Zorakin

Fraxinus · Inlägg av **Fraxinus** » 2011-07-11 00:17

Nej det måste vara ögruppen söder om Mannemo jag talar om. Dimöarna...hette de inte något sådant?

Rubicon · Inlägg av **Rubicon** » 2011-07-11 00:21

Du tänker inte på ÄS tidiga produkt 'Dimön' Fraxe?

Fraxinus · Inlägg av **Fraxinus** » 2011-07-11 00:41

Nej jag har kvar det äventyret själv och om jag minns rätt placerades den ön utanför hynsolges kust eller nåt sådant. Fan...jag har glömt vad vi döpte den ögruppen till....och jag är för lat för att leta upp den idag..

Rubicon · Inlägg av **Rubicon** » 2011-07-11 00:47

Var inte det ön Syrtan i äventyret svart duell som placerades utanför Hynsolge?

Fraxinus · Inlägg av **Fraxinus** » 2011-07-11 01:22

Jo det kan du ha alldeles rätt i. Jag får gå igenom böckerna igen känner jag.....när jag packat upp dem igen efter flytten.

Inlägg av **birkebeineren** » 2011-07-11 09:09

Långt tillbaka i trådarna ( viewtopic.php?p=13670#13670 ) hittade jag detta:

Söder om Mannemo i hertigdömet Dreverike ligger ytterligare en stad vid en bukt. Utanför bukten ligger ett flertal öar kallad Dimöarna. Här finns flera grottor som gjorda för smugglingsligor som vill ta in varor till Zorakin utan att betala tull till både till kungen och adelsmännen. På en av öarna finns en fyr som visar farleden genom öarna. Staden har kanske 1000 invånare och kontrolleras av en baron som får en dusör av smugglarna för att se mellan fingrarna på verksamheten.

Staden heter kanske Blåtorn efter själva fyren som är byggd i grön ziddizgranit? Denna eftertraktade stensort från Palamux härstammar från ett förlist trakorisk handelsskepp men varför det då inte heter "Gröntorn" är förlorad i historiens dimmor. Frågetecken ställda angående denna udditet anses icke välkommna av den hetlevrade familjen Blåtorn.

Baroniet Hafsort i hertigdömet Dreverike vid kusten söder om residentstaden Mannemo är känt för fem ting. Det var platsen för ett av Mandelordens Lycee. Lycéet byggdes på den plats då man hittat lämningar från tiden före tredje konfluxen ute på en av de dussinet öar som vilar i bukten in mot den lilla staden Hafsort.

Det andra är den Mandelmunk vid namn Aspubran av Hafsort som huserade här och skrev flera kända verk. Aspubran var egentligen Geograf men kom mest att bli känd som sin tids främste (och enda) Antropolog .

Öarna och de rev som omgärdar dessa är det tredje Hafsort är känt för då dessa sägs vara fulla med grottor som sägs gömma både smuggelgömmor och piratskatter. Vissa grotter syns bara vid tidvatten. Ett flertal båtar har också kapsejsat här på undervattensrev.

Det fjärde Hafsort är känt för är den gröna fyren som går under namnet Blåtorn liksom den adliga familj som håller Baronatet.

Det femte orten är känd för är den täta dimma som ofta brukar dyka upp i dessa farvatten och som gör passager än mer livsfarliga och smuggling än mer framgångsrik (om man kan farvattnena).

Ögruppen i sydväst heter alltså Dimöarna och ögruppen i nordväst kan få behålla Svartanksöarna.

Rubicon · Inlägg av **Rubicon** » 2011-07-12 16:32

Fraxinus skrev:
Rubicon skrev:Jag har faktiskt läst igenom det du skrivit sen vi diskuterade det och jag tycker att det ser alldeles lysande ut Fraxe Jag har absolut inget att invända numera mot det zorakiska regaliegardet längre. Jag tycker att det känns väldigt rimligt det du har skrivit.
Tack...men du ska ha mycket cred för den slutgiltiga utformningen. Tack vare dina förslag blev gardena mycket mer realistiska och de blev mer....ska vi säga ekonomiskt(?)... försvarbara. Jag antog förresten att du såg mitt inlägg om änterpiken?

Och vad tycker du om beväpningen på det andra vilande gardet. Bardisan eller hillebard..eller har du någon annan idé.

Fortsätter diskussionen här där den hör hemma

Andra gardets beväpning? Ja det beror väl lite grann på vilket syfte de ska ha. Om du anser att de ska jaga riddare till häst är stångvapen alldeles lysande beväpning, men om du anser att de ska användas som chocktrupper för att storma borgar och försvarsställningar rekommenderas enhands krossvapen, typ hjälmkrossare, morgonstjärna el. dyl., samt en sköld.

