Zorakin

Samlingsplats för alla länder och platser
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Enligt den enastående och fritt svamlande Lärde Valerius läspe och halte vid institutionen för onödigt lingvistiskt vetande i De Lärdes Skara i Pendon så är uttalet Zórakíen en lustig dialektal förvrängning som härstammar från Skåns...eh..Luksiliskan. Det korrekta uttalet är som alla vet det Pendoniska uttalet Zórakin.....


Detta anförande hann dock aldrig avslutas på Lycéeplan ty den ärevördig Lingvisten, Mandelmunken och Lärde Rabalus från Faltrax tryckte in en tavelsudd i lämpligt ställe på föregående talare efter dennes timmeslånga inledning på sitt anförande och fick därmed slut på det till synes ändlösa och närmast heretiska orerandet från föregående talare. Därefter inledda han själv sitt noga förberedda anförande..."Varför det Dreverikiska uttalet Zorakín kan anses som det ursprunglig".... och längre än så hann inte denna talare förrän upploppet mellan de olika Lärde i åhörarskaran var i full gång. Både verbalt och handgripligt.
Senast redigerad av Fraxinus den 2008-08-06 21:45, redigerad totalt 5 gång.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Olika deler av handelsleden patrulleras både av Svartnissar, Orcher, Zorakiska (och Jorpagniska) rovriddare och Barbarer. De idkar beskyddarverksamhet, erbjuder eskorttjänst eller upptar tull i sina områden. Vissa nöjer sig med att helt enkelt plundra.

Och det är inte omöjligt att det är barbarer som erbjuder beskyddartjänst, svartnissar som tar in "tull", rovriddare som plundrar och orcher som erbjuder eskorttjänst.
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 201
Blev medlem: 2008-08-03 16:02
Ort: Stockholm

Inlägg av pegasus »

........här är den! Handelsleden heter "Riddar Agadrims dödståg" se kartan. Det verkar som du har rätt Pegasus. Någon Zorakisk adelsman verkar ha haft fuffens för sig i österled som dock inte slutat så lyckligt.

Ser man på, man kan alltid lita på zorakiska riddare, de hittar allting något sätt att få använda svärdet även om det inte alltför goda odds eller någon genomtänkt plan men modiga är de. :)

Skämt åsido, där finns enorma möjligheter för äventyrliga adelsmän och övriga lyckosökare just på sådana här kampanjer i de mer ocivilicerade provinser och områden där liten organiserad styre finns men gott om mindre självutnämnda lokalpotentater och avsaknad av lagväsende.
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 201
Blev medlem: 2008-08-03 16:02
Ort: Stockholm

Inlägg av pegasus »

Angående markiser och kronolän
I källmaterialet är dessa, precis som adeln och rådet, väldigt enkelt och kort beskrivet men till skillnad från de övriga så menar jag här finns rena felaktigheter i ett feodalt samhälle. Det framgår inte om markis är ett ämbete eller om det är ärvbar feodal titel, vissa delar av Aidne stödjer ämbetsmannen medan andra stöder den feodala titeln. Jag menar på att man skall särskilja på markis som är en feodal länsherre och kronolänen som är kungens privata egendomar.

Kronolänen
Kronolänen kan vara av ett baroni, de kan även vara både mindre och större. Kungliga län eller gods avsedda för att försörja kunglig verksamhet i form av rådherrars ansvarsområden tycker jag är självklart. Själva grunden för kronolänen är för att finansiera kungens personliga tjänare, krigare och ämbetsmän. I min mening bör de vara koncentrerade i södra Grindnu och i kring Pharynx.

Markis - feodal länsherre
Markiser som feodal länsherre är som du vet utbytbar med markgreve men även att de endast behåller grevetiteln. Liknelsen med hertigarna är väsentlig och på många sätt så kan de liknas sådana, med möjligheter till att närliggande grevar har varit vasaller till dessa, vilket sedemera har befordras till hertigtitlar efter området har lugnat ned sig och området blivit mer koloniserad av penner. Likermark är troligtvis ett arv från ett sådant mark före Lindskriartiden. Gredelmark kan vara på samma sätt varit ärv från samma tider, då är väldigt mycket är okänt om denna tid. Om markiser (markgreve) som feodal titel skall användas borde de åtminstone ha ett större grevskap i avlägsna trakter långt ifrån kunglig eller hertlig makt. De kan vara svurna till kung eller hertig, det spelar i min mening ingen roll, det viktiga för mig att är statusen och makten på markiser hamnar ovanför greven och under hertigen. De skall åtminstone ha baroner som vasaller men kan även tänkas grevar.

