Zorakin

[Regil]

Jag är positiv till olika titlar och benämningen som hör hemma i olika kulturer för att göra världen mer komplex och trovärdig. Vad jag vill dock framställa att mitt intresse är att få fram en bakgrund till allmäna benämningar som är erkända i feodalstaterna genom att de har spridits med utveckligen av feodalismen i Ereb. Troligtvis så har andra titlar uppstått i olika kulturer och riken som har fått motsvarande status och betydelse.

I alla fall så har jag framfört mina åsikter om adeln i både Kardien och Zorakin och vill inte tjata om detta så jag skall försöka lämna Regil och Fraxinus i fred om detta.

Jag kommer såsmåningom att sammanfatta det som vi kom fram till angående Kardien. Är dock fn för upptagen med annat...

[birkebeineren]

For att skriva ihop det Tredje Soltåget behover jag några klargoranden avseende Zorakins roll. Huvudsakligen; deltog zorakierna eller var det hela ett kardisk initiativ? Sen; hur stallde sig Zorakin i det foljande Kardisk-Caddiska kriget?

Något?

[pegasus]

För ett tag sedan så kom vi in på Rikets Råd när vi diskuterade Lysande Vägen och även tidigare i Zorakin tråden gällande kronolänen mm. Jag tänkte bara presentera mina tanker om detta som baseras på Aidne, hutlöst stulet av Riksrådet i Sverige på 1600-talet samt en del inspirition från 1200-talets Frankrike och England. Vidare så är min tanke att liknande råd och ämbetsmän finns ofta i de baroniala hoven även om de inte har samma ansvar och status. Gällande läskunnigheten i Zorakin så har det höga andelen läskunniga inte ändrat min åsikt om kanslerposten men jag har inte inkluderad orsaken till detta här (inlägget är långt nog ändå) men kan göra det om det finns intresse.

Rikets Råd består av fjorton medlemmar plus kungen, och är ansvarig för att kungens beslut blir verkställda. Varje ledamot i Rådet är ansvarig för sitt specialområde, t.ex. flottan, armen, tullarna, skatteindrivningen, myntslagningen o.s.v.. De mäktigaste i Rådet är drotsen, chefen för ständerna (se nedan); kanslern, som är chef för kansliet, som sköter rikets finanser; och marsken, som är ansvarig för armén. Rådet har dessutom rätt att komma med förslag till beslut som konungen skall fatta och skall även agera rådgivare åt konungen. Under vissa perioder då konungarna har varit veliga och svaga har Rådet haft mycket stor makt, medan mer självständiga och handlingskraftiga kungar helt har kört över dem. Kungen har numera ingen skyldighet att lyssna på Rådet.
- Sida 33-34 Ereb Altor Aidne

För att sammanfatta så består rådet av 14 medlemmar vars uppgift att hjälpa konungen administrera rikets styre. De har varsitt specialområde som de är ansvarig för. Sju av dessa är namngivna och tre nämns som mäktiga men det lämnar sju rådsherrar där det inte finns någon som helst information om förutom att de är ansvarig för sitt specialområde.

• • Drotsen
  • Kanslern
  • Marsken
  • Kammarherren
  • Amiralen
  • Tullmästaren
  • Myntverkets herre

Vidare nämns drotsen som chef över ständerna som inte sammankallas speciellt ofta (milt uttryck) men samtidigt är en av mäktigaste rådsherrarna. Kanslerns uppgift med att sköta rikets finanser känns fel för mig, marsken är ok men jag tycker inte om att använda begreppet armen då det tyder på en betydligt mer avancerad civilisation och krigsmakt än jag Zorakin har för tillfälligt. Myntverket, tullen och fogden är inte tillräckligt viktiga för att vara medlemmar i rådet utan är funktionen som ansvarar inför en av Rådets medlemmar. Sedan behöver inte nödvändigtvis alla medlemmar i Rådet ha ett specifikt ansvarsområde. För att återkoppla till de sju okända rådsherrarna så vill jag lista några förslag;

• - Hovmagikern
  - Förkämpen
  - Väktaren
  - Talaren
  - Kunskaparen

Dock så vill jag göra några ändringar i Rådet.