Fraxinus · Inlägg av **Fraxinus** » 2011-07-12 16:44

Jag har tänkt att det andra gardet främst är designat att besegra annat infanteri samt kavalleri. Därför borde spetum, bardisan (partisan) eller hillebard vara det favoriserade vapenslaget. Sekundärt vapen är falchion precis som det första gardet.

Rubicon · Inlägg av **Rubicon** » 2011-07-12 16:57

Problemet är dock att de vapen som är bra mot kavalleri, inte nödvändigtvis är det mot infanteri, särskilt när man står i formation. Pål-och stångvapen utrustat infanteri som möter infanteri särskilt utrustade för att besegra annat infanteri får problem, bara att titta på vad romarna gjorde med den makedonska falangen vid Pydna http://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_pydna.

Skulle ju kunna utrusta det med armborst, och låta det träna sig att strida i koordination med det första gardet i en form av proto-tercio, men det kan nog vara en på tok för avancerad taktik vid den här tidpunkten. Behöver nog ett eller två stora krig (minst) först för att utveckla den taktiken.

Fraxinus · Inlägg av **Fraxinus** » 2011-07-12 17:14

Tanken är redan att gardena har någonstans mellan 300-600 bågskyttar eller armborst i support var....mest troligt den lägre summan till att börja med. Skulle kosta för mycket annars för den snåle skattemästaren Herr Silverpeng. Men som du säger så har taktiken inte blivit finslipad ännu. Det är också möjligt att skyttarna till att börja med är med för att understödja gardena vid exempelvis belägringar. Samordningen kommer senare...efter några krig. Troligen växer antalet skyttar då också. Men dit har vi ännu inte kommit.

Nej, jag tror nog mest på något medellånga stångvapen (ca 4 meter) som Spetum/Bardisan/Guisarm (en form av glav med krok) för andra gardet. Sidobeväpning blir falchion och liten rundsköld.

Första gardet är utbildat och utrustat för strid med kortspjut (som kan kastas....men eventuellt överges den idén/vapnet) och svärd (typ falchion) med stor oval sköld.

Fraxinus · Inlägg av **Fraxinus** » 2011-07-12 17:44

Känner till Pydna. Hade det slaget nyss i en tenta. Pluggar antikens kultur när jag inte jobbar.

Men den romerske befälhavaren Paullus menade att avgörandet kom när de grekiska phalanxerna tappade formationen sedan de avancerade efter romarnas center som retirerade in i mer kuperad terräng. Det var terrängen som öppnade phanlanxernas formation. Paullus beordrade legionerna att de skulle nyttja öppningarna och gå i närstrid. Då de hade större sköldar och längre och tyngre svärd fällde det avgörandet.

Hade de grekiska phalanxerna hållt sig kyliga och stannat kvar på öppen plan mark så hade det möjligen slutat lite annorlunda. Möjligen. Men då den romerska högerflanken slagit tillbaka ner grekiska vänsterflanken så är det inte osannlikt att tro att romarna hade segrat iallafall.

Inlägg av **birkebeineren** » 2011-08-24 16:17

Fraxinus: Hur ser Zorakins handelsförbindelser ut med Erebos? Enligt wikin (som jag tror överensstämmer med EA-boxen) är erbosierna väldigt intresserade av timmer och spannmål. Erebos huvudsakliga exportprodukter är skaldjur, tyger, ädelstenar (solstenar från Beyural) och troligen fisk.

Inlägg av **birkebeineren** » 2011-08-24 17:45

Hittade detta:

Fraxinus skrev:Ytterligare ett uppslag om jag fick som delvis involverar Jorpur är att Luksilo som har särskilt stora "friheter" enligt Aidne.

Jag har tolkat det så att det infatta bland annat handelfrihet. De behåller själva intäkterna från handeln. Luksilo och hertigdömet Gredelmark tjänar inte bara som hamn för en del av järnet och virket som kommer norrifrån i Zorakien. Man har kanske också stenkolsfyndigheter. Och/eller fyndigheter av ädelstenen Granat.

De Luksiliska adels och handelshusen (ofta är det samma sak) har utvecklat ett avancerat handelsnätverk där man utnyttjar misstron mellan Erebos och Caddo där man fungerar som mellanhand och hamn för Erebosiska varor (solstenar samt lyxartiklar från östern och eventuellt silver om Erebos har ensamrätt på Jorpurs silver) till Caddo mot Caddiska produkter (Parfym, svarta och vita pärlor, marmor) som är eftertraktade i Erebos men som är svåra att få tag i på grund av länderna motvilja mot varandra.

Dessutom är Luksilo tillsammans med Hixani huvudhamn för Erebos och Caddos handel i Indar.

Det gör de Luksiliska adliga och handelshusen till några av de rikaste i Zorakien möjligen med undantag för handelshusen i Pendon. Det hertigdömet Gredelmark förlorar i storlek vinner man i ekonomiska muskler. Man köper helt enkelt in förstärkning i form av legosoldater vid konflikter med grannhertigdömen i Zorakien.

