Klomellien

Samlingsplats för alla länder och platser
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Efter att ha studerat kartan från EA som Torquemada skickat mig (tack, tack :) ) har jag gjort följande kladdkarta, inte vacker men förhoppningsvis förstålig:

http://img49.imageshack.us/img49/1767/nyafloder.jpg

-förlängt Wemer upp i bergen mot öst
-markerta vad som är Gimdis
-förlängt den flod som nu rinner runt staden Hamur
-utökat storleken på Jaggaracksjön
-markerat kullområdet Abzural
-namngett Izeskogen
-satt ut ön Diamor
-flyttat staden Hisskov till västkusten av Jaggarack
-markerat den ö som jag tycker mig se ute i Jaggarack där tre stadsstatsgränser möts (eller misstar jag mig?)
-markerat Kvulmsjön
-Dimmiga dalen har jag glömt... :oops:

Går detta ihop med Mikaels förslag?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

gtjorgo skrev:Hur länge har det funnits elva stater stora nog att ingå i förbundet klomellian? Vilka har tillkommit på senare år samt kanske mest spännande, vilka har försvunnit de senast typ 200åren?
Vi vet att Nya Arno uppstod 304 eO då dalker strandsattes på kusten och att staden Hamur etablerades för "ett par hundra år sedan" (ca 400 eO?). Addiaskas tillblivelse är också av nyare datum och upptogs i Unionen först 513 eO.

En fråga vi också bör ställa oss är när Klomelliska Unionen först bildades?
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

birkebeineren skrev:Efter att ha studerat kartan från EA som Torquemada skickat mig (tack, tack :) ) har jag gjort följande kladdkarta, inte vacker men förhoppningsvis förstålig:

http://img49.imageshack.us/img49/1767/nyafloder.jpg

-förlängt Wemer upp i bergen mot öst - den skall ha en ådra åt norr i bergen också
-markerta vad som är Gimdis
-förlängt den flod som nu rinner runt staden Hamur - snyggt
-utökat storleken på Jaggaracksjön - bra
-markerat kullområdet Abzural - jag trodde skogen hette Abzural?
-namngett Izeskogen - och kullarna Ize-något?
-satt ut ön Diamor - varför är den stora ("ny ö") inte Diamor?
-flyttat staden Hisskov till västkusten av Jaggarack - bra
-markerat den ö som jag tycker mig se ute i Jaggarack där tre stadsstatsgränser möts (eller misstar jag mig?) - nä det är rätt
-markerat Kvulmsjön - tycker inte sjön skall sitta ihop med Gimdis då den skall vara dyig, sumpig, ohälsosam vilket inte låter som strömmande stort vattendrag bidrar till...en mer avsides plats med små vattendrag in och ut.
-Dimmiga dalen har jag glömt... :oops: - och floden mellan Sanzas och Triska, upp genom skogen.
Och så var det det där med statsgränserna...
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1164
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Inlägg av Torquemada »

Dimmiga Dalen skall ju vara okänd, så den gör sig bäst utanför kartan :lol:

En 200 år bör väl Unionen ändå ha på nacken?

Ishna är en slätt i norr, Abzural ett kulligt område med mycket otydliga gränser, Ize skogen som gränsar mot Melashebergen.

Floderna är ett litet problem. Det är förmodligen rätt att kalla dem Gimdis och Wemer, men som jag tidigare skrivit kanske det vore bättre om Wemer tog Gimdis plats -bättre handelsmöjligheter då den faktiskt går GENOM bergen. Gimdis borde vara en liten flod runt själva Bozsa. Tycker jag. Å andra sidan är kanske bergfloden alltför strid...och Gimdis sträckning och makt överdriven...
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Jag försöker göra en ny karta men först lite kommentarer och frågor:

-lägger till floden mellan Triska och Sanzas
-flyttar på Kvulmsjön
-lägger till en flod mot norr nära Wemers början

Ön Diamor beskrivs som öde så därför gjorde jag den likten och inte till den stora som syns på kartan. Denna nya ö behöver ett namn och en historia/bakgrund.

