Zorakin

Samlingsplats för alla länder och platser
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Mikael skrev:Ja Karolstad var lite over the top, men lite goa skratt är kul. Några få låter bra, när kommer OK för dem? Eller blir jag tvungen att placera smilbanden i Samkarna? :wink:

De som redan finns kan ju i viss mån sparas. Exempelvis är Jonkope och Baros hyggligt förvanskade. Det är på beskrivningarna allt faller på plats. Det ger en viss...krydda.... till det hela. :D

Man kan ju spara de roligaste. Och viss nostalgikänsla bidrar det med.

Vad tycker ni. Ska vi rensa allt eller kan vi spara några av våra "omgjorda" svenska städer i Zorakin?

(Egentligen borde vi i så fall göra om Salamora också! :) )
Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl »

Vi har väl som riktlinje att vi inte skall förändra något av det gamla om det inte är direkt felaktigt eller inte fungerar med det vi skapat, eller nått liknande. Vi har ju dock i Kruns fall redan förändrat guden Mullahs namn till Mulekh, så vi har ju redan gjort namnändringar så det finns ju inget som direkt hindrar oss från att göra det i det här fallet heller. Det sagt så är ju inte namnen så väldigt usla, det är ju först med den tillhörande texten det urartar lite. O sen som uppvuxen i Borås och som den lokalpatriot man är, så är jag ju lite svag för Baros... :P
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Formalia:

Exark = Påve. Hänger i Ekeborg. Är nog inte i Zorakin mer än någon gång vartannat år.

Kersigass = Ärkebiskop. Chef över kyrkan i Zorakin.

Föreslår i all ödmjukhet att du byter ut de två :wink:

Sedan är enligt oficiella källor kungen 32 år och gift med "den unga drottning Gertlinn". Fast jag tycker nog att det är helt OK att ta sig lite friheter och ändra på sådana detaljer.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Nej det är vi helt överens om. Men skulle helst vilja se att schismen inte heller är så enkel som gillande och ogillande av magi! Min poäng är att det skulle borde finnas flera orsaker till schismen, där synen på magi definitvt var det slutgiltiga, avgörande och största anledningen. Andra anledningar kan som sagt ha varit (och detta är inte nödvändigtvis taget från officiellt material):

* Caddos och Kardiens inställning till soltåg. Det verkar alltid som att det var Kardien som ivrade för soltågen, och trots att vissa dalker ställde upp i ett par av soltågen ogillades det av exarken i Arno.

* Teologiska skillnader. Ganska snart började fastlandskyrkan tona ner Odos undervisning om själavandring, och istället började domen och "himmel/helvete" överskugga den caddiska tolkningen av efterlivet.

* Kulturella och språkliga skillnader, vilka påverkade ländernas relationer.
Detta är kopierat från Religon-LV.

Att Zorakin och Caddo inte alls hade lika tuffa relationsproblem som Kardien och Caddo verkar också tydligt. Så frågan är nu hur det blev flera exarker. Enligt Aidne-boken (sid 53, längst upp, andra kolumnen) var det sydkardiska exarker (plural) som eggade folk till soltågen. Det får det att låta som om det faktiskt inte bara finns två - utan flera exarker. Och det var t.o.m. före schismen! Hur löser vi detta?

Ett förslag är att kyrkan innan schismen leddes av ett råd av exarker, där exarken i Arno hade huvudplasten runt bordet. Olika jurisdiktioner av kyrkan hade därför egna exarker, med ansvar över sin del av kyrkan. I större frågor var däremot kyrkomöten med samtliga exarker tvugna att tillkallas. Det var just i sådana kyrkomöten som skillnaden mellan den caddiska och fastländska kyrkan blev mer och mer uppenbara tills schismen år 278.
Det verkar ha funnits fler exarker samtidigt även före schismen. Jag vill också minnas att jag någonstans läst om en exark i Pendon.
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

"Kyrkan leds av exarken i Ekeborg. Denne man her en ställning som motsvarar påvens... Därunder är kyrkan uppdelad enligt hierarkisk modell. varje land utgör ett kerisât och leds av en kerisgass (motsvarar ärkebiskop). Ett kerisat kan i sin tur vara uppdelat i flera bontisat (stift)."

