då de olika solriddarfästena är tänkt att lyda under den närmaste bontisâlen; hur många bontisât är Zorakin uppdelat i?

Postat: 2008-06-14 11:13
av Regil
birkebeineren skrev:Kollade på Zorakinkartan en gång till och för att fördela ordensfästerna lite bättre så kanske Gröneborg kan ligga nordväst för Drällinge, i Torilskogens utkanter upp mot Grindanubergens sluttningar i västra Likermark? Vid någon led över den södra delen av Grindanu, en korsning mellan huvudvägarna från Pendon, Pharynx och Drällinge?

Sen en annan fundering då de olika solriddarfästena är tänkt att lyda under den närmaste bontisâlen; hur många bontisât är Zorakin uppdelat i?
Vi har gått igenom det förut då Kardien och Zorakin har samma uppdelning. jag vet inte om lösningen är så bra, det borde finnas långt över hundra bontisat i Zorakin. Bontisaten är av storleken ett baroni. (Det finns något jag inte känner mig riktigt nöjd med här, det saknas liksom en nivå, men det är inte den här trådens sak att reda ut).