Vad tros om i så fall om Klomullen efter hjälten Klomul? Ön får därmet en slags mytisk och historisk betydelse samtidigt som den knyts till Klomellien och Klomelliska unionens tillblivelse? Kanske var det så att här ingick de första tre stadsstaterna den först unionen vilket även kan förklara de tre tornen i flaggan? De tre staterna kan ha varit Hisskov, Sansaz och Triska vilkas gränser nu möts på ön eller så har var det andra (gränser kan som känt ändra sig). Om denna ide gillas kan ett annat namn på ön vara Tretornen så går det inte inflasjon i namnet klomull?

Angående stadsstatsgränserna generellt så skall jag försöka följa Mikaels rimliga önsemål men samtidigt vill jag försöka begränsa ändringarna så att det blir minst krångel.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Hur det nu blir med historien kring hur Unionen bildades så skulle vi kunna koppla den till en politisk följd av den magiska högkulturens undergång ("Den bozsiska magokratin") ca 350-400 eO? Innan dess kan flera olika stadsstater/statsbildningar ha existerat i regionen men utan att ha varit samlat i en union? Alternativt så fanns Unionen innan magikerna tog makten och det rör sig om "Första klomelliska Unionen" och "Andra klomelliska Unionen"?
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1164
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Inlägg av Torquemada »

Diamor kan ju bara ha varit öde under en viss period, tex för 150 år sedan, för att sedan ha befolkats igen, även om de värst brända områdena lämnas ifred (rädsla för nya eldsdemoner?). Det finns ju ingen rimlig anledning att lämna centralön i det trafikerade Jaggarack öde för all framtid.

Wemer som gränsflod är ett problem. Först måste hamuriterna korsa Gimdis övre lopp med sin malm, sedan ta sig ner för bergen och till gränsen av sitt eget land, för att sedan skeppa malmen på en flod som gränsar mot Triska, och alltså är mycket sårbar.

Jag föreslår alltså att malmen transporteras längs den (måhända strida) Gimdis, omdöpt till Wemer, och att Gimdis bara går runt själva staden Bozsa. Då floderna aldrig blivit namngivna på någon karta är min tolkning inte orimlig.

Tretorn för tre städer låter bra. 4?? som startpunkt för en formell union låter också bra - även om man gärna framhåller att man samarbetade även innan dess.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Torquemada skrev:Wemer som gränsflod är ett problem. Först måste hamuriterna korsa Gimdis övre lopp med sin malm, sedan ta sig ner för bergen och till gränsen av sitt eget land, för att sedan skeppa malmen på en flod som gränsar mot Triska, och alltså är mycket sårbar.

Jag föreslår alltså att malmen transporteras längs den (måhända strida) Gimdis, omdöpt till Wemer, och att Gimdis bara går runt själva staden Bozsa. Då floderna aldrig blivit namngivna på någon karta är min tolkning inte orimlig.
Någonstans tidigare i tråden framkom nedanstående som Albrekt flyttat till wikin (som arbetsnotater att bygga vidare på):
_Hamur blev kanske först knuten till den moderna klomelliska unionen när malmförekomsterna upptäcktes av utsändingar från Mercana? Tidigare hade hamurerna bedrivit en ringa malmhandel men den hade gått österut mot Staden O och Mirel. Detta lyckades mercanerna ändra på men hamurierna har lyckats behålla en stark kontoll över handeln eftersom det ända sättet att frakta malm västerut är att tippa malmvagnarna över den såkallade Malmstupan - en lodrätt klippa som stupar ner i en grund bergsflod som sedan slingrar sig ut på låglandet. Hamurerna tippar sina vagnar på natten och mercanerna skyfflar upp den på klomuldragna pråmar nedanför på dagen. Uppfyller inte mercanerna sin del av handelsavtalen kommer ingen malm och hamurerna ser sig nöjda med att äta bergsget och dricka källvatten tills låglänningarna skickar upp några mulåsnor med caddisk finvin och musselpärlor av bästa sort att blidgöra bergsfolket igen, utöver de sedvanliga bytesvarorna.
Det behöver alltså inte vara endast Wemers flodfåra som hamuriternas varor färdas längs utan de hittar dit via Malmstupan som antingen direkt landar i Wemer eller i en mindre flod som sen anknyter.
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1164
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Inlägg av Torquemada »