Rådet består av kerigassen som räknas till den främsta rådgivaren och så många bontisaler, lärda män och adelsmän som konungen vill utse. Krav är att personen i fråga har fötts inom rikets gränser men detta har ignorerats vid vissa tillfällen. Rådet har blivit så mäktigt att konungen inte kan avsätta rådsherrarna då flera av dem har blivit ärftliga inom vissa mäktiga adelsätter. Dock så behöver inte konungen följa Rådets vilja men då de representerar de starka krafter i riket så har de flesta konungar svårt att helt enkelt driva igenom beslut i hela riket utan stöd från Rådet. Främst inom rådet är de högre ämbetsmännen som ledde varsitt ämbetsverk, även kallat kollegium, I angelägenheter som inkräktar, direkt eller symbolisk, på eras ansvarsområde har de kungliga ämbetsmännen företräde före alla andra förutom kungen och drottningen. De får inte betalt i pengar men de kan få vissa egendomar eller förmåner för att täcka deras kostnader. De förväntas betala sig själva med överskottet. I Zorakin är de högre ämbeten följande;

• - Drotsen
  - Marsken
  - Kanslern
  - Kammarherren

Drotsen är leder hovrätten som är rikets högsta domstol som både i konungens närvaro såväl som frånvaro meddela konungens dom. Det finns ingen överklagande från hovrätten. Drotsen är som högsta lagman den mäktigaste ämbetsmannen då konungens makt bygger främst på rättsväsendet. När konungen inte är tillgänglig eller omyndig så är det drotsen som sitter i hans ställe.

Marsken var ursprungligen ansvarig för kungens hästar, sedan för kungens beridna styrkor och med den ökande rollen av riddare har marsken nu blivit den viktigaste av de militära ämbetsmännen. Han leder krigskollegium som skall övervaka rikets stridsmän och befästningar, se till att krigslagarna följs och straffa de som inte följer krigslagarna. Som rikets befälhavare kan han på slagfältet befalla konungen men det är inte tillrådigt att driva sådana privilegier för långt.

Kanslern leder kansliet som sköter konungens dokumentation och korrespondens genom att ta emot inkommande handlingar och upprätta utgående handlingar. Då en stor del av kontakter mellan olika makthavare sker genom brev och upprättande av fullmakter och adelsprivilegier så har kanslern en mycket god uppfattning om det politiska läget och därmed blivit den främsta rådgivaren inom diplomati. Vidare är ofta kanslern en präst eller munk och därmed har de vanligtvis även ansvar för kyrkliga frågor.

Kammarherren skall som ansvarig för kammarkollegiet överse fogdarnas verksamhet och räkenskaper samt sköta rikets finanser. Vidare har kammarherren översyn om frågor gällande handel, gruvdrift, tullar och myntväsen.

Det finns diverse mindre ämbeten så som munskänken, förkämpen, sjöherren, väktaren och kunskaparen som vanligtvis är underställd en av de stora ämbetsmännen. Likaså så anser jag hovmagiker och kunskapare finns bland kungliga rådgivare även om de kanske inte är officiella.

För slutkommentarer så tycker jag att andemeningen i Aidnes riksråd är kvar även om en del detaljer har jag ändrat. Är även osäker på hur mäktigt rådet skall vara men vill gärna ha något sätt som högadeln kan sätta tryck på konungen då jag menar på att Zorakin inte är ett envåldsvälde. Dessutom så kan det ge mer utrymme för hovintriger i Pendon vilket jag gillar.
Vad tycker ni?