Ämbetsmän
Exakt vad ämbetsmännen på kungliga egendomar, borgar och städer skall kallas är inte direkt väsentligt. Kan tänka mig ett flertal olika med något skillda ansvar, makt och skyldigheter. Ståthållare som befälhavare över kungliga borgar, bryte som förvaltare av kungsgårdar, fogdar som håller kungliga baronier, drots som ansvarar för kungliga hållna grevskap, hertigdömen eller städer i kungens frånvaro. Har endast en grov ide och det behöver inte vara nödvändigt med detaljerade beskrivningar på dessa.

Slutsats
I och med kungen har en stark härmakt längs Aidnebergen med legionerna ser jag inget behov av markiser i västra Zorakin över huvudtaget. Möjligtvis i nordöstra Zorakin, med i så fall bör de vara feodala län, som visserligen är edsvurna till kungen men han har själv ingen direkt kontroll utan härskar genom länsherren. I kronolänen så byter man helt ut markiser till någon slags fogde (ståthållare och bryte är också tänkbara ämbeten) och tar bort delen om baroner kan köpa sig loss från greven och sitt baroni till ett kronolän. Ha kronolänen under direkt kunglig kontroll genom fogdar som väljs från lågadel och mindre baronliga familjer lojala till kungen, på så sätt så kungens makt större på adelns bekostnad vilket ligger i linje med det Zorakin som du har byggt upp.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Citat ur Aidne:

"Kronomarken och markiserna


Konung Valien insåg då han styckade upp sitt rike att själv inte kunde leva på sina hopsamlade tillgångar allena, och han valde därför ut vissa specielt lönsamma baronier som kronomark, vilkas avkastning och skatter skulle tillfalla konungen och finansiera hans verksamhet. Tillsammans uppgick dessa gårdars totala landareal till en femtedel av rikets totala. Skatterna från dessa gods var oftast något lägre än de för de vanliga baronierna, eftersom inte lika många skulle dela på kakan"
(baron betalar greve, greve betalar hertig)

"Valien bestämde dessutom att en baron, för en ganska stor summa pengar, kunde köpa sig fri från sin greve och i stället göra sitt baroni till kronomark, där han som markis själv fick bestämma. Detta innebar att han i princip blev sin egen herre, eftersom konungens insyn i markisernas vrksamhet inte var lika direkt som grevens i baronernas. Å andra sidan tvingas en markis årligen svära konungen trohet och det skall sålunda aldrig vara några tvivel om var han står i händelse av konflikt, men så länge det inte är krig är det klart fördelaktigt att vara markis."

OK Det första stycket handlar helt koncist om kronomark och hur det tillkom. Det kopplas därefter ihop så att det verkar som att markiser förvaltar alla kronolän/baronier. Men det står inget om markiser i början av texten. Jag menar att vi helt frikopplar dessa kronomarker från allt vad markis heter. Förvaltare av kronolän är fogdar. Jag tror att vi båda är överens om detta. Detta skapar dessutom en intressant karriärmöjlighet för jordlösa ädlingar och även för icke-adliga uppkomlingar som på olika sätt utmärker sig som goda administartörer eller krigare.

Fortsättningen på texten om att en baron kan köpa sig fri från greven i området och bli "sin egen" kan man helt enkelt göra om. Kungarna har kanske under historiens gång också gått in och köpt loss baronier där den tidigare släkten av olika orsaker antingen dött ut eller kanske försatt sig i svår ekonomisk skuld eller något liknande skäl.

Huvudsakligen tycker jag att man kallar förvaltarna i kronolän av baronats storlek och uppåt för fogdar. För mindre kungsgårdar kan vi möjligen hitta på något annat namn för förvaltarna.

Markiser gör vi om till grevar som har fått gods i gränsområden som tidigare legat utanför de ursprungliga lands- och länsgränserna men som inkorporerats i Zorakien. Dessa grevskap var ofta något större till ytan än vanliga grevskap men ofta också glesare befolkade och vildare. De var också direkt svurna till kungen och uppehåller samhällsfunktioner som påminner om Hertigarna.