Det går bra det med. Måste hem till gudarna.
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2427
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Inlägg av gtjorgo »

Torquemada skrev:Dimmiga Dalen skall ju vara okänd, så den gör sig bäst utanför kartan :lol:

En 200 år bör väl Unionen ändå ha på nacken?

Ishna är en slätt i norr, Abzural ett kulligt område med mycket otydliga gränser, Ize skogen som gränsar mot Melashebergen.

Floderna är ett litet problem. Det är förmodligen rätt att kalla dem Gimdis och Wemer, men som jag tidigare skrivit kanske det vore bättre om Wemer tog Gimdis plats -bättre handelsmöjligheter då den faktiskt går GENOM bergen. Gimdis borde vara en liten flod runt själva Bozsa. Tycker jag. Å andra sidan är kanske bergfloden alltför strid...och Gimdis sträckning och makt överdriven...
Bifall i allt!
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1164
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Inlägg av Torquemada »

Några nya gudar blev det inte. Diskussionen om Klomelliens vapensköld påminde mig om att städerna själva saknar ordentliga symboler, så här kommer förslag på nio sådana. Jag iddes inte tänka ut något åt dammhålan Nya Arno, och Triskas vapensköld bör utformas av herr oligarken Gtjorgo.

KLOMELLIENS STADSSTATERS VAPENSKÖLDAR

MERCANAS vapensköld fick sin nuvarande form under frihetskampen mot Magilre. Botten är ett fält av små rutor i rött, vilket står för hjältarnas blod som spilldes i kampen, och guld, vilket står för den värdefulla friheten som vanns. Fältet korsas av ett blått band, vilket står för Maure, försvarlinjen mot Magilre och källan till Mercanas välstånd, och ett silversvärd, vilket representerar vaksamheten mot nya invasioner. Vid svärdets spets finns en halv svart krona, vilken representerar Magilres brutna makt. I det understa av de fyra fält som skapas av floden och svärdet finns en grön klomull, Klomelliens nationalsymbol. I vart och ett av de tre andra fälten finns tre svarta hattar, vilka representerar de nio medlemmarna i Handelsrådet.

Mercana använder ofta och gärna sin flagga och sin vapensköld, men stadens mäktiga använder ännu hellre sina egna vapensköldar, om än inte i just sköldform, då de sällan bär tung utrustning av det slaget.

MELORGHS vapensköld var länge helt svart, vilket man ansåg var en passande och högtidlig färg. Tyvärr trodde många besökare att staden hade sorg eller hade drabbats av pesten, så till slut lade man till en vit triangel med spetsen riktad uppåt. Triangeln står för Melorghs Makters trefaldighet: en man, en kvinna och ett djur eller varelse. Dessa Makter står för alla gudar i Melorgh, och har därför inga tydliga symboler, därav den vita färgen. Triangeln representerar även stadsklippan, det hem man kämpar för. Likaså står den för det ljusa hopp som skiner i mörkret, och för en gruvgång som mynnar i dagens klara ljus.

Skölden och flaggan används främst i strid. Många kultister sätter sina egna symboler i eller över den vita triangeln. Exempelvis pryds Etins trognas milistrupps standar av en Caddosol. Detta har delvis motverkat känslan av att man kämpar för samma stad. Nyligen har en vit uggla med spridda vingar, Dunderugglan, börjar målas så att den delvis täcker triangeln. Detta har fallit väl ut, då ingen egentligen har något emot Dunderugglan. Till och med den Lysande Vägens kyrka ser den mer som en mytologisk stadssymbol, snarare än en avgud.