[Fraxinus]

I det Kardisk-Caddiska kriget ställde man sig neutralt eller var upptagen med interna angelägenheter. Zorakien tycks inte ha varit särskilt tongivande i det tredje soltåget, som för övrigt mer verkar ha varit en ett oorganiserat plundringståg och huggsexa mellan Kardien och Caddo över Morelvidyn enligt Aidne-boken.

Möjligen har en del Zorakiska adelsmän följt med Kardierna men det förekom inga särskilda aktiviteter från statsledningen (kungen) eller de större hertigarna vad gäller tredje soltåget. Min tolkning är att Zorakierna är mitt i en längre teologisk dispyt med tillhörande våldsinslag mellan diverse adelsfalanager som sedermera (någon gång mellan år 294-296 eO) eskalerar i ett brödrakrig mellan Girloff den II.s tre söner Borodrik II (äldste sonen) Iberiko Bastarden och slutligen Valien IV (som senare får tilltalsnamnet "den Store") som åter enar Zorakien. Tänkbara orsaker till konflikten är en strid mellan Borodrik och Iberiko.

Antingen är Iberiko mer Caddo-vänlig eller så är Iberiko i händerna på någon skrupulös Kerigass från Ekeborg som ansett att Borodrik är på tok för Caddovänlig som låter en massa dalker ostört emigrera/fly undan från de invaderanade Kardiska trupperna i Caddo till Luksilo och Hixani.

Tar vi det sista alternativet så är förmodligen Kardiens och Zorakiens relationer på djupfryst punkt pågrund av

1. Zorakerna deltar inte i tredje "soltåget" (Av vissa Pendoniska historiker spydigt kallat "det Caddo-Kardiska solstinget").

2. Zorakerna deltar heller inte på Kardiernas sida (utom enstaka Zorakiska adelsmän) i Kardien-Caddiska kriget. Dessutom tar man emot dalkiska flyktingar under konflikten utan att kungen gör en ansats att stoppa det.

En Kerigass från Ekeborg (eventuellt utskickad med Exarkens goda minne?) utnyttjar Iberiko Bastarden och det instabila läget i Zorakien för att skapa en "regeringsombildning". Tyvärr råkar visst Borodrik dö i efter ett fältslag (eller ett lönnmord?) under "regeringsombildningen. Den blott 16 år gamla Valien IV gillar inte att

A) hans äldste bror blir dödad på detta sätt
B) Att han själv blir förbigången
C) Att hans halvbror Bastarden får tronen som dessutom verka ha haft något med Borodriks död att göra

Han svär därför att krossa halvbrodern och usurpatorn samt de som varit honom behjälpliga med Borodriks död och ena landet under sig själv. Till Kerigassen, Iberiko och Ekeborgs fasa så flockas en stor härskara till Valien. Båda sidor är jämnstarka!

Det som slutligen (eventuellt) får vågen att tippa över något till Valiens sida är att Hertigen av Luksilo (Gredelmark) för en gångs skull väljer sida i en intern Zorakisk konflikt. Han allierar sig med Valien. Hertigdömet Pharynx som av hävd lagts under Valien som hertigdöme (kronprinsstatus) bidrar också till att tippa över balansen. Raxorerna som tyckte om Borodrik som kung väljer också sida med Valien. Ja något sådant.

Så småningom segrar Valien (alltfler hoppar över till hans sida). Iberiko landsförvisas eller tas av daga på ett eller annat sätt. Luksilo belönas liksom Raxorerna och andra allierade (även dalkerna i Gredelmark i viss mån). Genom skicklig diplomati sluts även "fred" med Ekeborg (Iberikos minister, den ansvarige Kerigassen, tappad visst huvudet efter något av slagen).

Något sådant spekulerar jag med.....eller så var det Iberiko som var prodalkisk!

[Snibben]

Välarbetat och väl förklarat Pegasus.

Tror dock att du är lite snäv. Kungen har antagligen fler olika sorters rådgivare och råd.

Det du beskriver är rikets råd, det råd som en kung måste ha för att sköta riket.