De län som kallas "Mark" utgörs ofta de områden som legat långt från de centrala delarna av landet, gränsområden helt enkel. Gredelmark är som tidigare sagts en udda fågel bland hertigdömena då det styrs av en av få icke-Penniska högadliga, nämligen den Luksiliske hertigen. Denne stammar från de forna Luksiliska kungarna.

Gredelmark fick länet som namn av Pennerna då det låg i det yttersta gränsområdena av det nya kungariket Zorakien efter Lindiskiarnarna. Till ytan är det bara något större än ett stort Markgrevskap. Men den forne Luksiliske kungen fick hertigtitel för att markera dennes roll i samhället. Det var på sin tid något som retade många Penniska adliga men kungen fick sin vilja igenom. Flera av grevskapen och baronaten i Gredelmark hålls också av Luksilisk adel och men här finns också flera fria köpingar och byar. Det finns rent av några dalkiska fria byar i Gredelmark.


De båda nyskapade legionerna (de kallas numera Garden efter vissa protester mot namnet Legion..för romerskt tror jag man sade :wink: ) är en sen företelese. det är något som de tre senast monarkerna långsamt men säkert skissat fram och byggt upp. Bakgrunden stavas att Svarta tornet och oron för att adelsmännen inte ska svara upp vid krav allmän mobilisering etc. Kungarna vill helt enkelt ha en rejäl elitinfanteri styrka som de snabbt kan sätta upp mot svarta tornet. I försvarssyfte men även i anfallssyfte. En av legionerna..flåt....gardena... ska även kunna utföra marina operationer (de Zorakiska kungarna här inte glömt den förödmjukande förlusten mot Felicierna).

Angående koncentration av kronolän i så finns det så finns det kanske fler län i Grindanu, Pharynx och Slättebo. Men jag tror också att kungarna vinnlade sig om att ha kronolän även i Indar, dels för att få tillgång till den väldiga spannmålsproduktionen i Hertigdömet Indarsol, dels för att "visa kunglig flagg" i området. Däremot så är det, som du säger, mycket möjligt att den kungliga länen är mer koncentrerade til den västra halvan av Zorakien. Den kungliga makten i den östra rikshalvan har förövrigt sitt epicentrum i det kungliga markgrevskapet Kra.
Senast redigerad av Fraxinus den 2008-08-07 21:37, redigerad totalt 2 gång.
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

jag gillar tanken på marker och markiser, även om det kanske är överspelat nu.

Angående fogdar istället för markiser så låter det också bra, men jag tycker här att det är viktigt att välja en term som låter bra. för mig är en fogde en tjänsteman på ganska låg nivå. I Kardien används termerna drots och underdrots och det sägs ju att echterna kopierade zorakiernas feodala modell efter maktövertagandet.

Kronofogde är annars ett namn som låter rätt bra, men faller kanske på att det ger fel associationer...
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

För att göra det kompatibelt med Kardien kan man också tänka sig att kronobaronier och större kronolän förvaltas av drotsar medan mindre län/kungsgårdar förvaltas av fogdar.

OBS: Markiser finns kvar! Men i något omstöpt tappning.
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 201
Blev medlem: 2008-08-03 16:02
Ort: Stockholm

Inlägg av pegasus »

Markis och kronolän

Jag tycker att lösningen på markiser och kronolän är mycket bra, dels så blir adelstrukturen mycket bättre och dels så ökas kungens makt något på bekostnad av hertigarna vilket jag tidigare ansåg var för liten baserad på den existerande adelstrukturen som beskrivs i Aidne och jag kände att det gick emot själva känslan för Zorakin. Egentligen skulle jag också vilja utveckla defininationer och en större bredd på de övriga feodala länsherrarna och bygga på en mer komplex adelstrukten men jag kan nöja mig med det här.

Det som jag anser viktigt med kronolänens belägenhet att det finns några sammanhängade block med mäktiga kungaborgar som manifestation för kungens makt. De bör dels ligga i lönsamma områden och då tänker jag främst på bördiga jordbruksområden som i kring Pharynx, Kra och Pendon. Dock så tycker jag även de mäktiga hertigarna försöker agera på ett liknande sätt. Personligen skulle jag välja ut vissa grevskap och ge dem till kungen och de mäktiga hertigarna för att ge dem en solid bas att basera deras makt på. Feodala länsherrar bör kunna använda liknande ämbetsmän som kungen. Men jag kanske ser mig en själv en något svagare kung och mäktigare vasaller än vad du gör då jag får ingen direkt känsla på hur de olika maktspelarnas styrka.