Men hur som helst, angående Jorpur och dess silver så är kanske Luksilo även en av huvudhamnarna tillsmans med Kra och Pendon för denna hantering och silvret når Zorakien (eventuellt via mellanhänder=Erebos), myntas både på plats i Luksilo och skickas vidare till Pendon för myntning även där.

Fraxinus · Inlägg av **Fraxinus** » 2011-08-24 23:39

Gredelmark (Luksilo) importerar bland annat ädelstenar, skaldjur och tyger från Erebos. Från Caddo importerar man pärlor, parfym, marmor och tyger.

Från Luksilo exporterar sannolikt järn, stål, stenkol, timmer, vin, ostar, rustningar, glas, möbler och en del spannmål.

Hantverkarna i Luksilo generellt och glasblåsarna, möbelsnickarna, juvelerarna, silversmederna och rustningsmederna i synnerhet är kända för sin hantverksskicklighet. I Gredelmark finns dessutom flera smältverk där järnet från norra Zorakin smälts och blandas med den inhemska stenkolen till stål vilket ger högkvalitativa stålämnen.

Luksilo har ett starkt band till Caddo vilket gör att denna stads handel i viss mån fortfarande präglas av de stora dalkiska handelshusen. Men Erebos ligger väldigt nära och Luksilo är den stora hamnen när det gäller virke, järn och stål i östra Zorakin, vilket är viktiga varor för Ereboserna. Och luksilerna är dessutom skickliga förhandlare. Så Erebosiska köpmän är idag lika viktiga som dalkiska köpmän.

Hixani är mer av den verkliga spannmålshamnen i zorakin. Indarsol är mer av ett stort spannmålsmagasin.

Först anlades Indarsol av pengar från dalkerna. Dessa preciserade inte var de ville ha hamnen utan antog att Legerdierna skulle anlägga staden i Solåns mynning. Det gjorde inte Legerdierna. De lade staden i den mer eller mindre befintliga Indarsol i stället och sparade därmed på pengarna.

Ereboserna såg sin chans och mer eller mindre mutade in området vid solåns mynning som en handelsplats. Legerdierna fick frågan om det gick bra att bygga en stad på platsen efter att Ereboserna byggt upp de första husen och någon mindre fortifikation. Legerdierna som var tämligen saktmodiga redan då mumlade något om de konstiga utlänningarna som var så benägna att vilja bygga städer hela tiden istället för att bruka jorden. Men de tog emot pengarna och några ovanligt äventyrliga legerdiska ynglingar utan framtid på gården hemmavid (yngste son av yngste son) begav sig till den nya staden för att söka lycka där. Ofta blev de grovarbetare eller hantverkare.

Snopna dalker med dubbel långnäsa såg snabbt till att förhandla fram förmånliga handelsavtal med staden Luksilo och propsade dessutom på att Caddos dåtida bästa arkitekter och ingenjörer skulle bebygga och fortifiera staden Luksilo. Detta är också anledningen till att Luksilo ibland räknas till en av de vackraste Caddiska städerna. På det sättet fick dalkerna kontroll över den näst bästa spannmålshamnen och den största utskeppningshamnen för timmer och järn på Indarhalvön. Sedan kom Lindiskiarn-kriget och Caddos krig med Pennerna och det nybildade Zorakiska riket. Och pennerna tog formellt över både Indarsol, Hixani och Luksilo samt lät även bygga ut staden Kra.

Men i praktiken så behöll ereboserna sitt inflytande över Hixani under lång tid framåt precis som Caddo kom att dominera handeln över Luksilo under lång tid. Detta har dock huvudsakligen ebbat under historiens gång och i dag är erebosiska och caddiska köpmän ungefär lika ofta sedda i Luksilo som i Hixani.

Staden Luksilo är förövrigt känd som den stad som har det bäst fungerande avloppssystemet i Zorakin (ett arv från dalkerna), det finns dessutom en ganska stor minoritetsbefolkning av dalker i hertigdömet Gredelmark i allmänhet och i Luksilo i synnerhet. Luksilo är också den enda stad i Zorakin där det finns en fullt fungerande dalkisk kyrka (eller vad det nu heter) samt ett erebosiskt tempel åt de fem gudarna.

Ett tempel åt de fem gudarna finns det dock även i Hixani. Det gamla brändes dock ner när Zorakin, Caddo och Kardien hamnade i konflikt med Erebos när Erebos förbjöd den Lysande vägen som tro på sina öar. Konflikten avslutades när Erebos upphävde förbudet två-tre år senare.

Fraxinus · Inlägg av **Fraxinus** » 2011-08-24 23:42

Sannolikt försöker Felicierna slå sig in på den lukerativa marknade i Zorakin via Luksilo, Hixani och Pendon. De två förstnämnda städerna är dock närmare Felicien och lättare att nå för Feliciska köpmän så det kan vara att Felicierna favoriserar dessa hamnar.