Tanken är att det är inte titel som kan tas ifrån honom eller tilldelas. När han presteras så blir det istället Herr Vidgun eller möjligtvis Riddar Vidgun. Men när någon talar om honom så blir det istället Norlandets baron eller den där där sluga baronen riddar Vidgun. Det är mer en beskrivning av honom och hans makt.
Klart att det finns fattiga baroner och adelsmän vars borg egentligen består av en träpallisad och några hus, hans krigare har nitläder och ålderdomliga svärd. mm. Detta passar fortfarande in på benämningen för baroner.
Tillägg
Givetvis så kan riddar Vidgun kalla sig baron Vidgun för att markera sin makt och status men han utnämns inte till detta av någon. Därför är det inte heller en titel.
Kardien
Detta tycker jag är helt rätt.Dessutom så tycker jag att det vore lite kul med fattigbaroner som inte uppfyller kraven, emn vars farfar kanske gjorde det. Titeln håller man fast vid så länge det går.
Dock är det tveksamt ifall hans herre tänker honom som en baron eller som riddare. De flesta av baronens riddare har troligtvis övergett honom för en starkare herre.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9044
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Jag gor om texten till:Regil skrev:Enda invändningen jag har är Ispin som jag har tänkt mig som:birkebeineren skrev:Priorât: Ispin
Ordensborg: Vesspeta
Då Vespetaalvens ostra mynning slammade igen på 300-talet eO flyttade befolkningen till vastmynningen och samhallet som har vaxte upp tog namn efter priorâtet och blev staden Ispin, senare aven hertigsate.
1) Stad med Joriskt ursprung (namnet +losdrivisk)
2) Fristad (ej hertigstad)
Priorât: Ispin
Ordensborg: Vesspeta
Ursprungligen låg priorâtets huvudsäte i vid västmynningen av Inspiflodens midt emot staden Ispin på andra sidan. När denna delen av floden slammade igen på 300-talet eO flyttades borgen till platsen där Vesspetaån rinner ut i Inspi några fjärdingar länger norrut.
Battre?
Strålande!birkebeineren skrev:Jag gor om texten till:Regil skrev:Enda invändningen jag har är Ispin som jag har tänkt mig som:birkebeineren skrev:Priorât: Ispin
Ordensborg: Vesspeta
Då Vespetaalvens ostra mynning slammade igen på 300-talet eO flyttade befolkningen till vastmynningen och samhallet som har vaxte upp tog namn efter priorâtet och blev staden Ispin, senare aven hertigsate.
1) Stad med Joriskt ursprung (namnet +losdrivisk)
2) Fristad (ej hertigstad)
Priorât: Ispin
Ordensborg: Vesspeta
Ursprungligen låg priorâtets huvudsäte i vid västmynningen av Inspiflodens midt emot staden Ispin på andra sidan. När denna delen av floden slammade igen på 300-talet eO flyttades borgen till platsen där Vesspetaån rinner ut i Inspi några fjärdingar länger norrut.
Battre?
jag tänker mig att norra kardien drabbades ganska hårt.Mikael skrev:Hur påverkade Jorduashurs storhetstid Kardien?
Tid: från ca 500- toppen nådd 100 fO, sedan snabbt utför...?
Kolonier: Magilre och Klomellien.
Det fanns inga kolonier, men plundring förekom. Vilka drabbades? Betalades det tribut till Halle eller kolonierna? Vilka spår lämnade jorduashurerna?
Tankar
värt att notera är Nordmarkarna i det här sammanhanget. de seglar långskepp, är ljusare än övriga joriska aidnier och har ibland blondt eller till och med rött hår. jag tycker att det här talar för en blandning av folk. Kanske hade Jorukaerlarna kolonier i Nordmark? Plundrade gjorde man säkert också, men jag tycker nog att någon form av mer permanent närvaro verkar rimlig. Några kolonier, handelsstationer, en del nybyggare, men ingen erövring av större landområden skedde. vad tros? spåna gärna vidare...
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9044
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Ar detta Kardiens granser innan Maktskiftet då echterna tog over?
http://img91.imageshack.us/img91/4007/kardienyn5.jpg
http://img91.imageshack.us/img91/4007/kardienyn5.jpg
Snyggt, men, njaa...birkebeineren skrev:Ar detta Kardiens granser innan Maktskiftet då echterna tog over?
http://img91.imageshack.us/img91/4007/kardienyn5.jpg
1) Divra är också Kardien, men en del med stort självbestämmande (ungefär som Norge från 1814(?) till unionsupplösningen, en allegori du borde förstå) En karta som liknar Trakoriens vore rolig...