Marker

Gredelmark kan definitivt varit ett mark(grevskap) som befodrades till hertigdöme. Från början så kanske den luksiliska kungen blev hertig av Luksilo (hela området) och genom olika orsaker har hans domäner minskat till endast Gredelmark och staden Luksilo själv. Man kan se att många av de nuvarande hertigdömen och grevskapen har ändrats under de sexhundra åren. och startat som mark anknutna till ett större hertigdöme och sedan avskiljts från det och bildat ett nytt hertigdöme. Eller tvärtom, de har delats upp i grevskap och annekteras av ett närliggande grevskap. Samma sak är möjligt med hertigdömen, de har förändras under åren beroende på giftemål, utslocknade ätter, krig och barnafödsel. Det är till och med sannolikt att saker har ändrats sedan kung Valiens tid. Det finns viss stöd för detta i Aidne. Dock så känner jag inte nödvändigt att gå in på detaljerade beskrivningar av detta utan det är tillräckligt att det förmedlas att saker och ting har ändrats inom riket under de senaste sexhundra åren och koncentrera sig på att beskriva situationen den senaste åren och eventuella framtida möjligheter.

För övrigt så var det först nyligen som jag förstod detta med mark=gränsområde, men då förstod jag en hel del av saker som man hade läst förr i tiden och inte förstått innebörden. Främst är professor Tolkiens Rohan som kallades Mark eller Riddersmark, men även Conan (bossonian marches), jordan och martin både nämner marches.

Drots

Jag känner också viss tveksamhet med fogde och ser gärna att det anses en rättskipande och skatteinsamlande ämbetsman underställd drotsen och skattmästaren. Drots tycker jag är utmärkt, som du såg så föreslog jag det för större län i avsaknad på kung och kronprins. Drots ingår ju även i rikets råd, men kan egentligen finnas på många platser. I grunden så drotsen den högsta lagmannen och är ansvarig för rättskipning vilket gör honom till en väldigt mäktig. Han anses vara den förnämsta ämbetsmannen och är ofta ställföreträdare för sin herre i sin frånvaro. Men du kan vara riksdrots av Zorakin, drots av Kra eller Morkeborg vilka alla ger olika graders av makt. Den dömande och lagstiftande makten är i kombination av kontroll av krigsmakten grundstommen i maktutövande.

Riksrådet tycker jag är intressant och är intresserad av utveckla detta mera, är det något ni är intresserade av?
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Inlägg av anders »

Fraxinus skrev:Enligt den enastående och fritt svamlande Lärde Valerius läspe och halte vid institutionen för onödigt lingvistiskt vetande i De Lärdes Skara i Pendon så är uttalet Zórakíen en lustig dialektal förvrängning som härstammar från Skåns...eh..Luksiliskan. Det korrekta uttalet är som alla vet det Pendoniska uttalet Zórakin.....


Detta anförande hann dock aldrig avslutas på Lycéeplan ty den ärevördig Lingvisten, Mandelmunken och Lärde Rabalus från Faltrax tryckte in en tavelsudd i lämpligt ställe på föregående talare efter dennes timmeslånga inledning på sitt anförande och fick därmed slut på det till synes ändlösa och närmast heretiska orerandet från föregående talare. Därefter inledda han själv sitt noga förberedda anförande..."Varför det Dreverikiska uttalet Zorakín kan anses som det ursprunglig".... och längre än så hann inte denna talare förrän upploppet mellan de olika Lärde i åhörarskaran var i full gång. Både verbalt och handgripligt.
Det här tycker jag är så bra och kul att det gärna får bli officiellt (med undantaget Skåne-referatet naturligtvis)!! :D
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Den nuvarande kungafamiljen har ett koncentrat av baronat som delvis ligger konglomererade (ihopsamlade) i hertigdömet Pharynx. Några av dem räknas till och med som kungafamiljens personliga gods från hertigtiden och ingår därför ursprungligen inte bland kronolänen....fast de kanske ingår i dag.