ADDIASKAS vapensköld är blå som Etins himmel och blå som havet, från vilket stadens rikedom kommer, och som också förbinder Addiaska med det fjärran fäderneslandet. Skölden pryds av en gyllene Caddosol. För att skölden alls skall kunna skiljas från en caddisk vapensköld så sitter en gyllene kunglig krona ovanför solen. Detta skall tolkas som att kungen skyddar kyrkan, INTE som att han är mäktigare än Etin! Addiaskabor tolerar med stor självbehärskning att färgblinda arnier blandar ihop deras stolta sköld med Caddos vapen, men när trakorier, kardier eller mercanier gör samma misstag ses det som en medveten skymf, och den skyldige får räkna med att utmanas på envig om han inte omedelbart och uppriktigt ber om ursäkt.

Addiaska använder vapensköldar i tid och otid. De pryder sköldar, fanor, ringar, mynt, rustningar, mantlar och bonader. De ristas i dörrar och huggs ut till statyer. Vid sidan av pärlsniderier, skaldekonst och sjungandet av ballader så är heraldiken en av de högst utvecklade konstformerna i Addiaska, där man tar sina vapensköldar och deras olika symboler på stort allvar. Riddarordnarna har egna sköldar, liksom de olika adliga familjerna. En addisk riddare med god ekonomi som är medlem av en riddarorden kan därför ha ett halvdussin sköldar: en för att strida i sin ordens tjänst, en för att strida för sitt land, en med familjens vapen fast med vissa element inlagda för att visa att bäraren är, till exempel, den andre sonen i familjen, en som är hans rent privata fast med detaljer som ändå visar vem han är, en ordenssköld med personliga inslag, en blank sköld för att vara anonym och en botgörarsköld för pilgrimsresor. De flesta går inte till sådana överdrifter, utan bär antingen sin ordens sköld eller sin personliga sköld med familjesymboler inlagda.

Kungahusets vapensköld är identisk med landets, sånär som på en del detaljer i kronans utformning.

BRIKHOS vapensköld är röd med en svart halvcirkel på ett svart streck. Från halvcirkeln utgår fyra taggar. Detta symboliserar den nedgående solen, en lyckobringande symbol för ”dagens” början. Brikhos svartfolk använder en mångfald symboler och favoriserar inte de offciella över några andra. En annan mycket populär symbol är en svart drake på röd botten, i olika utföranden. Draken håller ett gult klot, som antingen skall föreställa solen eller drakens skatt, beroende på vem man frågar.

SANZAS vapensköld är ljusgrön med korsade pilar och en blomma över pilarna. Den gröna färgen symboliserar det bördiga landet och pilarna försvaret av det. Blomman har fem vita blad med röda kanter och en gyllene pistill. Det är Sanzas unika vita vildros, som färgats röd av hjältars blod.

Sanzas använder sin vapensköld vid gränserna och när man drar i fält, men inte annars, och absolut inte hemma i staden. Uppblåst patriotism står inte högt i kurs bland halvlängdsmännen.

HISSKOVS vapensköld är vit och består av tio olikfärgade ringar (svart, röd, gul, blå, grön, lila, brun, orange, turkos och grå) som länkats ihop till en pyramid. Pyramiden omsluts av en elfte, gyllene, ring. Det vita fältet står för obegränsade möjligheter och en framtid som formas av den dristige. Ringarna står för de olika stadstaterna och deras sammanhållning. Hisskov är den gyllene ringen som håller ihop alla de andra med sitt centrala läge och sina många gästarbetare i andra städer, och med sin starka tro på Unionen. Ringen står också för ett mål man bör sträcka sig efter, en betydelse som blir extra tydlig under de Hisskovitiska Spelen.

Andra städers invånare brukar fråga hisskoviterna vilken ring som representerar deras egen stad, och varför den i så fall inte sitter högst upp istället för den svarta ringen, som ju uppenbart måste symbolisera Brikho. Hisskoviterna brukar inte ha några bra eller entydiga svar på de här frågorna, och det brukat sluta med bråk. Och i Hisskov försöker man ta alla bråk till arenan, så att fler får se på.