Bredvid detta har han kanske kungens råd med riksmarskalk, hovmarskalk, magiker och andra mer nära rådgivare som hjälper honom i sitt dagliga ämbete som konung.

Vill man göra skillnad så kan man kalla de som sitter i rikets råd för rådsherrar (de har direkt makt och företräder till stor del adelns vilja). Kungens råd (eller kungliga rådet) kalls för kungliga rådgivare. Dessa rådgivare har inga ämbetsverk under sig, inte heller har de någon direkt makt (de kan ha indirekt makt genom kungens inflytande) men å andra sidan har de inte samma ansvar som de som sitter i rikets råd.

[Fraxinus]

För ett tag sedan så kom vi in på Rikets Råd när vi diskuterade Lysande Vägen och även tidigare i Zorakin tråden gällande kronolänen mm. Jag tänkte bara presentera mina tanker om detta som baseras på Aidne, hutlöst stulet av Riksrådet i Sverige på 1600-talet samt en del inspirition från 1200-talets Frankrike och England. Vidare så är min tanke att liknande råd och ämbetsmän finns ofta i de baroniala hoven även om de inte har samma ansvar och status. Gällande läskunnigheten i Zorakin så har det höga andelen läskunniga inte ändrat min åsikt om kanslerposten men jag har inte inkluderad orsaken till detta här (inlägget är långt nog ändå) men kan göra det om det finns intresse.

Rikets Råd består av fjorton medlemmar plus kungen, och är ansvarig för att kungens beslut blir verkställda. Varje ledamot i Rådet är ansvarig för sitt specialområde, t.ex. flottan, armen, tullarna, skatteindrivningen, myntslagningen o.s.v.. De mäktigaste i Rådet är drotsen, chefen för ständerna (se nedan); kanslern, som är chef för kansliet, som sköter rikets finanser; och marsken, som är ansvarig för armén. Rådet har dessutom rätt att komma med förslag till beslut som konungen skall fatta och skall även agera rådgivare åt konungen. Under vissa perioder då konungarna har varit veliga och svaga har Rådet haft mycket stor makt, medan mer självständiga och handlingskraftiga kungar helt har kört över dem. Kungen har numera ingen skyldighet att lyssna på Rådet.
- Sida 33-34 Ereb Altor Aidne

För att sammanfatta så består rådet av 14 medlemmar vars uppgift att hjälpa konungen administrera rikets styre. De har varsitt specialområde som de är ansvarig för. Sju av dessa är namngivna och tre nämns som mäktiga men det lämnar sju rådsherrar där det inte finns någon som helst information om förutom att de är ansvarig för sitt specialområde.

• • Drotsen
  • Kanslern
  • Marsken
  • Kammarherren
  • Amiralen
  • Tullmästaren
  • Myntverkets herre

Vidare nämns drotsen som chef över ständerna som inte sammankallas speciellt ofta (milt uttryck) men samtidigt är en av mäktigaste rådsherrarna. Kanslerns uppgift med att sköta rikets finanser känns fel för mig, marsken är ok men jag tycker inte om att använda begreppet armen då det tyder på en betydligt mer avancerad civilisation och krigsmakt än jag Zorakin har för tillfälligt. Myntverket, tullen och fogden är inte tillräckligt viktiga för att vara medlemmar i rådet utan är funktionen som ansvarar inför en av Rådets medlemmar. Sedan behöver inte nödvändigtvis alla medlemmar i Rådet ha ett specifikt ansvarsområde. För att återkoppla till de sju okända rådsherrarna så vill jag lista några förslag;

• - Hovmagikern
  
  Rådet.
  