EA - kampanjbok -s 36

Wikin
http://www.erebaltor.se/wiki/Lysande_v%C3%A4gen

Om det beslutas någonstans att frångå det oficiella materialet med två, motstående exarker så böjer jag mig. Men jag tycker inte att det oficiella materialet lämnar någon öppning för fler än två exarker - en i arno, en i ekeborg.

Ursäkta om jag är lite jobbig, men jag är övertygad om att det är bättre om vi försöker jobba ihop ereb så att samma saker gäller i alla länder.
Det finns väl inte så mycket att förlora på att det är en kersigass som intrigerar, men om vi har flera påvar inom fastlandsgrenen så blir det väldigt annorlunda.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Ovanstående citat var ett svar på en fråga som jag ställde under fliken Religon - Lysande väg hur splittringen skedde. Det är således inte jag som skrev citatet ovan. Jag har också för mig att jag i en av tidsaxlarna har läst om en Exark av Pendon.

Här är min inlägg under fliken Lysande vägen.
Här är en tidslinje om schismen mellan Fastlandskyrka och den dalkiska kyrka. Det hela är inte så enkelt som gillande och ogillande av soltåg.

150
Lysande vägen. Lysande vägen börjar få ordentligt fäste i Zorakin och Kardien.

196
• Den Lysande Vägen, Kardien, Zorakin, Caddo, Efaro. Det första soltåget avgår från Skapen, Kardien, med Efaro som mål. Det officiella syftet är att sprida den lysande vägen men även ekonomiska intressen spelar in.

199
• Den Lysande Vägen, Kardien, Zorakin, Caddo, Efaro. Soltåget når nyckelpunkten Kwoske och erövrar staden efter sju månaders belägring.

200
• Caddo, Zorakin. Caddo börjar på allvar bygga upp ett handelsimperium mycket tack vare Zorakin som man handlar mycket med.

212
• Den Lysande Vägen, Kardien, Zorakin, Caddo, Efaro. Hela norra Efaro under solfararnas kontroll. Caddo och Felicien drar nytta av den nya marknaden och börjar handla med bland annat Sombatze.

275
• Den Lysande Vägen, Kardien, Zorakin, Caddo, Efaro. Det andra soltåget avgår från Pendon och Ekeborg. Man riktar in sig på att återta de landområden man förlorat till Efarerna men når bara dödlägen. En tvist uppstår om huruvida man skall begagna sig av magi eller inte. Detta bäddar för den stora schismen.
• Den Lysande vägen, Kardien, Zorakin, Caddo. Solfararordern bildas och deltar i soltåget. Solfararordern hade en rent militär organisation och syfte.
• Caddo, den Lysande Vägen. St: Justins Order grundas. Nuförtiden är ordern den största dalkiska solriddarordern. Orderns syfte är att försvara Caddo och kyrkan.

278
• Den Lysande Vägen. Den stora schismen, brytningen mellan den caddiska och fastländska kyrkan. Dispyten handlar om huruvida magi skall vara tillåtet eller inte. Dalkerna förbjuder all magi men fastlandsgrenen av kyrkan tillåter den. Även all handel rikena emellan blir lidande.
• Den Lysande Vägen, Zorakin, Kardien, Caddo. Solfararordern och Ekirs order splittras upp på grund av att riddarna tar olika sidor i schismen. Solfararordern blir på fastlandet Solriddarordern och på Caddo tar man först namnet Dalkiska Solfararordern men splittras upp i en mängd olika små ordnar som så småningom kommer att gå under samlingsnamnet Dalkiska Solriddarordern. Efterhand börjar riddare från den Lysande Vägen att kort och gott kalla sig Solriddare. Av Ekirs Order bildas tre ordnar; Harias Order, Wilekhs Order och Heliga Raals Order.