2) Philmark - här bor echter och raxorer. vet inte om det skall vara echternas mark eller inte...
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9044
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Norge var ALDRIG svenskt!Regil skrev:1) Divra är också Kardien, men en del med stort självbestämmande (ungefär som Norge från 1814(?) till unionsupplösningen, en allegori du borde förstå) En karta som liknar Trakoriens vore rolig...
Fast seriost, mellan 1814 och 1905 var Sverige och Norge en union av två stater underlydande den svenska kungakronan, inte ett rike med en norsk sjalvbestammande del. Kardien och Echterike var ingen union om jag forstått det ratt men kanske via feodala vagar var den echtiske jarlen vasall till kardiske kungen? Endast i teorin formodligen och en evig kalla till tvister, men någon slags formell underlydnad som vi kanske skulle konstruera en historisk notis om?
Kanske bodde engång aven faltrakier har men efter De Trettio Tappras slag 178 eO borjade en echtisk invandring?Regil skrev:2) Philmark - här bor echter och raxorer. vet inte om det skall vara echternas mark eller inte...
En karta liknande den från Trakorien-modulen vore fint, rita garna en eller kladda lite på Spelknepes så som jag gjort.
Ja, echternas Jarl var vasall till den kardiske kungen. på så sätt var även echterrike en del av Kardien, även om det är rimligt att hävda att det eget rike. Därav liknelsen med Trakorien - "Självstyrande område, nominellt underställt den Kardiske kungen"birkebeineren skrev:Norge var ALDRIG svenskt!Regil skrev:1) Divra är också Kardien, men en del med stort självbestämmande (ungefär som Norge från 1814(?) till unionsupplösningen, en allegori du borde förstå) En karta som liknar Trakoriens vore rolig...
Kardien och Echterike var ingen union om jag forstått det ratt men kanske via feodala vagar var den echtiske jarlen vasall till kardiske kungen? Endast i teorin formodligen och en evig kalla till tvister, men någon slags formell underlydnad som vi kanske skulle konstruera en historisk notis om?
Kanske bodde engång aven faltrakier har men efter De Trettio Tappras slag 178 eO borjade en echtisk invandring?Regil skrev:2) Philmark - här bor echter och raxorer. vet inte om det skall vara echternas mark eller inte...
En karta liknande den från Trakorien-modulen vore fint, rita garna en eller kladda lite på Spelknepes så som jag gjort.
Jag har svårt med Philmark... de trettios tappras slag (som väl var fO ?) tyder ju på att echter befolkade området. samtidigt så känns det inte som en del av deras kärnområde. kanske fanns här en echtisk adel som dominerade övriga folkgrupper i området, men att de här var inlemmade i det Kardiska feodala systemet. Vi får då en komplicerad mix:
1) Kardien. Styrs av kungen osv
2) Echterrike (Divras udde). Echternas Jarl är vasall till kardiens kung.
3) Philmark. Domineras av ectiska adelsmän som är vasaller till Kardiens kung och, som alla echter, lyder under Jarlen och echternas lagmän. Här finns en juridisk oklarhet som aldrig reddes ut helt innan Maktövertagandet kom och löste problemet. Lojaliteten låg dock alltid hos Jarlen ifall konflikt uppstod.
Plus att Pennerna hade intressen och adel (eller stormän) i området...iallafall på andra sidan floden...det var över kontrollen och ägandet av floden (och därigenom i viss mån även floddalen) Stirpaz som de Trettio tappras slag stod mellan Echter och Penner. Philmark är en riktig soppa.Regil skrev:
1) Kardien. Styrs av kungen osv
2) Echterrike (Divras udde). Echternas Jarl är vasall till kardiens kung.
3) Philmark. Domineras av ectiska adelsmän som är vasaller till Kardiens kung och, som alla echter, lyder under Jarlen och echternas lagmän. Här finns en juridisk oklarhet som aldrig reddes ut helt innan Maktövertagandet kom och löste problemet. Lojaliteten låg dock alltid hos Jarlen ifall konflikt uppstod.
Det får mig att tänka på att det inte är otroligt att förhållandet mellan Zorakien och Kardien (under Faltrakiernas styre) var svalare i ett tidigare skede i historien. Zorakien (Pennerna) hade snarast mest och (efter de 30 tappras slag) varmast kontakt med Echterna...inte Faltrakierna.