  Rådet består av kerigassen som räknas till den främsta rådgivaren och så många bontisaler, lärda män och adelsmän som konungen vill utse. Krav är att personen i fråga har fötts inom rikets gränser men detta har ignorerats vid vissa tillfällen. Rådet har blivit så mäktigt att konungen inte kan avsätta rådsherrarna då flera av dem har blivit ärftliga inom vissa mäktiga adelsätter. Dock så behöver inte konungen följa Rådets vilja men då de representerar de starka krafter i riket så har de flesta konungar svårt att helt enkelt driva igenom beslut i hela riket utan stöd från Rådet. Främst inom rådet är de högre ämbetsmännen som ledde varsitt ämbetsverk, även kallat kollegium, I angelägenheter som inkräktar, direkt eller symbolisk, på eras ansvarsområde har de kungliga ämbetsmännen företräde före alla andra förutom kungen och drottningen. De får inte betalt i pengar men de kan få vissa egendomar eller förmåner för att täcka deras kostnader. De förväntas betala sig själva med överskottet. I Zorakin är de högre ämbeten följande;
  • - Drotsen
    - Marsken
    - Kanslern
    - Kammarherren

Drotsen är leder hovrätten som är rikets högsta domstol som både i konungens närvaro såväl som frånvaro meddela konungens dom. Det finns ingen överklagande från hovrätten. Drotsen är som högsta lagman den mäktigaste ämbetsmannen då konungens makt bygger främst på rättsväsendet. När konungen inte är tillgänglig eller omyndig så är det drotsen som sitter i hans ställe.

Marsken var ursprungligen ansvarig för kungens hästar, sedan för kungens beridna styrkor och med den ökande rollen av riddare har marsken nu blivit den viktigaste av de militära ämbetsmännen. Han leder krigskollegium som skall övervaka rikets stridsmän och befästningar, se till att krigslagarna följs och straffa de som inte följer krigslagarna. Som rikets befälhavare kan han på slagfältet befalla konungen men det är inte tillrådigt att driva sådana privilegier för långt.

Kanslern leder kansliet som sköter konungens dokumentation och korrespondens genom att ta emot inkommande handlingar och upprätta utgående handlingar. Då en stor del av kontakter mellan olika makthavare sker genom brev och upprättande av fullmakter och adelsprivilegier så har kanslern en mycket god uppfattning om det politiska läget och därmed blivit den främsta rådgivaren inom diplomati. Vidare är ofta kanslern en präst eller munk och därmed har de vanligtvis även ansvar för kyrkliga frågor.

Kammarherren skall som ansvarig för kammarkollegiet överse fogdarnas verksamhet och räkenskaper samt sköta rikets finanser. Vidare har kammarherren översyn om frågor gällande handel, gruvdrift, tullar och myntväsen.

Är även osäker på hur mäktigt rådet skall vara men vill gärna ha något sätt som högadeln kan sätta tryck på konungen då jag menar på att Zorakin inte är ett envåldsvälde. Dessutom så kan det ge mer utrymme för hovintriger i Pendon vilket jag gillar.
Vad tycker ni?

Jag har som du ser strukit en del saker i din text som jag citerade som jag inte fann så övertygande.

Hovmagiker anser jag självklart. Det har jag tidigare tagit upp i någon text.
Kerigassen är med i egenskap av kerigass. Jag anser inte att det är självklart att han är vikt för kanslertjänst.
Amiraltjänsten anser jag också viktig.
Och en Riksmarskalk bör vara med på något hörn.

Som jag sagt tidigare så anser jag att Zorakien befinner sig motsvarande i slutskedet av europeiskt 1300tal. Vid den tidpunkten finns armé som begrepp. Marsken är chef för kungens här men det är detsamma som arméen. Kungen är dessutom i färd att skapa styrkor i storleksordningen 10000-12000 man elitinfanteri (med bardisaner etc) för den kungliga hären. Zorakien befinner sig alltså inte riktigt i djupaste feodala 1100-1200tal utan strax innan renässansen, furstarna, schweizergardena och Agincourt.

Vad gäller kammaherrens, kanslerns och drotsens roll så har jag inte så mycket att erinra just nu utan håller i huvudsak med (även om jag kan komma med nya infall senare).