281
• Den Lysande Vägen. Exarkerna i Arno och Ekeborg (Caddo och Kardien) fördömer varandra till följd av den stora schismen.

285
• Caddo, Morelvidyn. Dalkerna anfaller under förevändning av soltåg Morelvidyn och lyckas etablera ett brohuvud vid borgen Osahiln.

287
• Kardien, Caddo, Morelvidyn. Kardien inleder ett tredje soltåg, den här gången mot Morelvidyn. Efter några månader blir man tillbakadriven. Dalkerna håller sig hela tiden passiva trots att man tillsammans skulle kunna besegra morelvidynerna. Konung Brand solfararen och hans trupper stupar i strid med morelvidyner samtidigt som en stor dalkisk styrka befinner sig ett par kilometer därifrån och bevittnar blodbadet utan att ingripa.

292
• Kardien, Caddo. På sin myndighetsdag förklar kung Brand IV av Kardien Caddo krig. Efter några små skärmytslingar till sjöss lyckas Kardien med magi förstör den dalkiska flottan. Kardierna lyckas sedan inta Sinto och Casso. Många dalker flyr till Zorakin.

300
• Caddo, den Lysande Vägen. Eftersom missioneringen försvårats av schismen grundas Odos Ords Ordern för att med svärd i hand understödja dalkiska missionärer på fastlandet.

353
• Kardien, Zorakin, Caddo, Morelvidyn, Den Lysande Vägen. Det fjärde soltåget går mot Morelvidyn och blir ett fiasko, främst på grund av dålig organisation och inre konflikter.
Zorakin, Kardien, Caddo, den Lysande Vägen. Munken Mellin av St: Andamis ordern dör 54 år gammal. Han var en framstående helare och sades ha gudomliga krafter. Han brändes dock på bål på Caddo men kanoniserades av fastlandets kyrka. Ordern ägnar sig åt helandets konst.



Notera att den religösa konflikten främst verkar röra Kardien och Caddo. Zorakin deltar inte aktivt i striderna. Tvärt om! Under den närmsta 100 årsperioden (mellan 278-370 e.o) håller sig Zorakin väldigt lugnt med undantag för någon enstaka strider med svartfolk.

Det är till och med så att när Kardien angriper Caddo och intar Sinto och Casso så fly många Caddiska medborgare till Zorakin!

Det verkar som om Zorakin inte delar Kardiens nitälska i den religösa striden. Kanske är det rent av så att Zorakinerna vid denna tidpunkt inte var helt eniga om vilken väg i schismen man skulle välja. Kanske finns det fortfarande en stor grupp människor i Zorakin som bekänner sig åtminstonde i tysthet till den dalkiska trosuppfattningen. Lite som situationen med hugenotterna i Frankrike. Det i sin tur gör att både Caddo och fastlandskyrkan håller ett extra öga på situationen i Zorakin.

Dessutom kan sannolikt handeln med Caddo spelat en stor roll för Zorakins passivitet. Man har inte velat störa den mycket goda handeln med Caddo genom krigshandlingar.

Notera också att det inte verkar finnas någon klar redogörelse för hur schismen genomdrevs praktiskt. Hur det blev två exarker. Kan det ha varit som när Frankrike med vapenhot flyttade Påvestolen till Avignon under 1300-talet.

Påven försökte hävda världslig överhöghet över kungarna och den franske kungen tappade tålamodet och "kidnappade" påvestolen för att kunna kontrollera påven bättre. Sedan flyttades påvestolen tillbaka till Rom men fransmännen påstod att den rätta påvedömet fanns i Frankrike. Vilket fick till följd att det ett tag fanns både två och tre påvar samtidigt som alla bannlyste varandra.