Hisskoviterna använder vapenskölden lite när de känner för det. Ibland glöms den bort helt och ibland syns den hela tiden.

YOLEVS vapensköld är rund och silverfärgad. På den vrider sig två fiskar, en svart och en vit, och biter varandra i stjärten. I mitten finns ett timglas utan sand. Skölden går tillbaka till den jorpagniska Imperietiden, därav den runda formen, och det tomma timglaset står för stadens eviga och oföränderliga natur. Fiskarna står förstås för stadens fiske. Vad gäller fiskarnas färg och att de biter varandra i stjärten så har den ursprungliga symboliken gått förlorad, men stadens lärde har många intressanta teorier om saken. Vapenskölden är ganska vanligt förekommande på stadens byggnader och på olika dräktdetaljer hos stadens tjänare och soldater. Detta beror inte på någon särskild vurm för symbolen, men man har inte för vana att plocka bort vad man en gång satt dit, och med tiden har de blivit ganska många.

BOZSAS vapensköld är lila, enligt vissa lärdomens färg. I mitten finns ett gyllene öga utan pupill. Detta står för magikerns insikt i dold kunskap. Magikern skådar inåt i sig själv, eller låter sin andes ljus stråla ut över världen. Alla icke-bozsabor anser att ögat utan pupill visar att magiker är blinda tokar som leker med krafter de inte förstår sig på. Eller att de är förblindade av självgodhet, eller att de har tappat synen av för mycket bokläsande. Olems präster har tre dussin varianter på det här skämtet. Ögat är omgivet av ett vitt pentagram, en välkänd magisk symbol. Pentagrammet omsluts av en röd orm som sväljer sin egen svans. Exakt vad ormen står för är lite osäkert, men en gång i tiden tyckte man att den såg bra ut. Eventuellt kan det ha att göra med att ormar ses som ovanligt intelligenta djur. Runt ormen står en text i svarta, utsirade bokstäver: OPTIS OCLUS ILLUMINATI. Detta skall tydligen betyda ”Jag lyser upp världen med min blick”, men både yoleviterna och bozsaborna vet att texten är en grammatisk och språklig katastrof. Att ändra den vore dock att medge att man har haft ett obegripligt hafsverk på sin sköld i några hundra år, och det vore otänkbart för Bozsas stingsliga mästermagiker. Istället hävdar man att allt är i sin ordning, tystar ner gästande magiker, tackar gudarna för att klomellierna inte är några stora språkvetare och svär i tysthet åt yoleviternas ständiga pikar.

Vapenskölden är inte särskilt populär bland magikerna, som gärna skulle byta ut den mot något bättre och värdigare. Man har dock efter långdragna gräl i det förflutna givit upp om att kunna ena alla akademierna om en ny symbol, och bär istället sina individuella akademiers vapen på sina kåpor, mantlar och hattar. Bozsas vanliga medborgare ser dock till att alltid bära vapenskölden väl synlig, särskilt när de reser runt i Klomellien. De ser den som ett ganska säkert skydd mot angrepp, då folk i hela landet fruktar Bozsas makt. Hur det faktiskt är med den saken är omtvistat, och varierar mellan olika landsändar och tider.

HAMURS vapensköld är gul som guld. Den pryds av en gruvhacka, för att gräva fram guldet, korsad av en hammare, för att bearbeta det, och en yxa, för att försvara det.