Sedan tidigare så har man kanske som du säger koncentrerat mycket kronolän runt Amtefjärd. och Dreverike samt Slättebo. Men de mest produktiva jordbruksmarkerna i Zorakien ligger i Indarsol. Detta område producerar enl officiella källor några av de största skördarna i kopparhavsregionen. Så även här bör det finnas en del koronlän om kungamakten har varit klok.

Angående Gredelmark är jag mer inne på att den Penniska kungamakten lät stympa ner det en gång ganska vidsträckta Luksiliska kungadömet till ett litet hertigdöme så att det inte skulle kunna bli ett hot mot Zorakien i framtiden.

Kanske var Gredelmark i början endast ett markgrevskap men markgrevefamiljen (den Luksiliska forna kungafamiljen) fick så småningom Hertigstatus som ett slags erkännande för dess härkomst och kanske som tack för någon tjänst eller lojalitet mot kungamakten i någon konflikt.

I vilket fall som helst så fick Gredelmark bibehålla en störra grad av "frihet" än andra hertigdömen och grevskap i Zorakien. Jag har tolkat det så att man kanske exempelvis själv styr över sin handel, sina skatterna, är endast ansvarig inför kungen själv och har religonsfrihet inom sina gränser.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Fraxinus skrev:För att göra det kompatibelt med Kardien kan man också tänka sig att kronobaronier och större kronolän förvaltas av drotsar medan mindre län/kungsgårdar förvaltas av fogdar.

OBS: Markiser finns kvar! Men i något omstöpt tappning.
Jag litar på att Ni får ihop det. Markiserna (2a stycket i ditt citat) och möjlgheten att köpa sig fri måste få finnas kvar, men är naturligtvis ytterst ovanlig. Detta förklarar varför det finns markiser mitt inne i landet, trots det traditionella bruket av titeln. (Finns det inte en i Edelfaras närhet tex?) Fogdar kan jag möjligen tänka mig för kungsgårdar eller ett par tre byar. Hellre då drots för kronobaronierna (om ni nu vill förflytta markiserna, vilket ser ut som en bra idé). Men blir man förvillad då av att en drots ingår i rådet? Vilke drots (riksdrotsen?) och får de andra drotsarna vara med också?
Precis som Regil påpekar har Kardien lånat från Zorakin så det är toppen att ni väver tillsammans.

Pegasus. Kul att du som en musa/glödjärn fick igång Mäster Fraxinus igen! :wink: Och vill du ha mer komplicerade adelsstrukturer så kanske du kan få ditt lystmäte i Jorpagna, även om där saknas kung och egentligt centralstyre. Välkommen över! :D

Keep up the good work! :D
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 201
Blev medlem: 2008-08-03 16:02
Ort: Stockholm

Inlägg av pegasus »

Jag har alltid tolkat som Grindnu förutom vid Grimanitrträsket och Torilskogen har nästan lika bördig jordbruksmark som Indar och därför såg att de var mer koncentrerade till Indar. Har dock inget problem med kungen har försökt och lyckas etablera sig i Indar men ser dock att han har något mindre makt här än i södra Grindnu och Pharynx. Dock Slättebo kännes lite för mycket vildmark och gränsland för att innehålla kronolän, och ser hellre detta i handen på Tofias länsherre. Om man vill vara riktigt noga så är det en skillnad på kungliga län som följer kungliga och personliga län men med tanke på den långa linje av kungar från Karolu så finner jag ingen direkt orsak att lägga någon större kraft på att särskilja dessa.

Är helt med på att de luksiliska kungarna fick behålla en stor del av sin auktoritet och självstyre i utbyte mot de underkastade sig den penniska kungen. Då luksilerna inte blev erövrade så ser jag att han hade en starkare ställning kanske en arvbar feodal titel redan från början. Oavsett vilket så håller jag med dig om dels Gredelmarks oberoende och dels att hertigen kan spåra sin härkomst till en av luksilos kungar.

För övrigt såg jag att enligt Aidne så kungen i Pendon endast en tredjedel av året och resten så är han i kronolänen eller gästar sina vasaller. Troligtvis håller han hov i Pharynx en del av året. Ser också kungen bör ha en nära släkting, bror eller son, som hans ställföreträdande (drots) i Kra då du nämnde att det var ett starkt kungligt fäste i östra Zorakin vilket går att anknyta till begränsning av Gredelmarks styrka.