Kungen är i princip enväldig (Aidne)! Men det är klokt att lyssna till rådet...om inte annat så för att så in splitt mellan de mäktiga adelsmännen. Riksrådstitlarna är inte ärftliga!!! Men visst förekommer flera familjer om och om igen på olika poster vid köttgrytorna....och visst händer det att en rådsherre kan få order om att...pensionera sig (respass). Men inte så ofta.

[pegasus]

Tack Snibben, det var kul att höra.

Helt rätt att jag försöker beskriva Rikets Råd. Övriga rådgivare, vänner och anställda som konungen har lägger jag mig inte i då det skulle vara enormt arbetsamt att försöka få fram det.

Rådet skall givetvis innehålla vilka rådgivare som kungen vill ha. Han utser dessa helt fritt, nå i enlighet med traditioner och lagar, och även om dessa inte alltid är populära bland högadeln och prästerskapet så är det inom hans makt. Dock så ville jag få fram de mäktigaste ämbetsmännen som har ämbetsverk under sig och är framstående medlemmar av Rådet samt är nödvändiga för rikets styre.

[pegasus]

Kerigassen är med i egenskap av kerigass. Jag anser inte att det är självklart att han är vikt för kanslertjänst.

Jag vill förtydliga att jag har ingen direkt koppling mellan kerigass och kansler. Absolut inte. Orsaken till präst/munk är;
1) Välutbildad
2) Adlig bakgrund
3) God insyn i LV och troligtvis bra kontakter med bontisaler
4) Intresserad av stark kungamakt
5) Gott anseende hos adeln och LV

Finns helt klart möjligheter till helt andra personerr på den posten. Ser inget krav på präst/munk, kan vara en magiker eller vad som helst med god förmåga till administrera.

Kerigassen är med som kerigass. Håller fullständigt med.

Amiraltjänsten anser jag också viktig.

Ok, jag tänkte att Zorakins flotta inte var så stor så jag lade in amiralen under marskens underbefälhavare. Tror jag kallade honom sjöherren men amiral funkar lika bra för mig. Kan helt klart ha eget ämbetsverk. Amiralitet eller något i den stilen.

Och en Riksmarskalk bör vara med på något hörn.

Förstår inte riktigt nu. Trodde det var samma sak som marsk. Vänta jag nu hittade jag att det var hovets ceremonimästare. Sådan finns absolut men jag räknade inte honom till Rådet då jag inte ser hans rådgivande funktion men som del av hovet.

Som jag sagt tidigare så anser jag att Zorakien befinner sig motsvarande i slutskedet av europeiskt 1300tal. Vid den tidpunkten finns armé som begrepp. Marsken är chef för kungens här men det är detsamma som arméen. Kungen är dessutom i färd att skapa styrkor i storleksordningen 10000-12000 man elitinfanteri (med bardisaner etc) för den kungliga hären. Zorakien befinner sig alltså inte riktigt i djupaste feodala 1100-1200tal utan strax innan renässansen, furstarna, schweizergardena och Agincourt.

Ok, jag försökte inte diskutera krigsmakten med dig, bara att jag inte var tokig i begreppet arme men ärligt talat så var jag inte säker på när begreppet återuppstod efter Roms fall. Men i så fall kanske man skall säga kungens armeér då de verkar vara flera olika, eller? Det saknar egentligen betydelse för mig.

Vad gäller kammaherrens, kanslerns och drotsens roll så har jag inte så mycket att erinra just nu utan håller i huvudsak med (även om jag kan komma med nya infall senare).

Kul

Kungen är i princip enväldig (Aidne)! Men det är klokt att lyssna till rådet...om inte annat så för att så in splitt mellan de mäktiga adelsmännen. Titlarna är inte ärftliga!!! Men visst förekommer flera familjer om och om igen på olika poster vid köttgrytorna....men visst händer det att en rådsherre kan få order om att...pensionera sig. Men inte så ofta.