Var det den kardiske kungen som tröttnade på den dalkiske exarken och som förmådde prästerskapet i Kardien att öppna en egen filial i Ekeborg? Eller har det alltid funnits två exarker? Det verkar inte särskilt sannolikt att kyrkan skulle dela på sitt högsta ämbete till två när kyrkan var en enhet och inte delad av någon schism.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Det här var det första svaret jag fick på inlägget:

Anders skrev: Nej det är vi helt överens om. Men skulle helst vilja se att schismen inte heller är så enkel som gillande och ogillande av magi! Min poäng är att det skulle borde finnas flera orsaker till schismen, där synen på magi definitvt var det slutgiltiga, avgörande och största anledningen. Andra anledningar kan som sagt ha varit (och detta är inte nödvändigtvis taget från officiellt material):

* Caddos och Kardiens inställning till soltåg. Det verkar alltid som att det var Kardien som ivrade för soltågen, och trots att vissa dalker ställde upp i ett par av soltågen ogillades det av exarken i Arno.

* Teologiska skillnader. Ganska snart började fastlandskyrkan tona ner Odos undervisning om själavandring, och istället började domen och "himmel/helvete" överskugga den caddiska tolkningen av efterlivet.

* Kulturella och språkliga skillnader, vilka påverkade ländernas relationer.
Detta är kopierat från Religon-LV.

Att Zorakin och Caddo inte alls hade lika tuffa relationsproblem som Kardien och Caddo verkar också tydligt. Så frågan är nu hur det blev flera exarker. Enligt Aidne-boken (sid 53, längst upp, andra kolumnen) var det sydkardiska exarker (plural) som eggade folk till soltågen. Det får det att låta som om det faktiskt inte bara finns två - utan flera exarker. Och det var t.o.m. före schismen! Hur löser vi detta?

Ett förslag är att kyrkan innan schismen leddes av ett råd av exarker, där exarken i Arno hade huvudplasten runt bordet. Olika jurisdiktioner av kyrkan hade därför egna exarker, med ansvar över sin del av kyrkan. I större frågor var däremot kyrkomöten med samtliga exarker tvugna att tillkallas. Det var just i sådana kyrkomöten som skillnaden mellan den caddiska och fastländska kyrkan blev mer och mer uppenbara tills schismen år 278.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Som sagts annorstädes: innan schismen exarken i rno, eftråt en i arno en i Ekeborg...ingen i Pendon.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Mikael skrev:Som sagts annorstädes: innan schismen exarken i rno, eftråt en i arno en i Ekeborg...ingen i Pendon.
Då får vi sätta en Kerigass i rollen som intrigerande präst med makt i Zorakin. :D


Jag kopierar också över denna text från Religonsfliken och Kardienfliken.

I äventyrsmodulen Skönheten och odjuret utspelas ett äventyr vid Anjasjön som jag vill minnas ligger i Zorakin.

Äventyret utspelas ett 50-tal år efter ett krig med svartfolk. Baronen av Eriksborg vid byn Eskilsby stupar i strider mot svartfolket. Dessförinnan har han själv krossat en svartfolksstyrka och tagit deras pludringsgods till klostret vid Anjasjön. Klostret blev senare belägrat och intaget av svartfolken men abboten utlöste medvetet en fälla och dränkte sig själv och svartfolkshärens ledare när de och han gick ner för att hämta skatten.

Jag har börjat väva in den historien lite i mina tankar om Zorakin. Likaså har jag vävt in de mäktiga nordliga hertigarnas ekonomiska och politiska nedgång med deras behov av att hålla sig med stora härer för att freda sig och landet mot Svarta tornet.

Stora trupper kostar stora pengar. Och när priset på spannmålet och järnet som godsen säljer går ner och man dessutom vill hävda sin egen betydelse med lyxartiklar och mutor i politiskt spel börjar det kosta mer än vad godsen har råd med.