Jag gillar det här och känner mig helt nöjd med kronolänen, marker och markiser främst i gränsområden men kan även finnas kvar som kvarlevor från andra tider i andra delar av riket och känner att detta är känns helt rätt för mig. Detta var det absolut viktigaste för mig att ändra i Zorakin från källmaterialet.
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 201
Blev medlem: 2008-08-03 16:02
Ort: Stockholm

Inlägg av pegasus »

Men blir man förvillad då av att en drots ingår i rådet? Vilke drots (riksdrotsen?) och får de andra drotsarna vara med också?
Riksdrotsen är en medlem i riksrådet, vanligtvis den mest mäktigaste medlem av rådet och en framstående adelsman från högadeln, och är så mäktig att många kungar inte utser sådana då de inte vill ha övermäktiga underståtar. Ingen av de övriga drotsarna sitter i rådet åtminstone inte i egenskap av vara drots då den kan vara möjligt att hålla en av de högre ämbeten utöver drots men är ytterst ovanligt. Merkeborgs drots, är kungens eller kanske hertigens man i baroniet Merkeborg och är som sådan väldigt lik en baron men eftersom som inte håller borgen med ärvbar rätt så anses han inte vara en baron och därmed inte tillhör högadeln såvida han inte kommer från högadlig familj och håller en egen borg med ärvbar rätt (för att visa hur komplex adel situationer ibland kan bli). Drotsen av Kra, som skrev troligtvis är en yngre bror till kungen har på liknande sätt ansvar och makt som en greve med baroner som vasaller, får handskas med den lokala bontisalen i staden och de kloster som ligger i grevskapet. Det är hela poängen med att ha en system med titlar och ämbeten som inte direkt klargör hur mäktig och rik han är utan varierar i fall till fall. De flesta drotsar bör vara jämförbara med baroner med skillnaden att det är kungliga ämbeten på fem till tio år som det står beskrivet om Kardien i källmaterialeet.
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 201
Blev medlem: 2008-08-03 16:02
Ort: Stockholm

Inlägg av pegasus »

Pegasus. Kul att du som en musa/glödjärn fick igång Mäster Fraxinus igen! Och vill du ha mer komplicerade adelsstrukturer så kanske du kan få ditt lystmäte i Jorpagna, även om där saknas kung och egentligt centralstyre. Välkommen över!

Keep up the good work!
Det var kul att höra, jag var lite oroligt att jag gick på lite väl hårt fram med mina idéer och synpunkter. Man har ju alltid en egen syn på saker och ting men jag har försökt anpassa mig till vad finns skrivit här på forumet. Till exempel har jag alltid sett Ereb på en 1200-tals nivå men jag förstår att de flesta ser Ereb mer utvecklad än så.

Jag har äst på om Jorpagnas tråd och har en del idéer även om dess adel och styre. Jag hade tänkt att sprida mig till de olika feodalstater kring Kopparhavet för att så mycket som möjligt få en koppling mellan dessa adelstrukturer och även etablera en del gemensamma termer. Då bör ha ett gemensamt ursprung och spridit sig från feodalväldets hemvist i Aidne till större delar av kopparhavets riken även om det finns undantag som t. ex. Caddo. Jag är speciellt intresserad av feodala stater då de är så härligt rollspelsvänliga med mängder av makthavare, ständigt skiftade allianser och har så lätt att kombinera med farliga vildmarksområden men härliga hovintriger, jag började med Zorakin då det är grunden i Erebs feodala samhälle och därmed viktigaste. Så snart kommer lite tankar om Jorpagna och troligtvis Kardien.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

pegasus skrev:Det var kul att höra, jag var lite oroligt att jag gick på lite väl hårt fram med mina idéer och synpunkter. Man har ju alltid en egen syn på saker och ting men jag har försökt anpassa mig till vad finns skrivit här på forumet. Till exempel har jag alltid sett Ereb på en 1200-tals nivå men jag förstår att de flesta ser Ereb mer utvecklad än så.
Synpunkter är alltid välkomna även om deinte alltid är de som finns med i slutprodukten.
1200-t, jo vissa länder befinner sig väl på den nivån...Hynsolge kanske? Min syn är att det finns ett spann från barbarer och vikingatid till handelsnationer med renäsansvibbar. Det är det som jag gillar med Ereb att du kan finna din favorit tid från vår historia någonstans i och kring Ereb. 1000 år komprimerat! :D
Skriv svar