Jag menade att fanns en viss tradition att inom vissa släkter inneha en plats vid Rådet, inte att det var lag på att dessa tilldelades poster i Rådet, särskilt inte de högre ämbeterna. I min mening är kungen stark men inte enväldig. Utan stöd från adeln så blir det svårt att regera riket. Om de aktivt gör motstånd så blir det nästan omöjligt. Men det är inte läget i Zorakin enligt både din och min syn så det är ingenting som behöver diskuteras. I grund och botten så håller jag med om din tolkning av kungamaktens styrka men vill även framhålla att adeln är inte svag på något sätt utan måste tas hänsyn i rikets styre. Ett starkt Råd skulle kunna uppfylla den funktionen utan att det alltför krångligt eller komplicerat.

[Fraxinus]

Ok, jag försökte inte diskutera krigsmakten med dig, bara att jag inte var tokig i begreppet arme men ärligt talat så var jag inte säker på när begreppet återuppstod efter Roms fall. Men i så fall kanske man skall säga kungens armeér då de verkar vara flera olika, eller? Det saknar egentligen betydelse för mig.

Kungen är i princip enväldig (Aidne)! Men det är klokt att lyssna till rådet...om inte annat så för att så in splitt mellan de mäktiga adelsmännen. Titlarna är inte ärftliga!!! Men visst förekommer flera familjer om och om igen på olika poster vid köttgrytorna....men visst händer det att en rådsherre kan få order om att...pensionera sig. Men inte så ofta.

Jag menade att fanns en viss tradition att inom vissa släkter inneha en plats vid Rådet, inte att det var lag på att dessa tilldelades poster i Rådet, särskilt inte de högre ämbeterna. I min mening är kungen stark men inte enväldig. Utan stöd från adeln så blir det svårt att regera riket. Om de aktivt gör motstånd så blir det nästan omöjligt. Men det är inte läget i Zorakin enligt både din och min syn så det är ingenting som behöver diskuteras. I grund och botten så håller jag med om din tolkning av kungamaktens styrka men vill även framhålla att adeln är inte svag på något sätt utan måste tas hänsyn i rikets styre. Ett starkt Råd skulle kunna uppfylla den funktionen utan att det alltför krångligt eller komplicerat.

Armé finns som (akademiskt) begrepp men "här" är det vanligare namnet. Det spelar inte stor roll för min del heller.

Adeln är absolut inte svag om man slår ihop alla adelsmän och hertigar. Tvärtom. Men deras svaghet står i deras totala politiska oenighet. Något som Kungen uppmuntrar med allehanda listigheter.

Trevlig text förövrigt.

[Regil]

Mitt i alla diskussion om rådgivare - glöm inte mandelmunkarna.

LV har inte monopol på kunskap, det finns en konkurrerande, mer sekulär, organistaion. Mandelorden har så vitt jag minns även utbildat HM Valien himself.

[birkebeineren]

Och en Riksmarskalk bör vara med på något hörn.

Förstår inte riktigt nu. Trodde det var samma sak som marsk. Vänta jag nu hittade jag att det var hovets ceremonimästare. Sådan finns absolut men jag räknade inte honom till Rådet då jag inte ser hans rådgivande funktion men som del av hovet.

Om ni letar i Vastra tornet i Pendons slott hittar ni vad som åtminstonde enligt Aidne-modulen ar rikets hogste ambetsmann - Riksmarskalken. Dorren brevid leder in till Hovmarskalken.
Kanske kan vara behjalpligt i dessa forovrigt mycket interessanta diskussioner?

[pegasus]

Tack för berömmet Fraxinus. Alltid kul att höra.