Kungen i sin tur är säkert beskymrad av Svarta tornets makt och Zorakins dittills fruktlösa försök att krossa dem. Han har därför börjat ställa upp välutrustade infanteriförband med kejsartiden som förebild som är mer lämpade att föra krig i skogs- och bergsbygder än rena riddarhärer soh som ger mer trupp för mindre pengar.

Hans första mål för sina "legioner" kan exempelvis bli att driva ut svartfolken i Torilskogen. Sedan kan legionerna användas mot andra mål också men det kan vara ett långsiktigare mål.

Angående Zorakins senaste krig med Svarta tornet står det så här i den historiska redogörelsen.

546
• Zorakin. Uppretade av otaliga anfall från Aidnebergens svartfolk anfaller Zorakin svarta tornet.

555
• Zorakin. Kriget mot svarta tornet upphör utan att några resultat uppnåtts.

Det var ju kort och kärnfullt beskrivet. En hel drös frågetecken hopar sig. Jag tänkte därför att äventyret vid Anjasjön delvis kan tjäna som ram för att ytterligare beskrivningar om detta krig och hotet från Svarta tornet.



Anfallet mot klostret vid sjön Anja utspelar sig vid samma tid som Zorakins krig mot Svarta tornen 546-555 och jag tycker att det kan vara ett och samma krig. Det är det mest logiska. Genom äventyret Skönheten och odjuret får vi dessutom mer information om inledningen på kriget med Svarta tornet samt vissa följder av det (Anja klostret läggs i ruiner).

Vi får också en intressant karaktär på köpet. Baronen Erik Pansarnäve av Eriksborg. Gubben är 78 år och pigg som en nötkärna. Han är son till den Baron som stupade i strid mot svartfolken i förhistorien till äventyret vid sjön Anja. Baron Erik bör då ha varit ca 18 år och han fick ta hand om försvaret av Baronatet efter sin far. Sannolikt ledde han försvaret av borgen när denna blev belägrad av svartfolk efter klostrets fall Belägringen löstes av kungens här. Sedan så deltog han sannolikt själv med kvarvarande krigsfölje i kriget mot svartfolken. När kriget var slut 7-9 år senare så återgick han till att bygga upp sitt baronat igen.

Han har samlat på sig en massa dokument och länge studerat händelsutvecklingen om "Kriget mot Svarta tornet". Han har också kunskaper om klostret och dess belägring. De senaste åren har han börjat pränta ner det till ett historiskt verk med samma namn.
Senast redigerad av Fraxinus den 2007-08-14 09:33, redigerad totalt 4 gång.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Här kommer ytterligare text som jag kopierat från Kardientexten. Jag tycker att den även hör hemma här då den berör Zorakin.


Som svar till Peter och Regil. Som Zorakisk ansvarig tänkte jag häxmästaren snarast som yttre hot men som även arbetar från insidan. Det är sannolikt att han söker upp och söks upp av makthungriga personer som inte skyr några medel att skaffa sig mer makt. Han använder sedan dessa makthungriga personer för sina egna dunkla syften. Hans motiv i Aiden kan vara att försvaga Zorakin i inbördes strid för att sedan anfalla det. Eller så är siktet inställt på delar av Kardien och att ordna kaos i Zorakin förhindrar detta land att blanda sig i Häxmästarens planer för Kardien.

Några exempel är att placera kunskapare hos någon hertig och fylla denne med storvulna planer på kungatronen eller exempelvis kyrkan och förmå prästerna att kalla till heligt krig mot Caddo.

Kanske är det den nya skogsanden i Goiana som alverna skyddar som är det egentliga målet.


Här är tidslinjen för hur länge konflikten mellan svarta tornet och Goiana, Kardien och Zorakin har varit känd

403
• Zorakin. En oroande mängd svartfolk visar sig i Aidnebergen och hertigarna av Salamora och Inberg i Zorakin och hertigen av Inmark i Kardien har svårt att freda sig, svarta tornet nämns för första gången i historien.

405
• Kardien. Svarta tornets horder härjar i den Kardiska provinsen Goiana. Kardien skickar sina riddare men dessa förlorar striden om skogen.