Vapenskölden utformades av dvärgarna. Hamuriterna använder den inte om de inte måste, såsom vid möten där alla andra har en vapensköld.
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1164
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Inlägg av Torquemada »

Caddisk bågskytt... vilken förnedrande titel...
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Torquemada skrev: MERCANAS vapensköld fick sin nuvarande form under frihetskampen mot Magilre. Botten är ett fält av små rutor i rött, vilket står för hjältarnas blod som spilldes i kampen, och guld, vilket står för den värdefulla friheten som vanns. Fältet korsas av ett blått band, vilket står för Maure, försvarlinjen mot Magilre och källan till Mercanas välstånd, och ett silversvärd, vilket representerar vaksamheten mot nya invasioner. Vid svärdets spets finns en halv svart krona, vilken representerar Magilres brutna makt. I det understa av de fyra fält som skapas av floden och svärdet finns en grön klomull, Klomelliens nationalsymbol. I vart och ett av de tre andra fälten finns tre svarta hattar, vilka representerar de nio medlemmarna i Handelsrådet.
En något rörig beskrivning. Band? Vad menar du? BJälke, balk, ginbalk, stolpe?
En tolkning
Bild
Torquemada skrev: ADDIASKAS vapensköld är blå som Etins himmel och blå som havet, från vilket stadens rikedom kommer, och som också förbinder Addiaska med det fjärran fäderneslandet. Skölden pryds av en gyllene Caddosol. För att skölden alls skall kunna skiljas från en caddisk vapensköld så sitter en gyllene kunglig krona ovanför solen. Detta skall tolkas som att kungen skyddar kyrkan, INTE som att han är mäktigare än Etin! Addiaskabor tolerar med stor självbehärskning att färgblinda arnier blandar ihop deras stolta sköld med Caddos v[apen, men när trakorier, kardier eller mercanier gör samma misstag ses det som en medveten skymf, och den skyldige får räkna med att utmanas på envig om han inte omedelbart och uppriktigt ber om ursäkt.
En tolkning
Bild

Torquemada skrev: SANZAS vapensköld är ljusgrön med korsade pilar och en blomma över pilarna. Den gröna färgen symboliserar det bördiga landet och pilarna försvaret av det. Blomman har fem vita blad med röda kanter och en gyllene pistill. Det är Sanzas unika vita vildros, som färgats röd av hjältars blod.
En tolkning
Bild
Torquemada skrev: HISSKOVS vapensköld är vit och består av tio olikfärgade ringar (svart, röd, gul, blå, grön, lila, brun, orange, turkos och grå) som länkats ihop till en pyramid. Pyramiden omsluts av en elfte, gyllene, ring. Det vita fältet står för obegränsade möjligheter och en framtid som formas av den dristige. Ringarna står för de olika stadstaterna och deras sammanhållning. Hisskov är den gyllene ringen som håller ihop alla de andra med sitt centrala läge och sina många gästarbetare i andra städer, och med sin starka tro på Unionen. Ringen står också för ett mål man bör sträcka sig efter, en betydelse som blir extra tydlig under de Hisskovitiska Spelen.
Röd, blå, grön, svart Ok. Gul är detsamma som guld på heraldiskt språk och kan inte läggas mot en vit bakgrund (undantag förkommer men de har då en mycket speciell anledning, som att vara den heliga stolen eller det heliga kungadömmet Jerusalem). Lila eller prurpur förkommer sparsamt då man ofta får måla om den (pigmenten är inte så bra) och att den lätt kan förväxlas med röd likaså orange används sparsamt då den kan förväxlas med rött (röd är alltså dominerande i dessa nyanser). Grå förekommer som naturfärger på sten, järnföremål mm mjen inte som en egen tinktur.
Turkos förekommer överhvudtaget inte som heraldisk färg.

Torquemada skrev: YOLEVS vapensköld är rund och silverfärgad. På den vrider sig två fiskar, en svart och en vit, och biter varandra i stjärten. I mitten finns ett timglas utan sand. Skölden går tillbaka till den jorpagniska Imperietiden, därav den runda formen, och det tomma timglaset står för stadens eviga och oföränderliga natur. Fiskarna står förstås för stadens fiske. Vad gäller fiskarnas färg och att de biter varandra i stjärten så har den ursprungliga symboliken gått förlorad, men stadens lärde har många intressanta teorier om saken. Vapenskölden är ganska vanligt förekommande på stadens byggnader och på olika dräktdetaljer hos stadens tjänare och soldater. Detta beror inte på någon särskild vurm för symbolen, men man har inte för vana att plocka bort vad man en gång satt dit, och med tiden har de blivit ganska många.
En tolkining
Bild
(den vita fisken syns inte mot silverbakgrunden tyvärr.
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2427
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Inlägg av gtjorgo »