Håller med om adelns splittring men kan snabbt enas ifall någonting skulle hota deras makt, därmed är kungen till viss del begränsad i sin makt men även så är de individuella adelsmännen begränsade i sin. Ett slags balansspel pågår således och gör kungen till stark men inte enväldig Det verkar som vi faktiskt är överrens om detta eller åtminstone tämligen nära varandra samt att jag ville egentligen bara styra upp Rådet och inte maktbalansen mellan kung och adel även de till viss del är kopplade så jag tänkte lämna det ämnet.

Kända att jag bara behövde förtydla några av de mindre ämbeteerna.
Ser inget behov att ta upp dessa i Rådet men det finns möjlighet till det ifall det är något kungen vill. Egentligen var det kanske dumt att ta med dem i texten men jag ville vissa att det finns andra ämbeten förutom de fyra stora som fortfarande är viktiga men har inte samma status och prestige. Dessa var några exempel jag kunde komma på men har säkerligen missat flera poster.

• sjöherre - befälhavaren för kungliga flottan
  munskänk - ansvarig för kungliga gästabud och festligheter
  förkämpe - representerar kungen vid tvekamper om rättstvister mm
  väktaren - befälhavaren för kungens livvakt
  kunskapare - spionmästaren

[pegasus]

Mitt i alla diskussion om rådgivare - glöm inte mandelmunkarna.

LV har inte monopol på kunskap, det finns en konkurrerande, mer sekulär, organistaion. Mandelorden har så vitt jag minns även utbildat HM Valien himself.

Enligt Aidne så har mandelmunkarna tappat i infytande sedan LVs makt ökade och därmed tänkte jag att tidiga kungar hade mandelmunkar som kansler men nu har det tagits över av LVs representanter. Men visst mandelmunkar är fullgott alternativ.

[birkebeineren]

Enligt Aidne så har mandelmunkarna tappat i infytande sedan LVs makt ökade och därmed tänkte jag att tidiga kungar hade mandelmunkar som kansler men nu har det tagits över av LVs representanter. Men visst mandelmunkar är fullgott alternativ.

Det diskuterades fram for ett tag sedan att den traditionelle acolyten, studenten vid ett av ordens lycee, i Pendon garna hittas i ett såkallat "Mandelhus" (inspirerad av college). Studenterna har ar ofta av den valbestallda sorten och de har i den senaste utvecklingen av Zorakin borjat anlite larare från De Lardes Skara som ar en sammanslutning av forskare och utbildare kring Biblioteket (Erebs universitet som inte ar universitet) i staden. Den nu kompleterade och skolningen utbildningen studenterna nu forvarvar har gett Zorakin mandeliten - sekulart utbildade maktiga man (och kvinnor?).

[pegasus]

Och en Riksmarskalk bör vara med på något hörn.

Förstår inte riktigt nu. Trodde det var samma sak som marsk. Vänta jag nu hittade jag att det var hovets ceremonimästare. Sådan finns absolut men jag räknade inte honom till Rådet då jag inte ser hans rådgivande funktion men som del av hovet.

Om ni letar i Vastra tornet i Pendons slott hittar ni vad som åtminstonde enligt Aidne-modulen ar rikets hogste ambetsmann - Riksmarskalken. Dorren brevid leder in till Hovmarskalken.
Kanske kan vara behjalpligt i dessa forovrigt mycket interessanta diskussioner?

Det missade jag, får kolla i Aidne.Hittade det.
Hovmarskalkens uppgift att se till borgens behov sköts, Ser inget problem med denna positionen men är inte en av de högre ämbetsmännen. Kan dock vara högt rankat inom hovet.
Riksmarskalkens håller reda på alla som söker audiens och skicka ut dokument. Den första delen är intressant och ger honom hög status inom hovet men utgör i sig inte ett högre ämbete. Den andra delen täcks av kanslern. Mitt förslag är att slå ihop hovmrskalken och riksmarskalkens första uppgift till rikshovmästare eller riksmarskalken. Kanslern tar över uppgiften som kungens högsta ämbetsman och flyttar in i Västra Tornet.