410
• Goiana. Skogsalverna i Goiana kallar på hjälp för att försvara sig mot Svarta Tornets svartfolk och skogsalver från när och fjärran anländer till skogen för att hjälpa till att försvara den. Satyrer anländer också och gör sig kända som skickliga krigare.

424
• Goiana. Skogsalverna i Goiana bildar ett eget rike.
Kardien. Kung Beron Rik av Kardien avsätts och man vänder sig till Echterna. Dessa reorganiserar Kardien och flyttar huvudstaden från Faltrax till Ekeborg. Man utser sig själva till adel.

(Detta är då förbannelsen mot faltraxernas kungahus når sin pik.)

536
• Goiana. Ett krig startas mellan Goianas alver och Aidnebergens svartfolk. Orsaken är den stora folkökningen bland bergsstammarna.

539
• Goiana. Goianas autark satyren Kispi stupar i krigen mot av svartfolk och efterträds av alvmannen Silon.

540
• Goiana. Efter fem års sporadiskt krig drar sig svartfolken tillbaka från Goiana.
• Zorakin. På sensommaren anfaller en svartfolksarme Zygosundsbron norr om fristaden. Anfallet slås tillbaka när förstärkningar anländer från Fristaden.

546
• Zorakin. Uppretade av otaliga anfall från Aidnebergens svartfolk anfaller Zorakin svarta tornet.

555
• Zorakin. Kriget mot svarta tornet upphör utan att några resultat uppnåtts.

(De två sistnämnda årtalen inträffar ungeför då förhistorien om Skönheten och Odjuret med anfallet mot Karlsorderns kloster vid sjön Anja)

Jag får intrycket att huvudmålet för Svarta tornet är i början Goiana/Kardien. Anfallen mot Zorakin bär till att börja med mer prägel av plundringståg och förledande angrepp för att binda Zorakierna hemmavid medan Svarta tornet angriper Kardien/Goiana. Förbannelsen mot Kardiens kungahus syftade i såfall till att försvaga Kardien inför svarta tornets angrepp mot Goiana.

Anfallet mot Fristaden kan vara att knäcka dvärgarnas och människornas samarbete som kanske ses som ett hot mot Svarta tornet. Kanske hade även Häxmästaren ett finger med i spelet när det gäller Hertigen av Salamoras anfall mot Fristaden.
Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl »

Då får vi sätta en Bontisal i rollen som intrigerande präst med makt i Zorakin.
Om jag får vara lite petig, så tror jag att den du söker är kerisgassen i Zorakin (varje land utgör ett kerisât, och en kerisgass motvarar en ärkebiskop). Ett kerisât kan i sin tur vara uppdelat på flera bontisât (stift) som leds av en bontisâl (biskop). Men det är ju iofs inte uteslutet att den intrigerande prästen är en bontisâl...
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Bergdahl skrev:
Då får vi sätta en Bontisal i rollen som intrigerande präst med makt i Zorakin.
Om jag får vara lite petig, så tror jag att den du söker är kerisgassen i Zorakin (varje land utgör ett kerisât, och en kerisgass motvarar en ärkebiskop). Ett kerisât kan i sin tur vara uppdelat på flera bontisât (stift) som leds av en bontisâl (biskop). Men det är ju iofs inte uteslutet att den intrigerande prästen är en bontisâl...
Tackar ödmjukast för denna lektion i Lv:s rangsystem. Får jag lägga tíll några erfarenhetspoäng till min karaktär nu? :)

Vilken roll har Bontisalen förresten? Bortsett från biskop menar jag.
Senast redigerad av Fraxinus den 2007-08-14 09:45, redigerad totalt 1 gånger.
Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl »

Hehe. ödmjuka studenter är de bästa. Jag blir så inspirarad av din studieiver att jag känner mig redo för att förklara för dig unge Fraxinus om de dugliga männen kring den ärorike Exarken i Ekeborg. Men du har nog förtjänat en stunds vila från studierna. Vi får återkomma till det senare...
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Flyttar hit en text från Lysande Vägen-tråden:

Det vi nu vet om bakgrunden och följderna gör att äventyret Skönheten & Odjuren kan utvecklas till något riktigt bra och tvärtom. Karaktärerna inblandade får mer liv, inte bara baron Erik Pansarnäve utan också den laglöse Rikard Hökvinge (heter han så i den svenska orginalversionen(bara spelat den norska)?) kan ges en roll i dagens politiska skeenden?

Frågor som kan ställas rörande anfallet på Karlsklostret och baroniet Eskilsdal(?); varför utspelade delar av kriget sig här i östra Zorakin långt från Svarta Tornet; inleddes det här, av Tornet eller zorakierna (och var det i så fall av kungen eller nåon av hertigfraktionerna?); var Den Brända Jordens Stam inblandade; finns det något "viktigt" gömd under vattnet i Anyasjön; vem är egentligen den förskjutne riddaren Hökvinge eller den laglöse fridlöse med svartblod i ådrorna?
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

birkebeineren skrev:Flyttar hit en text från Lysande Vägen-tråden:

Det vi nu vet om bakgrunden och följderna gör att äventyret Skönheten & Odjuren kan utvecklas till något riktigt bra och tvärtom. Karaktärerna inblandade får mer liv, inte bara baron Erik Pansarnäve utan också den laglöse Rikard Hökvinge (heter han så i den svenska orginalversionen(bara spelat den norska)?) kan ges en roll i dagens politiska skeenden?

Frågor som kan ställas rörande anfallet på Karlsklostret och baroniet Eskilsdal(?); varför utspelade delar av kriget sig här i östra Zorakin långt från Svarta Tornet; inleddes det här, av Tornet eller zorakierna (och var det i så fall av kungen eller nåon av hertigfraktionerna?); var Den Brända Jordens Stam inblandade; finns det något "viktigt" gömd under vattnet i Anyasjön; vem är egentligen den förskjutne riddaren Hökvinge eller den laglöse fridlöse med svartblod i ådrorna?
Svartfolket riktar sitt huvudangrepp mot Fristaden år 540. Det kan mycket väl vara så att baroniet Eskilsdal och det befästa klostret ligger i vägen och utgör ett hot mot de invaderande svartfolken. Den förre baronen stupar i strid men dessförinnan har han krossat en annan styrka med svartfolk. Det kan mycket väl tänkas att Eriksborg utsattes för en belägring men baronens arvtagare och byborna samt den kvarvarande garnisonen lyckades hålla ut tills den Kungliga arméen kom till deras räddning. År 546 går Zorakin till motanfall rakt mot Svarta tornet. Kriget slutar 555 utan några framgångar nåtts från någon sida.

Varför Fristaden? Kanske genom att ödelägga Fristaden vill Häxmästaren förhindra en potentiell allians mellan människorna och dvärgar som kan hota hans herravälde långt uppe i bergen.

Hökevinge är en soldat/riddare som vägrade lyda sina överordnades order att bränna ner en by eller gård. Vad hans överordnade inte visste var att Hökvinge föddes i den byn. Resen i sällskapet anges kortfattat att han var utsött och sökte sällskap. Hökvinges band tar in honom i deras krets.

Men Hökvinge är relativt ung och kriget med Svarta tornet pågick 50 år tidigare så det är inte det kriget han deserterade från. Snarare en strid mellan olika adelsmän. Han kan ha tillhört Salamoras styrkor när de invaderade Fristaden.

Det finns en skatt i klostret. Men kanske finns det något annat också som inte står nämnt i Skönheten och Odjuret. Klostret hade flera framstående elementarmagiker som "hjälpte till med byggandet av klostret" samt flera inhyrda dvärgar som "hjälpte till med byggandet av klostret"?.
Skriv svar