Det är ju inte otroligt att Pennerna faktiskt gav (iallafall inofficiellt) stöd åt Echterna under deras övertagande av den Kardiska tronen. Kanske genom att den Zorakiske kungen lät Penniska adelsmän rida över och delta som riddare på Echternas sida när den Echtiska hären red norrut mot Faltrax. Även om detta, ur Echtiska ögon sett, knappast var nödvändigt (för att tukta Faltrakier behöver en Echt ingen hjälp...väl?
) så var det kanske uppskattat att brodersfolket Pennerna ställde upp på Echternas rättfärdiga sak. Kanhända fick rent av en eller annan Pennisk adelsman en sätesgård som tack för sitt deltagande på Echernas sida?
Philmark:Fraxinus skrev:Regil skrev:
Plus att Pennerna hade intressen och adel (eller stormän) i området...iallafall på andra sidan floden...det var över kontrollen och ägandet av floden (och därigenom i viss mån även floddalen) Stirpaz som de Trettio tappras slag stod mellan Echter och Penner. Philmark är en riktig soppa.
Aidnes balkan. här blandas folkslag. echter från väster, penner från öster, raxorer från mitten. alla som inte är något av de tre klumpas ihop under beteckningen faltrakier. Adeln är en blandning av Echter och Penner som styr över faltrakierna (vilka mycket väl kan ha ansett sig vara echter för några generationer sedan, men sen haft otur). raxorerna sköter sig i mycket själva mad egna stormän (eller ting eller vad det nu blir. Själva gränsen mellan Zorakin och Kardien är iofs georafiskt entydig, men för de som bor i området är den ganska oviktig. det som räknas är vem man är vasall till och vilket folk man tillhör. [det händer till och med att echterna klumpar ihop pennerna med sig själva och kallar alla för echter, på ett ganska okaraktäriskskt sätt.]
Pennisk medverkan under Maktövertagandet - ja. mer symboliskt än något annat, men ändå viktigt. Säg ett hundratal riddare? Gods delades ut även till dessa, men idag räknar sig de flesta av dem som echter (200 år av giftermål med echtiska kvinnor sätter sina spår)
Detta har jag börjat laborera med i Jorduashurtråden.Regil skrev:jag tänker mig att norra kardien drabbades ganska hårt.Mikael skrev:Hur påverkade Jorduashurs storhetstid Kardien?
Tid: från ca 500- toppen nådd 100 fO, sedan snabbt utför...?
Kolonier: Magilre och Klomellien.
Det fanns inga kolonier, men plundring förekom. Vilka drabbades? Betalades det tribut till Halle eller kolonierna? Vilka spår lämnade jorduashurerna?
Tankar
värt att notera är Nordmarkarna i det här sammanhanget. de seglar långskepp, är ljusare än övriga joriska aidnier och har ibland blondt eller till och med rött hår. jag tycker att det här talar för en blandning av folk. Kanske hade Jorukaerlarna kolonier i Nordmark? Plundrade gjorde man säkert också, men jag tycker nog att någon form av mer permanent närvaro verkar rimlig. Några kolonier, handelsstationer, en del nybyggare, men ingen erövring av större landområden skedde. vad tros? spåna gärna vidare...
400-300
Magillre och Klomellien koloniseras, liksom hela Kards nordkust och östkust. Hela västerhavskusten ner till Kopparhavet utsätts för plundring. Mot slutet av denna period koloniseras även i viss mån Nordmark (i dagens Kardien) av modiga nybyggare från sydligaste Jorduashur. Kolonin är liten och under de kommande århundradena flyttar få jorduashurer hit. Nytt blod fås istället genom kontakter med de rödhåriga Kasenerna.
200-100
Storhetstidens höjdpunkt. Jorduakaerlar plundrar och handlar ända till Efaro och Krun. Motståndet ökar dock i Västerhavet.
100fO-300eO
Jorderna får allt hårdare att plundra, förlorar Magilre och kontakten med kolonierna i Nordmark bryts. Jorduakaerlarnas plats i Västerhavet tas över av Ransarder och Klavyker.
300-600 eO
Ny storhetstid där höjdpunkten är Harald Krokig. Kung Jarl Krokig ingår tvåkungsavtalet / waeringavtalet.
En tanke om nordmarkarna. Blandfolk. Ursprungliga befolkningen ett ickenarguriskt barbarfolk, senare jordiskt och kaseniskt blod. Jorisk kultur har haft inflytande under Imperiets sist århundrade och senare när Kardien reser sig ur askan. Vad tros?