Triskas vapensköld används sällan. Den har bara existerat i ett tiotal år och används i stort endast vid möten med övriga klomelliens stater (och knappt ens då!). Långt vanligare är det att bära en fana vars vapen visar sin respektive Triskeroligarks märke eller färg. Därtill är det inte sällan som huskarlar bär sina egna personliga symboler eller vapen för att kunna utmärka sig och samla ära. Detta för att kunna klättra i den interna hierarkin bland huskarlarna.

Den vapensköld som trots allt existerar förekommer i olika tappningar och med olika bakgrundsfärger (beroende på vilken oligark som för den) och har som enda norm en chimera mitt på fanan. Chimeran sägs symbolisera Triskernas trehövdade styre samt att de tre oligarkerna sammansatt utgör en stark,dödlig enhet (Mercana anser att den pekar på triskernas kaosartade och infantila natur emedan sandzas ser deras likheter med bråkiga och dåligt tuktade vakthundar). Chimeror är därtill förhållandevist vanliga (om än extremt ovanliga) i hela klomellien efter magokratins sammanbrott. Vissa av dem flydde upp i Melasherbergen eller in i Izhaskogen där de kanske till och med lyckats yngla av sig! (ej ännu bekräftat av någon med vetenskaplig pondus)

Triskeroligarkernas egna vapensköldar:

Cuddas märke är en storväxt svart bock på (oftast)vit bakgrund
Peffomirs märke är en kärve ofta i famnen på en yppig eller kurvig kvinna på Orange, Gul eller Röd bakgrund. Kvinnan och kärven stiliseras aldrig utan målas i en oändlig uppsättning färger, former och versioner. Dock alltid detaljerat och med stor respekt. Att göra ett havsverk i avbildningen av ätten "Peffomirs mulliga mö" är straffbart inom oligarkens område och detta inte sällan med döden!
Vildbetes märke är en ovanligt knubbig Gul gris stående på alla fyra på en tunna (inte sällan en ölkagge). Bakgrunden är ej standardiserad men oftast blå.

Dessa bärs på respektive triskeroligarks fana och syns klart oftare i Triska än statens egen unionsmärke.
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1164
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Inlägg av Torquemada »

Jag har på sin höjd B1 i Heraldik, men jag hade ett svagt hopp om att någon som begrep sig på vapensköldar skulle hjälpa mig, och kanske till och med illustrera mina beskrivningar, och jag verkar ha blivit bönhörd. Glädje och gamman!

Addiaska är de enda som faktiskt tar heraldiken på allvar, och som håller sig till ”nutida” heraldiska regler. Din tolkning av skölden är nästan på pricken, fast jag hade tänkt mig en ”sluten” krona.

Jag behövde elva färger till Hisskovs sköld. Jag visste att turkos, guld och lila inte precis skulle vara lätt att ordna, men alternativet skulle vara likfärgade ringar, och mer stryk för hisskoviterna.

Sanzas sköld är något ljusare grön, och har bara två pilar, diagonalt ställda.

Yolevs sköld är rund (som Japans kejsarhus), och äldre än reglerna för heraldik. Grå botten, tomt timglas i mitten, en vit och en svart fisk vrider sig runt kanten och biter varandra i stjärten. Tänk yin-yang.

Jag var lite otydlig i beskrivningen av Mercanas sköld. Bakgrunden är korrekt. Klomullen ses från sidan, precis som i riksvapnet. Svärdet och floden, som är lika breda, korsar varandra diagonalt och skapar fyra fält. I ett av fälten, det nedersta, finns klomullen. I de andra tre finns tre hattar i varje, nio totalt. Den svarta kronan ligger vid svärdspetsen i övre högra hörnet. Den är halv, alltså en krona med en och en halv ”spets”.
Skriv svar